Möte 2022-02-08

Förslag till föredragningslista har upprättats.

Under 2021 har en medarbetarundersökning genomförts och resultatet har redovisats till regionstyrelsen. 

Vid sammanträdet i oktober 2021 beslutade regionstyrelsen, genom ett initiativärende, att regiondirektören får i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att motverka tysthetskulturen och att redovisning sker till regionstyrelsen i februari.

Vid dagens sammanträde deltar Kia Ronnhed, HR-direktör, och presenterar hur undersökningens resultat har hanterats inom förvaltningen och vilka aktiviteter som planeras, pågår och har genomförts, både inom verksamheten och i samverkan med fackliga representanter. Förvaltningen kommer att arbeta vidare med åtgärder kopplat till områdena: Delaktighet och trygghet, Återhämtning, Trakasserier och kränkande särbehandling samt Uppföljning av digitala system och arbetsmiljö. 

För området Delaktighet och trygghet har förvaltningen upprättat plan för dels förebyggande åtgärder samt åtgärder när ärenden om upplevda repressalier blir kända. 

Vid regionstyrelsens sammanträde den 5 oktober 2021, anmäldes initiativet "Åtgärder för att lösa vårdskulden" som handlar om att Region Västerbotten ska frigöra medel från överskottet från tillfälliga statsbidrag för att genom, bland annat, upphandling lösa den uppskjutna vården. Initiativet överlämnades till förvaltningen för beredning.

Förslag till svar har upprättats som beskriver hur frågan om uppskjuten vård hanteras idag och vad det skulle innebära om förslaget i initiativet införlivas. 

Nuvarande avtal för flygresor har löpt ut. Upphandlingen avser flygbiljetter i reguljärtrafik som regionen köper för sina tjänsteresor och patienters resor som bekostas av regionen. Avtalsperioden är fyra år.

Underlag skickas ut separat. 

Regionstyrelsen har i juni 2020, december 2020 samt februari 2021 fattat beslut att tillämpa de tillfälliga förändringarna, §4a i förordningen om ersättning för fysioterapi (1994:1120) FOF samt § 5a i förordningen om läkarvårdsersättning (1994:1121) FOL.

De tillfälliga förordningarna gav regionerna möjlighet att besluta om att ersätta verksamma enligt nationella taxan för digitala vårdåtgärden med syfte att minska smittspridningen av Covid 19. Ändringarna har varit frivilliga att tillämpa för regionerna. De tillfälliga förordningarna har gällt till 31 december 2021.

Den 2 december 2021 utfärdades ett tillägg till FOF och FOL om att 4a § FOF samt 5a § FOL inte kommer att upphöra förrän 31 december 2022. SKR har vare sig i förordningen klargjort ersättningsnivå. Inte heller den tidigare rekommendationen ifrån SKR om ersättningsnivå för digitala vårdåtgärder förändrat ersättningsnivån för digitala besök, varför tidigare ersättningsnivå föreslås kvarstå.

Mot bakgrund av ökande smittspridning av Covid 19 föreslås regionstyrelsen besluta om fortsatt tillämpning av den tillfälliga förändringen i FOF och FOL.

I avvaktan på regionstyrelsens sammanträde har ordförande genom ett brådskande ordförandebeslut fattat beslut som gäller fram till regionstyrelsen. 

Regionstyrelsen har genom ett tilläggsuppdrag utformat en beställning till primärvården för Särskilda insatser i områden med socioekonomisk profil. Avsikten är en förstärkning till hälsocentralerna Ersboda, Mariehem och Ålidhem i Umeå, för att komplettera och stärka första linjen Hälsa, lärande och trygghet (HLT) kring barn och ungdomar.

I uppdraget för 2021 ingick att ta fram en handlingsplan där satsningen ska kännetecknas av nära dialog med socialtjänst, skola, Umebrå samt lämpliga ideella aktörer. I avvaktan på att berörda hälsocentraler utarbetat en handlingsplan, har budgeten hanterats hos beställaren. 

Till den 15 november 2021 har berörda hälsocentraler inte presenterat någon övergripande handlingsplan för denna satsning. Det som hittills är presenterat är beskrivningar av pågående projekt från två av hälsocentralerna; Utökat hembesöksprogram i samverkan vid Ersboda familjecentral och Dans för hälsa vid Mariehems hälsocentral till en total kostnad för 2021 ca 150 000 kr.  De enskilda projekten bedöms vara viktiga ur ett hälsoperspektiv och har socioekonomisk profil därmed bör dessa fortsätta sin verksamhet under 2021 och 2022.

Vid arbetsutskottets sammanträde den 30 november 2021 återremitterades ärendet för att ta fram en konsekvensanalys som visar vad det skulle innebär om satsningen avbryts. Beslut om utbetalning av medel för 2021 togs aldrig varför ett brådskande ordförandebeslut togs om att betala ut medel för innevarande år. 

En konsekvensanalys har utarbetats som beskriver vad det skulle innebära för medborgaren, verksamheten samt samverkanspartners om satsningen avbryts. Den sammantagna bedömningen är att beslut om framtiden för tilläggsuppdraget Särskilda insatser i områden med socioekonomisk profil föreslås skjutas upp till Regionstyrelsen sammanträde i juni 2022. På så sätt kan de påbörjande projekten, med socioekonomisk profil, fortsätta sin verksamhet under 2022 och implementeras i ordinarie verksamhet alternativt fasas ut. 

