Möte 2024-12-17

Se bifogat program.

Förslag till föredragningslista har upprättats.

Enligt bifogat program.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Regionstyrelsen har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till styrelsen. 

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet. 

Styrelsen har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering.  Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärende anmäls:

"Översyn av förutsättningarna för parkering för jourpersonal vid NUS" av Nicklas Sandström (M)

Likviditet, portfölj och skuldsammanställning för Region Västerbotten har upprättats för perioden 2005-08-31 – 2024-10-31.

Totala portföljen utvecklades -0,2 % vilket är +0,2% mot jämförelseindex som utvecklades -0,4% under månaden.

Aktieportföljen utvecklades -0,3% under månaden, vilket är +0,5% mot index, som gick -0,8%.

Ränteportföljen utvecklades +0,1%, vilket är +0,3% mot index som gick -0,3%.

Alternativportföljen har för närvarande inga innehav.

Portföljen ligger något överviktad mot utländska aktier.

Likvida medel uppgick till 174 miljoner kronor till 3,61% ränta.

Under oktober månad har ett lån på 200 miljoner kronor som förföll refinansierats utifrån delegationsbeslut med stöd av vidaredelegation, ärendegrupp 3.3.7. Det nya lånet har en kapital och räntebindningstid på 3,3 år och en ränta på 2,347% procent. Totala lån uppgick till 2 220 miljoner kronor med en genomsnittsränta på 2,9%.

Månadsrapporten innehåller lägesbeskrivning, information om aktuell riskbild, information om aktiviteter i Sussa, fördelning av förbrukade medel i förhållande till prognos och budget samt prognos över programperioden.

Programmet har drabbats av uteblivna leveranser från Cambio, vilket medför svårigheter att kunna genomföra arbete enligt plan samt kvalitetssäkra miljöerna utifrån ett helhetsperspektiv.

Utfallet för oktober uppgår till 11 270 tkr, motsvarande prognos uppgår till 11 360 Tkr. Kostnader för tilläggsbeställningar samt övriga kostnader blev lägre än prognostiserad denna månad.

Enligt den senaste prognosrevideringen överskrider FVIS-programmet budgeten över programperioden (2020-2025) med 89 Mkr, vilket är en minskning med ca 3 Mkr mot den tidigare revideringen som gjordes i april 2024.  En del kostnader har flyttats från 2024 till 2025. Det har också tillkommit kostnader då licenser inte räckt till det nya datumet för driftsättning.

De största osäkerheterna som prognosen innehåller är:

• Fortsatt avsaknad av detaljer i leveranser från Cambio.
• Kostnader som kan uppstå på grund av framtagande av nödvändiga, tillfälliga regionala lösningar som behövs under en övergångsperiod till dess att leverantören kan leverera sina lösningar.
• Slutsumman av tilläggsbeställningar. Osäkerhet finns i vilken omfattning ytterligare tilläggsbeställningar från Cambio och leverantörer av tredjepartslösningar kan/kommer att uppgå till.

Region Västerbottens tidplan för införandet av Cosmic planeras till vecka 15, 2025. Formellt beslut behöver fattas av regionstyrelsen avseende övergripande tidplan med tillhörande milstolpar. Beslut förankras i hälso- och sjukvårdsnämnden den 12 december 2024. Övergripande tidplan och milstolpar är överenskomna med Cambio.

Regiondirektören har fått i uppdrag att, med rätt att vidaredelegera, ansvara för förändringar och kompletteringar i programdirektiv och programplan för Framtidens vårdinformationsstöd (RS 1051-2020).  Under perioden för tidsplanen kommer regiondirektören behöva fatta ytterligare två beslut på delegation:
•  beslut att starta ”PreGoLive”
•  beslut om driftstart av Cosmic

Inför dessa beslut tas underlag fram för samtliga berörda leveransområden med riskbedömningar och rekommendationer.

Regionstyrelsen beslutade 240423 att senarelägga tidpunkt för driftstart av Cosmic till v. 15, 2025. Beslut togs efter bedömning av risker och utmaningar, främst orsakade av leveransförseningar med konsekvensen att tiden fram till planerat driftsättningsdatum (v.42, 2024) inte räckte för att förbereda och genomföra ett kvalitetssäkrat och kontrollerat införande.

Efter beslutet genomfördes en gemensam planering tillsammans med Cambio som resulterade i en uppdaterad leveransplan från Cambio. Det har inträffat ytterligare förseningar vilken månadsvis har rapporterats till FVIS programstyrgrupp och Regionstyrelsen.

