Möte 2019-12-10

Klockan          Information

9.30               Regiondirektörens information

10.00             Investeringsplan 2020-2022, månadsrapport per november
                     Kristin Antonsson, tf ekonomidirektör, Magnus Håkansson, strateg,
                     Tommy Svensson, servicedirektör

11.00             Parkeringsavgifter för personal, aktivitet inom det miljöpolitiska programmet
                     Tommy Svensson, servicedirektör

11.30              Lunch

13.00             Gruppmöte

14.00             Gruppledarträff

14.30             Beslutsärenden

Frånvaro: Meddela Sofia Gustafsson, sofia.e.gustafsson@regionvasterbotten.se om du inte kan delta.
 

Förslag till föredragningslista har upprättats.

Regionstyrelsen beslutade den 2 april 2019, § 77, att godkände målbild och strategi för God och nära vård i ett framtidsperspektiv samt gav regiondirektören i uppdrag att se över hur strategi och målbild för god, effektiv och nära vård kan införlivas i beställningen av hälsoval och att uppdraget skulle återrapportera till regionstyrelsen senast i december 2019.

En skriftlig återrapport över uppdraget har upprättats. Fortsatt uppföljning av beställarens del i omställningsarbete mot God och Nära vård, kommer att ges i delårsrapporter och årsrapport.

I återrapporten presenteras de områden i beställningen av hälsoval som bidrar till målsättningarna inom god och nära vård samt hur implementeringen sker. Hälso- och sjukvårdsnämnden har uppdraget att implementera strategin. Inom de olika närsjukvårdsområdena i länet har processarbeten startats. Arbetet har gemensamma målsättningar men delvis olika inriktning och arbetstakt på grund av de olika förutsättningar som råder i länet.

Socialdepartementet har inkommit med remissen Digifysiskt vårdval - Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet, SOU 2019:42.

Enligt direktiven ska utredningen lämna förslag som syftar till att på ett effektivt sätt uppnå målen i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I utredningen betonas säkerställandet av möjligheter till jämlik vård, en översyn av lagen om valfrihetssystem (LOV), övervägande av vilka styrsystem som bäst främjar måluppfyllelse inklusive behovet av förändringar i ersättnings- och finansieringsmodeller samt analys av hur ett hållbart system för nätläkare ska skapas.

Förslag till yttrande över slutbetänkandet har upprättats. Region Västerbotten ställer sig, i stort sett, bakom de förslag som föreslås i utredningen. I några avseenden har förvaltningen valt att bidra med ytterligare synpunkter och i vissa fall redogöra för regionens farhågor.

Regionstyrelsen ska, enligt kommunallagens 6 kap § 1, ha uppsikt över övriga nämnder och styrelsers verksamheter.

I enlighet med antagen uppsiktsplan för 2019 ska regionstyrelsen vid decembersammanträdet informeras om folkhögskolestyrelsens verksamhet. Vid upptäckt av eventuella brister ska styrelsen begära in skriftliga upplysningar.

Folkhögskolestyrelsen har till regionstyrelsen inkommit med en skriftlig information som berör verksamhetsplanering, ekonomi samt kvalitetsarbete.

Den skriftliga informationen tillsammans med den återrapport som regionstyrelsen beredde till regionfullmäktige den 5 november 2019, § 269, som beskriver vidtagna och planerade åtgärder med anledning av den revisionskritik som riktades mot folkhögskolestyrelsen, utgör regionstyrelsens uppsikt över folkhögskolestyrelsen 2019.

Av underlaget framgår att folkhögskolestyrelsens verksamhetsår till stor del har präglats av ett förändringsarbete med utveckling av administrativa rutiner samt ekonomiska utmaningar med reducerat statligt anslag.

Vid arbetsutskottets sammanträde den 29 november 2019, § 287, tog arbetsutskottet del av månadsrapport per oktober. Av rapporten framgår att  verksamhetens nettokostnader visar en negativ avvikelse mot budget på 449 miljoner kronor och en nettokostnadsutveckling på 2,9 procent. Största avvikelsen återfinns inom personal som förklaras av ca 107 fler tjänster (exklusive regionala utvecklingsnämndens förvaltning), merkostnader för hyrpersonal samt pensionskostnader.
 

Till regionstyrelsens sammanträde kommer månadsrapport per november att ha sammanställts, rapporten skickas ut då den färdigställs.

Förslag till riktlinje mot korruption och mutor har upprättats.

