Möte 2024-11-12

Se bifogat program.

Nicklas Sandström (M) utses att justera protokollet tillsammans med ordförande. Justeringen sker digitalt senast den 15 november 2024.

Förslag till föredragningslista har upprättats.

Enligt bifogat program.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Regionstyrelsen har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till styrelsen. 

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet. 

Styrelsen har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering.  Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärende anmäls:

Lägesbeskrivning av FVIS-programmet per september 2024

• Lägesbeskrivning för perioden är i stor oförändrat då vi väntar på Cambios leverans som ska ske v.40. Under perioden har projekten arbetat med aktiviteter och leveranser enligt plan. Cambio har bekräftat leveranstidplanen av miljöer och konfiguration. Det kvarstår en osäkerhet kring leveranstidpunkt för samtliga beställningar och ärenden som rapporterats till Cambio.
• Resursläget är fortsatt generellt bra inom programmet. Under hösten när programmet går in i en intensiv fas, kopplat till övergången till Cosmic, är verksamhetens deltagande och engagemang en viktig framgångsfaktor.
• Det är fortsatt risk för leveransförseningar från Cambio och förseningar av Sussagemensamt arbete. Om de nödvändiga förberedelser som ska ske i verksamheten kopplat till checklistan inte genomförs enligt plan kommer det att påverka möjlighet till en kontrollerad driftstart med minimerat produktionsbortfall.
• Utfallet för september uppgår till 9,7 Mkr, motsvarande prognos uppgår till 11,2 Mkr.
• Enligt den senaste prognosrevideringen överskrider FVIS-programmet budgeten över programperioden (2020-2025) med 89 Mkr, vilket är en minskning med ca 3 Mkr mot den tidigare revideringen som gjordes i april 2024.

Likviditet, portfölj och skuldsammanställning för Region Västerbotten har upprättats för perioden 2005-08-31 – 2024-08-31.

Totala portföljen utvecklades -0,5 % vilket är -0,0% mot jämförelseindex som utvecklades -0,5% under månaden.

Aktieportföljen utvecklades -1,1% under månaden, vilket är -0,3% mot index, som gick -0,7%.

Ränteportföljen utvecklades +0,6%, vilket är +0,3% mot index som gick +0,3%.

Alternativportföljen har för närvarande inga innehav

Portföljen ligger något överviktad mot utländska aktier.

Likvida medel uppgick till 260 miljoner kronor till 3,7% ränta.

Inga förändringar har skett i låneportföljen i augusti. Totala lån uppgick till 2 220 miljoner kronor med en genomsnittsränta på 2,7%.

Likviditet, portfölj och skuldsammanställning för Region Västerbotten har upprättats för perioden 2005-08-31 – 2024-09-30.

Totala pensionsmedelsportföljen utvecklades +1,4 % vilket är + 0,4% mot jämförelseindex som utvecklades +1,0% under månaden. Marknadsvärde per september uppgick till 6 242 miljoner kronor.

Aktieportföljen utvecklades +1,8% under månaden, vilket är +0,5% mot index, som gick +1,3%.

Ränteportföljen utvecklades +0,7%, vilket är +0,3% mot index som gick +0,4%.

Alternativportföljen har för närvarande inga innehav

Portföljen ligger något överviktad mot utländska aktier.

Likvida medel uppgick till 105 miljoner kronor till 3,6% ränta.

Inga förändringar har skett i låneportföljen i september. Totala lån uppgick till 2 220 miljoner kronor med en genomsnittsränta på 2,7%.

Införandet av det nya vårdinformationssystemet Cosmic bedöms medföra minskad vårdproduktion och minskade besöksintäkter för Hälsocentraler inom Hälsoval Västerbotten. För att minska negativ ekonomisk påverkan för utförare av Hälsoval primärvård föreslås en tillfällig ersättningskompensation för 2025 som motsvarar 8 dagars produktionsbortfall per hälsocentral. Ersättningens storlek baseras på antal listade vid respektive Hälsocentral, samt en genomsnittlig vårdproduktion inom Hälsoval Västerbotten. Utförare i privat respektive egen regi ska kompenseras med samma villkor.