Styrande principer

1. Arbetet i FVIS - programmet styrs på tid fram till driftstart v.15, 2025.

2. Testarbetet ska fokusera på det som är kritiskt för driftstart v 15, 2025.

3. Inför driftsättningen är utgångspunkten att det som är säkert och stabilt prioriteras.

Det har från verksamheten identifierats behov av kompletteringar av delegationsordningen inom HR.

Delegationen inom HR föreslås kompletteras med två områden som i dag saknas i regionstyrelsens delegationsordning, ärendegrupperna 3.5.16 - Förhandla och besluta enligt gällande arbetsrättslig lagstiftning om förhandlingsrätt inom styrelsens uppdrag och 3.5.17 - Beslut i ärenden om justering av löneskuld

Vidare föreslås två ytterligare ärendegrupper delegeras till förvaltningschef för att effektivisera ärendehanteringen. Det gäller ärendegrupp 3.5.18 - Beslut om omreglering av anställning vid partiell sjukersättning eller beslut att avsluta anställning vid hel sjukskrivning samt ärendegrupp 3.5.19 - Beslut om att avsluta anställning för arbetstagare som passerat lagstadgad ålder för rätt att kvarstå i anställning enligt LAS.

Styrelsen föreslås besluta att ärendegrupperna 3.5.17-19, men inte 3.5.16, ska få vidaredelegeras.

I regionstyrelsens nämndplan för 2024 fick förvaltningen i uppdrag att utreda och föreslå ett system för att tillhandahålla arbetsskor till regionens vårdpersonal samt ange vad satsningen skulle kosta.

I utredningen beskrivs skillnaden på skyddsskor och arbetsskor. Skyddsskor ska skydda användaren mot faror och risker som kan uppstå i arbetet. Krav på skyddsskor finns inom vissa av Region Västerbottens verksamheter och där tillhandahålls de. Arbetsskor är skor som används på arbetet, men varken uppfyller några speciella säkerhetskriterier eller anses obligatoriska av arbetsgivaren. En del regioner tillhandahåller arbetsskor på försök. Det finns idag Adda-avtal för skor (främst skyddsskor) som 17 av 21 regioner är anslutna till.

I förvaltningens utredning presenteras tre alternativ;
1. Kontant skobidrag på lönen
2. Fast utbud av ett mindre antal skomodeller
3. Skobidrag och ett utbud i förmånsportal

I det första fallet är förmånen skattepliktig. I det andra fallet finns en möjlighet att förmånen kan bli skattebefriad, dock med ökade kostnader för regionen. I det tredje fallet är förmånen skattepliktig. Dialog med fackliga parter har skett omkring de olika vägvalen och den övervägande åsikten är ett skobidrag skulle vara mest fördelaktigt.

Kostnaden beror på antalet medarbetare som omfattas av satsningen samt bidragets storlek.

Förvaltningen förordar att alternativ 3 väljs om regionstyrelsen beslutar att införa arbetsskor.

I Regionplan 2024 framhålls målet att vara en attraktiv arbetsgivare som behåller och attraherar nya medarbetare. I planen lyfts en strävan att det inom Regionen ska finnas ett etablerat miljö-, klimat-, och hållbarhetsarbete där det är lätt att göra rätt. Med förmåner som förmånscykel och attraktiva friskvårdstjänster erbjuds medarbetare inom Region Västerbotten konkurrenskraftiga förmåner som främjar hälsa och hållbarhet för så väl individ som miljö.

Förmånscykel innebär att den anställda kan köpa cykel genom bruttolöneavdrag och det är en förmån som efterfrågats av medarbetare runt om i regionen. Förmånscykel erbjuds bland flertalet regioner och kommuner.

Införandet av förmånscykel kan göras genom upphandling av enbart förmånscykelleverantör alternativt som del i friskvårdsportal eller förmånsportal. Kostnaden för en friskvårdsportal är betydligt lägre jämfört med en komplett förmånsportal och möjliggör fördelaktiga systemlösningar gällande administrering och lönehantering i och med dess integrering i lönekärna. Flertalet regioner har någon form av portallösning för friskvårdsbidrag med en nyttjandegrad kring 75%. Förmånscykel är en tjänst som kan adderas till en Friskvårdsportal med fördelen att portalens systemlösningar kan nyttjas. Vid enbart upphandling av förmånscykel finns ingen möjlighet till integrering i lönekärna vilket medför manuell hantering för löneavdelningen.

