Möte 2025-02-11

Se bifogat program

Förslag till föredragningslista har upprättats

Enligt bifogat program.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Regionstyrelsen har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till styrelsen.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.

Styrelsen har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering. Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärende anmäls

Likviditet, portfölj och skuldsammanställning för Region Västerbotten har upprättats för perioden 2005-08-31 – 2024-11-30.

Totala portföljen utvecklades +2,0% vilket är -0,5% mot jämförelseindex som utvecklades +2,4% under månaden.

Aktieportföljen utvecklades +2,7% under månaden, vilket är -0,0% mot index, som gick +2,7%.

Ränteportföljen utvecklades +0,6%, vilket är +0,2% mot index som gick +0,4%.

Alternativportföljen har för närvarande inga innehav.

Portföljen ligger något överviktad mot utländska aktier.

Likvida medel uppgick till 2 miljoner kronor

Under november månad har ett lån på 120 miljoner kronor som förföll refinansierats utifrån delegationsbeslut med stöd av vidaredelegation, ärendegrupp 3.3.7. Det nya lånet har en kapital och räntebindningstid på 3,9 år och en ränta på 2,493% procent. Totala lån uppgick till 2 220 miljoner kronor med en genomsnittsränta på 2,81%.

Likviditet, portfölj och skuldsammanställning för Region Västerbotten har upprättats för perioden 2005-08-31 – 2024-12-31.

Totala portföljen utvecklades -1,0% vilket är -0,2% mot jämförelseindex som utvecklades -0,8% under månaden.

Aktieportföljen utvecklades -1,3% under månaden, vilket är -0,4% mot index, som gick -1,0%.

Ränteportföljen utvecklades -0,4%, vilket är +0,2% mot index som gick -0,7%.

Likvida medel uppgick till 334 miljoner kronor

Under december har nyupplåning på totalt 350 miljoner kronor genomförts utifrån delegationsbeslut med stöd av vidaredelegation, ärendegrupp 3.3.7. 200 miljoner kronor lånades till en fast ränta på 2,50% och en ränte- och kapitalbindning på 4,3 år. 150 miljoner kronor lånades till en fast ränta på 2,48% och ränte- och kapitalbindning på 3,4 år. Totala lån uppgick till 2 570 miljoner kronor med en genomsnittsränta på 2,77% och en genomsnittlig ränte- och kapitalbindning på 1,73 år.

Kort sammanfattning av månadsrapporten:

• Den innehåller lägesbeskrivning, information om aktuell riskbild, information om aktiviteter i Sussa, fördelning av förbrukade medel i förhållande till prognos och budget samt prognos över programperioden
• Programmet saknar fortfarande leveranser från Cambio, regelbundna möten med leverantören har hållits under december
• Programmet styrs på tid för driftstart vecka 15. Fasen ”PreGoLive” startar vecka 9
• Utfall 2024 överskred budget med 48 Mkr
• Prognosrevidering för 2025 pågår

Regionfullmäktige har beslutat att ge nämnderna i uppdrag att minska personalkostnaden motsvarande 250miljoner kronor. En rak fördelning har beslutats och regionstyrelsen har 32,5 miljoner kronor som beting av totalen. En ytterligare fördelning har genomförts av förvaltningschefen till styrelsens funktioner. Beredning pågår inför marsmötet men som delsteg 1 behöver vissa beslut fattas tidigt för att effekterna ska ske.

Inom styrelsens andel finns personalanslaget, en utredning har genomförts i syfte att undersöka vilka personalrelaterade kostnader som kan påverkas under innevarande år. Personalanslaget är på totalt 77 miljoner kronor och endast 5 miljoner bedöms under 2025 vara påverkningsbara.

Förslaget är att minska personalfonden med 1.1 miljoner kronor från 3,2 miljoner kronor till 2,2 miljoner kronor och pausa möjligheten till feriearbete under 2025 vilket ger en kostnadsreducering på 1 miljoner kronor. Utöver det föreslås utbildningsförmånen sänkas från 27 miljoner till 26 miljoner 2026, vilket motsvarar tre utbildningsbidrag.