Syftet med kompensationen är att minska negativa effekter kopplade till produktionsbortfall under 2025 när Cosmic ska införas. En tillfällig kompensation förväntas bidra till att Hälsocentralerna bättre kan hantera effekterna i verksamheten, däribland försvagad ekonomi och negativ påverkan på tillgänglighet. Då enheternas förutsättningar kan variera inom länet ses den tillfälliga kompensationen som generell, där varje enhet själv får tillämpa kompensationen utifrån lokala förutsättningar och behov. Kompensationen förväntas ge bättre förutsättningar att fokusera på grunduppdraget. Utbetalning av hela kompensationsbeloppet ska ske vid ett och samma tillfälle under kvartal 1, 2025. Den tillfälliga kompensationen uppgår totalt till 4 864 000 kr. Förslaget är förankrat i regionstyrelsens ledningsgrupp. På grund av att införandet av Cosmic flyttats fram från 2024 till 2025, har även beslutsärendet flyttats fram. Inför beslut har årtal justerats till 2025 i ärendeunderlagen.

Region Västerbotten delar i huvudsak utredningens analyser och slutsatser. I remissvaret lyfter regionen ett antal perspektiv, frågor och slutsatser som behöver analyseras djupare för att uppnå stärkt samverkan. Utredningen kunde med fördel fokuserat mer på analyser och förslag för hur samverkan kan byggas effektivare utan att öka den administrativa bördan på lokal och regional nivå.

Vid regionstyrelsens arbetsutskott den 22 oktober 2024, § 198, beslutades att överlämna yttrandet till regionstyrelsen utan eget förslag.

En ny utgåva av pandemiplan för Region Västerbotten har utarbetats. Denna utgåva har genomgått revidering i flera stycken. Avsnitt om lagar har tillkommit och lärdomar från pandemin av covid-19 har medfört förtydliganden i flera avsnitt bland annat gällande PHEIC, smittspårning, provtagning och vaccination. Dokumentet ersätter tidigare pandemiplan för influensa eller annan luftburen pandemi (dokumentnummer 258103).

Målgrupp för denna plan är alla medarbetare inom Region Västerbotten, oavsett nämnd eller verksamhetsområde, samt privata vårdgivare som arbetar på uppdrag av regionen. Samtliga är en del av regionens beredskapsorganisation. I begreppet primärvård innefattas såväl regiondriven primärvård som primärvård driven av privata aktörer.

Planen bygger vidare på den kris- och katastrofmedicinska planen i regionen och beskriver riktlinjer för den planering som krävs före, under och efter en pandemi samt de åtgärder som behöver vidtas under en pandemi. Den avgränsas till fredstida händelser men lägger grund för hantering av större smittspridningar vid höjd beredskap.

Betty-Ann Nilsson KD lämnade in en motion med rubriken Barns rätt till en god synutveckling, vid regionfullmäktige den 24 juni 2023. I motionen föreslås att nuvarande bidragssystem ses över, barn upp till 8 år erhåller kostnadsfria glas och barnkonventionen efterlevs. 

Ett motionssvar har upprättats, i vilket det framgår att den politiska majoriteten är positiva till motivet med motionen, men inte ser någon möjlighet att införa ett ändrat glasögonbidrag under rådande ekonomiska förutsättningar. Ett ändrat glasögonbidrag bör också innebära framtagande av ett nytt nationellt regelverk på området.

Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Hans-Inge Smetana (KD) och Maria Lundqvist Brömster (L) lämnade in en motion med rubriken Bestämd andel klinisk tjänstgöring för nya chefskap i regionen, vid regionfullmäktige den 19 september 2023. I motionen föreslås att uppdra till Regionstyrelsen samt hälso- och sjukvårdsnämnden att alla nya administrativa tjänster som tillsätts med sjukvårdsutbildad personal skall innehålla en bestämd andel klinisk tjänstgöring.

Ett motionssvar har upprättats, i vilket det bl.a. framgår att det kan finnas chefstjänster och situationer där det är både lämpligt och motiverat att man som chef deltar i kliniskt arbete. Men att ha ett ett skallkrav på kliniskt arbete som en del av uppdraget, anses inte vara förenligt med att skapa förutsättningar för ett gott ledarskap. Det skulle dessutom kunna innebära att regionen exkluderar personer med rätt förmågor och engagemang för att bli duktiga chefer och ledare, samt att det kan finnas risk för att chefsuppgifter prioriteras bort för att istället lösa den dagliga driften i vårdverksamheten.

