Möte 2022-10-25

Regiondirektörens månadsrapport;

• Budget/Ekonomiskt utfall
• Tillgänglighet
• Invånarnöjdhet
• HR/Medarbetarnöjdhet
• Status CLG VP aktiviteter
• Status Regionstyrelsens VP
• Status utvecklingsportföljen
• Övrigt; 

Likviditet, portfölj och skuldsammanställning för Region Västerbotten har upprättats för perioden 2005-08-31 – 2022-08-31.

Under månaden har inga transaktioner skett.

Totala portföljen utvecklades -0,8% vilket är +1,4% mot index som utvecklades -2,1% under månaden.

Aktieportföljen utvecklades -3,7% under månaden, vilket är -0,7% mot index, som gick -3,0%.
Ränteportföljen utvecklades +0,6%, vilket är +1,6% mot index som gick -1,1%.
Alternativa portföljen utvecklades +6,2%, vilket är +6,7% mot index som gick -0,5%.

Portföljen ligger normalviktad i aktier, överviktad alternativa fonder och underviktad räntefonder.

Likvida medel uppgick till 1 473 miljoner kronor till 0% ränta, inklusive en kredit på 100 miljoner kronor.

Regionens totala lån uppgår till 2 200 miljoner kronor till en genomsnittsränta på 0,47%.

Som en del i regionstyrelsens uppsiktsplikt beslutade regionstyrelsen i juni 2022 att följa upp händelser av större karaktär inom kollektivtrafiken, både ur ett ekonomiskt och verksamhetsmässigt perspektiv samt närmare följa upp aktuella bolagsfrågor.  

Uppföljningen grundar sig till stor del på det uppdrag som regionfullmäktige i september 2021 (RS 969-2021) gav nämnden om att utreda behovet av två AC-net bolag men även att styrelsen, genom regiondirektörens månadsrapport, uppmärksammats på underskott inom kollektivtrafiken.

I skriftligt underlag har nämnden redogjort för ovannämnda frågeställningar. Regionala utvecklingsnämnden har genomfört utredning om AC-netbolagen i enlighet med fullmäktiges beslut och förslag om fusion är på väg till regionfullmäktige för beslut. Vidare pågår ett flertal processer inom förvaltningen som rör ägarstyrning, däribland flaggat behov av utökning inom förvaltningen.

Nämnden redogör för negativ ekonomisk avvikelse inom kollektivtrafiken vilket kopplas samman med läget i omvärlden som medfört lägre resande och ökade bränslepriser.

Parallellt med denna uppföljning har nämnden vid sammanträdet i september 2022 (RS 1648-2022) till regionstyrelsen och regionfullmäktige påtalat att nämnden befarar ett underskott som beror på kollektivtrafikens ekonomiska utmaningar. Regionförvaltningen bereder ett yttrande och förslag till beslut till regionfullmäktige och frågan om kollektivtrafikens ekonomi hanteras redan av regionstyrelsen.

Regiondirektören kommer fortsätta att delge regionstyrelsen, genom sin månadsrapport, statistik från kollektivtrafiken samt ekonomiskt utfall. Regiondirektören för även dialog med ledningsgruppen om kollektivtrafikens utmaningar.

Förvaltningen konstaterar dock att nämnden aviserat om eventuell utökning inom förvaltningen för att förstärka ägarstyrningen. Mot bakgrund av det underskott som nämnden redovisar per augusti anser regionförvaltningen att någon utökning inte är möjlig.

Vid arbetsutskottets sammanträde deltar nämndens presidium och förvaltningschef.

Regionstyrelsen ska i enlighet med bestämmelser i kommunallagen ha uppsikt över övriga nämnder och förbund och bolag regionen är medlem i.

Regionstyrelsen har antagit riktlinjer för uppsikten av vilken det framgår att uppsikten till största del sker genom löpande uppföljning men även via särskilda dialogmöten. I enlighet med riktlinjen ska regionstyrelsen besluta om vilka frågor som styrelsen närmare vill följa upp hos nämnden/förbundet/bolaget på dialogmötena.