Region Västerbotten sluter avtal med privata vårdgivare. I samband med detta finns ibland ett behov från antingen Region Västerbotten eller den privata vårdgivaren att få tillgång till vissa av Region Västerbottens olika journalsystem.

Behovet utgår ifrån informationsdelning gällande patienter i en vårdkedja.

Riktlinjen syftar till att behandla alla privata vårdgivare med avtal med Region Västerbotten på ett likartat och objektivt sätt utifrån vissa givna kriterier gällande tillgång till journalsystemet utifrån Region Västerbottens behov av sammanhållen journalföring.

Verksamhetschef i Primärvård Väst Umeå, har meddelat Beställarenheten att Bjurholms hälsocentral saknar ordinarie läkare. Läkarbehovet vid Bjurholms hälsocentral täcks förnärvarande till 35 procent, vakans på 65 procent föreligger. Hälsocentralen kan inte erbjuda läkarmottagning för akuta eller planerade besök.

Verksamhetschefen ser ingen annan lösning än att hålla Bjurholm hälsocentral öppen men med utbudsbegränsning. Patienter erbjuds vid behov läkarbedömning/besök i annan kommun på närliggande hälsocentral. Avstånd till mottagande enhet för läkarbesök blir 3–6 mil vilket innebär ytterligare restid för patienten med 30–60 minuter. Läkarinsatser vid Särskilt boende, SÄBO och BVC upprätthålls enligt beställning och påverkas inte i dagsläget.

Vakans vecka 3–6 och vecka 8-16 2022. Vecka 17-21 2022 finns hyrläkare.

Verksamhetschefen har vidtagit åtgärder som aktiv rekrytering, tidig och kontinuerlig kontakt med Bemanningsbyrån och hyrbolag. Enheten har inte lyckats värva någon läkare eller hyrläkaren som under den aktuella perioden kan tjänstgöra i Bjurholm. Verksamhetschefen har även övervägt att flytta läkare inom området men då situationen är ansträngd (saknar viss läkarbemanning) vid alla hälsocentraler bedöms det inte möjligt. Avdelningschef har fortsatt kontinuerlig kontakt med bemanningsföretag med förhoppning om att kunna hyra in läkare för den aktuella tiden.

I Region Västerbottens beställningen till primärvården 2022 anges att: vid semesterperioder kan Hälsocentralen välja att begränsa utbudet på mottagningen men tillgång till specialistläkare i allmänmedicin måste finnas. Beställarenheten bedömer att den ovanstående utbudsbegränsning innebär att de uppdrag och regler som gäller för Hälsoval Primärvård i Västerbotten inte uppfylls.

I Region Västerbotten finns sedan tidigare ett politiskt beslut att i alla länets kommuner ska det finnas en hälsocentral. Beställarenheten bedömer att Regionstyrelsen bör fatta beslut i frågan eftersom Bjurholms hälsocentral är den enda i den kommunen och utbudsbegränsningen innebär stora försämringar för hälsocentralens listade patienter.  

Utbudsminskning av läkarresurser under vecka 3–6 2022 vid Bjurholms hälsocentral är godkänt genom ordförandebeslut. 

Arbetsutskottets beredning av ärendet

Efter arbetsutskottets sammanträde har ärendet kompletterats med  beskrivning av hur förslaget kan komma att påverka ambulansens verksamhet, enligt beslut i arbetsutskottet. 

Citymottagningen har avtal enligt LOV med Region Västerbotten via Praktikertjänst.

Den 24 september 2021 ansökte Citymottagningen listningsstopp. Den 8 oktober 2021 beviljades Citymottagningen partiellt listningsstopp i tre månader fram till 10 januari 2022. Skälet för beslutet var att Citymottagningen hade haft en kraftig ökning av antal listade på kort tid.

Citymottagningen har den 21 december 2021 inkommit med en ansökan om förlängt listningsstopp. Som säl för anger Citymottagningen att de har så hög arbetsbelastning att de ser risker för läkargruppens hälsa.  

I Uppdrag och regler för Hälsoval Västerbotten 2022 framgår att partiellt listningsstopp kan i undantagsfall, exempelvis vid kraftig ökning av personer som vill lista sig på en hälsocentral, beviljas av Region Västerbotten. Partiellt listningsstopp är tidsbegränsat till maximalt 3 månader.

Citymottagningen har haft partiellt listningsstopp i 3 månader (maxtid). Antal listade har under denna tid minskat med 78 personer. Utifrån nuvarande regelverk kan därmed inte fortsatt listningsstopp beviljas.

Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA) är ett kommunalförbund där samtliga 21 regioner är medlemmar. KSA har som uppdrag att samordna och utföra ambulanstransport med flygplan. För att bedriva uppdraget har KSA upphandlat och köpt in sex flygplan.

Finansieringen av flygplanen har skett genom lån från medlemmarna i enlighet med det kortfristiga kreditiv som respektive region tecknat. För Region Västerbotten innebär detta att 18 781 000 kronor har betalats ut till KSA. Beslut om utlåning till KSA fattades av Landstingsfullmäktige i juni 2017 (VLL 1093–2017).