Regionstyrelsen har ett strategiskt ansvar för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig regionkommun. Den ska ha uppsikt över andra nämnder och den del av verksamheten som bedrivs i andra former såsom bolag, stiftelser, kommunalförbund och gemensamma nämnder.

Regionstyrelsen är också förvaltningsnämnd med ansvar för regionstyrelsens förvaltning.
Regionstyrelsen är beställare av regionens primärvård som omfattas av vårdvalssystemet samt tandvård. Styrelsen ansvarar även för att följa upp den verksamhet som utförs av privata vårdgivare. Styrelsen har utöver detta ett ansvar för folkhälsa ur ett invånarperspektiv.

Styrelsen ansvarar för fastighetsutveckling och förvaltning samt tjänster inom tele, logistik och lokalvård. Styrelsen ansvarar för att stödja och bidra till digitalisering av regionens kärn- och stödprocesser samt ansvarar för forskning, utveckling, förvaltning och drift inom IT och medicinsk teknik.

Nämndplanen för 2025 innehåller delmål som på ett tydligt sätt visar vad regionstyrelsen ska göra under 2025 för att bidra till regionplanens mål och utfall. Delmålen ska bidra till en tydlighet för förvaltningen om vad som ska göras och av vem samt en tydlighet i hur uppföljningen ska gå till så att delårsrapporterna på ett bra sätt visar hur vi rör oss mot det som är uppsatt i planen. Planen innehåller även riktade uppdrag från fullmäktige och uppdrag från nämnd till förvaltning och beredning.

I planen beskrivs även de ekonomiska förutsättningarna och budget vilka baseras på fullmäktiges resultatbudget för år 2025, finansiella mål och ekonomiska ramar per styrelse och nämnd.

De senaste årens ökade priser för varor och tjänster tillsammans med stora investerings- och utvecklingsbehov har inneburit en utmanande ekonomisk situation för regionstyrelsen.
Genomförda och planerade kostnadsminskande åtgärder, lägre prisökningar och budgettillskott bedöms ge regionstyrelsens verksamheter bättre ekonomiska förutsättningar 2025.

Regionfullmäktige beslutade den 27 november 2024 om regionplan och budget 2025-2028.
I planen har regionfullmäktige beslutat om följande uppdrag till olika nämnder;

1. Minska hyrberoendet
2. Ta fram konsekvensunderlag och förslag till åtgärder för att minska personalkostnaden motsvarande 250 miljoner kronor
3. Identifiera och initiera ett fokusarbete för att förbättra tillgängligheten vid valda enheter
4. Minska tjänsteresande i Region Västerbotten med 15% i jämförelse med år 2023
5. Stärka vår ledning och styrning genom identifierade delaktiviteter 2025
6. Genomför prioriterade åtgärder som syftar till att stärka omställningen till nära vård
7. Utifrån kloka kliniska val och dess struktur genomföra prioriteringar för minskad vårdkonsumtion

Eftersom flera uppdrag är riktade till flera nämnder har gemensam beredning skett i den centrala ledningsgruppen i syfte att uppnå effektivitet och genomförbarhet. Ramverken för uppdragen är nedtecknade som uppdragsdirektiv, se bilagor. Nämnderna har eget beredningsansvar och inför uppdragivande till förvaltningschef sker nödvändiga justeringar utifrån uppdragsdirektiven.
Det är av största vikt att koordinering mellan förvaltningar och nämnder sker löpande för att uppdragen ska kunna utföras på effektivaste sätt. Regionstyrelsen berörs av alla uppdrag förutom uppdrag 7.

För att säkerställa god vård för invånarna i de fyra nordliga länen behöver förutsättningar och utveckling av vården vid Norrlands Universitetssjukhus, NUS, säkras. Samtliga fyra regioner har samtidigt ekonomiska utmaningar och svårt att rekrytera vårdkompetens.

Region Västerbotten har identifierat att nuvarande avtal behöver justeras i större omfattning för att säkra förutsättningarna för NUS. Region Norrbotten, Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland ser som köpare av vård behov av en ökad begriplighet och transparens i avtalets konstruktion. De fyra regiondirektörerna har därför fört ett gemensamt resonemang om vägen fram.

Norra sjukvårdsregionförbundet, NRF, har givit ett uppdrag till regiondirektörerna att genomföra en översyn av NRFs form och innehåll för att möta de gemensamma utmaningarna på ett bättre sätt.

Av båda anledningarna är regiondirektörerna överens om att rekommendera respektive regionstyrelse att säga upp avtalet och påbörja framtagandet av ett nytt. Uppsägningen utgår från avtalet om regionvård och paragraf 12.

