Möte 2020-10-27

Sammanträdet sker på distans via videouppkoppling.

Presidiet deltar på plats i styrelserummet, Regionens hus.

Sammanträdet börjar kl 9.30. Uppkopplingen är bokad från kl 9.00, koppla upp er i god tid för att säkerställa att teknik, ljud och bild fungerar.

Meddela ev frånvaro till Sofia Gustafsson så snart som möjligt.
sofia.e.gustafsson@regionvasterbotten.se alt 090-785 71 98

Schema för regionstyrelsens sammanträde

Förslag till föredragningslista har upprättats.

Regionstyrelsen ska, enligt kommunallagens 6 kap § 1, ha uppsikt över övriga nämnder och styrelsers verksamheter. Inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt ingår att uppmärksamma brister och i sådana fall inhämta ytterligare uppgifter.

Som en del i uppsikten träffar regionstyrelsens arbetsutskott nämndens presidium för att informeras om nämndens ekonomiska förutsättningar och utmaningar samt om frågor av större karaktär. Till höstens träff har regionstyrelsen önskat få återrapport om hur nämnden arbetar med att utveckla och förbättra samarbetet mellan BUP, kommunerna och primärvården.

Arbetsutskottet träffade presidiet i hälso- och sjukvårdsnämnden den 13 oktober 2020. Till träffen har skriftligt underlag inkommit som belyser ekonomiskt utfall per augusti, måluppfyllelse, uppföljning omställningsplanen, redogörelse över  verksamhetsplan för 2021 samt uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin.

Arbetsutskottet ska återrapportera till regionstyrelsen.

Vid sammanträdet informerar representanter från förvaltningen om nämndens delårsrapport, utfall omställningsplan samt en djupare redogörelse över barn- och ungdomspsykiatrins verksamhet, dess utmaningar, framgångar och om samverkan med kommun och primärvård.

Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande informerar om att nämnden beslutat om en fördjupad analys och handlingsplan om kostnader för hyrpersonal.

Vid dialogen ställs uppföljande frågor om nämndens hantering av personalbrist för att motarbeta behov av hyrpersonal, åtgärder för väntetider, översyn om  strukturella kostnader, sambandet mellan vårdtyngd och personalresurser, kompetensförsörjning inom BUP, orsaker till personalomställning inom BUP samt om HLT i länet.

Regionstyrelsen ska, enligt kommunallagens 6 kap § 1, ha uppsikt över övriga nämnder och styrelsers verksamheter. Inom ramen för regionstyrelsens uppsiktsplikt ingår att uppmärksamma brister och i sådana fall inhämta ytterligare uppgifter.

Som en del i uppsikten träffar regionstyrelsens arbetsutskott nämndens presidium för att informeras om nämndens ekonomiska förutsättningar och utmaningar samt om frågor av större karaktär. Till höstens dialogmöte har regionstyrelsen önskat få information om aktuella bolagsfrågor. 

Arbetsutskottet träffade vid sammanträdet den 13 oktober 2020 presidiet i regionala utvecklingsnämnden. Till träffen har skriftligt underlag inkommit som belyser ekonomiskt resultat per augusti, måluppfyllelse, aktuella frågor och bolagsärenden.

Arbetsutskottet ska återrapportera till regionstyrelsen.

Vid sammanträdet informerar regionala utvecklingsnämnden om sin verksamhet utifrån det skriftliga underlag som tillställs arbetsutskottet. 

Vid dialogen ställs uppföljande frågor kring den felaktiga budgeten för samverkan med länets kommuner. Det fanns även frågor kring hantering av revisionens slutsatser om tystnadskulturen inom förvaltningen samt osäkerheten för länet när olika EU-budgetar ännu inte har fastställts.  

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det regionala utvecklingsnämndens reglemente, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Som ett led i uppsiktsplikten kallas huvudparten av Region Västerbottens hel- och delägda bolag till den regionala utvecklingsnämndens sammanträden under hösten 2020 för dialog.

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker och frågor av större vikt.

Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen:

- Årsredovisning
- Verksamhetsplan inklusive finansiella mål
- Internkontrollplan för innevarande år
- Internkontrollplan för kommande år
- Rapport internkontrolluppföljning föregående år
- Intyg/protokoll som visar på att bolagets styrelse prövat och intygar att den verksamhet som bedrivits inom bolaget, har bedrivits i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna
- Om förändring skett i bolagsuppgifter- utdrag från Bolagsverket

Lekmannarevisionens granskningsrapport har lämnat följande rekommendationer till bolagets styrelse:
- Besluta om en verksamhetsplan med mätbara mål. Det bör framgå av verksamhetsplanen hur målen ska följas upp
-  Utveckla uppföljningen av verksamheten i årsredovisningen utifrån ägarnas direktiv och styrelsens mål

En kvalitativ översyn av styrande dokument för de kulturbolag där Region Västerbotten har en ägarandel har inletts.

Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 8 oktober 2020, § 141, informerade NorrlandsOperan AB om bolagets verksamhet med utgångspunkt i fastställda ägardirektiv.

Vid dialogen ställdes uppföljande frågor om hur bolaget har förhållit sig till de rekommendationer som lekmannarevisionen lämnat bolagets styrelse.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade att överlämna den information som framkommit i samband med genomförd bolagsdialog till regionstyrelsen.

Nämnden beslutade även att föreslå regionstyrelsen att besluta om att instruktioner till regionens hel- och delägda bolag ska inarbetas i de anvisningar om uppföljning som upprättas inför år 2021.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det regionala utvecklingsnämndens reglemente, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Som ett led i uppsiktsplikten kallas huvudparten av Region Västerbottens hel- och delägda bolag till den regionala utvecklingsnämndens sammanträden under hösten 2020 för dialog.

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker och frågor av större vikt.

Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen:

- Årsredovisning
- Verksamhetsplan inklusive finansiella mål
- Internkontrollplan för innevarande år
- Internkontrollplan för kommande år
- Rapport internkontrolluppföljning föregående år
- Intyg/protokoll som visar på att bolagets styrelse prövat och intygar att den verksamhet som bedrivits inom bolaget, har bedrivits i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna
- Om förändring skett i bolagsuppgifter- utdrag från Bolagsverket

Lekmannarevisionen noterade att det råder fullständig personunion mellan styrelserna i aktiebolaget och stiftelsen vilket bedömdes medföra större nackdelar än fördelar. I den grundläggande granskning som genomförts på uppdrag av lekmannarevisorn i Skellefteå museum AB, rekommenderades styrelsen att

- Fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet med verksamhetsplan och tydliga målsättningar utifrån uppdragen i ägardirektivet
- Fortsätta utveckla arbetet med internkontroll och uppföljningen av denna.

En kvalitativ översyn av styrande dokument för de kulturbolag där Region Västerbotten har en ägarandel har inletts.

Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 8 oktober 2020, § 144, informerade Skellefteå musem AB om bolagets verksamhet med utgångspunkt i fastställda ägardirektiv.

Vid dialogen ställdes uppföljande frågor om hur bolaget har förhållit sig till de rekommendationer som lekmannarevisionen lämnat bolagets styrelse.
Regionala utvecklingsnämnden beslutade att överlämna den information som framkommit i samband med genomförd bolagsdialog till regionstyrelsen. Nämnden beslutade även att föreslå regionstyrelsen att besluta om att instruktioner till regionens hel- och delägda bolag ska inarbetas i de anvisningar om uppföljning som upprättas inför år 2021.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Som ett led i uppsiktsplikten kallas huvudparten av Region Västerbottens hel- och delägda bolag till den regionala utvecklingsnämndens sammanträden under hösten 2020 för dialog.

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker och frågor av större vikt.

Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen:
- Årsredovisning
- Verksamhetsplan inklusive finansiella mål
- Internkontrollplan för innevarande år
- Internkontrollplan för kommande år
- Rapport internkontrolluppföljning föregående år
- Intyg/protokoll som visar på att bolagets styrelse prövat och intygar att den verksamhet som bedrivits inom bolaget, har bedrivits i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna
- Om förändring skett i bolagsuppgifter - utdrag från Bolagsverket

I bilaga till lekmannarevisionens granskningsrapport, grundläggande granskning, har lämnat följande rekommendationer:

- Utveckla mål och mätetal för verksamhet och ekonomi
-  Styrelsen säkerställer att aktiva åtgärder vidtas vid signaler om bristande måluppfyllelse

En kvalitativ översyn av styrande dokument för de kulturbolag där Region Västerbotten har en ägarandel har inletts.

Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 8 oktober 2020, § 142, informerade Skogsmuseet i Lycksele AB om bolagets verksamhet med utgångspunkt i fastställda ägardirektiv.

Vid dialogen ställdes uppföljande frågor om hur bolaget har förhållit sig till de rekommendationer som lekmannarevisionen lämnat bolagets styrelse.
Regionala utvecklingsnämnden beslutade att överlämna den information som framkommit i samband med genomförd bolagsdialog till regionstyrelsen. Nämnden beslutade även att föreslå regionstyrelsen att besluta om att instruktioner till regionens hel- och delägda bolag ska inarbetas i de anvisningar om uppföljning som upprättas inför år 2021.

egionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Som ett led i uppsiktsplikten kallas huvudparten av Region Västerbottens hel- och delägda bolag till den regionala utvecklingsnämndens sammanträden under hösten 2020 för dialog.

Bolagsdialogerna genomförs vid detta sammanträde samt vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 2 december.

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker och frågor av större vikt.

Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen:

- Årsredovisning

- Verksamhetsplan inklusive finansiella mål

- Internkontrollplan för innevarande år

- Internkontrollplan för kommande år

- Rapport internkontrolluppföljning föregående år

- Intyg/protokoll som visar på att bolagets styrelse prövat och intygar att den verksamhet som bedrivits inom bolaget, har bedrivits i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna

- Om förändring skett i bolagsuppgifter- utdrag från Bolagsverket

Av lekmannarevisionens granskningsrapport framgår att en särskild granskning genomförts under året om museets bolagsordning, som överlämnats till bolagets styrelse. I lekmannarevisionens granskningsrapport framgår vidare att man bedömt att Västerbottens museum AB inte iakttagit likställighetsprincipen fullt ut, då bolaget antagit ett principbeslut om att alla som hyr lokalen Helena Elisabeth måste använda sig av Svenska Kyrkans ritualer under hyrestiden.

En kvalitativ översyn av styrande dokument för de kulturbolag där Region Västerbotten har en ägarandel har inletts.

I och med bildandet av Region Västerbotten 2019 kunde föreningar söka bidrag från tre förvaltningar som har olika förutsättningar, riktlinjer och beslutsinstanser.

Regiondirektören fick i juni 2019 i uppdrag att genomföra en översyn i samverkan med övriga förvaltningar. I översynen skulle regelverk för ansökningar, rutiner samt beslutsinstanser ingå.

En översyn har gjorts som nu redovisas till regionstyrelsen. I den översikt av de medel som regionen fördelar till föreningar finns flera gemensamma utvecklingsmöjligheter för att främja en mer stringent och effektiv hantering som utgår från liknande principer i alla förvaltningar.

Det konstateras att dagens hantering av medel är spretig, med olika nivå på beslutsinstanser, olika krav i ansökningshandlingar, olika mått av delaktighet för föreningar och väldigt skiftande handläggningsrutiner. Utvecklingsområdena kan lite schematiskt delas in i sådant som avser;
- syfte med medlen och hur regionen når rätt målgrupper,
- transparens och förenkling för mottagare vid ansökning och fördelning av medel och
- effektivitet i beslut och handläggning av särenden.