Ewa-May Karlsson (C) lämnade in en motion med rubriken Utred behovet av barnläkarberedskapslinje i Lycksele, vid regionfullmäktige den 24 april 2024. I motionen föreslås att utreda införandet av en barnläkarberedskapslinje vid Lycksele sjukhus och att utredningen genomförs och redovisas under året 2024.

Ett motionssvar har upprättats, i vilket det bland annat framgår att barn- och ungdomsmedicin bakjourslinjer är tillgängliga på samma sätt som vid akutbesök vid kusten, och att särskild anpassning till Södra Lapplands behov finns i form av väletablerade digitala lösningar. Begränsade volymer av pediatriska akutvårdsbesök och lågt antal vårdkrävande nyfödda skulle göra en särskild barnmedicinsk beredskapslinje mycket kostsam per besökstillfälle, samt innebära svårigheter att kunna upprätthålla kompetens och tillfredsställande arbetsuppgifter för det antal barnläkare som skulle krävas. 

Finanspolicyn anger ramar för finansverksamheten, det vill säga hur finansiella tillgångar och skulder ska förvaltas. Finanspolicyn ses löpande över och uppdateras med hänsyn till aktuella förhållanden inom regionen samt till utvecklingen på de finansiella marknaderna. Region Västerbottens nuvarande finanspolicy antogs av regionfullmäktige i april 2022.

Samtliga föreslagna förändringar återfinns i bilaga 2 och en sammanfattning av väsentliga förändringar återfinns i bilaga 3.

Nedan sammanfattas övergripande de mest väsentliga förändringarna;

• Tydliggörande och tillägg gällande hållbar förvaltning. Exempelvis har kommersiell spelverksamhet (hasardspel) lagts till exkluderade bolag samt gränsen för vad som klassificeras som ett fossilt bolag sänkts från 50 procent till 5 procent av omsättningen.
• Begränsning att anlita rådgivare som också är leverantör av finansiella produkter som regionen köper är borttaget då det begränsar möjligheten att använda diskretionär förvaltning.
• Tydliggörande av hantering och begränsningar avseende kreditrisk.
• Ändrad tillgångallokering i pensionsmedelsportföljen. Ny normalportfölj: 60 procent aktier och 40 procent räntebärande värdepapper. Pensionsmedelsförvaltningens långsiktiga mål bedöms fortsatt kunna nås med denna allokering.
• Sänkt avkastningsmål i pensionsmedelsförvaltningen från 4 procent realt till 3,5 procent realt vilket bedöms rimligt utifrån ny normalportfölj.

Förbundsdirektionen har fastställt delårsrapport och översänt den till medlemmarna för godkännande. I rapporten prognostiseras att målet för god ekonomisk hushållning kommer att uppfyllas för 2024. Intäkterna överstiger kostnaderna med 4589 tkr för perioden. Det prognostiserade resultatet för hela året är 4 589 tkr. Bedömningen är att sex av åtta verksamhetsmål kommer att uppnås.

Som en följd av överskottet kommer kostnader för så kallade stramamedel och sjukvårdsregional koordinatorfunktion för läkemedel på totalt 1 144tkr inte inhämtas från regionerna 2024. Förbundet prognostiserar att det egna kapitalet vid årsskiftet kommer att vara 9236 tkr. Det egna kapitalet kommer att vara viktigt för att finansiera verksamheten under 25-27 då kostnaderna överstiger intäkterna i kommande års preliminära budget.

Direktionen har fastställt delårsrapport för 2024. Kommunalförbundet redovisar ett resultat på -3,5 mnkr. och prognosen för helåret visar på ett överskott om 1,7 mnkr mot budgeterade 5,4 mnkr. Anledningen till att överskottsmålet inte nås är en tydlig minskning av antalet patienter för 2024 jämfört med tidigare år.

Skandionkliniken beräknas nå de finansiella målen för 2024, men anser att det långsiktiga målet att återställa det egna kapitalet till 2027 inte kommer att nås endast med egna medel.