Uppföljningen av Kommunalförbundet Svensk Luftambulans sker den 1 november.

Förvaltningen föreslår att kommunalförbundet vid träffen ska redogöra för ekonomiskt utfall, väsentliga verksamhetsfrågor, utmaningar och hur förbundet planerar att hantera de eventuella utmaningar som finns.

Regionstyrelsen ska i enlighet med bestämmelser i kommunallagen ha uppsikt över övriga nämnder och förbund och bolag regionen är medlem i.

Regionstyrelsen har antagit riktlinjer för uppsikten av vilken det framgår att uppsikten till största del sker genom löpande uppföljning men även via särskilda dialogmöten. I
enlighet med riktlinjen ska regionstyrelsen besluta om vilka frågor som styrelsen närmare vill följa upp hos nämnden/förbundet/bolaget på dialogmötena.

Uppföljningen av Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg sker den 1 november.

Förvaltningen föreslår att kommunalförbundet vid träffen ska redogöra för ekonomiskt utfall, måluppfyllelse, väsentliga verksamhetsfrågor, utmaningar och hur förbundet planerar att hantera de eventuella utmaningar som finns.

År 2020 infördes tilläggsuppdraget ”Särskilda insatser i områden med socioekonomisk profil” i Regionstyrelsens beställning. Uppdraget har gått till tre hälsocentraler i Umeå, för komplettering och förstärkning av första linjen kring barn och ungdomar, Hälsa, lärande och trygghet (HLT). I uppdraget ingick att ta fram en handlingsplan för denna satsning som skulle kännetecknas av nära dialog med socialtjänst, skola, Umebrå samt lämpliga ideella aktörer.

Regionstyrelsen beslutade 7 juni 2022 att tilläggsuppdraget Särskilda insatser i områden med socioekonomisk profil ska avslutas, då det i sin utformning inte har uppnått sitt mål och syfte. Regionstyrelsen har återremitterat ärendet till Beställarenheten att ”undersöka alternativ att fördela medlen till verksamhet och projekt, till exempel via Folkhälsoenheten, i hela länet och med den inriktning som låg i det ursprungliga uppdraget”. Avsatta medel för uppdraget är 2 miljoner kronor.

Dialog har förts med Folkhälsoenheten och regional processledare för HLT. Utifrån dialogerna har följande utgångspunkter bedömts viktiga:

•Hela länet ska beaktas
• Medlen ska användas i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar och fördelas till hälsocentraler med högt Care Need Index (CNI), över 1,1.
• Insatserna ska utgå från det lokala behovet och vara integrerade i hälsocentralens verksamhet.

I Region Västerbotten finns sex hälsocentraler som har i nuläget ett CNI över 1,1. Det är Åsele, Boliden, Ersboda, Mariehem, Ålidhem och Husläkarna.

I dialog med aktuella hälsocentraler har arbetsmodeller och insatser presenterats som åtgärder för att förebygga ohälsa hos grupper med låg socioekonomisk position. I bilaga till ärendet framgår vilka arbetsmodeller och insatser som medel föreslås att fördelas till. 

Länets kommuner och Region Västerbotten har genom den tidigare länssamverkansgruppen (LSG) tagit initiativ till utarbetandet av en länsgemensam strategi för suicidprevention.

Nio av länets kommuner har tillsammans med Region Västerbotten deltagit i utformandet av förslaget till strategi. Denna strategi är nu föremål för remissbehandling där bland annat länets kommuner och regionen ges möjlighet att lämna synpunkter. Efter remissrundan kommer strategin att skickas ut till länets kommuner och Region Västerbotten för fastställande.

Remissen har skickats till hälso- och sjukvården, regional utveckling och regionstyrelsens förvaltningar. Efter att nämnderna hanterat respektive remissvar antar regionstyrelsen ett regiongemensamt svar. 