Regionstyrelsen beslutade 24-12-17 om övergripande tidsplan för driftsättning av Cosmic, (RS 2215-2024). Tidpunkt för driftstart fastställdes till den 9 april, 2025.

Regionerna i Sussa samverkan har därefter kommit överens om en reviderad tidplan för införandet av det nya vårdinformationsstödet Cosmic. Syftet har varit att skapa en hållbar tidplan för alla regioner som ska införa Cosmic och skillnaden är att det nu är mer utrymme tidsmässigt mellan regionernas driftsättningstillfällen. För Region Västerbotten medför detta att tidpunkten för driftstart senareläggs och nytt beslut behöver fattas av Regionstyrelsen.

Regionstyrelsen har ett strategiskt ansvar för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig regionkommun. Den ska ha uppsikt över andra nämnder och den del av verksamheten som bedrivs i andra former såsom bolag, stiftelser, kommunalförbund och gemensamma nämnder.

Regionstyrelsen är också förvaltningsnämnd med ansvar för regionstyrelsens förvaltning.
Regionstyrelsen är beställare av regionens primärvård som omfattas av vårdvalssystemet samt tandvård. Styrelsen ansvarar även för att följa upp den verksamhet som utförs av privata vårdgivare. Styrelsen har utöver detta ett ansvar för folkhälsa ur ett invånarperspektiv.

Styrelsen ansvarar för fastighetsutveckling och förvaltning samt tjänster inom tele, logistik och lokalvård. Styrelsen ansvarar för att stödja och bidra till digitalisering av regionens kärn- och stödprocesser samt ansvarar för forskning, utveckling, förvaltning och drift inom IT och medicinsk teknik.

Efter att styrelsen antog nämndplanen i december har behov av revidering uppmärksammats för följande avsnitt

4.1 Nämndens plan för hållbar ekonomi
4.3 Investeringar

Beredning för folkhälsa föreslås få två uppdrag för 2025.

Regionstyrelsen antog i februari 2023 (RS § 24/2023) en riktlinje för uppsiktsplikten som tydliggör vad som ingår i regionstyrelsens uppsiktsplikt samt vilket arbetssätt som ska tillämpas. Av riktlinjen framgår att uppsikten är ett ansvar som vilar på hela regionstyrelsen och ska pågå löpande under hela året.

I enlighet med riktlinjen ska regionstyrelsen årligen anta en plan för vilka organ som, genom möten eller skriftlig uppföljning, ska följas närmare.

Syftet är att tillgodose att regionstyrelsen får information om dess verksamhet och överblick över planen för uppsikt.

Fördjupningarna utgår i huvudsak från region- eller nämndplanens uppdrag samt andra större aktiviteter som pågår inom styrelsens verksamhetsområde.

En sammanställning av årligt återkommande ärenden, samråd och dialoger samt förslag på fördjupade informationer har skapats och benämns regionstyrelsens årshjul.

Vidare kommer regiondirektören genom sin rapport till styrelsen informera om utvecklingen av viktiga indikatorer, uppföljning av fullmäktigeuppdrag och valda fokusområden inom regionens nämnder.

Planen kan ses som ett ramverk och fler informationer, dialogmöten kan naturligtvis tillkomma eller utgå efter behov.

I enlighet med Region Västerbottens reglemente för intern kontroll har varje nämnd ansvaret för den interna kontrollen inom nämndens verksamhet och ska säkerställa en fungerande organisation för arbetet och för att löpande styra och följa upp det interna kontrollsystemet. Varje nämnd ska anta en årlig tillsynsplan för uppföljning av den interna kontrollen. Tillsynsplanen ska bygga på en dokumenterad riskanalys som ligger till grund för de kontrollmoment som fastställs och ska genomföras under året.

En riskanalys har genomförts och ett förslag till regionstyrelsens tillsynsplan 2025 har tagits fram. I förslaget till tillsynsplan för 2025 redovisas de kontrollaktiviteter kopplat till risker som nämnden har prioriterat som de mest väsentliga att följa, samt de kontrolltester som planeras under året. Tillsynsplanen redovisar även de risker som hanteras aktivt med åtgärdsplaner samt de risker som identifierats men inte valts ut som fokusområden under året.