Under första och andra tertialet 2024 har operativ verksamhet bedrivits vid baserna i Karlstad,
Mora, Gällivare och Lycksele. För perioden januari−augusti 2024 uppgick resultatet till
- 285 tkr.

Verksamhetens nettokostnader för perioden uppgick till 148 877 tkr, vilket är 925 tkr högre
än periodens budgeterade nettokostnader som var 147 925 tkr.

Verksamheten beräknar inte klara den budgeterade nettokostnaden sett till året som
helhet. Enskilt högsta avvikelsen är lönekostnader för piloterna.

Övriga verksamhetskostnader beror bland annat på högre kostnad för köp av tjänster
från Region Värmland samt konsultköp från Atea för IT-säkerhet.

Direktionen följer kostnadsutvecklingen och en åtgärdsplan är upprättad och har börjat implementeras.

Direktionen för SLA har godkänt verksamhetsplan och budget för 2025. Verksamheten kommer under 2025 att bedrivas i ofrändrad omfattning. Förbundet lyfter fram tre frågor som kommer att ligga i fokus under 2025: Upphandlingsprocess med syfte att säkerställa en utbytesstrategi för befintliga helikoptrar, dialog och aktiviteter för att utöka medlemskretsen samt fortsatt arbete och uppföljning av åtgärdsplan för ekonomi i balans.

Budet bygger på de underlag kring uppräkning som Region Västerbotten godkände…

Med utgångspunkt i nu kända förutsättningar och att verksamheten inom Svensk Luftambulans (SLA) beräknas bedrivas i oförändrad omfattning när det gäller den operativa driften har förslag om uppräkning av ägarbidrag räknats fram. Det omfattar i första hand år 2025 men en plan har även tagit fram för åren 2026 samt 2027. Utgångspunkt för beräkningarna är budget för år 2024 med stöd av för SLA relevanta delar koppat till LPIK, i detta fall timlöneindex samt förbrukningsindex.

Svensk Luftambulans ansöker hos medlemmarna om en uppräkning av medlemsbidraget för 2025 år motsvarande 3,98 procent. För Region Västerbotten innebär detta en ökad kostnad på 3,5 miljoner kronor 2025.

Almi ska, som ett komplement till den privata marknaden, medverka till att utveckla och finansiera små- och medelstora företag. Syftet med Almis verksamhet är att stärka näringslivets utveckling och verka för en hållbar tillväxt i hela Sverige. Almi har två affärsområden där affärsområdet Företagspartner omfattar lån och affärsutveckling och affärsområdet Almi Invest omfattar riskkapital. Det här beslutet omfattar endast affärsområdet Företagspartner och således avgränsat till de dotterbolag som ägs av regionerna tillsammans med Almi AB.

Koncernen Almi har ca 570 anställda fördelat på en organisatorisk struktur med 27 dotterbolag varav 16 dotterbolag avser affärsområdet Företagspartner. Koncernens hela struktur med så många aktiebolag kostar årligen ca 100 miljoner kronor.

Dagens struktur ger en oproportionerligt stor ledningsstruktur vilken försvårar enhetlighet och samordning inom organisationen, vilket i sin tur leder till ineffektivitet och bristande styrning. För att möta dessa utmaningar föreslås en omstrukturering av affärsområdet Företagspartner där den regionala förankringen och närvaron består men med färre aktiebolag. 

Mot bakgrund av ovanstående föreslås affärsområdet Företagspartner gå från 16 dotterbolag till 8 dotterbolag, vilket skulle spegla EU:s NUTS 2 områden. Omstruktureringen beräknas över tid frigöra kostnader på ca 24 miljoner kronor samt ge bättre förutsättningar att möta ökade regulatoriska krav.
Den nya ägarfördelningen mellan regionerna sker proportionerligt i relation till hur mycket driftanslag respektive region går in med. Förslaget innebär att Region Västerbottens finansiering av Almi Nord AB för 2025 är densamma som föregående år.

Varje regional ägare ska beredas plats i styrelserna, där regionen utser sin representant. Till styrelsen i Almi Nord AB ska en ordinarie ledamot och en suppleant utses. Region Västerbotten kommer inte att utse någon lekmannarevisor för Almi Nord AB.

