Möte 2021-10-26

Meddela eventuella förhinder till Sofia Gustafsson så snart som möjligt. 
sofia.e.gustafsson@regionvasterbotten.se alt 090-785 71 98

Program:

Förslag till föredragningslista har upprättats. 

Likviditet, portfölj och skuldsammanställning för Region Västerbotten har upprättats för perioden 2005-08-31 – 2021-08-31

Likvida medel per sista augusti uppgick till 532 miljoner kronor till 0 % ränta, exklusive en kredit på 100 miljoner kronor.

Totala portföljen utvecklades + 2,2 % vilket är + 0,5 % mot index som utvecklades + 1,7 % under månaden.

Aktieportföljen utvecklades + 2,9 %, vilket är + 0,4 % mot index som gick + 2,5 % under månaden

Ränteportföljen utvecklades + 0,0 %, vilket är + 0,1 % jämfört med index som gick -0,1 % under månaden.

Den alternativa portföljen saknar för närvarande innehav.

Portföljen är viktad enligt riktlinjer i finanspolicyn.

Regionens totala lån uppgår per sista augusti till 2 400 miljoner kronor till en genomsnittsränta på 0,35 %.

Regionstyrelsen ska i enlighet med bestämmelser i kommunallagen ha uppsikt över övriga nämnder och förbund och bolag regionen är medlem i.

Regionstyrelsen har antagit riktlinjer för uppsikten av vilken det framgår att uppsikten till största del sker genom löpande uppföljning men även via särskilda dialogmöten. I enlighet med riktlinjen ska regionstyrelsen besluta om vilka frågor som styrelsen närmare vill följa upp hos nämnden/förbundet/bolaget på dialogmötena.

Uppföljningen av Science park och samordningsförbunden sker den 30 november, bolaget är inbjuden till dialogmöte och de tre förbunden följs upp skriftligen.

Förslag på ämnen att följa upp har tagits fram och grundar sig på aktuella förhållanden baserat på vad som årsrapport, granskningsrapport och protokoll.

Vid genomgången framkommer att pandemin har påverkat både bolagets och förbundens verksamheter då mycket bygger på det fysiska mötet. 

Efter revisionens granskning av årsredovisningen 2020 rekommenderades Samordningsförbundet Södra Lappland och Skellefteå-Norsjö att utveckla målstyrningen då man upplevt att förbunden har mål som är svåra att följa upp.

Vid genomgång av protokoll går det inte att utröna om samordningsförbundet Södra Lappland och Umeåregionen antagit någon plan och uppföljning av internkontrollen för innevarande år. Mot bakgrund av dessa iakttagelser föreslås att regionstyrelsen följer upp hur förbunden arbetar med målstyrning och uppföljning av den egna verksamheten.

Inom ramen för regionstyrelsens uppsiksplikt har regionstyrelsens arbetsutskott träffat presidiet i hälso- och sjukvårdsnämnden för dialog om nämndens arbete med att nå en ekonomi i balans samt den uppskjutna vården.

Nämnden har i skriftligt underlag redogjort för de aktiviteter verksamheten vidtagit, både kortsiktiga och långsiktiga, som till stor del handlar om effektiviseringar, bättre styrning och ledning och bemanning. Av redogörelsen framgår också att pandemin har medfört en uppskjuten vård som är svår att bearbeta om bemanningen påverkas.

Vid arbetsutskottets sammanträde kompletterar Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, den skriftliga rapporten med statistik och uppgifter för den uppskjuta vården, främst statistik för produktion, vårdgaranti och digitala vårdtjänster samt återrapport från verksamheterna. Regelbundet görs uppföljning att planerade insatser startat och när det är genomfört. Om inte utrymme nyttjas ska det prioriteras om. Övergripande sammanställning görs med statusrapportering. 

Vid beredning noterar styrelsen att riktlinjer för statsbidrag, som ska antas av styrelsen i oktober, kommer att påverka nämndens ekonomi. Nämndens årsresultat 2021 kan komma att förbättras jämfört med prognos då nya sätt att fördela statsbidrag kommer att införas, vilket kan medföra att medel tilldelas nämnden.

Bedömningen görs att regionstyrelsen behöver fortsätta att följa nämndens ekonomi med, på övergripande nivå, uppgift om åtgärder och analys. Styrelsen behöver även följa utvecklingen inom den uppskjutna vården.

Inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt var presidiet i regionala utvecklingsnämnden inbjuden till arbetsutskottet för dialog om pandemins påverkan på nämndens verksamheter samt om kollektivtrafikens kostnadsutveckling.

Till dialogmötet inkom nämnden med skriftlig PM av vilket det framgår att de främsta utmaningarna för regionala utvecklingsförvaltningen har varit att riktade pandemirelaterade insatser skett på bekostnad av utvecklingsprocesser. Flertalet åtgärder har vidtagits för att stötta såväl egen verksamhet som aktörer inom näringsliv och kultur. Kollektivtrafikens kostnadsutveckling ha över tid ökat till följd av trafikavtal, upphandlingar, delskatteväxling och minskade intäkter kopplat till pandemin. 

Vid arbetsutskottets sammanträde redogör Richard Carstedt (S), ordförande i nämnden, Anna Pettersson, regional utvecklingsdirektör samt Lena Nordling, controller, för valda delar av bilagt PM.  

Vid efterföljande dialog ställdes uppföljande frågor om pandemins påverkan på arbetsmiljön, långsiktig påverkan på länets företag, möjlighet för småföretagare att ställa om till cirkulärverksamhet, planer för gemensamt biljettsystem, EU-budget och påverkan på norra Sverige. 

Vid beredningen har regionstyrelsen har tagit del av nämndens PM och ser inte att det finns några avvikelser som behöver följas ytterligare.