Det kortfristiga kreditivet ska nu ersättas med ett långfristigt lån och i och med detta har KSA upprättat och skickat ut ett skuldebrev till regionerna, som nu regionstyrelsen föreslås fatta beslut om. Ett förhandsbesked är redan lämnat till förbundet. 

Underlag för beräknad räntekostnad samt amortering tas fram av KSA och tillställs respektive region senast den 30 november respektive år. I samband med upprättandet av detta skuldebrev avslutas tidigare kreditiv daterat 2017-11-10.

Region Västerbotten har getts möjlighet att yttra sig angående betänkandet SOU 2021:87, ”Granskning av utländska investeringar”. Utredningens uppdrag är att föreslå hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden ska utformas.

Syftet med systemet är att kontrollera uppköp och strategiska förvärv av företag med säte i Sverige vars verksamhet eller teknologi har betydelse för säkerhet och allmän ordning. Utredningen har tagit fram ett författningsförslag till lag (2022:00) om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar med tillhörande förordning, följder/ändringar i lagen offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt förordningen om belastningsregister (1999:1134). 

Region Västerbottens yttrande har samordnats för berörda verksamheter inom regionen, bl.a. med säkerhetsskyddschef och regional utveckling.  

Revisorerna har överlämnat rapport gällande granskning av beredning av riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 

Av rapporten framgår att regionstyrelsen inte har definierat eller berett riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Enligt kommunallagen (11 kap) ska fullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning som handlar om att styra både verksamhet och ekonomi. Revisorerna menar att i regionplanen har verksamhetsmål beslutats för sig och finansiella mål för sig. Vidare konstaterar man i rapporten att regionstyrelsen inte heller i delårsrapporter och årsredovisningar har gjort utvärderingar av om mål och riktlinjer för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts.

Förslag till yttrande har upprättats av vilket det framgår att styrelsen ställer sig bakom revisionens syn att det finns behov av riktlinjer och uppdrar samtidigt till förvaltningen att utarbeta sådana.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag. 

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis. 

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar. Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen.

Regionala utvecklingsnämnden har vid sammanträdet den 2 december 2021 beslutat att överlämnar den information som framkommit i samband med genomförd bolagsdialog till regionstyrelsen.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag. 

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis. 

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt.

Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar. Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen.

Regionala utvecklingsnämnden har vid sammanträdet den 2 december 2021 beslutat att överlämnar den information som framkommit i samband med genomförd bolagsdialog till regionstyrelsen.

I enlighet med den riktlinje som regionstyrelsen antagit för uppsiktsplikten ska en utvärdering göras av regionstyrelsens uppsikt under förgående år.

En utvärdering är gjord som sammanfattningsvis visar att uppsikten har genomförts i enlighet med beslutad plan. Några väsentliga händelser som kan nämnas är att regionstyrelsen beslutat om att fortsätta följa utvecklingen inom regionala utvecklingsnämnden avseende kostnadsutvecklingen inom kollektivtrafiken samt hälso- och sjukvårdsnämndens arbete med den uppskjutna vården.

Under 2021 har regionstyrelsen även lyft behovet av ny struktur för uppsikten av bolagen. 

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i 6 kap 1 § kommunallagen (2017:725).

Regionstyrelsen antog i februari 2021 (RS § 21/2021) en riktlinje för uppsiktsplikten som tydliggör vad som ingår i regionstyrelsens uppsiktsplikt samt vilket arbetssätt som ska tillämpas. Av riktlinjen framgår att uppsikten är ett ansvar som vilar på hela regionstyrelsen och ska pågå löpande under hela året.

I enlighet med riktlinjen ska regionstyrelsen årligen anta en plan för vilka organ som, genom möten eller skriftlig uppföljning, ska följas närmare.

Förslag till plan har upprättats som grundar sig till stor del på den utvärdering som är gjord. Regionstyrelsen föreslås fortsätta ha dialogmöten med regionens två största nämnder, hälso- och sjukvårdsnämnden samt regionala utvecklingsnämnden samt de två kommunalförbunden Svenskt Ambulansflyg och Svensk Luftambulans.

Vidare kommer regiondirektören genom sin rapport till styrelsen informera om väsentliga händelser inom regionens nämnder.

Under 2022 kommer även uppsikten av bolagen att få ny struktur som innefattar att en sammantagen bedömning och analys lämnas till styrelsen under våren

Region Västerbottens fredstida arbete med krisberedskap utgör grunden för arbetet med civilt försvar och planering för höjd beredskap. Regionen ska, enligt lag 2006:544 (LEH), planera för sina uppgifter vid fredstid och höjd beredskap. I det arbetet ska regionen skapa en förmåga att hantera alltifrån särskilda händelser till krig eller krigsliknande situationer.

Region Västerbottens Plan för höjd beredskap (RS 1178-2021) skapade en inriktning för regionens verksamhet inför och under höjd beredskap samt tydliggjorde hur regionens politiska nivå ska leda verksamheten under höjd beredskap. Den angav grunden för vilka verksamheter som skulle ingå i regionens krigsorganisation och rekapitulerade lagstyrda krav på regionen att planlägga vilken personal som ska tjänstgöra i krigsorganisationen (4 § FEH). Enligt överenskommelsen med MSB om regionens arbete med krisberedskap och civilt försvar (MSB 2020-15116 & SKR 20/01674) så ska regionerna påbörja planeringen av krigsorganisationens bemanning och säkerställa tillgången till nyckelpersonal.