Under 2023 och 2024 pågår ett utvecklingsarbete med de innovationsbolag i Umeå där Region Västerbotten är delägare. Som ett led i det arbetet har förändringar i bolagens styrelsesammansättningar gjorts. Vid sammanträdet 240423 tog regionfullmäktige ställning till ändringar i bolagsordningen för Science park i Umeå AB (RS 1918 2023). Efter handläggning på bolagsverket har det framkommit ytterligare behov av revidering. Ändringarna är förtydliganden som krävs för att uppnå formaliakrav i bolagsverkets handläggning av den nya bolagsordningen och ligger i linje med det beslut som tidigare fattats av regionfullmäktige. En ny förändring är klargörandet att det endast är Umeå kommun som utser lekmannarevisor och inte både Regionen och Umeå kommun. Till följd av ändringen i bolagsordningen krävs också förändring av aktieägaravtalet för att skapa samstämmighet mellan dokumenten. Se särskild bilaga om aktieägaravtalet.

Förslag till ny lydelse av §9:
Styrelsen ska bestå av fem-sju (5-7) ordinarie ledamöter, varav fullmäktige i Umeå kommun, fullmäktige i Region Västerbotten samt Umeå universitet Holding AB utser en vardera. Övriga 2-4 ledamöter utses av bolagsstämman. Bolagsstämman fastställer styrelsen. Bolagsstämman beslutar om ordförande och vice ordförande.

Förslag till ny lydelse av §11:
Bolaget ska ha en lekmannarevisor. Lekmannarevisorn utses utan ersättare av Kommunfullmäktige i Umeå kommun. Dennes granskning ska tillgängliggöras för Region Västerbotten. Valet av lekmannarevisor sker för tiden från den bolagsstämma som inträffar närmast efter det val till fullmäktige ägt rum till och med den bolagsstämma som inträffar närmast efter följande val till kommunfullmäktige.

I §13 föreslås en ändring av punkt 13:
Val av styrelseledamöter jämte information om kommun- och regionfullmäktiges samt Umeå universitets styrelseval. Samt i förekommande fall information om vald/a revisor/er och revisorssuppleant/er.

Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg, KSA, med säte i Umeå, har inkommit med en framställan om att Region Västerbotten ska besluta om ett tillägg till det beslut som fattades den 16 februari 2016 gällande arvoden för kommunalförbundet styrelseledamöter och revisorer.

När förbundsordningen utformades första gången 2016 gjordes en hänvisning till att följa arvodesreglemente där KSA har sitt säte. Kort därefter uppmärksammades att landstingets reglemente inte fullt ut var tillämpligt för förtroendeuppdrag i Svenskt Ambulansflyg. Landstingsfullmäktigen i Västerbotten antog då ett beslut i frågan (VLL 44-2016).

I beslutet ingick inte några arvoden för presidium, ledamöter, ersättare i förbundsfullmäktige och kommunalförbundets styrelse har därför inkommit med framställan om kompletterande beslut.

Följande arvoden (anges i prisbasbelopp- pbb) föreslås;
- Årsarvode för vice ordförande i styrelsen: 75 % av pbb, ändring från nuvarande 37 % av pbb
- Årsarvode för ordförande i förbundsfullmäktige: 50 % av pbb
- Årsarvode för vice ordförande: 12 % av pbb
- Sammanträdesarvoden för förbundsfullmäktiges ledamöter (dagarvode): 2 % av pbb

Av skrivelsen framgår att Svenskt Ambulansflyg har för avsikt att vid nästa revidering av sin förbundsordning inarbeta regler om arvoden, och att regionens beslut endast ska gälla fram tills dess att revideringen är genomförd.

Planeringsförutsättningarna tillförsäkrar regionfullmäktige inflytande över utformningen av den kollektivtrafik som Region Västerbotten finansierar.

Region Västerbotten ansvarar för linjetrafik med buss och tåg och viss anropsstyrd trafik med huvudsaklig trafikuppgift mellan kommuncentra samt sjukresor.  Region Västerbotten finansierar utöver beställd trafik även de så kallade gemensamma kostnaderna som omfattar kundtjänst, administration, marknadsföring och IT-system. Från och med 2021 så innehåller budget från Länstrafiken även kostnaderna för den gemensamma beställningscentralen för serviceresor. Kommunerna har kostnadsansvar för den trafik som respektive finansiär beställer.