Bedömningen görs dock att styrelsen ska fortsätta att följa kollektivtrafikens kostnadsutveckling.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har vid sammanträdet den 29 september 2021 haft dialog med bolaget. Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål,
visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och
åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor
av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av
bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har vid sammanträdet den 29 september 2021 haft dialog med bolaget. Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål,
visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och
åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor
av större vikt.

Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av
bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har vid sammanträdet den 29 september 2021 haft dialog med bolaget. Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och
åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har vid sammanträdet den 29 september 2021 haft dialog med bolaget. Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål,
visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och
åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor
av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av
bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har vid sammanträdet den 29 september 2021 haft dialog med bolaget. Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål,
visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och
åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor
av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av
bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

Regionfullmäktige beslutade den 27 april 2021, § 95,  om fördelning av utökad läkemedelsförmån. Bakgrunden till beslutet var att Region Västerbotten har blivit tilldelad högre statsbidrag för läkemedelsförmåner än prognostiserat. Därför beslutade regionfullmäktige att revidera budgeten för läkemedelsförmåner med en utökning på totalt 55 miljoner kronor. Av dessa fördelades 14,5 miljoner kronor till Regionstyrelsen och resterande till hälso- och sjukvårdsnämnden. Fördelningen grundar sig på utfall av läkemedelskostnaderna de senaste tre åren för primärvården respektive sjukhusvården. Regionfullmäktige angav att inom Regionstyrelsen innebär förslaget att budgeten ökas för förmånsläkemedel och ersättningsmodellen för Hälsoval uppdateras.

Ett förslag på uppdaterad ersättningsmodell för Hälsovalet har tagits fram. Det innebär att ersättningen för primärvårdsläkemedel i den åldersviktade ersättningen utökas.

Förslag till fördelning framgår av bilaga.

Detta ärende gäller fastställande av ”Regionens tandvårdsstöd Uppdrag och ersättningsmodell 2022” som är en revidering av föregående års uppdragsbeskrivning och ersättningsmodell inom rubricerat uppdrag, Bilaga 1.

Regionens tandvårdsstöd gäller vård utförd till personer som omfattas av regionens tandvårdsstöd, det vill säga nödvändig tandvård och munhälsobedömning, tandvård som led i sjukdomsbehandling samt tandvård vid långvarig sjukdom och funktionsnedsättning.

Ersättningsmodellen gäller för tandvård utförd i såväl privat som egen regi.

Regionfullmäktige beslutade i juni 2021 om en uppdelning av tidigare tandvårdsram inför 2022.Den del av tidigare tandvårdsram ram som nu utgör Hälsoval tandvård barn och unga vuxna samt den del som utgör Regionens tandvårdsstöd till vissa vuxna finns kvar under regionstyrelsen. Övriga uppdrag inom tidigare tandvårdsram som utförs enbart i egen regi har överförts och finns nu under Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Uppdrag och ersättningsmodell för Hälsoval tandvård har beslutats av regionstyrelsen i särskilt ärende 2021-09-07.

Budget för regionens tandvårdsstöd finns under Regionstyrelsen. En budgetförstärkning har gjorts i budget för regionens tandvårdsstöd 2022 på totalt 7 miljoner kronor.

I Region Västerbotten har barn och unga vuxna 3–23 år fram till och med 2021 haft möjlighet att välja tandklinik utan att avtal funnits mellan Regionen och till tandkliniken.

Regionfullmäktige i Västerbotten har beslutat att vårdval enligt Lagen om valfrihetssystem (2008:962) LOV, inom allmän tandvård för barn och unga vuxna 3–23 år ska införas. Regionstyrelsen beslutade 2021-09-07 om förfrågningsunderlag och ansökan för Hälsoval tandvård 2022. Det innebär att från 1 januari 2022 kan barn och unga vuxna 3–23 år lista sig enbart på tandkliniker som Regionen har avtal med (ingår i Hälsoval) eller Regionens folktandvård.
Kapitationsersättning till tandkliniker utbetalas per månad med en tolftedel av årsbeloppet utifrån pågående listning

För tandkliniker som har utfört barn- och ungdomstandvård med ersättning från Regionen, men som inte väljer att ansluta sig till LOV behövs övergångsregler för att kunna avsluta pågående behandling. 

Under vintern 2020 och våren 2021 har, på uppdrag av regiondirektören, ett utredningsarbete genomförts kring Regionens hantering av riktade statliga bidrag och överenskommelser.

Riktade statsbidrag inom olika områden har fördelats till regionen under lång tid. De beskriver ett antal villkor/mål som regionerna ska redovisa för att ta del av medlen. Inom verksamheten finns stor tilltro för att dessa medel ska användas till utveckling och att de ska användas på det sätt som villkoren föreskriver. Samtidigt finns stor frustration över att man i verksamheten upplever att hanteringen inte är transparent och tydlig. Man vet helt enkelt inte om man fått ta del av det riktade bidraget och när man i verksamheten förväntas återredovisa aktiviteter som genomförts och beräknas kostnader så känner man inte igen att man fått några bidrag tilldelade till verksamheten. Idag deltar olika parter och det är flera steg i nuvarande process som upplevs inom vissa verksamheter som otydliga och försvårar samverkan.

Parallellt med utredningen har en granskning genomförts av den interna revisionen kring hantering och process kring riktade statliga bidrag.

Regionens revisorer har den 29 mars 2021 överlämnat granskning av riktade statsbidrag år 2020. Granskningens syfte har varit att granska och bedöma om styrelsen och nämnden har säkerställt en tillräcklig styrning och kontroll över de riktade statsbidragen.

Av granskningen framgår att revisorerna anser att regionstyrelsens styrning och kontroll av statsbidrag visar på brister. Revisionen bedömer att det saknas en tydlig fördelning mellan ansvar och befogenheter när det gäller hanteringen av statsbidrag, såväl på tjänsteperson nivå som politisk nivå.