Förslag till regelverk för stimulansmedel till ideella organisationer hanteras som separat ärende i regionstyrelsen i oktober.

Region Västerbotten har beretts möjlighet att lämna svar på remissen av betänkandet ”Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget” (SOU 2020:8).

Regeringen beslutade den 9 februari 2017 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté för att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar. Kommittén gavs även i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ge kommunerna generella möjligheter till avtalssamverkan.

Kommittén har haft i uppgift att dels identifiera och analysera de utmaningar som väntas ha särskilt stor påverkan på kommunernas förmåga att klara av sina uppgifter, dels analysera och föreslå vilka av följande åtgärder som bör vidtas för att stärka den kommunala kapaciteten.

Förslag till yttrande har upprättats. Förslaget har upprättats i samråd med länets kommuner och förslag till yttrande har delgetts regionala utvecklingsnämnden vid sammanträdet den 8 oktober 2020.

Länsstyrelsen Västerbotten har inkommit med remissen "Avsiktsförklaring för en god, jämlik och jämställd hälsa i Västerbotten".  Avsiktsförklaringen har tagits fram av ”Folkhälsoarbetets infrastruktur – pilotprojekt för samordning av Västerbottens folkhälsoarbete”. Pilotprojektet utgår från ett regeringsuppdrag till Länsstyrelsen och genomförs i samverkan mellan Länsstyrelsen Västerbotten, Region Västerbotten och Umeå Universitet.

Intentionerna med avsiktsförklaringen är den ska underlätta och stärka folkhälsoarbetet i Västerbotten. För att avsiktsförklaringen ska kunna utgöra ett gott stöd i folkhälsoarbetet är det viktigt att inhämta underlag från länets samarbetspartners och viktiga nyckelaktörer i folkhälsoarbetet.

Avsiktsförklaringen utgår från de nationella folkhälsopolitiska målet om god och jämlik hälsa och har tre prioriterade områden: jämlik och jämställd hälsa, psykisk hälsa och hälsosamma levnadsvanor.

Remissärende har beretts i regionala utvecklingsförvaltningen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt regionstyrelsens förvaltning. Folkhälsoenheten har sammanställt inspel från förvaltningarna till bifogat remissvar.

I början av år 2020 utsattes region Västerbotten för ett fakturabedrägeri. Drygt 1 miljon kronor betalade regionen till en leverantör i utlandet för ett inköp som gjorts. Bedrägeriet uppdagades då den riktiga leverantören hörde av sig och efterfrågade betalningen.

Revisionen han granskat händelseförlopp och identifierat ett antal brister. Revisionen har i promemoria sammanställt ett antal rekommendationer till regionstyrelsen som i huvudsak innebär att regelverk ska ses över och stärkas samt säkerställa att regionstyrelsen framgent ska informeras om bedrägerier mot regionen.

Förslag till svar har upprättats, av vilket det framgår att Region Västerbotten vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra och säkerställa hanteringen av utländska leverantörsfakturor.

Förslag till regionstyrelsens delårsrapport per augusti 2020 har upprättats. Rapporten utgör underlag för regionstyrelsens samlade delårsredovisning till regionfullmäktige.

Av rapporten framgår att den pågående pandemin av covid-19 har präglat perioden och påverkat regionstyrelsens verksamheter på många sätt. Omprioriteringar har fått göras och planerade projekt och utvecklingsarbeten har satts på paus. Mot bakgrund av förutsättningarna finns risk att måluppfyllelsen inte kommer att vara tillfredställande vid årets slut.

Regionstyrelsens nettokostnader redovisar efter augusti månad en positiv budgetavvikelse på totalt 18,3 miljoner kronor och en minskad nettokostnadsutveckling på 9,5 procent. Skatter och statsbidrag har för perioden ett budgetöverskott på 122 miljoner kronor vilket innebär en ackumulerad negativ avvikelse mot budget på 140 miljoner kronor för verksamhetens resultat. 

Regionstyrelsens omställningsplan uppgår för året till 11,5 miljoner kronor och för perioden till 7,7 miljoner kronor. Ekonomisk effekt överstiger förväntad plan och uppgår till 32,6 miljoner kronor för perioden.

Efter augusti månad bedöms årsprognos för regionstyrelsen till ett överskott på 17 miljoner kronor för 2020. 

Uppföljning att fördelning av arbetsmiljöuppgifter sker enligt rutin visade på betydande brister och styrelsen föreslås fatta beslut om åtgärder för att förbättra följsamhet till rutinen.

Regionstyrelsen är regionens ledande politiska förvaltningsorgan och som sådant ansvarigt för att leda och samordna förvaltningen i Region Västerbotten. Regionstyrelsen har ett strategiskt ansvar för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig regionkommun. Den ska ha uppsikt över övriga nämnder men även över den del av verksamheten som bedrivs i andra former såsom bolag, stiftelser, kommunalförbund och gemensamma nämnder.

Förslag till verksamhetsplan för 2021 ha upprättats. Verksamhetsplanen utgör en del av Region Västerbottens sammanhållna politiska styrning. I verksamhetsplanen beskrivs prioriterade områden, indikatorer och uppdrag kopplade till de av regionfullmäktige beslutade regionmålen. Vidare beskrivs de ekonomiska förutsättningarna och budget för 2021, vilka baseras på regionfullmäktiges resultatbudget för år 2021, finansiella mål och ekonomiska ramar per styrelse eller nämnd.

Styrelsens verksamhetsplan ligger till grund för planeringsanvisningar som anger riktlinjer för basenheternas planering.

Ny riktlinje för friskvård har utarbetats. Revidering av riktlinje för personalförmån, motion och friskvård, är framtagen med syfte att den bättre än den nuvarande riktlinjen (2007) ska bidra till att nå målet Attraktiv arbetsgivare. Detta genom att erbjuda en attraktiv och konkurrenskraftig förmån för medarbetare kopplat mot hälsofrämjande och hållbart arbetsliv.