Enligt kommunallagens 11 kap § 10 ska nya fullmäktige fastställa budget vid valår. Under september år 2022 genomförs val till riksdag, regioner och kommuner som föranleder att budgetprocessen och datum för beslut av ”Regionplan, budget- och investeringsplan 2023-2026”, skjuts fram till november 2022.

Tidigare beslutad tidplan för beslut om ”Regionplan, budget- och investeringsplan 2023-2026” är Regionstyrelsens arbetsutskott 24 maj, Regionstyrelsen 7 juni och Regionfullmäktige 22 juni.

Ny tidplan för beslut om ”Regionplan, budget- och investeringsplan 2023-2026” är Regionstyrelsens arbetsutskott 1 november, Regionstyrelsen 15 november och Regionfullmäktige 29 november.

Förberedelser och dialoger under perioden februari till maj år 2022, fortgår enligt tidigare beslutad tidplan.

Inför år 2022 har regionfullmäktige antagit en regionplan som fördelar budgetramar till respektive nämnd och styrelse. Förvaltningen har granskat Sveriges kommuner och regioners senaste skatte- och bidragsprognos presenterad i december år 2021 inför år 2022. I prognosen som presenterades har SKR även lagt in bedömningen av Regeringens höstproposition och förslag till generella bidragsförändringar för regioner och kommuner inför år 2022.

Parallellt har en genomgång gjorts av verksamheter och nämnders ekonomiska utmaningar sedan flertalet år tillbaka. Det har resulterat i förslag till tilläggsbudget för styrelser och nämnder för år 2022 att fördela i dels permanent rambudget dels tillfällig budget, till verksamheter som sedan flera år tillbaka tagit kostnader för bidrag till externa parter eller ökade kostnader utöver index utan utökad budgetram. Det har medverkat till det strukturella underskottet som regionen har att hantera. Förslaget till fördelning framgår av bilaga.

Tilläggsbudgetförslaget handlar i huvudsak om att tillrättalägga budgetramar för dessa verksamheter. Med beslutet förväntas det strukturella underskottet minska med 69,6 miljoner kronor.

Inför år 2022 föreslår förvaltningarna omfördelningar mellan styrelser och nämnder med anledning av organisatoriska förändringar som medfört omflyttning av tjänster mellan verksamheter och staber för bättre styrning och effektivitet.

I regionplanen inför 2022 beslutades budgetramar för respektive nämnd och område. Under förvaltningarnas budgetarbete hösten 2021, har det kommit förslag till förändringar mellan nämnderna och inom nämnderna.

Berörda förvaltningsdirektörer och regiondirektören är överens och har godkänt förslagen.

Under 2020 regionfullmäktige beslut om att styrelser, nämnder och fullmäktige skulle ges möjlighet att sammanträda på distans. Anledningen var den smittspridning som pågick i samhället och som medförde att fysiska möten inte var möjliga. Beslutet om distanssammanträde gällde fram till den 31 december 2021.

Under hösten 2021 var smittspridningen relativt låg vilket medförde att Folkhälsomyndighetens rekommendationer om distansmöten ändrades och sammanträden kunde återigen hållas i fysisk form.

Under november-december har smittspridningen dock ökat i landet och en ny variant av viruset har upptäckts vilket medfört att Folkhälsomyndigheten åter infört restriktioner som påverkar möjligheten till fysiska möten. Behovet av att möjliggöra för regionfullmäktige att sammanträda på distans har åter aktualiserats.

Förslaget innebär att fullmäktige ska kunna sammanträda på distans så länge som pandemin och smittspridningen inte medger att sammanträden hålls i fysisk form. Fysiska möten är fortsatt huvudregeln med detta beslut medför att möjligheten finns till distansmöten då pandemins förutsättningar kräver det. Folkhälsomyndighetens rekommendationer ska följas och vara riktmärket för hur ett sammanträde ska hållas. Hybridmöten ska undvikas. Slutlig bedömningen görs av fullmäktiges presidium.

Förslaget sträcker sig till den 31 december 2022, om Folkhälsomyndighetens rekommendationer ändras och smittspridningen förbättras ska fysiska möten åter hållas.

Inför den nya mandatperioden har politiken genomfört en översyn av nuvarande förtroendeperson-organisation. Genomförd översyn har tagit sin utgångspunkt i de erfarenheter som framkommit under innevarande mandatperiod då bildandet av en regionkommun varit i fokus.

Förslaget innebär att regionen får en förtroendepersonorganisation med sex nämnder; Regionstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Regionala utvecklingsnämnden, Krislednings-nämnden, Folkhögskolestyrelsen och Patientnämnden. Krisledningsnämnden är ny i förhållande till tidigare organisation, där ansvaret för krisledningsfrågorna fanns hos regionstyrelsen och dess utskott för central katastrofledning.