Förslag till yttrande har upprättats.  Av yttrandet framgår att regionstyrelsen ställer sig i stort bakom rekommendationerna och medger att det finns behov av tydligare riktlinjer och rutiner kring hanteringen av riktade statsbidrag, bland annat har styrande dokument utarbetas och fler rutiner kommer ses över.  

Verksamhetsområde Digitalisering och medicinsk teknik skapas 2017 för att påskynda regionens digitaliseringsresa. Ett omfattande förändringsprogram genomfördes 2018-2020 för att uppnå önskat resultat. Utvärdering har skett under 2021

Serviceorganisationen har sedan 2018 genomfört en större förändring i syfte att skapa värdeskapande service för ökad kundnytta. Fokus har även varit på effektiviseringar och sänkt nettokostnadsutveckling, vilket har uppnåtts.

För att möta de strukturella, kulturella och ekonomiska utmaningarna behöver regionen ta nästa steg i stödverksamheternas förändringsresa. Som del i förslaget har slutrapporten från Region Norrbotten studeras djupare, en enklare SWOT analys har genomförts med delar av fackliga parter och verksamhetsföreträdarna inom respektive område.

Förslag om att omorganisera Verksamhetsområde Service och Verksamhetsområde Digitalisering och medicinsk teknik genom att sammanföra dessa verksamheter till ett verksamhetsområde framförs.

De möjligheter som identifieras är i huvudsak ökad möjlighet till samordningsvinster, starkare organisation för att möta verksamhetens förväntningar och behov, kostnadsreduceringar och tydligare styrning av utvecklingsaktiviteter.

De hot som i huvudsak är identifierade är risk för större tröghet i en större organisation, två kulturer som möts, stort och spretigt område att leda samt förändringen i sig själv.

Målbilden med förändringen är att möta kraven i robusta sjukhus-civilt försvar på ett effektivare sätt, accelerera digitalisering/verksamhetsutveckling av den egna och kundernas behov av minskad totalkostnad och ökad produktivitet.

Beslut om omorganiseringen sker efter att erforderliga fackliga förhandlingar är genomförda. 

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har utrett neurorehabilitering med syfte att presentera ett förslag på organisation, lokalisering och uppdragsbeskrivning i syfte att säkra en fortsatt god neurorehabilitering inom länet. En viktig central förutsättning för en sådan vård är ändamålsenliga lokaler.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har den 30 september 2021, § 130, beslutat att samlokalisera Neurorehab Sävar med neurorehab NUS i ändamålsenliga lokaler på Norrlands universitetssjukhus, NUS. Nämnden har överlämnat ärendet till regionstyrelsen.  

Eftersom fastighets- och investeringsärenden ligger inom regionstyrelsens verksamhetsområde behöver styrelsen hantera fastighetsfrågan.  

Plan för höjd beredskap bygger på regionens Kris- och katastrofmedicinska beredskapsplan och är en förutsättning för att regionen ska kunna utföra sitt uppdrag inom totalförsvaret. Planen ska skapa inriktning för regionens verksamhet inför och under höjd beredskap samt tydliggöra hur regionens politiska nivå ska leda verksamheten under höjd beredskap.

Regionen ska, enligt lag 2006:544 (LEH), planera för sina uppgifter vid fredstid och höjd beredskap. I det arbetet ska regionen skapa en förmåga att hantera alltifrån särskilda händelser till extraordinära händelser och ytterst krig eller krigsliknande situationer.

Plan för höjd beredskap är ett nytt dokument som inte tidigare funnits i Region Västerbotten. Innehållet i planen utgår från de regionala och nationella överenskommelser som regionen omfattas av och avser ett initialt arbete med regionens krigsorganisation. Arbetet med krigsorganisationen liksom hela området för höjd beredskap kommer att utvecklas under lång tid. I denna plan finns de grundläggande kraven för regionens ansvar berörda. Det svarar upp mot kravet att regionen ska planera för sina uppgifter vid fredstid och höjd beredskap.

Planen har utarbetats av den regionala och lokala beredskapsfunktionen.

2021 är det 100 år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i val till
riksdagen. Under 2020 och 2021 genomför regeringen därför en nationell kraftsamling; "Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati" för att säkerställa en levande och uthållig demokrati för framtiden.

Som ett led i detta arbete har Kommittén Demokratin 100 år fått i uppdrag att under åren 2018 – 2021 planera, samordna och genomföra en samling
av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. En av dessa är deklarationen för en stark demokrati.

De aktörer som undertecknar deklarationen tar ställning för alla människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsstatens principer och tar avstånd från diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism.

För att stärka demokratin ska aktörerna som ansluter sig till deklarationen:
• verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet,
• arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin, och
• bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt.

I Västerbotten har 11 kommuner skrivit under, Länsstyrelsen, Umeå universitet och många
andra organisationer och föreningar. Totalt har över 250 aktörer undertecknat
deklarationen.

Regionala utvecklingsnämnden har den 29 september 2021 tillstyrkt att regionstyrelsen underteknar deklarationen. 

Dåvarande landstingsstyrelsen antog den 30 oktober 2018, § 224, digitaliseringsstrategi 2018-2025. Förslag till revidering av strategin har nu upprättats.

Digitaliseringsstrategi 2025 är ett styrdokument som beskriver hur digitalisering ska bidra till att invånarna i Västerbotten får de bästa förutsättningarna att leva ett liv i god hälsa. Strategin beskriver även hur Region Västerbotten ska säkra och förstärka sin omställningsförmåga genom att utveckla digital mognad, förmågan att tillgodogöra sig nyttorna med digitalisering.

En viktig utgångspunkt i strategin är att digitalisering inte är ett mål i sig utan utgör en viktig del i arbetet med att nå hälso- och sjukvårdens Målbild 2030 samt Regionplanens mål.

Förvaltningarna inom Region Västerbotten har fått lämna synpunkter. 

Strategin revideras årligen.