Införandet av det nya vårdinformationssystemet Cosmic bedöms medföra minskad vårdproduktion och minskade besöksintäkter för Hälsocentraler inom Hälsoval Västerbotten. För att minska negativ ekonomisk påverkan för utförare av Hälsoval primärvård föreslås en tillfällig ersättningskompensation för 2025 som motsvarar 8 dagars produktionsbortfall per hälsocentral. Ersättningens storlek baseras på antal listade vid respektive Hälsocentral, samt en genomsnittlig vårdproduktion inom Hälsoval Västerbotten. Utförare i privat respektive egen regi ska kompenseras med samma villkor. 

Syftet med kompensationen är att minska negativa effekter kopplade till produktionsbortfall under 2025 när Cosmic ska införas. En tillfällig kompensation förväntas bidra till att Hälsocentralerna bättre kan hantera effekterna i verksamheten, däribland försvagad ekonomi och negativ påverkan på tillgänglighet. Då enheternas förutsättningar kan variera inom länet ses den tillfälliga kompensationen som generell, där varje enhet själv får tillämpa kompensationen utifrån lokala förutsättningar och behov. Kompensationen förväntas ge bättre förutsättningar att fokusera på grunduppdraget. Utbetalning av hela kompensationsbeloppet ska ske vid ett och samma tillfälle under kvartal 1, 2025. Den tillfälliga kompensationen uppgår totalt till 4 864 000 kr. Förslaget är förankrat i regionstyrelsens ledningsgrupp. På grund av att införandet av Cosmic flyttats fram från 2024 till 2025, har även beslutsärendet flyttats fram. Inför beslut har årtal justerats till 2025 i ärendeunderlagen. 

Ärendet återremitterades den 12 november med motiveringen "för att se över principerna i beräkningsgrunden för fördelningen av ersättning till de olika verksamheterna". Ett PM har arbetas fram med ett förtydligande av beräkningsmodell för kompensation vid införande av Cosmic. 

Enligt styrelsens regler för utdelning av bidrag från donationsstiftelserna ska beslut om att bevilja eller avslå bidragsansökningar rapporteras till regionstyrelsen enligt rutin för delegationsbeslut.

Regionstyrelsen ska också vid varje nytt kalenderår få information om antal ansökningar, antal beviljade ansökningar och utbetalade belopp samt stiftelsernas återstående kapital.
I december 2024 beslutade kanslichef om att bevilja en ansökan från de två donationsstiftelserna. Utbetalningen av det beviljade bidraget var på totalt 25 000 kronor.

Region Västerbotten budgeterar och debiterar ut personalomkostnadspålägget (PO-pålägget) utifrån Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bedömning för regioner. SKR har presenterat sin definitiva bedömning av PO-pålägget för 2025 och det blev 44,14 procent. Under hösten 2024 bedömdes PO-pålägget bli 46,41 procent.
I regionplanen är budgeten för basenheterna satt utifrån den tidigare bedömningen på 46,41 procent, därför behövs korrigeringar av budgeterna göras för alla nämnder och styrelsen då basenheterna debiteras i bokföringen enligt den nya bedömningen på 44,14 procent. Ersättningsnivåerna i Hälsoval Västerbotten för primärvård och tandvård kommer inte ändras vilket innebär en innebär en satsning på primärvård med 12,4 miljoner kronor och tandvård med 0,9 miljoner kronor. Satsningen ska bidra till den stora omställningen som sker av hälso- och sjukvård till nära vård. 

• Regionstyrelsen                                     +98,7 miljoner kronor
• Hälso- och sjukvårdsnämnden                -96,8 miljoner kronor
• Regional utvecklingsnämnd                    -1,0 miljoner kronor
• Revision                                               -0,1 miljoner kronor
• Folkhögskolenämnden                           -0,6 miljoner kronor
• Patientnämnden                                   -0,09 miljoner kronor

Redovisningsprinciperna för leasing och hyresavtal har ändrats enligt RKR R5 Redovisning av leasing- och hyresavtal och gäller enligt Lag 2018:597 om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Ändringen innebär att finansiell leasing ska redovisas som en anläggningstillgång i balansräkningen och medför att avskrivnings- och räntekostnader ska tas upp i resultaträkningen. Dessutom bokas en långfristig skuld upp i balansräkningen. Tidigare bokfördes och budgeterades detta enbart som hyreskostnader i resultaträkningen.