Avsikten är också att riktlinjen ska vara jämförbar med övriga regioner och kommuner i närområdet samt säkerställa att den gäller för samtliga förvaltningar inom regionen.

I riktlinjen framgår även kopplingen till den verksamhet som personalklubbarna i Lycksele, Skellefteå och Umeå bedriver genom olika former av friskvårdsaktiviteter för personalen.

I den nya revideringen kvarstår alternativet att antingen kunna använda sig av friskvårdstid eller att nyttja friskvårdsersättning. I den nya revideringen föreslås att ersättningen höjs till 2000 kronor från dagens 400 kr. Översyn av beloppet görs årsvis utifrån indexreglering.

Personalförmånen bekostas av respektive verksamhet och ska hanteras inom befintliga ramar.

Vid överföring av personuppgifter till länder utanför EU/EES, s.k. tredjeland, är utgångspunkten att detta endast är tillåtet om det kan garanteras att det land som är mottagare eller som får tillgång till personuppgifterna har en tillräckligt hög skyddsnivå. Tidigare har organisationer kunnat hänvisa till Privacy Shield (USA och Kanada) och standardavtalsklausulerna (övriga länder), men det har i ett nytt avgörande från EU-domstolen (Schrems II-målet) konstaterats att skyddet från dessa inte är tillräckligt.

Det är respektive nämnds eller bolags ansvar att säkerställa att alla överföringar utanför EU/EES (exempelvis till USA) är lagliga.

Regionen har olika samarbetspartners som har servrar och/eller personal utanför EU/EES. Sannolikt baseras flera av dessa avtal baseras på Privacy Shield eller standardavtalsklausulerna. Dessa avtal behöver kartläggas innan eventuella åtgärder vidtas.

Förslag till Uppdrag och regler för Hälsoval 2021 samt ersättningsmodell och uppföljningsplan har upprättats.

Uppdrag och regler för Hälsoval uppdateras årligen sedan införandet av valfrihetssystemet år 2010. Förslag till förtydliganden och mindre förändringar framkommer kontinuerligt och regionfullmäktiges årliga beslut om budget medför justeringar av Hälsovalets ersättningsmodell.

Av de huvudsakliga förändringarna kan nämnas uppdatering av termer och begrepp kring digitalisering och förtydligande kring samarbete mellan hälsocentraler. Principerna i ersättningsmodellen med övervägande del fast ersättning och mindre del rörlig ersättning kvarstår. Planen för uppföljning av Hälsoval 2020 följer samma struktur som 2019, men har utökats med ett antal indikatorer bland annat inom områdena BVC, psykisk ohälsa och ärenden till 1177 Vårdguidens e-tjänster.

Inför 2021 kommer en övergripande process att tas fram av beställarenheten som beskriver hur information, dialog och förfarande ska se ut mellan utförare och beställare när det gäller eventuella begränsningar i utbud och öppettider.

Inom primärvården finns verksamheter och uppdrag som inte ingår i basuppdraget för Hälsoval Västerbotten. Dessa verksamheter och uppdrag finansieras inom Primärvårdens anslagsram för Regionstyrelsen och uppdraget för dess utförande ges Hälso- och sjukvårdsnämnden. Nedan anges tilläggsuppdrag och övriga primärvårdsuppdrag 2021.

En notering är att det under 2021 planeras att fattas beslut om att inrätta en ME-mottagning i Region Västerbotten utifrån pågående utredning. Detta under förutsättning att regionfullmäktige beslutar om finansiering av sådan mottagning i samband med att beslut fattas om tilläggsbudget.

Tilläggsuppdrag och övriga primärvårdsuppdrag 2021 ges till:

Samordning familjecentral
Slutenvårdsplatser på sjukstugor
Drift av samhällsrum
Kompetenscentrum för Mödra- och barnhälsovård
Inkontinenssamordnare
Förstärkt primärvård för medfödda och tidigt förvärvade funktionsnedsättningar
Ungdomshälsa/ungdomsmottagning
Centrum mot våld
Alkohol- och drogmottagning
Ljusbehandling
Mobilt hembesöksteam Primär
KUM – Klinisk undervisningsmottagning
Samordningskoordinator rehabiliteringsprocess

Utöver det hanteras följande uppdrag av beställarenheten:
Särskilda insatser i områden med socioekonomisk profil
Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Sedan införandet av vårdval, Hälsoval, har beställningen av primärvård i Västerbotten förändrats i måttlig omfattning. Sedan 2018 har Regionstyrelsen fått en tydligare beställarroll, och en beställarenhet har därefter bildats.

Regionstyrelsens utgångspunkt är att värna en jämlik primärvård i hela länet mot bakgrund av det fria vårdvalet, dvs befolkningens möjlighet att fritt välja sin hälsocentral.

Hälso- och sjukvårdsnämnden är den enskilt största utföraren av primärvård i länet. Det finns också fem privata utförare som ska svara upp till samma beställning. Det upplevs naturligt att den största utföraren har ett ansvar att driva gemensam utveckling av utförandet av primärvård, samtidigt som beställningen behöver utvecklas i takt med länets förutsättningar.

Det finns gemensamma primärvårdsfrågor som är av övergripande karaktär, där det krävs samarbete och kommunikation mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionstyrelsen, ett exempel är det långsiktiga omställningsarbetet mot God och Nära vård där primärvårdsnivån ska vara navet i sjukvården. För att beställningen av primärvård ska gå i takt med de förutsättningar som finns i länet, krävs en dialog mellan beställaren och de olika utförarna.

Delårsrapport per augusti 2020 har sammanställts. Delårsrapporten är regionstyrelsens andra uppföljningsrapport för året till regionfullmäktige.