Planeringsförutsättningarna innehåller regionens trafikpolitiska prioriteringar och mål samt en ekonomisk prognos för buss- och tågtrafiken, samt den gemensamma beställningscentralen under perioden som planeringsförutsättningarna avser. 

Planeringsförutsättningarna ligger även till grund för Region Västerbottens kollektivtrafikplan för perioden 2026 – 2028, som innehåller beställning av buss- och tågtrafik samt i viss begränsad anropsstyrd trafik. 

Regionfullmäktige fastställer årligen en justering av kollektivtrafiktaxan för regiontrafiken. Förslag till justering av taxan från och med 2025-01-01 är 3,5 %. Den simuleringsmodell som Länstrafiken använder indikerar att taxehöjningen inte bör generera någon större påverkan på resandet. Under våren 2024 i samband med budgetarbetet för 2025 så användes en höjning av regiontrafiktaxan om 3,5 % som beräkningsgrund för resenärsintäkterna. I beredningen inför beslut om justering av taxan från och med 2025-01-01 finns inga faktorer som gör att annan höjning av taxan föreslås.

Intäktsbudgeten för regiontrafiken innebär vid en höjning med 3,5 % en intäktsökning om 4 Mkr för 2025.

Norrlandsresan är en gemensam taxa mellan de fyra norrlandslänen för att möjliggöra resor över länsgränserna. Det är önskvärt att förändringar av norrlandsresans taxa och taxan för regiontrafiken inom Västerbotten följs åt.

Justering av Norrlandsresans taxa förslås till 3,5 % från och med 2025-01-01. Eftersom Norrlandsresan är en gemensam produkt med övriga norrlandslän så behöver samtliga län fatta likalydande beslut avseende justering av taxan. Om övriga län ej fattar likalydande beslut så sker ej någon justering av Norrlandsresans taxa.

Samverkansavtal finns mellan Regionala kollektivtrafikmyndigheten och Trafikverket om flygtransfer mellan tre kommuncentra och närmaste flygplats med syfte att skapa bättre tillgänglighet för dessa orter. Flygtransfer finns mellan Dorotea och Vilhelmina flygplats, Åsele och Vilhelmina flygplats samt mellan Sorsele och Arvidsjaur flygplats. Taxan för flygtransfern har inte justerats på flera år och behov finns nu att göra en justering av den. Förslag är att justera taxan enligt förslag som förankrats med berörda kommuner samt Trafikverket. I samband med prisjusteringen föreslås även att familjebiljett införs för flygtransfern mellan Sorsele samhälle och Arvidsjaurs flygplats.

Folktandvården i Västerbotten har sedan 2012 haft uppdraget från fullmäktige att basera sina årliga justeringar av tandvårdstaxan på Tandvårds- och
Läkemedelsförmånsverkets (TLV) referenspriser och dess justeringar.

Ett förslag till ny tandvårdstaxa för perioden 15 januari 2025 till och med 14 januari 2026 har upprättats. Taxorna för allmäntandvård och specialisttandvård föreslås under 2025 kvarstå enligt 2024 års taxor då prognosen för LPIK inte innebär någon uppräkning under 2025. Ett
par nya åtgärder från TLV tillkommer 2025.

Helgjourtaxan föreslås kvarstå enligt tidigare beslut.

Taxorna för lokala åtgärder, vilka inte ingår i det statliga tandvårdsstödet, föreslås även de kvarstå enligt 2024 års taxor, med ett tillägg av ett par nya åtgärder 2025. Den interna taxa som reglerar åtaganden mellan regioner föreslås kvarstå enligt 2024.

Beslut om ersättning för munhälsobedömning vid uppsökande verksamhet och utbildning av omsorgspersonal beslutas av regionstyrelsen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har berett ärendet 2024-10-23, § 199. 

Regionfullmäktige beslutar om belopp och regler för patientavgifter som avser sjukvård och för avgifter avseende hälsovård inklusive intyg. I hälso- och sjukvårdslagen regleras det högkostnadsskydd som anger det högsta avgiftstak som regionerna årligen får ta ut av en person för de sammanlagda patientavgifterna för hälso- och sjukvård och viss tandvård, samt den högsta avgift som får tas ut per vårddygn. Högkostnadsskyddet är för närvarande 1400 kr och vårdavgiften per vårddygn 130 kronor. Utöver detta finns i region Västerbotten ett maxkostnadstak (om högst 1 200 kr per 30-dagarsperiod).