Behov finns att flytta budgeten för räntekostnaderna från verksamheternas budgetramar till finansen där räntekostnader ska bokföras. Det innebär att budget flyttas från fastighet med 4,9 miljoner kronor och från regional utveckling med 1,7 miljoner kronor till centrala basenheten finansen.

I november 2024 beslutade regionfullmäktige i regionplanen om en investeringsram för 2025 på 893 miljoner kronor. För hela planperioden 2025–2028 uppgick planerade investeringsutgifter till 3 744 miljoner kronor.

Investeringsutgifterna de kommande åren kommer att domineras av två stora fastighetsprojekt, Nus norra labhus (NNL) och Skellefteå nya vårdbyggnad (SNL). I slutet av 2024 presenterades förstudier med alternativ för dessa byggprojekts utformning samt prognostiserade totalutgifter. Den totala investeringsutgiften i projekten har ökat jämfört med tidigare underlag som låg till grund för den investeringsram som beslutades i regionplanen.

I investeringsplanen 2025–2028, som baseras på uppdaterade prognoser för NNL och SNL, har de totala investeringsutgifterna 2025 ökat med 101 miljoner kronor till 994 miljoner kronor. För hela planperioden 2025–2028 uppgår planerade investeringsutgifter till 4 448 miljoner kronor, vilket är 704 miljoner kronor högre än vad som beslutades i regionplanen.

För att möjliggöra investeringsplanens genomförande behöver regionfullmäktige besluta om en ökad investeringsram.

Efter beredning och planering av budget i regionplan har reviderade prognoser för investeringsprojekten NUS Norra och Skellefteå ny vårdbyggnad presenterats.

Totalt för planperioden 2025 – 2028 planeras investeringsutgifterna uppgå till 4 448 miljoner kronor, varav 994 miljoner kronor avser 2025. Investeringar i regionens fastigheter utgör det största investeringsområdet med 717 miljoner kronor.

Jämfört med beslutad Regionplan innebär investeringsplanen 2025-2028 en utökning med 705 miljoner kronor. Planen innefattar också en omfördelning om totalt 30 miljoner kronor från investeringsområde fastighet till förmån för investeringsområde IT. Planen förutsätter att Regionfullmäktige beslutar om en ny ram och plan för investeringsutgifter 2025-2028.
 
Investeringsbehoven är fortsatt stora och för att rymma investeringsplanen inom de ekonomiska ramarna har prioriteringar gjorts. Detta medför att behov skjuts till kommande planperioder, där investeringsbehoven är fortsatt höga.

Prognos av regionens kassaflöde visar ny upplåning är nödvändig för att finansiera investeringsplanen. Med ett verksamhetsresultat i nivå med budget beräknas behovet av ny upplåning till cirka 500 miljoner kronor.

De planerade investeringsnivåerna innebär att avskrivningskostnaden prognosticeras öka och vid slutet av planperioden uppgå till 600 miljoner kronor. Ökade avskrivningskostnader noteras inom investeringsområde IT och förskjutningar av fastighetsprojekt innebär en temporär minskning i slutet av planperioden.

Investeringsbehovet kommande planperiod påverkas kraftigt av två stora projekt, Skellefteå nya vårdbyggnad (SNV) och Nus Norra Labhus (NNL). Förstudier är genomförda och redovisar alternativ för byggprojektens utformning samt prognostiserade totalkostnader för genomförande. Aktuell prognos för SNV är 1,9 miljarder och NNL 1,2 miljarder kronor efter föreslagna prioriteringar. Fördjupade och förfinade utredningar genomförs i kommande processteg där beräkningarna blir alltmer exakta.

En utredning som visar möjligheten att minska lokalytor på kort och lång sikt, med syfte att minska behovet av utökat investeringsutrymme är genomförd avseende SNV och NNL. I återrapporteringen föreligger olika förslag för kostnadsreduceringar.