Av rapporten framgår att perioden har präglats av den globala pandemin som inträffat en bit in på verksamhetsåret. Pandemin har tvingat organisationen att snabbt styra om och omprioritera inom verksamheterna.

I regionplan har tolv mål riktats till styrelser och nämnder och den samlade prognosen är att fyra mål kommer uppfyllas, samtliga inom målområdet jämlik och attraktiv region. Prognosen är att övriga sju mål kommer uppfyllas delvis och ett mål inte kommer uppfyllas.

Prognosen för år 2020, efter andra tertialet, är ett negativt resultat på 483 miljoner kronor och bedömningen är att regionen inte kommer att uppnå det finansiella resultatmålet. Prognosticerat balanskravsresultat visar på ett underskott om 96 miljoner kronor och ska i enlighet med kommunallagen återställas inom tre år.

I omställningsarbetet för att nå en budget i balans har verksamheten inför år 2020 identifierat åtgärder på 225 miljoner kronor. Den samlade effekten efter augusti månad uppgår till 100 miljoner kronor vilket motsvarar 67 procent av plan till och med augusti.

Den pågående pandemin har påverkat förutsättningarna att klara åtgärderna då verksamheten har fått ställa om för att hantera och förbereda sig på ett stort inflöde av patienter med covid-19.

Kommunalförbundet Svensk luftambulans har sammanställt delårsrapport per april. Förbundsdirektionen har vid sammanträdet den 2 juni 2020 fastställt rapporten och översänt den till medlemmarna för godkännande.

Kommunalförbundet Svensk luftambulans har upprättat delårsrapport per augusti 2020. Förbundsdirektionen har beslutat att överlämna rapporten till medlemmarna för godkännande.

Norra sjukvårdsregionförbundet har upprättat delårsrapport per augusti 2020. Förbundsdirektionen har vid sammanträdet den 7 oktober 2020, § 68 beslutat att överlämna delårsrapport per augusti till förbundets medlemmar för godkännande.

Av rapporten framgår att resultatet per 2020-08-31 visar på ett positivt resultat på 210 000 kronor. Planen var ett negativt resultat med 232 000 kronor. Det ekonomiska utfallet har varit betydligt bättre än förväntat. Periodens utfall jämfört med budget är 442 000 kronor. Det positiva resultatet förklaras delvis av lägre kostnader för möten, resor och boende för NRF:s kansli och förbundsdirektionen med anledning av pandemin.

Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling har upprättat delårsrapport per juni 2020.

Förbundet redovisar totalt en positiv resultat på 5,3 miljoner kronor för första halvåret. Kommunalförbundet har påverkats av coronapandemin genom att inga utländska patienter remitterats till kliniken under tre månader.

Förbundsdirektionen har fastställt delårsrapporten och översänt den till medlemmarna för godkännande.

Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är Västerbottens läns samlade strategi för det regionala tillväxtarbetet. Strategin ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser.

Den regionala utvecklingsstrategin upprättas utifrån en analys av de särskilda utvecklingsförutsättningarna för hållbar regional tillväxt och utveckling i länet. Den utarbetas i samverkan med alla utvecklingsaktörer och syftar också till samordna insatser för genomförandet RUS uppdateras löpande, åtminstone en gång mellan varje val till regionfullmäktige.

För Västerbottens del, givet situationen med Covid-19, ska strategin kunna revideras snabbare, när effekterna på lång och medellång sikt börja kunna skönjas.

Regionala utvecklingsnämnden har den 8 oktober 2020, § 130, föreslagit att regionfullmäktige ska fastställa förslag till regional utvecklingsstrategi.

En remissversion av den regionala biblioteksplanen för perioden 2021-2024 har varit på remiss hos regionens kommuner samt Sametinget.  Planen har omarbetats utifrån inkomna synpunkter och ett slutligt förslag till regionbiblioteksplan för 2021-2024 har tagits fram för beslut.

Regionala utvecklingsnämnden har den 8 oktober 2020, § 163, föreslagit att regionfullmäktige beslutar att fastställa förslaget.

Region Västerbotten är tillsammans med Region Norrbotten minoritetsdelägare i Almi Företagspartner Nord AB, där 51 procent av bolaget ägs via Almi koncernmoderbolag. Inför varje år genomförs ägardialoger på tjänstepersonsnivå mellan koncernledningen i Almi och de bägge regionerna kring förändringar i eller omprioriteringar inom Almis verksamhet eller utlåning. Dessa dialoger ligger till grund för de ägardirektiv som utarbetas och föreslås, tillsammans med förslag till förändringar av driftanslag.

Från förslaget till ägaranvisning ges följande sammanfattning av Almi Nords uppdrag:

• Almis verksamhet ska stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en hållbar tillväxt. Bolaget ska erbjuda tjänster inom affärsutveckling och utlåning i huvudsak riktat till företag med lönsamhets- och tillväxtpotential.
•  Verksamheten ska bidra till ett jämställt företagande och medverka till att konkurrenskraftiga, och därmed hållbara, små och medelstora företag utvecklas och blir fler.
• Bolaget ska ha ett särskilt fokus på tidiga skeden i termer av livscykel eller i termer av expansionsfaser såsom produkt- och tjänste- eller marknadsutveckling, samt kvinnor och personer med utländsk bakgrund.
• Bolaget ska bidra till utveckling och kommersialisering av företag med kunskapsintensiva affärsidéer, till exempel genom samverkan med science parks samt inkubatorer och andra akademinära miljöer.
• Almis verksamhet ska vara marknadskompletterande och riktas mot företag som inte får sitt behov av finansiering eller rådgivning tillgodosett av marknadens privata aktörer.
• Bolaget ska samverka och bygga partnerskap med relevanta privata och offentliga aktörer vars syfte är att finansiera och på andra sätt stödja företagsutveckling samt internationalisering av näringslivet.

Regionala utvecklingsnämnden har den 8 oktober 2020, § 136, berett ärendet.