Riktlinjen omfattar anställda och förtroendevalda i Region Västerbottens fullmäktige, nämnder, förvaltningar, bolag samt stiftelser där regionen utser majoriteten av styrelsen eller är förvaltare.

Riktlinjen tar i första hand sikte på det som gäller när förtroendevalda eller anställda har rollen som mottagare av en förmån eller en gåva. Även gåvor och förmåner utan ekonomiskt värde omfattas av riktlinjen.

Förslag till revidering av riktlinje för gåvor och uppvaktning inom Region Västerbotten har upprättats.

Avsikten är att få en enhetlig hantering inom regionen vad gäller gåvor och uppvaktning till anställda.

Syftet är att visa uppskattning till medarbetare med lång anställning och vid pensionsavgång samt att tydliggöra vad som gäller vid övrig uppvaktning.

Då regelverket ses som en del av regionens personalpolitik ska riktlinjen antas av regionstyrelsen.

Riktlinje för tjänstebil antogs 8 februari 2006 av dåvarande landstingsstyrelsens personalutskott. Riktlinjen avser samtliga tjänstebilar inom regionen och då även förmånsbilar som regiondirektören och verksamhetsområdeschefer är berättigade till. Idag har Region Västerbotten 8 förmånsbilar.

I arbetet med omställning till en hållbar ekonomi identifierades en möjlig besparing på över 1,2 miljoner kronor om förmånsbilar tas bort.

För de som har förmånsbilar idag och för de som har förmånsbil inskrivet i sitt anställningskontrakt behöver kompensation ske eftersom det är eller var en del i den lön som arbetsgivare och arbetstagare kommit överens om vid anställningen. Kompensation kommer att ske efter förhandling.

Verksamhetsområde tandvård har i uppdrag att bedriva verksamhet enligt beslutad uppdragsbeskrivning. Uppdraget finansieras via anslag enligt särskild ersättningsmodell.

Förslag till uppdragsbeskrivning och ersättningsmodell för 2020 har upprättats.

Uppdragsbeskrivningen ”Tandvårdens uppdrag och ersättningsmodell 2020” är en revidering av tidigare uppdragsbeskrivning för 2019.

Regionstyrelsen fattade den 3 september 2019 beslut om en enskild förändring i uppdraget. Det innebar en förlängning av maximalt intervall mellan undersökningar för barn, ungdom och unga vuxna 16-23 år från 30 månader till 36 månader med omedelbart verkställande. Denna förändring ingår även i uppdragsbeskrivningen för 2020.

Ärendet gäller även fastställande av ersättningsmodellen ”Ram och ersättningsmodell för tandvården 2020”. Modellen är enbart uppräknad med index, posterna är desamma som för 2019.

Likviditet, portfölj och skuldsammanställning för Region Västerbotten har upprättats för perioden 2005-08-31 – 2019-10-31



Likvida medel per sista oktober uppgick till 484 miljoner kronor till 0 % ränta, exklusive en kredit på 100 miljoner kronor.



Totala portföljen utvecklades +1,1 % vilket är +0,2 % mot index som utvecklades +0,9 % under månaden.

Aktieportföljen utvecklades +1,7 % under månaden, vilket är +0,3 % mot index som gick
+1,4 %.

Ränteportföljen utvecklades 0,0 % under månaden, vilket är +0,4 % jämfört med index som gick -0,4 % under månaden.

Den alternativa portföljen saknar för närvarande innehav.

Portföljen är viktad enligt riktlinjer i finanspolicyn.



Regionens totala lån uppgår per sista oktober till 2 200 miljoner kronor till en genomsnittsränta på 0,31 %.

Regionstyrelsen har centralt personuppgiftsansvar (CPUA) för ett antal nationella och regionala kvalitetsregister. Regionstyrelsen är centralt personuppgiftsansvarig för kvalitetsregistren (CPUA-myndighet) vilket innebär att regionstyrelsen är ansvarig för upprättande, uppföljning och avveckling av regionkommunens regionala och nationella kvalitetsregister enligt Regionstyrelsens reglemente.

Som CPUA ansvarar regionstyrelsen för att personuppgifter hanteras på ett rättssäkert och kvalitetssäkrat sätt. I CPUA-myndighetens ansvar ingår bland annat att bedriva egenkontroll över kvalitetsregistrens verksamhet, teckna nya personbiträdesavtal med leverantörer och att ge uppdrag till registerhållare och styrgruppen.