Investeringsplanen för nuvarande och kommande planeringsperiod fram till 2035 kommer att få stor påverkan trots föreslagna bortprioriteringar. Med hänsyn till dessa visar en ny prognos på att nuvarande och kommande investeringsplan att överskridas med cirka 900 miljoner kronor fram till 2030. Det innebär på kort sikt att utökningen behöver finansieras med ytterligare lån samt att en återhämtning påbörjas i investeringsplanen. Alternativt att det sker en förbättring i regionverksamhetens resultat efter 2030.

Den långsiktiga planeringen för Laboratoriemedicin och dess verksamhetsutveckling förutsätter ett nytt kompletterande hus, renoveringar och rivning av äldre befintliga byggnader i området NUS Norra, även kallat ”6-blocket”.

Redan år 2015-2016 togs en strategisk plan fram för en ny- och kompletterande byggnad avseende moderna lokaler för Laboratoriemedicin och Umeå Universitet. I den dåvarande investeringsplanen planerades projektet att genomföras i slutet av 2020-talet. På grund av byggnadsrelaterad ohälsa tidigarelades sedermera projektet och initialt planerades för en modullösning. I upphandlingen av modullösningen inkom endast ett anbud som var avsevärt dyrare än beräknat, varför detta alternativ skrinlades. I och med detta uppkom en förändrad situation gällande prioritetsordning i liggande investeringsplan.

Regionledningen tog mot bakgrund av detta ett inriktningsbeslut 2022-05-30 att med oförändrad totalkostnad påbörja ett arbete för ett nytt Labhus. Investeringen beräknades till 895 miljoner kronor för enbart Fastighet. I samband med det sparbeting som lagts på investeringsplanen som helhet har den avsatta summan minskat till cirka 550 miljoner kronor från ursprungliga 895 miljoner. Strategiskt arbete har genomförts för att fastställa vilka verksamheter det nya huset ska inrymma. 2023-06-14 togs beslut att genomföra programhandling, upphandling och förberedande projektering av nya lokaler (RS 1103-2023).

En förstudie av olika alternativa placeringar av ny byggnad har gjorts och har resulterat i ett förslag som uppfyller verksamhetens behov. Den föreslagna byggnaden placeras inom området för byggnaderna 6A, 6B, 6E och 6H vilka då rivs. Utifrån framtagen förstudie rekommenderas således alternativ G som innebär en prognostiserad totalkostnad av 1,2 miljarder kronor när samtliga berörda investeringsområden är inräknade.

Ny byggnad för somatiska vårdavdelningar är en förutsättning för att kunna bedriva en modern vård vid sjukhuset i Skellefteå.

I samband med coronapandemin blev det tydligt att Skellefteå sjukhus saknar enkelrum med egen toalett och sluss till rummet, för vård av patienter med luftburen smitta. Befintliga byggnader saknar förutsättningar för att kunna anpassas till effektiva och rationella vårdflöden och arbetssätt. Samnyttjande av resurser och samarbete mellan vårdavdelningar går inte att genomföra effektivt med nuvarande lokalutformning och standard.

Under projektets tidigare arbeten har beslut fattats om genomförande av de moment som benämns Fas 0 Programhandling och Fas 1 Projektering och planering.

Förslag till beslut för fas 0 godkändes i strategiskt fastighetsråd 2023-02-15 RS 575-2022

Beslut för fas 1 Projektering och planering beslutades i fullmäktige 2024-04-23 RS 575-2023

Dagens detaljplan tillåter inte en så stor byggnad som förstudien visar, detta arbete pågår tillsammans med kommunen och förväntas vara klar under 2025.

För att inte förskjuta färdigställande tiden föreslås för Fas 2 produktion av grundläggning för plan 4 och 5.

Kostnadsuppskattningen för åtgärdsförslaget ligger i nivå med den totala investeringen för beslutad byggnadsutformning, kamlösning med central gård.