Region Västerbotten är tillsammans med Region Norrbotten minoritetsdelägare i Almi Nord AB, där 51 procent av bolaget ägs via Almi koncernmoderbolag. Inför varje år genomförs ägardialoger på tjänstepersonsnivå mellan koncernledningen i Almi och de bägge regionerna kring förändringar i eller omprioriteringar inom Almis verksamhet eller utlåning. Dessa dialoger ligger till grund för de ägardirektiv som utarbetas och föreslås, tillsammans med förslag till förändringar av driftanslag. Under föregående år har ingen uppräkning för ökade kostnader skett, varför Almi tar upp behovet om en mindre uppräkning av verksamhetsanslaget, som förtecknas i bakgrunden till förslaget till beslut.

För extra insatser för ökad tillväxt har moderbolaget avsatt en ram om 2 140 200 kronor och de regionala ägarna en handlingsberedskap om 2 056 270 kronor (vardera 1 028 135 kronor) som kan tas i anspråk efter beslut om samverkan i projekt. Sådana beslut hanteras av de bägge regionerna inom ramen för de rutiner som gäller för de bägge regionerna inom ramen för regionala utvecklingsanslag enligt 1.1.

Regionala utvecklingsnämnden har vid sammanträdet den 8 oktober 2020, §137, föreslagit att regionfullmäktige beslutar att fastställa upprättat förslag till driftsanslag för ALMI Företagspartner Nord AB.

Bussgods Sverige ekonomisk förening bildades för ett 40-tal år sedan och det ursprungliga uppdraget var att samordna gemensamma frågor som bland annat säkerställde att gods kunde transporteras i hela landet. Antalet ursprungliga medlemmar var 16 stycken. Utvecklingen av en gemensam hemsida bussgods.se samt utveckling av fraktadministrativa systemet FRAM har varit frågor som tidigare hanterats av Bussgods Sverige ekonomiska förening. Även avräkning av ersättning för transporter som skett över länsgräns har hanterats inom ramen för den ekonomiska föreningen.

Verksamheten har idag förändrats och innebär nu endast förvaltning av det helägda bolaget Bussgods Sverigefrakt AB. Omsättningen i den ekonomiska föreningen uppgick 2019 till 20 000 kr.

I dagsläget har föreningen tre medlemmar varav en begärt utträde från och med årsskiftet:

- Bussgods i Norr AB

- Bussgods Västernorrland AB

- Bussgods Linjegods i Jämtland Härjedalen AB (Medlem som kvarstår till årsskiftet 2020/2021)

Lagen om ekonomiska föreningar stadgar minst tre medlemmar, vilket innebär att den ekonomiska föreningen måste avvecklas under kalenderåret 2021. Bedömningen är att det inte finns någon annan som i dagsläget skulle ha intresse av att träda in som ny medlem.

Regionala utvecklingsnämnden har den 8 oktober 2020, § 164, berett ärendet.

Region Västerbotten ansvarar för linjetrafik och viss avropsstyrd trafik med huvudsaklig trafikuppgift mellan kommuncentra samt sjukresor, medan respektive kommun ansvarar för linjer och avropsstyrd trafik med huvudsaklig trafikuppgift inom kommunen samt färdtjänst och skolskjutsar. Modellen innebär att Region Västerbotten respektive kommunerna har kostnadsansvar för den trafik som respektive finansiär beställer.

I och med övergången till den nya lagstiftningen och de förändringar som skett avseende Länstrafikbolagets funktion i planeringsfrågor så har Region Västerbottens roll att planera den trafik som regionen avser att finansiera tydliggjorts. Förändringen innebär ökat politiskt ansvar för och inflytande över trafiken för regionens del.

Planeringsförutsättningarna innehåller regionens trafikpolitiska prioriteringar och mål samt en ekonomisk prognos för buss- och tågtrafiken under perioden som planeringsförutsättningarna avser.

Planeringsförutsättningarna ska ligga till grund för Region Västerbottens kollektivtrafikplan för perioden 2022 – 2024.

Regionala utvecklingsnämnden har den 8 oktober 2020, § 166, berett ärendet.

Regionfullmäktige i Region Västernorrland fattade 2020-06-17 beslut om att uppdra till regionstyrelsen att inleda en process med att flytta ägandet av Västernorrlands aktier i Norrtåg AB (25 procent av totala aktiestocken i bolaget) från Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län.

Regionfullmäktige fattade även beslut om att uppdraget ska vara genomfört och återredovisat under 2020 för att träda ikraft senast 1 januari 2021.

Som bakgrund för beslutet redovisas att Norrtåg idag ägs i fjärdedelar av de fyra nordligaste regionerna, Jämtland Härjedalen, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. I Västerbotten ägs Norrtåg AB av Länstrafiken i Västerbotten AB, i Norrbotten och Västernorrland ägs bolaget av kommunalförbund och i Jämtland Härjedalen av regionen. Region Västernorrland framför att om Norrtåg ägs direkt av respektive region blir ägandet och styrningen renare än vad den är idag.

Förvaltningens bedömning inför beslutet var att om ägandet av aktierna i Norrtåg AB flyttades från kommunalförbundet till regionen skulle ägarrollen och finansieringsansvaret bli tydligare och starkare, vilket i sin tur skulle gynna samtliga parter. Regionens jurister gör bedömningen att förhållandet mellan bolaget och ägarna blir renare om aktierna ägs direkt av Region Västernorrland istället för som idag genom kommunalförbundet.

Kommunerna i Västernorrland har under en längre tid framfört förslag och önskemål om att aktierna i Norrtåg AB bör flyttas från kommunalförbundet till regionen bland annat då kommunerna inte har någon tågkompetens, vilket är önskvärt om man ska äga aktier i ett tågbolag. Även Norrtåg AB ger uttryck för att det skulle förenkla om det endast fanns fyra parter (de fyra nordligaste regionerna) som var både ägare och finansiär.