Regionstyrelsen beslutade den 7 september 2021, § 189, att påbörja upphandling av licenser 2021. 

Regionstyrelsen beslutade vid sammanträdet den 7 september 2021 om att inleda upphandling av Nätsäk, server och lagring.

Beslut fattas under förutsättning att MBL förhandling genomförts. 

Delårsrapport per augusti har upprättats. Rapporten är regionstyrelsens andra uppföljningsrapport för året. Rapporten utgör underlag för regionstyrelsens samlade delårsredovisning till regionfullmäktige.  
 
Av rapporten framgår att av de 11 mål i Regionplanen som riktats till regionstyrelsen är 4 uppfyllda, 6 delvis uppfyllda och ett ej uppfyllt. Rapporten inkluderar även uppföljning av intern kontroll och ekonomiskt resultat. 
 
Pandemin har präglat perioden och påverkat regionstyrelsens verksamheter på många sätt. Men trots det har det löpande arbetet med planerade aktiviteter fortlöpt. Ytterligare en effekt är att medarbetare har fortsatt att arbeta på distans inom de verksamheter där det är möjligt. Pandemin har inneburit stora behov av att anpassa och utveckla arbetssätt, kanaler och kommunikation. Nya arbetsformer har växt fram och digitala lösningar har utvecklats, det är erfarenheter som kan bidra till förändrade och utvecklade arbetssätt även när verksamheten går tillbaka till det normala. 

Regionstyrelsens nettokostnader redovisar efter augusti månad en positiv budgetavvikelse på totalt 83 miljoner kronor och en minskad nettokostnadsutveckling på 5,6 procent.

Omställningsplanen om totalt 12 miljoner uppdelat på 5 miljoner administration och 7 miljoner effektivisering inom service, visar på en total uppnådd effekt om 29 miljoner av 8 miljoner för perioden eller 357%. Störst effekt återfinns inom sjukresekostnader vilket till viss del beror på minskat resande kopplat till pandemin och där effekt sannolikt avtar vid en normalisering av sjukresandet. 

Delårsrapport per augusti 2021 är regionstyrelsens andra uppföljningsrapport för året till regionfullmäktige. Uppföljningen för denna period beskriver i huvudsak måluppfyllelse, väsentliga personalförhållanden och ekonomisk ställning med finansiell analys och årsprognos. 

 Årets åtta månader har präglats av den pågående pandemin och den är fortsatt märkbar i verksamhet och i samhälle. Hälso- och sjukvården står i första linjen för att hantera pandemins effekter på människors hälsa. Det har inneburit omställning och prioriteringar för att upprätthålla vård i sin helhet men även positiv utveckling inom flera områden. Den nödvändiga omställningen har fortsatt varit beroende av effektiv samordning, flexibilitet och uthållighet. Stora delar av länets befolkning har inlett eller slutfört vaccineringen. Andra bärande delar av samhället drabbas mycket kraftigt av pandemins övriga effekter. Trots pandemins effekter består utvecklingen och tillväxten i Västerbotten. För att kunna fånga upp och mildra pandemins negativa effekter på företagen och kultursektorn i Västerbotten har det regionala utvecklingsarbetet ställts om. 

Verksamhetens resultat för årets två första tertial är positivt med 356 miljoner kronor. Under samma period avviker verksamhetens resultat mot budget negativt med 43 miljoner kronor. I redovisat utfall finns en jämförelsestörande post om 326 miljoner kronor avseende ökning av pensionsskulden med hänsyn till ändrade livslängdsantaganden. Hela kostnaden för omräkningen av pensionsskulden är tagen i bokslutet per april.  

Periodens resultat som utöver verksamhetens resultat inkluderar finansiella poster uppgår till 1 024 miljoner kronor. För samma period avviker resultatet mot budget positivt med 642 miljoner kronor. Den positiva budgetavvikelsen på finansnettot är 684 miljoner kronor och består till största delen av orealiserade vinster. 

 Regionens årsplan 2021 för en hållbar ekonomi är på 175 miljoner kronor och efter åtta månader är den rapporterade effekten 94 miljoner kronor av planen på 117 miljoner kronor vilket motsvarar en effekt på 88 procent. 

 Helårsprognosen för resultat inklusive finansnetto är +869 miljoner kronor det ger en positiv avvikelse mot budget på +711 miljoner kronor. Tre stora förklaringsposter till den prognostiserade positiva budgetavvikelse är; de negativa ekonomiska effekterna av pandemin mer än väl kompenserats av andra kostnadsminskningar, riktade statsbidrag och övriga statliga pandemi-ersättningar men även ett positivt utfall för skatteintäkter och statsbidrag och därutöver också av ett starkt finansnetto som beror av den återhämtning som skett på börsen. Dessa tre poster kompenserar för den negativa engångsposten på grund av förändrad pensionsskuldberäkning. 

Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling driver Skandionkliniken som behandlar cancertumörer med protonstrålning.

Förbundsdirektionen har översänt delårsrapport för perioden januari-juni 2021 till medlemsregionerna.

Av rapporten framgår att förbundet redovisar totalt ett positivt resultat på 12 miljoner kronor för första halvåret 2021 (5,3 mnkr första halvåret 2020), vilket är nästan 11 miljoner kronor bättre än budget. Prognosen för 2021 är ett positivt resultat på 10,3 miljoner kronor, nästan +9 miljoner kronor jämfört med budget. 

Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Jämtland/Härjedalen och Region Västernorrland har sedan 2005 ett gemensamt kommunalförbund som verkar som ett samverkansorgan i de norra sjukvårdsregionen i syfte att tillvarata och utveckla gemensamma intressen inom hälso- och sjukvården.

Förbundsdirektionen i Norra sjukvårdsregionförbundet har upprättat delårsrapport per augusti och översänt den till medlemmarna.