Idag saknar Region Västerbotten interna rutiner för att säkerställa efterlevnad av detta ansvar.

Region Västerbotten är centralt personuppgiftsansvarig (CPUA) för det nationella Neonatalregistret (SNQ). Varje Nationellt Kvalitetsregister ska ha en registerhållare och en styrgrupp. Registerhållare för Neonatalregistret har tidigare varit placerad i Västerbotten, men finns nu sedan hösten 2018 vid Karolinska universitetssjukhuset. Registret ligger på en registerplattform i Stockholm, tillsammans med ett näraliggande register, Graviditetsregister, som har Karolinska Universitetssjukhuset som sin CPUA myndighet. Samarbete mellan SNQ och Graviditetsregister underlättas om båda register har samma CPUA. Det är således lämpligt att CPUA för kvalitetsregister överflyttas till Karolinska universitetssjukhuset. Registercentrum tillhörighet förändras i och med detta från Registercentrum Norr till QRC i Stockholm.

Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar att det för varje kvalitetsregister fattas ett beslut om centralt personuppgiftsansvar och att beslutet fattas i en randstingsstyrelse eller en sjukhusstyrelse. Region Västerbotten behåller således personuppgiftsansvaret till dess att Karolinska universitetssjukhuset fattat formellt beslut om att överta desamma.

Patienterna skall informeras om flytten genom information på hemsidan och i väntrum.

Region Västerbotten har uppmärksammats på att dagens avgiftsnivå för personalparkeringar är lägre än den lokala marknadsprissättningen. Om en anpassning till marknadsprissättningen inte görs behöver regionen förmånsbeskatta anställda.

Bakgrunden är att Skatteverket uppmärksammat att Region Dalarna hade för låga personalparkeringsavgifter utifrån rådande lokalmarknadsprissättning. I förvaltningsrätten dömdes Region Dalarna till förmånsbeskattning. Region Västerbotten har samma situation i Umeå och Skellefteå.

Region Västerbotten har idag ett antal förhyrningar i länet och vid de fall den lokala fastighetsägaren tar ut en avgift för personalparkeringar gäller den nivån som lokal marknadsprissättning. Det gäller även för Region Västerbotten som fastighetsägare på de orter/ställen där det inte finns en lokal marknadsprissättning. Därför föreslås en lägre avgift som täcker uteslutande elförbrukningen och eller visst underhåll baserat på att Region Västerbotten inte subventionerar personalparkeringar.

Förslag till höjning av parkeringsavgifterna har därmed upprättats. I förslaget ingår att avsätta en den av höjningen till åtgärder för att stimulera till andra färdsätt än bil.

Region Västerbotten föreslås, enligt särskilt ärende, höja avgiften för personalparkeringar från och med 1 januari 2020. En del av ökningen avsätts till att stimulera alternativa färdsätt än bil för den anställde. Nu föreslås att en mobilitetssamordnare projektanställs under 1 år med uppdraget att minska antalet resor i tjänsten men även minska totala antalet resor med bil till arbetsplatsen.

Förslaget grundar sig dels i föreslaget om höjda parkeringsavgifterna för de anställda men även i en utredning som regionen gjort om hur anställda transporterar sig till och från jobbet där möjligheter finns till utökat resande med kollektivtrafik och andra färdsätt än bil.

Projektanställningen föreslås finansieras ur styrelsens avsatta medel för miljöpolitiska aktiviteter 2020. Eftersom det inte är preciserat vad medlen ska gå till behöver styrelsen fatta beslut i frågan.

Under hösten 2019 har dialog mellan Region Västerbottens och Umeå Kommuns innovationsenheter förts i syfte att upprätta tätare samarbete kring innovation inom hälsa, vård och omsorg.

Föreslaget är ett strategiskt innovationspartnerskap mellan Region Västerbotten och Umeå kommun baserat på gemensamma utmaningar och gemensam målbild hos parterna, om framtidens integrerade hälsa, vård och omsorg och behovet av nya sätt att samarbeta mellan region och kommun.

Det ingår inga särskilda åtaganden för finansiering inom ramen för partnerskapet då detta prövas från fall till fall och beroende på de konkreta satsningar som parterna beslutar att ingå tillsammans. Extern finansiering kan komma att sökas inom ramen för samarbetet och fördelas då utifrån separat överenskommelse utifrån den konkreta satsning som ska genomföras.