Intentionerna och ramverket för det nya avtalet behöver klargöras för att förbundsdirektören i NRF och beredningsresurser får tydlig styrning på vilka olika delar i kommande avtal som behöver förbättras. Av den anledningen är det viktigt att regiondirektörerna tillsammans med hälso- och sjukvårdsdirektörerna och i dialog med ekonomidirektörerna formar uppdragsbeskrivningen gemensamt för fortsatt beredning inom ramen för NRF.

Uppsägningen av avtalet grundar sig på en likalydande tjänsteskrivelse och fattas av respektive regionstyrelse innan årsskiftet 2024-2025. Ett nytt avtal ska finnas på plats till 2027.

Operationsmiljön/lokalerna i byggnad 3A, plan 09 (6tr), motsvarar ej dagens standard för operationsmiljö. Lokalernas försörjningssystem (ventilation och vatten/avlopp) är de ursprungliga från år 1965. Renoveringsbehovet omfattar operationssalar, stödjande lokaler och utrymmen för anpassad teknik för en operationsavdelning.

För att samla verksamheten och svara upp mot framtida behov är behovet 5 operationssalar mot nuvarande 3 på våningsplanet. Två av salarna utrustas med Laf-tak för infektionskänslig kirurgi.

Tidigare beslut innefattar investeringsmedel för förstudie och lokalplanering. (RS 2124:1-2022)

En förstudie och lokalplanering har genomförts under år 2023 av lokalplanerare. Under 2024 har en detaljprojektering påbörjats som preliminärt slutförs i december 2024.

Förslaget är en totalrenovering av våningsplanet för en ny livscykel på en nivå som motsvarar dagens standard för operationsmiljö ur ett patientsäkert, vårdhygieniskt, logistiskt och funktionellt perspektiv. Beslut rekommenderat i Strategiskt Fastighetsråd 2024-10-09.

Beräknad tidpunkt för start av uppdrag: Q1-2025

Beräknad tidpunkt för uppdragets slutförande: Q1 -2026

Regionstyrelsen beslutade under hösten 2024 att anta uppdaterade tillämpningsanvisningar till regionens attestreglemente. Tvåhandsprincipen för attest av bokföringsorder togs då bort för de som har behörighet i systemet för bokföringsorder. Bakgrunden till detta var bedömningen att det kräver mycket administration och är ett ineffektivt arbetssätt. Risken med förändringen bedömdes liten.

Regionstyrelsen arbetsutskott har fört ett samtal med revisionen kring regionstyrelsens beslut att ta bort tvåhandsprincipen vid bokföringsorder. Revisionen har efterfrågat en riskbedömning av denna åtgärd.

En riskbedömning har utförts för följande risker: felaktig redovisning, kontoavstämning likvida medel och välfärdsbrottslighet. Sammantaget kvarstår bedömningen att risken för väsentliga felaktigheter är låg.

Region Västerbotten har av Socialdepartementet bjudits in att lämna synpunkter på betänkandet Livsviktigt lärande - fler vägar till kunskap för att förebygga suicid (SOU 2024:66).

Utredningens förslag finns i korthet inom tre områden: 1) den nationella utredningsfunktionen, 2)
Lex Mariah och Lex Sarah-utredningar och 3) suicidpreventiva analyser i lokal samverkan.

Del två i betänkandet handlar om stöd till efterlevande, men här lämnar utredningen inga särskilda förslag.

Ett remissvar har tagits fram i Region Västerbotten i vilket regionen kommenterar och ger synpunkter på utredningens förslag inom de tre områdena samt på del två om stöd till efterlevande.

Uppdraget som handlar om att utveckla samspelet mellan sjukhusvården och primärvården är en fortsättning på den genomlysning av primärvården som genomfördes under 2023. Den har riktats både till regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden och baseras på den analys och de förslag som genomlysningen resulterade i.

Fokus för uppdraget 2024 är att utveckla samspelet mellan sjukhusvård och primärvård i syfte att stödja omställningen till nära vård genom att:
-Tydliggöra roller och uppdrag inom primärvården.
- Klargöra hur utvecklingsområden samordnas i syfte att optimera flöden för personcentrerade arbetssätt.
- Identifiera åtgärder som utvecklar beställning, ersättningsmodell och uppföljning i enlighet med primärvårdsuppdraget.