De tre fullmäktigeberedningarna för folkhälsa och demokrati utgår ur organisationen och istället inrättas tre nya fullmäktigeberedningar som får uppdraget att jobba länsövergripande med följande frågor;

• Beredning för kompetensförsörjning: Uppdrag att beskriva och föreslå långsiktiga åtgärder för kompetensförsörjningen, både för den egna organisationen som för länet.
• Demokratiberedningen: Uppdrag att föra medborgardialog i årliga tematiska arbeten utifrån fullmäktigebeslut.
• Beredning för samverkan och regional utveckling: Uppdrag att utifrån årliga tematiska uppdrag från fullmäktige omhänderta relevanta primärkommunala perspektiv inom området för regional utveckling.

I förslag till ny politisk organisation beskrivs även de förändringar som föreslås för nämnderna, där bland annat flera utskott blir nämndsberedningar. Inrättande av nämndberedningar och samverkansorgan ingår inte i fullmäktiges beslut om förtroendepersonorganisation utan beslutas av respektive nämnd.

Förslaget till ny förtroendepersonorganisation för regionen mandatperioden 2023-2026 innebär en minskning av antalet politiska förtroendeuppdrag, jämfört med innevarande mandatperiod.

Inför mandatperioden 2023-2026 har en översyn genomförts av nuvarande regelverk för arvoden till förtroendevalda samt omfattningen på uppdrag med årsarvoden.

Bestämmelserna om arvoden, ersättningar och förmåner i regelverket baseras på kommunallagen 4 kap. 12-18 §§. Med förtroendevald enligt kommunallagen avses ledamöter och ersättare i fullmäktige, fullmäktigeberedningar, regionstyrelse, övriga nämnder och styrelser, utskott samt revisorer.

Årsarvodet anges som en andel av ett basarvode, 867 554 kronor, fastställt i 2022 års nivå. Uppräkningen sker därefter årligen med SKRs landstingsprisindex exklusive läkemedel (LPI). Arvodesnivåerna för hel- och deltidsuppdrag är oförändrade jämfört med innevarande mandatperiod.

I regelverket föreslås följande ändringar;

• Dagarvodet samt inkomstbortfallet delas upp i ytterligare en tidsram, 0-2 timmar inklusive restid
• Förtydliganden kring vad som gäller vid avgång från uppdrag med årsarvoden under mandatperioden samt när arvoden/ersättningar betalts ut felaktigt.

Regionfullmäktige har idag tre fullmäktigeberedningar med geografisk anknytning och med uppdrag inom folkhälsa och demokrati. Nu föreslås att ytterligare en fullmäktigeberedning inrättas från den 1 mars 2022, Beredning för samverkan och regional utveckling.

Den nya fullmäktigeberedningen ska jobba länsövergripande med uppdraget att fånga upp relevanta primärkommunala perspektiv inom området för regional utveckling. En uppdragsbeskrivning kommer att antas av regionfullmäktige i april 2022.

Fullmäktigeberedningen ska bestå av sju (7) ledamöter, inklusive ordförande och vice ordförande, som väljs i särskilt valärende vid regionfullmäktiges sammanträde i februari 2022.

Den nya beredningen ingår även i förslag till förtroendepersonsorganisationen för mandatperioden 2023-2026.

De beredningar som ligger inom regionala utvecklingsnämndens område, Beredning för social hälsa och välfärd (BHS), Beredning för utbildning och kompetensförsörjning (BUK) samt Beredning för regional utveckling (BRU) ska upphöra från den 1 mars 2022, vilket hanteras i särskilt beslut i nämnden. BUK och BHS kommer att ersättas med nätverk.

Vid arbetsutskottets sammanträde den 20 januari 2022, § 47, presenterades ett utkast till förslag, ordförande informerade om att ärendet skulle beredas vidare och att nytt förslag skulle komma till regionstyrelsen. 

I enlighet med kommunallagen har kommuner och regioner möjlighet att lämna bidrag till politiska partier, sk partistöd.

Region Västerbotten betalar årligen ut ett bidrag till de politiska ungdomsförbund vars moderparti finns representerade i regionfullmäktige. I samband med ny mandatperiod fastställs bidraget utifrån mandatfördelningen i regionfullmäktige. Bidraget (både grundstöd och mandatstöd) räknas därefter upp årligen utifrån SKRs landstingsprisindex (LPI).

För närvarande omfattas inte ungdomsförbunden av den redovisningsplikt som gäller för moderpartierna i regionfullmäktige, och förslaget är att samma regler för redovisning ska gälla även för ungdomsförbunden, från verksamhetsår 2022 och framåt. Detta innebär att redovisning enligt det nya regelverket ska lämnas senast juni 2023, inför beslut i fullmäktige hösten 2023 om utbetalning av bidrag 2024.

Förslag till revidering av policy för informationssäkerhet har upprättats.

Revidering av policyn avser endast av att Västerbottens läns landsting i texten har ersatts med Region Västerbotten samt att datum för policyn förlängs.

Region Västerbotten äger direkt aktier i sexton aktiebolag. Det helägda bolaget Länstrafiken i Västerbotten äger i sin tur aktier i ytterligare två bolag.

Enligt aktiebolagslagen ska ett aktiebolag varje år hålla ordinarie bolagsstämma (årsstämma). Region Västerbotten företräds på årsstämman av ett befullmäktigat ombud.