Förslag till avtal mellan regionen och Umeå kommun har upprättats.

Dåvarande landstingsstyrelsen beslutade i februari 2018 om att inleda införandefasen av Framtidens informationsstöd, FVIS.

Under våren 2019 har en överprövning av tilldelningsbeslutet pågått. Detta har förskjutit tidplanen och påverkat kostnadsutfallet. Under andra kvartalet har ett intensivt planerings- och förberedelsearbete inför genomförandet utförts.

Kostnaderna för införandet av FVIS har under införandefasen finansierats ur Verksamhetsområde Digitalisering och medicinsk tekniks budget.

Nu föreslås att medel från budgeten för strategiska satsningar ska fördelas till Verksamhetsområde Digitalisering och medicinsk teknik för att täcka kostnaderna som arbetet med FVIS programmet genererar och som inte ryms inom verksamhetsområdet.

Kostnaderna för arbete med FVIS programmet som inte ryms inom verksamhetsområdets budgetram 2019 uppgår till 7 miljoner kronor.

Förslag till investeringsplan 2020-2022 har upprättats. Investeringsplanen grundar sig på prognosen för beslutade och planerade investeringar per november 2019 och avser områdena fastighet, medicinsk-teknik, IT och hjälpmedel.

I investeringsplanen för år 2020–2022 har ett antal fastighetsinvesteringar, som tidigare prioriterats utanför planperioden, nu bedömts som kritiska ur både ett underhålls- och verksamhetsperspektiv. Investeringsplanen inkluderar nu dessa tillkommande fastighetsinvesteringar vilket innebär att investeringsutgifterna i planen överstiger den av regionfullmäktige beslutade investeringsramen med 330 miljoner kronor.

Investeringsramen för perioden 2020-2023, enligt regionplanen, uppgår till 2 490 miljoner kronor och den föreslagna investeringsplanen innefattar investeringar som uppgår till 2 820 miljoner kronor.

För att möjliggöra investeringsplanens genomförande behöver regionfullmäktige besluta om ökade investeringsramar för åren 2020–2022, vilket kommer att, i särskilt budgetärende, beslutas av regionfullmäktige i februari 2020.

De senaste årens höga investeringsnivåer i kombination med stora underskott i verksamheten har inneburit att regionens egna medel inte varit tillräckliga för att täcka investeringsutbetalningarna.

Under perioden juli 2017 till november 2019 har regionen lånat 2 400 miljoner kronor för att finansiera investeringsutbetalningarna.

Planen för investeringsutbetalningar under år 2020 uppgår till 1 110 miljoner kronor. Prognosen är att omkring 500 miljoner kronor av dessa kan finansieras via kassaflöde från den löpande verksamheten medan resterande del på 600 miljoner kronor behöver finansieras via lån.

Förutom behovet av nyupplåning kommer tre tidigare upptagna lån att förfalla under året. Dessa behöver omplaceras under år 2020 för att bibehålla en god likviditet. Förslaget till upplåning bedöms ligga inom de fastställda ramarna för upplåning.

Marianne Normark (L) har till regionfullmäktige anmält motionen Vaccinationsprogram för 65+.
Motionären föreslår att ett vaccinationsprogram för (åldersgruppen) 65+ införs i Region Västerbotten. Ett införande, menar motionären, skulle innebära att onödigt lidande och dödsfall kan undvikas och samtidigt bidra till en betydande sam-hällsvinst i form av minskade kostnader för framtida vård och omsorg.

Motionsyttrande har upprättats. Av yttrandet framgår att frågan om huruvida ett nationellt särskilt vaccinationsprogram för influensa och pneumokockor till riskgrupper ska införas utreds just nu av regeringen. I yttrandet föreslås att Region Västerbotten även fortsättningsvis ska följa Socialstyrelsens rekommendationer gällande vaccinationsprogram och inväntar utredningen som väntas presenteras inom kort.

Nicklas Sandström (M) har anmält en motion till regionfullmäktige och föreslår att Region Västerbotten ska införa en visselblåsarfunktion.

Motionsyttrande har upprättats. Av yttrandet framgår det att Region Västerbotten idag har system för att anmäla alla missförhållanden, bland annat det som rör patientsäkerhet och arbetsmiljö. Med hänvisning till ett resursperspektiv kommer regionen bygga vidare, förbättra och förtydliga redan befintliga styrande dokument och rutiner samt tydliggöra medarbetarnas rättigheter.