Av rapporten framgår sammanfattningsvis att både de verksamhetsmässiga och även den finansiella målen förväntas nås vid årets slut. 

Det ekonomiska utfallet är positivt med anledning av minskade kostnader på grund av att verksamheten bedrivits på ett annat sätt än planerat. 

Förbundsdirektionen har upprättat delårsrapport per augusti 2021.

Ärendet kompletteras.

Situationen inom Lab-medicins kliniska del och forskning har under flera år verkat i en miljö som inte varit anpassad för uppdraget. Lokalerna är gamla och funktionen bygger på planerade arbetssätt från 60-talet. Arbetsmiljöproblem har funnits och finns och dessa har ökat under senaste året med följd av kraven på ökad produktion och avsaknad av anpassade lokaler.

En ny lab-modul kan snabbt erbjuda moderna och funktionella lokaler för forskning inklusive ett högrisk-lab. Samtidigt frigörs utrymme i befintliga lokaler för att klara de akuta problemen för Regionens lab-verksamhet.

En ny lab-modul skapar tid för en planering av en långsiktig modern lab-funktion som säkerställer en framtidssäkrad, rationell och effektiv analysverksamhet samt forskning och utbildning tillsammans med Umeå universitet.

Investeringsutgiften, som beräknas uppgå till 44 miljoner kronor, finns inte med i nuvarande plan. Bedömningen är att det inte är möjligt att omprioritera i befintlig plan utan att genomförandet kräver en utökad investeringsram för åren 2022 och 2023. Förslag till hyresavtal med Umeå Universitet innebär att investeringen inte medför någon ökad driftkostnad för regionen.

Beslut om investeringen av fastighetsmodulen tas vid regionstyrelsens sammanträde i december 2021.

Skellefteå buss AB har utrett och tagit fram förslag på ny zonindelning och nya taxor för lokaltrafiken i Skellefteå kommun. Åtgärderna ska bidra till att resandet med kollektivtrafik ska fördubblas till 2030.

Jämfört med trafikföretag i närheten (Luleå lokaltrafik, Ultra i Umeå och lokalbussarna i Östersund) är Skellefteå buss det enda företag som har zonindelning. Det finns också väldigt många sätt att köpa biljetter på, särskilt enkelbiljetter, vilket innebär svårigheter för resenären att välja biljetter och för chauffören att prissätta på rätt sätt.  Skellefteå buss har också fler tidsmässigt ”korta” biljetter medan de övriga orternas tätortstrafik har fler biljetter som räcker en längre tid.

Tre stora trender påverkar resandet idag och i framtiden; pandemier, miljön och Skellefteås utveckling. För att skapa bättre förutsättningar till sömlöst resande i regionen bör prisprodukterna göras liknande som städer i norr.

Skellefteå kommun önskar
- införa en zon för hela stadstrafiken
- införa ny enhetlig taxa i enlighet med Umeå stadstrafik
- Införa ny taxa i samband med att ny mobil applikation för resenärerna är upphandlad
och installerad som planeras till 2022 kvartal 3
- Tidigare beslut om olika taxor upphör att gälla för stadstrafiken i Skellefteå utom för
hockeybussarna.

Region Västerbotten äger Länstrafiken i Västerbotten AB. Länstrafiken i Västerbotten AB äger i sin tur 25 % av aktierna i Norrtåg AB. Resterande aktier i Norrtåg AB ägs i lika delar av Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet, Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län och Region Jämtland-Härjedalen.

Norrtåg AB bedriver tågtrafik inom de nämnda regionerna samt utanför enligt överenskommelse med staten. Verksamheten bedrivs som ett led i regionernas och kommunernas lagstadgade ansvar för regional kollektivtrafik.

Förvaltningen har tagit fram en utredning om att genomföra en aktieöverlåtelse från Länstrafiken i Västerbotten AB till Region Västerbotten. Samråd har genomförts mellan företrädare för Regionen, Länstrafiken och Norrtåg. Den föreslagna köpeskillingen motsvarar aktiernas kvotvärde (del av aktiekapitalet). Tillträdesdag föreslås vara 1 januari
2022.

Överlåtelsen förutsätter regionfullmäktiges godkännande samt genomförande av avtalat hembudsförfarande gentemot de andra delägarna innan överlåtelseavtal tecknas. Som en följd av förvärvet behöver regionen inträda i Länstrafikens i Västerbotten AB:s ställe som avtalspart rörande leasing av tågfordon av AB Transitio. Vidare behöver Norrtåg AB:s
styrdokument – bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal – uppdateras för att återspegla de nya ägarförhållandena. Regionala utvecklingsnämnden föreslås därför få i uppdrag att genomföra nödvändiga följdbeslut i samband med aktieöverlåtelsen inklusive vidta de ägarstyrningsåtgärder som behövs för att Länstrafiken i Västerbotten AB ska
genomföra sin del av avtalet. 

Några förändringar i Norrtåg AB:s styrelse föreslås inte. Det föreslås heller inga förändringar av vilka personer som för Region Västerbottens talan i ägarsamråd eller bolagsdialoger eller andra formella och informella sammanhang. En del av det praktiska formella arbetet med överlåtelsen hanteras av Länstrafiken i egenskap av överlåtande aktieägare.

Ärendet har beretts av regionala utvecklingsnämnden vid sammanträdet den 29 september 2021, § 174. 

Regionala utvecklingsnämnden har  översänt förslag till planeringsförutsättningar för kollektivtrafiken till regionfullmäktige för beslut.

Planeringsförutsättningarna tillförsäkrar regionfullmäktige inflytande över utformningen av den kollektivtrafik som Region Västerbotten finansierar. Planeringsförutsättningarna innehåller regionens trafikpolitiska prioriteringar och mål samt en ekonomisk prognos för buss- och tågtrafiken, samt den gemensamma beställningscentralen under perioden som planeringsförutsättningarna avser.