Regionstyrelsen och Regionala Utvecklingsnämnden utövar ägarrollen i enlighet med reglementena och ska tillvarata Regionens intressen. Dessa generella instruktioner ska gälla som utgångspunkt och minimikrav med möjlighet för Regionstyrelsen och Regionala Utvecklingsnämnden att komplettera eller anpassa vid behov.

Folkhögskolestyrelsen har  upprättat förslag till avgifter för läsåret 2022-2023. avgifterna avser internat, kost, serviceavgifter och externa avgifter för deltagare samt kost, logi och lokaler för övriga.

Anton Bergström (M) har till regionfullmäktige anmält motionen "Inrätta en central enhet för vårdgarantiservice i Västerbotten" och föreslagit att Region Västerbotten inrättar central enhet för vårdgarantiservice likt den som finns i regionerna Västra Götaland och Halland. 

I Västra Götaland har regionen nyligt inrättat en central enhet som jobbar med att slussa patienter som inte bedöms kunna erbjudas vård inom vårdgarantin till andra regioner eller privata aktörer. Detta för att korta vårdköerna och leva upp till den lagstiftning som gäller för kötider. 

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat svar som beskriver att det pågår processer , däribland samarbete mellan regionerna i norra sjukvårdsregionen, och föreslår att motionen ska anses besvarad.

Andreas Löwenhöök (M) har till regionfullmäktige anmält motionen "Tillgänglighetsmål för ambulansverksamheten i Västerbotten " . Motionären önskar att ett uppdrag riktas till Hälso- och sjukvårdsnämnden att bereda förslag om tillgänglighetsmål för ambulansverksamheten i Västerbotten avseende responstider för att fastställas av regionfullmäktige.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat svar till motionen. Av svaret framgår att ett sådant förslag redan är under beredning.

Centerpartiets fullmäktigegrupp har till regionfullmäktige anmält motionen "Mobila team en viktig del av den nära vården" och föreslår att regionfullmäktige beslutar att utveckla Geriatriska öppenvårdsteamet som en viktig resurs i den nära vården och som stöd till det äldreomsorgslyft som regionens kommuner gör med stöd av regeringen och samarbetspartierna samt att Geriatriska öppenvårdsteamets verksamhet, kompetens och arbetssätt sprids och implementeras i hela länet.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat svar. I svaret beskrivs att mobila team redan verkar i organisationen och att utifrån tillgängliga resurser sprids dess positiva erfarenheter och arbetssätt över regionen. 

Hans-Inge Smetana (KD) och Betty-Ann Nilsson (KD) har till regionfullmäktige anmält motionen "Bröstcancerscreening i Region Västerbotten" och föreslagit att regionfullmäktige ger hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att utreda hur artificiell intelligens (AI) i framtiden kan komplettera mammografiscreening, att möjliggöra längre placering på bröstradiologin för ST-läkare inom radiologi samt att utreda satsningar på öronmärkta platser för bröstradiologer under ST-utbildningen för läkare.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat svar av vilket det framgår att det i dagsläget inte råder någon personalbrist, det finns ett stort antal nyrekryterade specialister som arbetar inom Bild- och funktionsmedicin (BFM) samt att regionen följer utvecklingen inom AI och att det sannolikt kommer få en stor påverkan på regionen och BFM. 

Hans-Inge Smetana (KD), Betty-Ann Nilsson (KD), Håkan Jansson (KD) samt Anna-Karin Lundberg (KD) har till regionfullmäktige anmält motionen "Barn- och ungdomspsykiatrins app" och föreslår att regionfullmäktige ger hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att vidareutveckla den app barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) använder, med digitala frågeformulär som ett led i "en väg in" samt arr även vidareutveckla den app BUP använder med skattningsskalor, vilka underlättar uppföljning av patientens mående över tid. Motionärerna önskar att en app som utvecklas för Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Västerbotten på liknande sätt som finns i region Skåne.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat svar av vilket det framgår att BUP Västerbotten tagit del av region Skånes positiva erfarenheter och att representanter för Region Västerbotten, bl a BUP och Kontaktcentret planerar tillsammans med medarbetare från det företag som utformat appen, för ett införande hos oss, vilket förhoppningsvis kommer att kunna ske relativt snart.

Sverigedemokraternas fullmäktigegrupp har till rgionfullmäktige anmält motionen ""En rättvis lönesättning ". och föreslår att Region Västerbottens målsättning skall vara att åstadkomma en rättvis lön för både ordinarie och extrapersonal. I motionen anges att när motionen skrivs har vi några särskilt strukturellt belastade kliniker, där neurologen fått stötta och avlasta infektion och IVA för att sörja för vården av covidsmittade. Verksamheterna har där valt att ge extra medel för extrapersonal, men inte gett några incitament för att säkra ordinarie vårdpersonal.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat svar på motionen. Av svaret framgår bland annat att lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet och även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal.