I arbetet med att tydliggöra roller och uppdrag har nära samverkan skett med genomförandet av "Gemensam plan för primärvård", initierat av Länssamverkansgruppen (LSG). Genom att integrera dessa har målet varit att stärka primärvårdens roll som nav i hälso- och sjukvårdssystemet. I uppdraget har representation från kommunerna funnits med för att säkerställa ett brett perspektiv.

I rapporten lämnas ett antal förslag till rekommendationer för utveckling av samverkan samt beställning, ersättningsmodell och uppföljning.

OPF-KR 25 innehåller bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd för förtroendevalda som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen. OPF-KR 25 antas lokalt av fullmäktige inom kommun, region eller kommunalförbund.

Tanken med OPF är att bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och har därmed i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, regioner och kommunalförbund.

Sedan den 1 januari 2023 gäller pensionsavtalet AKAP-KR för anställda inom kommuner och regioner. Det helt avgiftsbestämda pensionsavtalet har pensionsavsättningar om 6 % respektive 31,5 %, vilket är högre än föreliggande avgiftsnivåer i OPF.

I regelverket föreslås en förändring av paragraf 5 i OPF-KL18 till att följa samma nivå för pensionsavgifter som tjänstepensionsavtalet AKAP-KR. Vidare föreslås att byte av namn sker till OPF-KR 25.

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har vid sammanträde den 18 oktober 2024 beslutat anta föreslagna revideringar i regelverket.

Regionala utvecklingsnämnden fattade 2024-08-22 beslut om att uppdra åt regionala kollektivtrafikmyndigheten att bereda inkommen ansökan från Skellefte kommun avseende utökad befogenhet att ingå avtal för den inomkommunala kollektivtrafiken i Skellefteå kommun och att skolskjutsar samt flygbusstrafiken ska omfattas av trafikpliktsbeslut. I beredningsprocessen har såväl Skellefteå kommun som Länstrafiken i Västerbotten deltagit.

Vid ett beslut om utökad befogenhet att ingå avtal är det av vikt att den allmänna kollektivtrafiken fortsatt ska vara ett sammanhållet kollektivtrafiksystem i Västerbotten.

1. I beredningen av ärendet har en sammanställning gjorts över system, funktionaliteter och ansvar kopplat till kollektivtrafiken, vilket återfinns i bilaga till ärendet. Konsensus råder om att det är Länstrafikens system som ska användas. Länstrafiken kommer utöver dagens ansvar för olika funktioner för den inomkommunala regiontrafiken även att ansvara för samma funktioner kopplat till Skellefteå tätortstrafik.
2. Det finns ett antal system/funktioner kopplade till Skellefteå tätortstrafik där det finns behov av fortsatt process kring hur system/ersättning av system ska hanteras ekonomiskt.
3. En utvecklad planeringsfunktion etableras hos Skellefteå kommun för såväl inomkommunala matarlinjer som tätortstrafiken.

Avseende utökad befogenhet att ingå avtal för den inomkommunala kollektivtrafiken så har följande konstaterats gällande Skellefteå kommuns förfrågan om utökad befogenhet att ingå avtal för allmän kollektivtrafik.

1. I det fall Skellefteå kommun skulle få delegerad befogenhet att ingå avtal så kan kommunen inte använda sig av Länstrafiken för att genomföra upphandling och ingå avtal.
2. I det fall Skellefteå kommun avser att själv upphandla och ingå avtal för kollektivtrafiken så hänvisar den regionala kollektivtrafikmyndigheten till att Länstrafiken besitter gedigen kompetens inom området, varför det inte ses som motiverat att delegera befogenhet till Skellefteå kommun.
3. I det fall Skellefteå kommun avser att själva tillhandahålla kollektivtrafik eller direkttilldela avtal om allmän trafik till ett internt företag så behöver Skellefteå kommun konfirmera detta.

Avseende Skellefteå kommuns förfrågan om att trafik som idag utformats som skolskjuts och flygbusstrafiken ska omfattas av trafikpliktsbeslut. Regionala kollektivtrafikmyndigheten ser inget hinder för att beslut om ytterligare trafik ska kunna omfattas av trafikplikt inför en ny avtalsperiod.

Regionstyrelsen har överlåtit beslutanderätt till delegat enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas till styrelsen. Redovisningen innebär inte att styrelsen får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan styrelsen återta lämnad delegation.

Redovisning av beslut fattade på delegation:

Arbetsutskottets beslut
2024-12-05, § 234

Beslut fattade på delegation av regiondirektör

Förteckning 2024-12-17
RS 233-2024

Beslut fattade på vidaredelegation
Förteckning 2024-12-17
RS 235-2024