Prognos för tågtrafiken baseras på fastställd budget för Norrtåg AB för beställd trafik från mitten av december 2021 till mitten av december 2022, inklusive stationsavgifter hänförliga till tågtrafiken. Prognos för busstrafiken baseras på fastställd budget för Länstrafiken i Västerbotten AB för beställd busstrafik från mitten av december 2021 till mitten av december 2022.

Prognos för beställningscentralen baseras på fastställd budget för beställningscentralen avseende 2021.

Planeringsförutsättningarna ska ligga till grund för Region Västerbottens kollektivtrafikplan
för perioden 2023 – 2025. 

Inför regionbildningen den 1 januari 2019 fastställde landstingsfullmäktige reglemente för regionala utvecklingsnämnden. Regionfullmäktige beslutade om revidering av reglemente den 21 april 2020.

Med anledning av behov att förtydliga nämndens reglemente avseende bland annat ansvar för kollektivtrafik, förtydligande av anställningsmyndighet, nämndens roll i kris- och beredskapsorganisationen, har förslag till revidering av reglemente för regionala utvecklingsnämnden upprättats.

Regionala utvecklingsnämnden har vid sammanträdet den 29 september 2021 föreslagit att fullmäktige fastställer förslag till reglemente.

Region Västerbotten är tillsammans med Region Norrbotten minoritetsdelägare i Almi Nord AB, där 51 procent av bolaget ägs via Almi koncernmoderbolag. Inför varje år genomförs ägardialoger på tjänstepersonsnivå mellan koncernledningen i Almi och de bägge regionerna kring förändringar i eller omprioriteringar inom Almis verksamhet eller
utlåning.

Dessa dialoger ligger till grund för de ägardirektiv som utarbetas och föreslås, tillsammans med förslag till förändringar av driftanslag.

Under föregående år har uppräkning för ökade kostnader skett, och koncernen föreslår inte någon ytterligare uppräkning av verksamhetsanslaget för 2022. 

Av ägaranvisningar 2021 för Almi Företagspartner Nord AB framgår att finansieringen av bolagets verksamhet för 2022 ska överenskommas i särskild ordning.

Ägarna har beslutat föreslå att verksamheten 2022 ska finansieras enligt bilaga. För insatser för ökad tillväxt har moderbolaget avsatt en ram om 2 050 000 kronor, Region Norrbotten en ram om 984 804 kronor och Region Västerbotten en ram om 984 804 kronor som kan tas i anspråk efter beslut om samverkan i projekt.

Region Västerbotten är tillsammans med Region Norrbotten minoritetsdelägare i Almi Nord AB, där 51 procent av bolaget ägs via Almi koncernmoderbolag. Inför varje år genomförs ägardialoger på tjänstepersonsnivå mellan koncernledningen i Almi och de bägge regionerna kring förändringar i eller omprioriteringar inom Almis verksamhet eller utlåning.

Dessa dialoger ligger till grund för de ägardirektiv som utarbetas och föreslås, tillsammans med förslag till förändringar av driftanslag.

Från förslaget till ägaranvisning ges följande sammanfattning av Almi Nords uppdrag:

- Almis verksamhet ska stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en
hållbar tillväxt.
- Bolaget ska erbjuda tjänster inom affärsutveckling och utlåning i huvudsak riktat till
företag med lönsamhets- och tillväxtpotential.
- Almis målgruppsmodell ska vara styrande för hur resurser ska allokeras varför tillväxtpotential och nytta av Almis marknadskompletterande insatser ska vara avgörande för beslut om insatser.
- Verksamheten ska bidra till ett jämställt företagande och medverka till att konkurrenskraftiga, och hållbara, små och medelstora företag utvecklas och blir fler.
Med hållbar tillväxt avses tillväxt i bolag som bedöms vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara över tid.
- Bolaget ska aktivt söka nya kunder och verksamheten ska utgå från behoven hos företagen regionalt.
- Bolaget ska arbeta mot alla kunder i målgruppen men ha ett särskilt fokus på tidiga skeden i termer av livscykel eller i termer av expansionsfaser såsom produkt- och tjänste- eller marknadsutveckling, samt kvinnor och personer med utländsk bakgrund.
- Bolaget ska bidra till utveckling och kommersialisering av företag med kunskapsintensiva affärsidéer, t.ex. genom samverkan med science parks samt inkubatorer och andra akademinära miljöer.
- Almis verksamhet ska vara marknadskompletterande och riktas mot företag som inte får sitt behov av finansiering eller rådgivning tillgodosett av marknadens privata aktörer.
- Bolaget ska samverka och bygga partnerskap med relevanta privata och offentliga aktörer vars syfte är att finansiera och på andra sätt stödja företagsutveckling samt internationalisering av näringslivet, både för att säkerställa att kundföretagen får tillgång till rätt insatser och för att bidra till samordning av insatser inom aktörssystemet. Detta gäller särskilt samverkan med Almi Invest i syfte att agera som ett Almi gentemot regionala intressenter och marknaden.

Från och med 1 januari 2022 höjs högkostnadsskyddet för öppen vård från 1150 till 1 200 kronor och för sluten vård från 100 kr till 110 kr per vårddag. Bakgrunden till dessa höjningar är att regeringen har fastställt prisbasbeloppet till 48 300 kr för år 2022.

Högkostnadsskyddet för öppen vård är den högsta avgift för vårdavgifter inom den öppna hälso- och sjukvården, för avgifter för vissa förbrukningsartiklar och för avgifter för sådan tandvård som avses i § 8 a Tandvårdslagen (1985:125), som får tas ut under en tolvmånadersperiod.

Högkostnadsskyddet för sluten vård är den högsta avgift som får tas ut per vårddag inom sluten vård.