Hans-Inge Smetana (KD) med flera har anmält motionen "Screening av tjocktarmscancer" till regionfullmäktige . Motionärerna önskar en utredning om regionens kapacitet att utföra screening av kolorektalcancer för åldersgruppen 60-74 år och att införa ett sådant screeningprogram i regionen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat svar till motionen. Av svaret framgår att Region Västerbotten har anmält sig för att påbörja screening av tjocktarmscancer och ändtarmscancer enligt den nationella screeningmodellen. Screening planeras att införas succesivt i hela landet och under 2023 beräknas samtliga svenska regioner att ha infört screeningen. Bedömningen är att Västerbotten har tillräckliga koloskopiresurser för att införa screeningprogrammet som planeras starta i maj 2022.Verksamheten på NUS förstärks under 2021 med servicepersonal för att kunna möta det förväntat ökade årliga behovet på 200–250 koloskopier som screeningen beräknas generera årligen när alla åldersgrupper är inne i den.

Region Västerbotten kommer därutöver att ansluta till det nationella kallelsesystemet.

Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Maria Lundqvist Brömster (L), Hans-Inge Smetana (KD) har till regionfullmäktige anmält motionen "Tillskapande av fler karriärvägar för vårdnära yrkesgrupper" och föreslår att regionen skyndsamt ska påbörja arbetet med att tillskapa fler och nya karriärvägar för regionens medarbetare. Framför allt med fokus på vårdnära medarbetare.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat svar på motionen. Av svaret framgår att regionen har tagit fram ett ramverk för kompetensstegar, vilket kommer ligga till grund för alla kompetensstegar oavsett yrkesgrupp. Kompetensstegarna är ett sätt att visa på vilka steg i utveckling och karriär som är möjliga inom respektive yrkesgrupp. Förutom inom den egna yrkesgruppen så är avsikt också att tydliggöra vilka vägar som är möjliga inom regionen om intresse finns av annan inriktning.

Således har regionen redan påbörjat det arbete som motionärerna yrkar på.

Marianne Normark (L), Ewa-May Karlsson (C), Elin Segerstedt-Söderberg (M) och Betty-Ann Nilsson (KD) har till regionfullmäktige anmält motionen "Plan för tillväxt i Skellefteå".   Motionärerna beskriver den kraftiga tillväxten i Skellefteå och yrkar med anledning av denna att Region Västerbotten upprättar en plan för en utbyggnad av primärvården i Skellefteå som motsvarar de kommande behoven samt att en kartläggning av en de resurser som finns både vad gäller personal och lokaler genomförs.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat svar till motionen. Av svaret framgår att det 2019 genomfördes en kartläggning av befintliga resurser och lokaler i primärvården och folktandvården (FTV) i Region Västerbotten. Specifikt visade kartläggningen från 2019 att Skellefteå kommun har ett antal fler Hälsocentraler i förhållande till befolkningsmängd än andra delar av regionen. Dock är lokalerna inte anpassade till flöden, samband, vårdhygienisk standard och införandet av nya arbetssätt.

Ärendet har hög prioritet avseende utveckling av lokaler i förhållande till den positiva befolkningsökningen i Skellefteå. Befolkningsprognosen är sedan dess reviderad och det finns behovet av en ny Hälsocentral, både utifrån den nya befolkningsprognosen och behovet av att förstärka nuvarande primärvårdsstruktur för att möta utvecklingen av god och nära vård.

Andreas Löwenhöök (M) har till regionfullmäktige anmält motionen "Profil för Skellefteå och Lycksele lasarett". Motionären beskriver att det saknas målbild, vision och profil för Skellefteå och Lycksele lasarett och yrkar att regionstyrelsen tillsammans med hälso och sjukvårdsnämnden utarbetar en målbild och profilering för respektive sjukhus.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat svar till motionen. Av svaret framgår att samtliga sjukhus i Västerbotten ska fortsatt vara sjukhus med basutbud och akutsjukhus för invånarna i de olika länsdelarna Skellefteå/Norsjö, Södra Lappland och Umeå med kranskommuner.

Norrlands universitetssjukhus är, förutom sitt grunduppdrag, regionens sjukhus för sjukvårdsregional vård och högspecialiserad vård.

I Skellefteå finns för närvarande en profilering mot gallkirurgi och fertilitetsutredningar, medan Lycksele har en länsprofilering mot ljumskbråck-, obesitas- och proteskirurgi samt ansvar för helikopterverksamheten. Vid Lycksele lasarett finns också ett diagnostiskt centrum som utreder patienter från hela länet avseende allvarliga ospecifika symptom som kan tyda på cancer och cancer utan känd primärtumör. Ett arbete med inomregional nivåstrukturering och ytterligare profilering av regionens sjukhus bör grundas i en diskussion kring effektivisering av vårdprocesser och andra nyttoeffekter av profilering.

Andreas Löwenhöök (M) har till regionfullmäktige anmält motionen "En trygg förlossningsvård - året runt, dygnet runt" till regionfullmäktige. I motionen beskrivs konsekvenserna av brist på barnmorskor inom förlossningen under sommaren 2021 och som skapat oro hos blivande föräldrar. Vidare lyfter motionären att problemet med brist på semestervikarier är återkommande.

Motionären yrkar med anledning av detta på att en handlingsplan för hur regionens ska säkerställa att samtliga förlossningar i länet ska vara upprättas.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat svar till motionen. Av svaret framgår att blivande förälder ska känna sig trygga både inför, under och efter förlossning. För att säkerställa att länets tre förlossningsenheter ska vara öppna året runt och dygnet runt beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden i juni 2021 att ge Hälso-och sjukvårdsdirektören i uppdrag att upprätta en handlingsplan för att säkerställa en god bemanning av barnmorskor vid länets förlossningsavdelningar.