Regionala utvecklingsnämnden har den 8 oktober 2020, § 165, berett ärendet.

Region Västerbotten äger 400 (40 %) av aktierna i Skellefteå Museum AB (Museet) och 2 400 (60 %) av aktierna i Västerbottensteatern AB (Teatern). Övriga aktier ägs av Skellefteå kommun.

Kommunfullmäktige i Skellefteå har den 15 september 2020, § 214,  beslutat att överlåta samtliga sina aktier i museet och teatern till Skellefteå Stadshus AB.  Som villkor för överlåtelsen har kommunfullmäktige angett att Region Västerbottens godkännande lämnas. Köpeskillingen är angiven som bokfört värde: 612 000 kr för museet och 1 600 000 kr för teatern. Beloppen motsvarar andelarna av aktiekapitalet plus reservfond enligt 2019 års årsredovisningar.

Enligt gällande konsortialavtal (aktieägaravtal) mellan Skellefteå kommun och Regionen får aktier inte överlåtas utan den andra partens godkännande. Bolagsordningarna innehåller dessutom hembudsförbehåll, något som dock endast översiktligt berörs i detta ärende.

För närvarande pågår en samrådsprocess om översyn av bolagens styrande dokument.

Regionala utvecklingsnämnden har den 8 oktober 2020, § 170, berett ärendet.

Representanter för de fyra ägarna till Umeå Biotech Incubator har arbetat fram nya ägardirektiv för bolaget. 

Ägardirektiven beskriver ägarnas förväntningar på bolagets verksamhet och inriktning, ekonomiska mål, rapportering och information till ägarna samt bolagets ledning. Bolagets styrelse har yttrat sig positivt över förslaget.

Ägardirektiven ska läggas fram på bolagsstämma för att bli bindande för bolaget. Bolagets styrelse avser att kalla till stämma när alla ägare antagit dokumentet.

Bolagsordningen för Umeå Biotech Incubator föreslås ändras i syfte att anpassa bolagsordningen till ägarnas överenskommelse om representation i bolagsstyrelsen (se aktieägaravtal i VLL 2701-2018 och ägardirektiv i RS 1414-2020), samt att modernisera sättet att kalla till bolagsstämma. Ändringarna ska fastställas på bolagsstämma som sammankallas av bolagets styrelse när samtliga ägare godkänt ändringarna

Folktandvården i Västerbotten har sedan 2012 haft uppdraget från fullmäktige att basera sina årliga justeringar av tandvårdstaxan på Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets (TLV) referenspriser och dess justeringar. För allmäntandvård följer Folktandvården TLV:s referenspriser och för specialisttandvård gjordes en justering inför 2015 för att nå kostnadstäckning vilket medförde en höjning ovan referenspris.

Ett förslag till tandvårdstaxa för perioden 15 januari 2021 till och med 14 januari 2022 har upprättats. Förslaget innebär att taxorna för allmäntandvården läggs på samma nivå som de av TLV fastställda referenspriserna för 2021.

För specialisttandvården föreslås att taxorna nivån ovan referenspris bibehålls på samma nivå (plus 10 procent) som tidigare. Ett fåtal utvalda åtgärder ligger utöver denna nivå, vilket är i enlighet med beslut från föregående år.

Detta innebär en höjning av tandvårdstaxorna på i medel 1,8 procent för allmäntandvård och 1,6 procent för specialisttandvård. För att skapa en enhetlighet mellan taxor för jourverksamhet och ordinarie verksamhet togs tillägget om ett 50 procentigt påslag på tandvårdstaxans åtgärder för helgjour bort 2017. För 2021 föreslås ingen förändring.

Vidare föreslås att taxorna för lokala åtgärder, som inte ingår i det statliga tandvårdsstödet, justeras för beräknad kostnadsökning.

Den interna taxan som reglerar åtaganden mellan regioner föreslås uppräknas med 2 procent vilket framgår av separat bilaga.

Ersättning för munhälsobedömning/utbildning justeras sedan 2017 årligen. Ett förslag till ny ersättning har upprättats. Här framgår att ersättning för munhälsobedömning/utbildning vid uppsökande verksamhet föreslås uppräknas med 3 procent.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har den 1 oktober 2020, § 103 berett ärendet och överlämnat det till regionfullmäktige.

Sveriges sjukvårdsregioner med ingående regioner har under lång tid samverkat nationellt kring så kallad rikssjukvård. Att regionerna haft olika regler har medfört svårigheter för patienter och vårdpersonal. Sjukvårdsregionernas kansligrupp har därför på uppdrag av SKR och Regionala cancercentrum (RCC) tagit fram ett förslag som nu utmynnat i en rekommendation.

Rekommendationen handlar om att beslut om ersättning fattas av remitterande region som har kostnadsansvaret och beslutade kostnader ersätts av betalningsansvarig region så att patienter och närstående inte belastas ekonomiskt.

Norra sjukvårdsregionförbundet har vid sammanträde den 2 juni 2020, § 38, föreslagit att regionerna ska anta upprättade förslag till avgifter.

I och med bildandet av Region Västerbotten 2019 kunde ideella organisationer söka bidrag från tre förvaltningar som hade olika förutsättningar, riktlinjer och beslutsinstanser. Regionstyrelsen identifierade därför ett behov av en översyn av hanteringen av de medel som föreningar och organisationer kan söka i syfte att skapa en enhetlig och effektiv hantering inom regionen. Regiondirektören fick i juni 2019 i uppdrag att genomföra översynen i samverkan med övriga förvaltningar.

Översynen (RS 874-2019) visar på en stor bredd av insatser som genomförs i ideella organisationer med hjälp av finansiering från Region Västerbotten. 
 