Folktandvården i Västerbotten har sedan 2012 haft uppdraget från fullmäktige att basera sina årliga justeringar av tandvårdstaxan på Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets (TLV) referenspriser och dess justeringar. För allmäntandvård följer Folktandvården TLV:s referenspriser och för specialisttandvård
gjordes en justering inför 2015 för att nå kostnadstäckning vilket medförde en höjning ovan referenspris.

Ett förslag till tandvårdstaxa för perioden 15 januari 2022 till och med 14 januari 2023 har upprättats. Förslaget innebär att taxorna för allmäntandvård och specialisttandvård föreslås uppräknas med landstingsprisindex, LPIK, som för 2022 är beräknad till 2,5 %. Årets uppräkning av TLV:s referenspriser beräknas i medel ge en höjning på 1,5 % för både allmäntandvård och specialisttandvård. Detta innebär att tandvårdstaxan för allmäntandvården kommer att ligga 1 % över de av TLV fastställda referenspriser för 2022 och tandvårdstaxan för specialisttandvården 11 % över referenspriset för specialisttandvård (10 % 2021). Ett fåtal utvalda åtgärder ligger utöver denna nivå, vilket är i enlighet med beslut från föregående år.

För att skapa en enhetlighet mellan taxor för jourverksamhet och ordinarie verksamhet togs tillägget om ett 50 % påslag på tandvårdstaxans åtgärder för helgjour bort 2017. Denna förändring har medfört en ökad belastning på jourverksamheten. För 2022 föreslås därför att tillägget om ett 50 % påslag för jourverksamhet återinförs.
Vidare föreslås att taxorna för lokala åtgärder, som inte ingår i det statliga tandvårdsstödet, justeras för beräknad kostnadsökning.

Den interna taxan som reglerar åtaganden mellan regioner föreslås uppräknas med landstingsprisindex, LPIK Ersättningen för munhälsobedömning/utbildning justeras sedan 2017 årligen.

Ett förslag till ny ersättning har upprättats. Här framgår att ersättningen för munhälsobedömning/utbildning vid uppsökande verksamhet även föreslås uppräknas med LPIK för 2022.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har i samband med att nämnden fastställde delårsrapport uppmärksammat regionfullmäktige på att nämnden inte klarar uppdraget inom angivna ramar men att ytterligare åtgärder, utöver omställningsplanen, bedöms inte vara möjliga under rådande pandemi.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har överlämnat en återrapport till regionfullmäktige som beskriver kortsiktiga och långsiktiga åtgärder som görs för att nå en budget i balans.

Vid regionstyrelsens beredning av återrapporten till fullmäktige konstateras att förvaltningen upprättat en riktlinje och process för fördelning av riktade statsbidrag som ska antas av regionstyrelsen den 26 oktober, riktlinjen kommer påverka nämndens resultat då medel kommer fördelas till nämnden. Mot bakgrund av detta har regionstyrelsen kompletterat nämndens återrapport. 

I kommunallagens 6 kap § 24 anges att fullmäktige kan medge att nämnder får sammanträda på distans och besluta om formerna för detta. Deltagandet ska ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. Distansdeltagandet ska ses som ett komplement till fysiska möten. 

Inför mandatperioden antog fullmäktige reglementen för nämnderna där det anges att distansdeltagande får ske om fullmäktige medger det, något som aldrig varit aktuellt och nämndernas sammanträden har därmed varit i fysisk form.

Då coronapandemin drabbade Sverige tog regionfullmäktige ett beslut om att medge styrelser, nämnder och fullmäktige att sammanträda på distans, beslutet gäller fram till den 31 december 2021.

Med de erfarenheter och förutsättningar som nu finns aktualiseras frågan på nytt om att, även efter pandemin, medge att nämnder får sammanträda på distans.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås att nämnder ska tillåtas sammanträda på distans och att nämnden själv får besluta om formerna för detta. Kommunallagens krav ska naturligtvis följas.

Förslaget omfattar inte regionfullmäktige utan endast styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar.

Liberalernas fullmäktigegrupp har till regionfullmäktige anmält motionen "Psykiatriambulans avstigmatiserar psykisk ohälsa" och föreslår att det införs ett försök med psykiatriambulans i Region Västerbotten.

Syftet med psykiatriambulansen är att från början kunna ge patienter med akut psykisk sjukdom omhändertagande från vården. Tidigare har personer med förvirring, svår oro eller i värsta fall akut självmordsrisk vanligtvis hämtats av polisen. Behovet av en psykiatriambulans blir mer och mer aktuell eftersom den psykiska ohälsan ökar bland befolkningen.

Ett svar har upprättats. Av svaret framgår att det finns svårigheter i tillskapandet av en Psykiatriambulans. Det gäller till exempel kostnader, bemanning, sysslor när personalen inte är aktiva i ambulansen, avstånd i länet med mera. Den stora utmaningen ambulanssjukvården i Västerbotten har, är att ge likvärdig vård till alla medborgare trots de långa avstånden. Lösningar som passar tätbefolkade områden, passar inte nödvändigtvis Region Västerbotten. En dedikerad ambulans är förmodligen inte det mest effektiva sättet att täcka hela Västerbotten och nå de patienterna som är i akut psykiatriskt stöd.

Petter Nilsson (SD) har till fullmäktige anmält motionen "Trygga regionens ambulansflyg" och föreslår att  Region Västerbotten verkar för att kommunalförbundet svenskt ambulansflyg, KSA, upphandlar tjänsten ambulansflyg för en kortare övergångsperiod, att Region Västerbotten verkar för att KSA genomför en upphandling av ambulansflygtjänsten i sin helhet i det längre perspektivet, och därvid ställer krav på operativ kompetens, erfarenhet och anställningsförhållanden.

Svar på motionen har upprättats av vilket det framgår att KSA har upphandlat flygplan med medicinska inredningen uppfyller sjukvårdens krav.

Den flygoperativa verksamheten kommer att inledas från den 1 november i år varför upphandling inte är aktuell. Motionen avslås. 