Nicklas Sandström (M) och Åsa Ågren Wikström (M) har till regionfullmäktige anmält motionen "Flexiblare arbetsformer på mindre administrativa ytor" och föreslår att regionfullmäktige beslutar att utarbeta en ny policy för distansarbete utifrån den positiva effekt som pandemin inneburit för jobb på distans, att utreda möjligheten utifrån motionens intentioner, att förlägga administrativa arbetsplatser på sjukhusområdet i befintliga byggnader samt att utifrån den kartläggningen påbörja arbetet med att avyttra regionhuset och försälja tomten för bostadsändamål.

Förslag till svar har upprättats. I svaret framgår att det påbörjats ett regionövergripande projekt för framtida flexibla administrativa arbetsplatser som bland annat syftar till att kunna nyttja regionens lokaler mer effektivt. Förutsättningar att förlägga fler administrativa arbetsplatser på sjukhusområdet och kunna avyttra regionhuset är inte ett alternativ. 

Kristdemokraternas fullmäktigegrupp har till regionfullmäktige anmält motionen Bildstöd i kallelse och föreslagitatt regionfullmäktige ger i uppdrag att ta fram informerande bildstöd ur ett barnperspektiv hur olika vårdbesök går till, i syfte att barnen ska känna sig trygga och välinformerade på förhand samt att de bildstöd som tas fram är lättanpassade för de olika verksamheterna, samt finns tillgängliga på ett flertal olika språk.

Förslag på svar har upprättats av vilket det framgår att det inte finns något samlat grepp om bildstöd, däremot använder flertalet verksamheter idag bildstöd i kallelser, däribland barn- och ungdomshabiliteringen. Det pågår även ett arbete med att ta fram bildstöd inför besök på BVC. Användningen av bildstöd går naturligtvis alltid att utveckla, men mot bakgrund av vad som framkommer i svaret görs bedömningen att motionen anses som besvarad.

Maria Kristoffersson (C) har till regionfullmäktige anmält motionen "Starta en digital tjänst för samisk hälsa" som beskriver behovet av att erbjuda vård på lika villkor för länets invånare och att många samer känner att de inte har någonstans att vända sig för att prata om sin hälsa och sina problem. Motionären yrkar att en utredning initieras om att tillsammans med nätverket för samisk hälsa se över möjligheterna att starta en digital hälsocentralsfunktion med samiskt fokus.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat svar till motionen. För att förbättra vården pågår utveckling av digitala lösningar.  Uppstart och upprätthållandet av en digital hälsocentralsfunktion som är nischad mot särskild grupp skulle bli mycket sårbar lösning. För att kunna bedriva jämlik vård behöver regionen förstärka personalens kunskap om nationella minoriteter och samisk hälsa samt fortsätta inriktningen mot personcentrerad vård. Tillgången till ”Kunskapsnätverk för samers hälsa” och framtagna digitala utbildningar utgör viktiga resurser till kompetensutveckling för hälso- och sjukvårdens personal. Genom fortsatt utveckling av digitala lösningar kan tillgängligheten öka för länets medborgare.

Sverigedemokraternas fullmäktigegrupp har till regionfullmäktige anmält motionen "ACG om kompletterande ersättningssystem inom primärvården" och föreslår att Region Västerbotten utreder förutsättningar för att arbeta in ACG i ersättningsmodellen.  ACG är ett system för att mäta vårdtyngd.

Förslag till svar har upprättats. Av svaret framkommer att Sveriges Kommuner och regioner (SKR) har under 2021 initierat ett nätverk för ändamålsenliga ersättningsprinciper för en omställning till en god och nära vård. Detta arbete kommer att sammanfattas under 2022 och bör ligga som en grund för regionala fortsatta dialoger om ersättningsmodellen. Parallellt med denna utveckling pågår en provuppställning av Primärvårdskvalitet i Västerbotten. Primärvårdskvalitet är ett nationellt system för kvalitetsdata i primärvården, som ställer krav på såväl god diagnossättning som kodning.

Det finns mot denna bakgrund anledning att under 2023 återkomma till frågan om att utreda ersättningsmodellen utifrån ACG, med förhoppning om att det finns nationella enhetliga principer framtagna.

Lars Forsgren (SD) mfl har till regionfullmäktige anmält motionen "Avskaffa FOD-beredningarna".

Förslag till svar har upprättats. Inför ny mandatperiod har förslag till ny förtroendemannaorganisation utarbetats och kommer att beslutas av regionfullmäktige vid sammanträdet i februari 2022. Mot bakgrund av det föreslås att motionen anses besvarad. 

Petter Nilsson (SD) har till regionfullmäktige anmält motionen "Inför ett fastighetsutskott". 

Förslag till svar har upprättats av vilket det framgår att inför ny mandatperiod har förslag till ny förtroendemannaorganisation utarbetats och kommer att beslutas av regionfullmäktige vid sammanträdet i februari 2022.  Mot bakgrund av det föreslås motionen som besvarad.