Regionförvaltningen genom beställarens verksamhetsutvecklare psykisk hälsa barn och unga med hjälp av psykolog vid Ålidhems hälsocentral med uppdrag verksamhetsutveckling psykisk hälsa vuxna har upprättat förslag till svar på remissen.

De tre beredningarna för folkhälsa och demokrati har till regionstyrelsen ställt en förfrågan om vilka aktiviteter som genomförts kopplat till beredningens uppdrag under perioden 2019-2021. Förfrågan har även skickats till regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden.

Regionstyrelsens förvaltning genom folkhälsa och kanslienhet har upprättat svar av vilket det framgår att  styrelsens förvaltning och hälso-och sjukvårdens förvaltning har i ganska stor utsträckning genomfört samma åtgärder, ofta tillsammans men på olika sätt.

Styrelsens förvaltning arbetar mycket med samordning, koordinering och erbjuder samt bekostar kompetensstärkande insatser till vårdens personal. Hälso –och sjukvårdens förvaltning genomför sedan vissa aktiviteter mer konkret, i möte med patient.

Delårsrapporten per augusti 2022 är regionstyrelsens andra uppföljningsrapport för året. Rapporten beskriver resultat och måluppfyllelse för fram till det andra tertialet och utgör underlag för regionstyrelsens samlade delårsrapport till regionfullmäktige.

I rapporten analyseras indikatorerna i styrelsens nämndplan, vilka är kopplade till fullmäktiges regionmål. För vart och ett av regionmålen sätts en prognos för resultatet på årsbasis. Av de 11 mål i regionplanen som riktats till regionstyrelsen är den samlade bedömningen att ett mål kommer att uppfyllas och tio mål delvis uppfyllas.

Regionstyrelsens nettokostnader redovisar efter augusti månad en positiv budgetavvikelse på totalt 71 miljoner kronor och en nettokostnadsutveckling på 11,8 procent. Prognosen för helåret är ett budgetöverskott på 31 miljoner kronor.

Investeringsutgifterna uppgår per augusti till 403 miljoner kronor och för året prognosticeras en positiv avvikelse mot budget på 67 miljoner kronor.

Omställningsplanen för året innefattar åtgärder för energieffektivisering i fastigheter, minskade kostnader för sjukresor, minskat köp av fastighetsunderhåll, översyn av centrala anslag och samordning inom administrativa staber. Effekt efter åtta månader uppgår till totalt 22 miljoner kronor vilket är 14 miljoner kronor över plan.

Delårsrapport per augusti 2022 är regionstyrelsens andra uppföljningsrapport för året till regionfullmäktige. Den beskriver i huvudsak väsentliga personalförhållanden och ekonomisk ställning med finansiell analys och årsprognos.

Belastningen på hälso- och sjukvården varit fortsatt ansträngd, särskilt sommarperioden. Kriget i Europa har påverkat de ekonomiska förutsättningarna och även kollektivtrafiken negativt. Kompetensförsörjningsläget är fortsatt svårt och kostnaderna för inhyrd personal fortsätter att öka. Alla förvaltningar har svårigheter att rekrytera olika specialistkompetenser, där det råder stor konkurrens med andra arbetsgivare. Främst korttidsjukfrånvaron har ökat. Genomsnittligt antal anställda, omräknat till heltider, ökade med 34 anställda.

Uppföljning av fullmäktiges mål visar prognosen att vid årets slut är tre mål kommer att uppfyllas (grön), sex mål kommer delvis att uppfyllas (gul) och tre mål kommer inte att uppfyllas (röd).

Verksamhetens resultat för perioden är positivt med 493 miljoner kronor.
Budgetavvikelse inklusive finansnettot är negativ med 406 miljoner kronor och är en försämring med 120 miljoner kronor jämfört med delårapril. Verksamhetens nettokostnader bidrar med överskott på 15 miljoner kronor och är en försämring med 53 miljoner kronor sedan delårapril.