Kristdemokraterna har till regionfullmäktige anmält en motion gällande länets folkhögskolor.

I motionen föreslås att regionen avslutar sitt engagemang i Storumans och Vindelns folkhögskoleverksamhet och försäljer lokalerna.

Förslag till motionssvar har upprättats av vilket det framgår att regionen bl.a. ur ett ekonomiskt och demokratiskt perspektiv bör behålla folkhögskolorna.

Folkhögskolestyrelsen har vid sammanträdet den 24 september 2021 föreslagit att motionen ska avslås. 

Thommy Bäckström (L) har till fullmäktige anmält motionen Inför allmän screening av kolorektalcancer. Motionären framhåller att kolorektal cancer, är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige och den drabbar främst äldre människor. En tidig upptäck skulle innebära godare chansen att överleva kolorektal cancer. Motionären yrkar att Region Västerbotten planerar för en allmän screening av kolorektal cancer för både män och kvinnor, syftande till start senast år 2023.

Ett svar till motionen har upprättats. Av svaret framgår att nationell screening för tjock- och ändtarmscancer påbörjas under 2021 i region Dalarna, Skåne, Örebro, Östergötland och Norrbotten. Under 2022 kommer fler regioner att ingå och under 2023 beräknas samtliga svenska regioner ingå. Preliminärt kommer Jämtland/Härjedalen och Västernorrland att starta under 2022 och Västerbotten under våren 2023.

Koloskopi utförs idag i Umeå, Lycksele och Skellefteå och dessa enheter kommer att utföra koloskopi på personer med blod i avföring som identifierats i screeningprogrammet. Det är förnärvarande kö till koloskopiundersökning Umeå. Medel har avsatts för utökad koloskopi-verksamhet i syfte att minimera köer och tillskapa tillräcklig kapacitet vid införande av screening för tjock- och ändtarmscancer i Västerbotten.

Kristdemokraterna har till fullmäktige anmält motionen Stärkt civilsamhälle och vill med motionen  lyfta civilsamhället som en viktig strategisk resurs i det gemensamma samhällsbygget.

Motionsställarna yrkar att regionfullmäktige ska uppdra regionala utvecklingsnämnden att dels utse en civilsamhällsstrateg, dels att stärka regionens samverkan med och stödet till civilsamhället och de idéburna aktörerna inom regionen.

Motionsställarna lyfter civilsamhällets bidrag till genomförandet av det allmännas välfärdsuppdrag, genom exempelvis folkbildning, idrott och social hjälpverksamhet. Motionsställarna lyfter vidare att dessa bidrag från civilsamhället ofta genomförs av ideella organisationer med stort samhällsengagemang.

Ett förslag till yttrande har upprättats.

Centerpartiets fullmäktigegrupp har till fullmäktige anmält motionen "Jämställda Löner" och föreslår att regionen ska sätta mål om att senast 2030 nå lika lön för likvärdigt arbete för regionens personal, att regelbundet (minst en gång per mandatperiod) utvärdera hur regionen ligger till när det gäller lika lön för likvärdigt arbete där regionens löner jämförs med löner inom hela arbetsmarknaden, att regelbundet (minst en gång per år) utvärdera hur stor andel av regionens personal inom olika yrken känner sig tvungna att gå ner i arbetstid för att orka

Svar på motionen har upprättats. Region Västerbotten bedriver en aktiv lönepolitik och analyserar årligen hur nuvarande lönestruktur ser ut och utifrån den analysen bedöms eventuella behov av åtgärder för att nå önskvärd struktur. En löneöversyn har genomförts under 2020. Motionen ska anses besvarad.

 Marianne Normark (L) med flera har till regionfullmäktige anmält motionen Dags att satsa på undersköterskeyrket.  Motionärerna framhåller att antalet undersköterskor har kraftigt minskat de senaste 20 åren i landstingen och regionerna och ökningen har skett i kommunerna. De närmaste åren kommer ca 25 000 undersköterskor att behöva rekryteras inom sjukvården i Sverige, även många i Västerbotten. Motionärerna föreslår att Region Västerbotten tar initiativ för att skapa specialistutbildningar för undersköterskor.

Ett svar till motionen har upprättats. Av svaret framgår att Vård- och omsorgsutbildningen blir nationellt reglerad från sista juni 2021 på både gymnasie- och vuxenutbildningsnivå. Det innebär att grundutbildningen kommer att säkras för samtliga branscher inom psykiatri, funktionshinder, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Det finns i nuläget inget behov av att initiera ytterligare utbildningar utöver de som redan genomförs.

Nicklas Sandström (M) har i en motion till regionfullmäktige föreslagit att Region Västerbotten ska införa en visselblåsarfunktion.

Svar på motionen har upprättats av vilket det framgår att regeringen beslutat om en lagrådsremiss för genomförandet av EU-direktivet om visselblåsning. Lagstiftningen kommer träda ikraft under. Med anledning av detta har regionstyrelsen uppdragit åt regiondirektören att utveckla hur en visselblåsarfunktion som svarar mot lagens krav kan utformas i Region Västerbotten.

Motionen ska anses besvarad.

Centerpartiet har till fullmäktige anmält motionen Sök kompetens i hela länet och föreslår att för rekrytering till arbeten som inte kräver att det utförs vid en specifik ort ska annonsering som håller anställningsort öppen alltid övervägas. Vid anställning görs överenskommelse om anställningsort inom Västerbotten.
att vid annonsering till arbete med öppen anställningsort ska möjligheten att utföra arbetet på distans från valfri plats inom regionen framhållas

Förslag till svar har upprättats. För att möta utvecklingen tilldelades Regionstyrelsen och Regionala utvecklingsnämnden ett riktat uppdrag från regionfullmäktige att under 2022 utreda möjliggörandet av en ökad lokalisering av tjänster till länets inlandskommuner i syfte att stärka den regionala närvaron.