Som ett resultat av översynen har ett förslag till gemensamma regler i regionen för stimulansmedel till ideella organisationer tagits fram. Reglerna innehåller grundläggande krav och ger en likriktning av förutsättningar för alla medel som delas ut till ideella föreningar.

En fortsättning på arbetet med att göra hanteringen mer stringent är att varje nämnd som berörs av och arbetar med utbetalning av medel till föreningar tar fram egna anpassade riktlinjer utifrån en gemensam mall. Detta för att främja igenkänning, tydlighet och transparens gentemot föreningarna.  

Enligt kommunallagens 5 kap 15 § får ledamöter delta i fullmäktiges sammanträden på distans om fullmäktige har beslutat det. Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. Reglerna gäller även nämndsammanträden.

Regionfullmäktige beslutade vid sammanträdet den 16 juni 2020, § 71 att ledamöter och tjänstgörande ersättare får delta på fullmäktige- respektive nämndssammanträden på distans.

Beslutet är fattat med anledning av pandemin orsakad av covid 19 och behovet att säkerställa regionens beslutskompetens under rådande omständigheter och vidta behövliga försiktighetsmått för att fullmäktige och nämnder även fortsättningsvis ska kunna hålla sina sammanträden på ett säkert sätt.

Fullmäktiges beslut att tillåta deltagande på distans medför att en ledamot som
deltar på distans anses som närvarande vid sammanträdet.

Beslutet i fullmäktige är tidsbegränsat till och med 31 december 2020 och mot bakgrund av den rådande pandemin behöver nu beslutet förlängas.

Regionfullmäktige beslutade i juni 2020, § 59, om regionplan och budget 2021. I samband med beslutet fastställde även regionfullmäktige skattesats.

Ett skrivfel har nu upptäckts i beslutet om skattesats där fel årtal står angivet i beslutet. Regionfullmäktige behöver därför fatta nytt beslut om skattesats för 2021, beslutet ersätter därmed regionfullmäktiges beslut om skattesats 2020-06-16, § 59.

Sussa bildades på 90-talet i syfte att gemensamt och tillsammans med leverantören utveckla den systemlösning som började införas i Blekinge, Sörmland, Örebro, Västernorrland och Västerbotten.

Dåvarande landstingsfullmäktige beslutade under 2015 att gemensamt med övriga Sussa-regioner genomföra en upphandling.

Under årens lopp har samverkan om FVIS utvecklats.  Samarbetet föreslås omfatta bland annat följande områden; gemensam kommunikation gällande FVIS, konfiguration, vårdutveckling, uppföljning, avveckling och migrering, utbildning och förändringsledning, externa samarbeten, finansiering, avtal och beställningar, support samt innovation.

Samarbetet med övriga regioner medför också att den organisation som tagits fram inom Sussa samverkan har en viss påverkan på grundimplementationens utformning. Beslut fattas dock i enlighet med gällande kommunalrätt och ska förankras i respektive region.

Den nu aktuella situationen skiljer sig alltså från den situation som rådde vid fullmäktiges beslut år 2015 om att delta i upphandling för FVIS. Då var upplägget baserat på en gemensam upphandling med fyra andra regioner men införandet av FVIS skulle ske separat för varje region.

Nu sker ett samordnat införande av FVIS grundimplementation tillsammans med åtta andra regioner som påverkar införandet för Region Västerbottens del.

Petter Nilsson (SD) har till regionfullmäktige anmält motionen Uppmuntra arbetet hemifrån under Corona-panddmen. I motionen föreslås att regionfullmäktige ska till förvaltningen kommunicera värdet i att uppmuntra medarbetare att arbeta hemifrån under pandemin i den mån arbetet tillåter det.

Förslag till motionssvar har upprättats. Av svaret framgår att Region Västerbotten har kontinuerligt kommunicerat värdet av att i så stor utsträckning som möjligt arbeta hemifrån för att begränsa smittspridning. Kommuniceringen har skett i flera kanaler. Region Västerbotten har uppmuntrat personal att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att alla som har möjlighet och behov ska arbeta hemifrån i så stor utsträckning det är möjligt.

Marianne Normark (L) har lämnat in en motion med yrkade om att Region Västerbotten på försök möjliggör för depressionssköterskor i Lycksele, Skellefteå och Umeå. Motionären skriver i motionen att depressionssköterskor prövas som en ny metod inom primärvården i Dalarna.

Förslag till yttrande har upprättats. Av yttrandet framgår att utvecklingsinsatser pågår inom området psykisk ohälsa i primärvården. I regionstyrelsens beställning av primärvård i Hälsovalet 2020 förstärks kraven på kompetens inom området psykisk ohälsa. Det ställs också krav på att hälsocentralen ska tillhandahålla sjuksköterska med specialistutbildning inom psykiatri eller kontaktsjuksköterska med samordningsansvar för patienter med psykisk funktionsnedsättning. Inom området barn och unga pågår arbetet med fortsatt implementering av strukturerad samverkan,

Hälsa Lärande och Trygghet (HLT). HLT utgör en del av första linjen för psykisk hälsa. För gruppen äldre pågår under hösten 2019 arbete tillsammans med kommunerna föratt utbilda personal i Samordnad Individuell Plan (SIP) med särskilt fokus på äldre med psykisk ohälsa.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har vid sammanträdet den 8 september 2020, § 84 föreslagit att motionen ska avslås.

Petter Nilsson (SD) har till regionfullmäktige anmält motionen Ett kostnadseffektivt centrallager. I motionen föreslås att Region Västerbotten ska driva ett centrallager internt. Bakgrunden till förslaget är att ett centrallager skulle kunna medföra besparingar.

Förslag till motionssvar har upprättats. I svaret framgår att regionen vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra lagerhållningen.

Harriet Hedlund avsäger sig uppdraget som ledamot i Nätverken Demokrati-Uppdrag-Hälsa fr o m 1:a januari 2021.

Fyllnadsval behöver därmed genomföras.