Årsprognosen efter augusti är ett budgetunderskott på 452 miljoner kronor, inklusive skatteintäkter, generella statsbidrag och finansiella poster. Prognosen för finansnetto på minus 707 miljoner kronor bidrar stort till den negativa årsprognosen.
Bedömd uppnådd effekt av regionens omställningsplan är 87 miljoner kronor, 80 procent av ackumulerad plan.

När regionplanen för 2022 beslutades i november 2021 fanns fortfarande osäkerhetsfaktorer kopplade till pandemins effekter för Norrtågstrafiken. Regionfullmäktige beslutade i juni 2022 (RS 765-2022) om att bevilja Norrtåg AB en tilläggsbudget på 22,6 miljoner kronor och att anslaget ska belasta regionala utvecklingsnämndens budgetram 2022, samt att nämnden ska ta fram aktiviteter för att minska underskottet år 2022.

I den regionala utvecklingsnämndens fastställda budget för 2022 finns 11,6 miljoner kronor mer i driftsanslag till kollektivtrafiken jämfört kollektivtrafikbolagens ursprungliga budget för 2022, vilket utifrån årsprognosen per april reducerar förväntat underskott med motsvarande belopp till 38 miljoner kronor. Den samlade årsprognosen för kollektivtrafikverksamheten har därefter reviderats i samband med delårsbokslut per augusti, till ett underskott på 33,4 miljoner kronor.

Nämnden har upprättat skrivelse om befarat underskott samt åtgärder och konsekvenser.

Regionala utvecklingsnämnden har vid sammanträdet den 21 september 2022 fastställt skrivelsen och överlämnat den till regionstyrelsen och regionfullmäktige.

I samband med att hälso- och sjukvårdsnämnden vid sammanträdet den 22 september 2022, § 132 fastställde delårsrapport per augusti 2022 beslutade nämnden även uppmärksamma regionfullmäktige att nämnden inte klarar uppdraget inom angivna budgetramar.

Nämndens tillskrivning till regionfullmäktige hanteras separat från delårsrapporten.

Kollektivtrafiken har under pandemin stått inför utmaningen att upprätthålla utbudet av kollektivtrafik trots ett kraftigt minskat resande. Efter att restriktionerna har upphört har ett ökat resande kunnat ses, dock är resandenivåerna i regiontrafiken ej ännu uppe i de som de var före pandemin utan ligger på ca 90% av resandet 2019.

Sedan slutet av 2021 har kostnaderna för kollektivtrafiken ökat kraftigt. Det är dock inte enbart kollektivtrafiken som påverkas av ökade priser. Drivmedelspriserna inverkar på kostnaderna för att köra bil och inflationen påverkar alla medborgare.

Regionfullmäktige har fastställt en modell för den årliga justeringen av kollektivtrafiktaxan. Modellen utgår från de index som påverkar kollektivtrafikavtalens kostnader. Vid beräkningar enligt denna modell så indikerar den att en höjning av kollektivtrafiktaxan skulle ligga på 13,5% från och med 2023-01-01. Detta är att jämföra med inflationen som ligger på 8%. Bedömningen är att en höjning enligt modellen skulle innebära en minskad attraktivitet för kollektivtrafiken, negativ inverkan på resandet.

Norrlandsresan är en gemensam taxa mellan de fyra norrlandslänen för att möjliggöra resor över länsgränserna. Det är önskvärt att förändringar av norrlandsresans taxa och taxan för regiontrafiken inom Västerbotten följs åt.

Mot bakgrund av de ökade kostnaderna så finns ändå behov av att göra en viss justering av taxan för regiontrafiken i Västerbotten. Förslag är att taxan justeras med 5% från och med 2023-01-01.

Förslag till justering av Norrlandsresans taxa är att den justeras med 5% från och med 2023-01-01. Eftersom Norrlandsresan är en gemensam produkt med övriga norrlandslän så behöver samtliga län fatta likalydande beslut avseende justering av taxan. Om övriga län ej fattar likalydande beslut så sker ej någon justering av Norrlandsresans taxa.