Inom region Västerbotten gjordes en större översyn av taxor och avgifter under 2016, vilket bl.a resulterade i förenkling av avgifterna genom införande av en enhetstaxa för samtliga besök i öppenvården, oaktat yrkeskategorin. I syfte att stimulera nyttjande av digitala vårdbesök, infördes något år senare en lägre avgift för dessa. Inför 2024 har några av regionens avgifter setts över, och bl.a har den s.k. enhetstaxan höjts från 200 kr till 300 kr, vilket även gäller avgiften för uteblivna besök. I samband med detta höjdes även avgiften för digitala besök från 100 kr till 200 kr.

Utöver detta har inga större förändringar gjorts i regelverket, och i takt med kostnadsökningar samt att regionen idag erbjuder mer diversifierade vårdtjänster, är bedömningen att det funnits behov av en översyn på området.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2023 om att ge förvaltningschefen i uppdrag att genomföra en översyn av regionens taxor och avgifter, vilken har gjorts av tjänstepersoner från ekonomistaben (kundfaktureringen), hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, beställarenheten samt kanslienheten, tillsammans med berörda verksamheter.

I översynen av regionens avgifter och taxor har faktorer och frågor som exempelvis enkelhet kring avgiftsnivåer för medborgare och verksamhet, administrationskostnad kontra intäktsökning, kostnadsökningar inom området (inflation), omvärldsbevakning (avgifter i övriga regioner) samt hur Avgifters påverkan på ersättningsmodellen för Hälsoval primärvård beaktats.

Utredningen har resulterat i följande förslag till nya taxor och avgifter inför 2025;
1. Avgifter vid besök på akutmottagningen/ primärvårdsjouren höjs till 500 kr. Även besök vid sjukstugor utanför ordinarie öppettider (08.00- 17.00 vardagar) höjs till 500 kr.
2. Vård och behandling som sker i hemmet oavsett profession, mobila team och ambulansen – tydliggörande att avgift på 300 kr tas ut (enligt tidigare beslut)
3. Det regionala maxkostnadstaket inom sluten vården (om högst 1 200 kr per 30-dagarsperiod)
tas bort.
4. Avgift för uteblivet/sent avbokade besök
Avgiften höjs till 500kr + 50 kr administrativ avgift. Vid planerade operationer höjs avgiften till 1000 kr + administrativ avgift 50 kr.
5. Kostnad vid skyndsam receptförnyelse (på patientens begäran)
Huvudprincipen om avgiftsfri receptförnyelse kvarstår. Vid fysisk eller digitalt besök gäller ordinarie patientavgift på 300 respektive 200 kr. Den särskilda avgift som finns idag, för skyndsam receptförnyelse, tas bort.
6. Avgift vid intyg- beskrivningar samt avgifter justeras enligt förslag 1–5.

Regionplanen anger Region Västerbottens inriktning och utveckling för 2025 och de närmaste åren. Den beslutas av regionfullmäktige och utgår från politiska prioriteringar, statliga uppdrag, befolkningens behov, förutsättningar som råder i länet och landet samt lagar och förordningar. Utifrån regionplanen konkretiserar och omsätter nämnder regionmål och riktade uppdrag i sina egna planer.

I regionplanen fastställer regionfullmäktige sju regionmål som riktas till de olika nämnderna och syftar till att styra för att uppnå Region Västerbottens vision och två huvuduppdrag. Inom varje mål anger fullmäktige prioriterade förflyttningar för perioden 2024–2027. I regionplanen finns även finansiella mål och riktade uppdrag till nämnder och beredningar.

Det kraftigt försämrade ekonomiska läget medförde att regionen både 2023 och 2024 budgeterade negativa resultat. 2025 ser de ekonomiska förutsättningarna bättre ut. Inflationen är låg samtidigt som skatteunderlaget förbättras och pensionskostnaderna minskar till mer normala nivåer. Trots detta finns fortsatta utmaningar med budgetunderskott, produktivitet och låg tillgänglighet. Utmaningarna förstärks av ökade vårdbehov, kompetensbrist och stora investeringsbehov. Regionen har även negativa balanskravsresultat från 2023 och 2024 som ska återställas med motsvarande positiva resultat inom tre år.