Region Västerbotten är länets kollektivtrafikmyndighet. I det uppdraget ingår att planera den trafik som regionen avser att finansiera. 
Region Västerbotten upprättar årligen Planeringsförutsättningar som tillförsäkrar regionfullmäktige inflytande över utformningen av den kollektivtrafik som Region Västerbotten finansierar.

Planeringsförutsättningarna innehåller regionens trafikpolitiska prioriteringar och mål samt en ekonomisk prognos för buss- och tågtrafiken, samt den gemensamma beställningscentralen under perioden som planeringsförutsättningarna avser.

Prognos för tågtrafiken baseras på fastställd budget för Norrtåg AB för beställd trafik från mitten av december 2022 till mitten av december 2023. Prognos för busstrafiken baseras på fastställd budget för Länstrafiken i Västerbotten AB för beställd busstrafik från mitten av december 2022 till mitten av december 2023. Budget för Länstrafiken i Västerbotten innehåller även kostnaderna för IT-system, administration, marknadsföring, kundtjänst och beställningscentralen.

Planeringsförutsättningarna ska ligga till grund för Region Västerbottens kollektivtrafikplan för perioden 2024 – 2026. Kollektivtrafikplanen innehåller beställning av buss- och tågtrafik samt i viss begränsad anropsstyrd trafik.

Hösten 2017 refinansierades tidigare inköpta Regina högvärdeskomponenter, Itino högvärdeskomponenter och Itino reservfordon med AB Svensk Exportkredit där Region Västerbotten borgade för sin relativa andel, då uppgående till 5,8 MSEK.

Hösten 2022 löper denna femåriga finansiering ut varför det är dags att refinansiera aktuella högvärdeskomponenter på nytt utifrån kvarvarande restskuld där Region Västerbottens andel nu är knappt 3,8 MSEK.

Finansiär för upplåning bestäms efter upphandling av finansiering av AB Transitio. Lån beräknas lyftas under hösten 2022 så snart berörda regioner fattat borgensbeslut. Justeringar av nuvarande fordonshyra kan bli aktuell i samband med upptagande av nya lån.

Regionala utvecklingsnämnden har den 21 september 2022 berett ärendet och överlämnat det till regionfullmäktige för beslut.

Kommunstyrelsen i Lycksele kommun beslutade 2022-05-31 att införa en Servicelinje i Lycksele tätort hösten 2022.

Trafiken kommer att bedrivas utanför peaktider och med resurser inom ramen för befintliga trafikavtal. Trafiken kommer att erbjuda allmänheten vissa möjligheter till kollektivt resande mellan stadsdelarna och centrum.

Prissättningen kommer att desamma som för övrig allmän regional kollektivtrafik. Lycksele kommun önskar dock erbjuda resenärerna ett annat lägre biljettpris än det som utgörs av lägsta kilometerintervallet för den regionala kollektivtrafiken. De lägre biljettintäkter som en lägre taxa innebär finansieras av Lycksele kommun då det är kommunen som beställer och finansierar den inomkommunala kollektivtrafiken inom Lycksele kommun.

En speciellt anpassad taxa enligt förslag från kommun bedöms inverka positivt på antalet som reser med servicelinjen. Lycksele kommun finansierar den
inomkommunala kollektivtrafiken inom kommunen varför ingen ekonomisk påverkan sker för Region Västerbotten av beslutet.

En lägre kostnad för kollektivtrafiken inom Lycksele tätort bedöms ge en positiv effekt för det totala resandet för både män och kvinnor. Eftersom kvinnor utgör en högre andel av de som reser med kollektivtrafiken kan förändringen antas innebära en något mer positiv effekt för kvinnors resande.

Regionala utvecklingsnämnden har vid sammanträdet den 21 september 2022 berett ärendet och överlämnat det till regionfullmäktige.

Följande bifogade handlingar anmäls till regionstyrelsen