Negativa balanskravsresultat som ska återställas tillsammans med stora investeringsbehov kräver betydligt starkare ekonomiska resultat kommande år. Arbetet med att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna behöver fortsätta. Denna budget för 2025 och plan för 2026–2028 bygger på att tillräckliga effekter uppnås av detta arbete. Budgeterat resultat 2025 uppgår till 218 miljoner kronor

Skattesatsen för 2025 fastställs till 11:35 kronor per skattekrona.

Gemensam måltidsnämnd hanteras enligt särskild ordning.

I kommunallagen framgår att ett negativt balanskravsresultat ska regleras med motsvarande positiva balanskravsresultat under de närmast följande tre åren. Regionfullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske.

Region Västerbotten är i en utmanande ekonomisk situation beroende på bland annat inflationens påverkan men även på att regionen har stora investeringsbehov som behöver finansieras. Regionen har även negativa balanskravsresultat som ska återställas. För att klara finansieringen av planerade investeringar samt återställande av negativa balanskravsresultat krävs starkare ekonomiska resultat kommande år. Bedömningen är att det krävs resultatförbättrande åtgärder på omkring 450 miljoner kronor. Med budgeterat resultat i regionplanen klarar regionen av att både finansiera investeringsplanen och återställa negativa balanskravsresultat från 2023 och 2024. En förutsättning för att nå budgeterade resultat är att tillräckliga effekter uppnås av planerade åtgärder.

Åtgärdsplanen innehåller både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Regionen behöver snabbt förbättra det ekonomiska resultatet för att nå budgeterade resultat kommande år. Samtidigt är det viktigt med åtgärder som är hållbara även på längre sikt. Förflyttningar i de prioriterade fokusområden som beskrivs i region- och nämndplaner kommer att skapa bättre förutsättningar för ekonomi, tillgänglighet och kompetensförsörjning på både kort och lång sikt.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade 2024-10-10, § 148 att tillskriva regionfullmäktige angående befarat underskott samt åtgärder för nämnden 2024.

Vid ingången av verksamhetsåret 2024 hade regionala utvecklingsnämnden ett
utgångsläge där det krävdes åtgärder motsvarande 36 miljoner kronor för att nå en
budget i balans. Underskottet fanns i det budgeterade driftanslaget inför 2024 för de båda kollektivtrafikbolagen Norrtåg AB och Länstrafiken i Västerbotten AB.

I skrivelsen framgår att aktuell prognos för nämnden tyder på ett resultat vid årets slut som är i nivå med budget, vilket beror på förbättrade prognoser för kollektivtrafikbolagen Länstrafiken i Västerbottens AB samt Norrtåg AB. Det förbättrade resultatet består dels av ökade intäkter (ökat resande), dels av gynnsamma effekter av olika index främst relaterade till lägre drivmedels-kostnader. En fortsatt positiv resultatutveckling förväntas under återstoden av året, till delar bestående av så kallade engångseffekter. Engångseffekterna är dock avgränsade till verksamhetsåret 2024, vilket bör tas i beaktande inför det kommande budgetåret.

Nämnden beskriver vidare det arbete som pågår för att nå en långsiktigt hållbar ekonomi.

Regionala utvecklingsnämnden vill med skrivelsen föreslå regionfullmäktige att
kollektivtrafikbolagens budgeterade behov tillgodoses i samband med tilldelning av
budgetramar för nämnderna år 2025, för att undvika prognosticerade underskott redan innan året påbörjats.

Regionstyrelsen har överlåtit beslutanderätt till delegat enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas till styrelsen. Redovisningen innebär inte att styrelsen får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan styrelsen återta lämnad delegation.

Redovisning av beslut fattade på delegation:

Arbetsutskottets beslut
2024-10-22, § 195

Beslut fattade på delegation av regiondirektör

Förteckning 2024-11-12
528317

Beslut fattade på vidaredelegation
Förteckning 2024-11-12
528318