Capio Hälsocentral Dragonen i Umeå har avtal med Region Västerbotten enligt Lagen om valfrihetsystem och ingår därmed i Hälsoval Västerbotten primärvård. Enligt reglerna inom Hälsovalet har vårdgivare möjlighet ansöka om tidsbegränsat listningsstopp i maximalt tre månader. Listningstopp innebär att inga nya personer kan göra ett aktivt val att lista sig på Hälsocentralen.

Capio Hälsocentral Dragonen har 2025-01-08 inkommit med en ansökan om tillfälligt listningsstopp i tre månader under perioden 2025-03-15 till och med 2025-05-31. Som skäl till ansökan anger vårdgivaren att införandet av nytt journalsystem (Cosmic) riskerar att påverka verksamhetens tillgänglighet negativt, och att ett stort antal nya listade varav många vårdsökande under införandefasen kan komma att ytterligare påverka tillgängligheten och därmed patientsäkerheten för redan listade patienter. Vid tiden för ansökan har Capio Hälsocentral Dragonen 21 068 listade patienter.

Utifrån det som framkommit i ansökan om tillfälligt listningstopp, framgår inget särskilt skäl för Regionen att avslå ansökan. Enligt reglerna för Hälsoval Västerbotten primärvård innebär listningsstopp ett stopp för aktiv listning på hälsocentralen. För ickevalsalternativ (de som inte aktivt listar sig) ska närhetsprincipen gälla. Därmed ska tilldelning utifrån geografiskt område kvarstå så att det råder jämlika förutsättningar för de innevånare som inte aktivt väljer hälsocentral.

Justitiedepartementet har inkommit med remissen ”Utökade registerkontroller vd anställning i kommun”. Utredningen föreslår införande av registerkontroller vid arbete med äldre och personer med funktionsnedsättning, utökade uppgifter vid registerkontroll inför arbete med barn samt registerkontroll i syfte att upprätthålla ett verksamhetsskydd.

Region Västerbotten ställer sig positiv till utredningens förslag. Region Västerbotten ställer sig frågande till varför Regioner inte inkluderas i utredningen och dess förslag. Detta då behov anses föreligga även hos Region Västerbotten att kunna göra utökade registerkontroller vid anställning samt utifrån befattningsanalys kunna bredda informationsinhämtningen på individnivå för att stärka verksamhetsskyddet samt förhindra och förebygga utnyttjande av välfärdssystemet.

Region Västerbotten välkomnar utredningen, processen för dess framtagande och dess övergripande syftet att säkerställa att kommuner och regioner under fredstida krissituationer och höjd beredskap har en ändamålsenlig och likvärdig förmåga att fullgöra sina författningsenliga uppgifter och upprätthålla sina samhällsviktiga verksamheter (grundläggande verksamhetsförmåga).

Kärnan i utredningens uppdrag har varit att analysera vilket grundläggande ansvar och vilka huvudsakliga uppgifter som kommuner och regioner bör ha i fråga om förberedelser för och verksamhet under fredstida kriser och höjd beredskap, och på grundval av det föreslå en mera ändamålsenlig och utförlig reglering än den i lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). En annan del av utredningens uppdrag har bestått i att analysera ändamålsenligheten och effektiviteten i statens ordning för styrning, uppföljning och finansiering av kommuners och regioners förberedande uppgifter inför fredstida kriser och höjd beredskap, och vid behov föreslå en förändrad ordning.

Utredningen föreslår således att en ny lag ska ersätta LEH. Den nya lagen föreslås betecknas lagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap. Den nya lagen föreslås kompletteras av förordningen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap. Akronymen för den nya lagen bör vara LKRB och FKRB för den nya kompletterande förordningen.

Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Bestämmelserna om länsstyrelsernas tillsyn över att kommuner och regioner följer bestämmelserna i LKRB och FKRB föreslås dock träda i kraft den 1 januari 2029.

Enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik ska den regionala kollektivtrafikmyndigheten regelbundet upprätta ett trafikförsörjningsprogram i vilket mål för den regionala kollektivtrafiken fastställs. Trafikförsörjningsprogrammet är detsamma som ett policydokument för kollektivtrafik enligt artikel 2a i EU:s kollektivtrafikförordning.

Trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas i samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län. Samråd ska även ska med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. I de fall en region ensam är regional kollektivtrafikmyndighet ska samråd även ske med kommunerna i länet.

Enligt Lag om kollektivtrafik (2010:1065) som trädde i kraft 1 januari 2012 ska det i varje län/region finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. I Västerbotten är Kollektivtrafikmyndigheten sedan 2019 inrättad på Region Västerbotten. Region Västerbotten äger Länstrafiken i Västerbotten AB och dess delägda dotterbolag Bussgods i Norr AB. Region Västerbotten är även delägare i Norrtåg AB liksom Samtrafiken AB samt AB Transitio.

En kostnads- och ansvarsfördelningsmodell för Länstrafiken utformades 2005, den så kallade Västerbottensmodellen, som reglerade förhållandet mellan finansiärerna av kollektivtrafiken. I och med övergången till den nya lagstiftningen och de förändringar som skett avseende Länstrafikbolagets funktion i planeringsfrågor så har Region Västerbottens roll att planera den trafik som regionen avser att finansiera tydliggjorts. Förändringen innebär ökat politiskt ansvar för och inflytande över trafiken för regionens del.

Vid årsskiftet 2024 genomfördes en fusion av AC-Net Internservice AB och AC-Net Externservice AB. Under året har bolagets ägare gemensamt arbetat fram förslag till bolagsordning, ägardirektiv, aktieägaravtal och samverkansavtal för AC-Net AB. Till stor del har de båda bolagens styrdokument lagts ihop och anpassats till AC-Nets verksamhet efter fusionen.

Samverkansavtal reglerar på en övergripande nivå samverkan genom bolaget AC-Net AB mellan kommunerna i Västerbottens län, Region Västerbotten, Umeå Energi Umenet AB och Skellefteå Kraft AB. Målet för samverkan är att utveckla förmågan att leverera digitala offentliga tjänster till länets invånare i ett robust och säkert regionalt bredbandsnät.

Den regionala biblioteksplanen beskriver vad Regionbibliotek Västerbotten kommer att fokusera på de kommande fyra åren (2025-2028), och kan därutöver vara vägledande och stöttande för folkbiblioteken i framtagandet av kommunala biblioteksplaner. Biblioteksplaner - både på regional och kommunal nivå - ger också möjlighet till uppföljning och utveckling av verksamheten och utgör därigenom ett viktigt instrument för kvalitetssäkring.

Bibliotekens verksamhet styrs av bibliotekslagen (2013:801). I den slås fast att kommuner och regioner ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

Planens syfte är att

• synliggöra regionbibliotekets uppdrag, ansvarsområden och kompetens
• identifiera strategiska och prioriterade utvecklingsområden för dels den regionala biblioteksverksamheten, inklusive litteraturutveckling, dels sjukhusbiblioteken/kultur och hälsa.

Planen revideras vart fjärde år. Utöver denna plan tas en årlig verksamhetsplan fram, där utvärderingsbara mål formuleras och aktiviteter konkretiseras.

Regionbibliotek Västerbotten har utarbetat förslaget till ny regional biblioteksplan i dialog och samverkan med länets folkbibliotek. Information har därutöver delgetts vid kommunchefsforum.

Under maj-oktober har planen varit ute på remiss och ett antal svar har inkommit och beaktats.

Avgifter gällande internat, kost, serviceavgifter och externatavgifter för deltagare samt kost, logi och lokaler för övriga.

Avgifterna gäller under läsåret 2025/26 och är oförändrade jämfört med föregående läsår.

Regionfullmäktige i Västerbotten fattade 2020-02-25 beslut om att utfärda borgensåtagande för Bussgods i Norr AB omfattande 6 000 000 kr under 60 månader. Detta beslut behöver förnyas.

Bussgods i Norr hade vid tillfället för beslutet behov av borgen om 9 000 000 kr och Länstrafiken i Västerbotten AB ägde då 2/3 av aktierna i bolaget.

2024-04-01 köpte Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland 1/3 av de totala antalet aktier i bolaget, vilket innebär att Länstrafiken i Västerbotten AB nu äger 1/3 av aktierna.

Ägarbilden i Bussgods i Norr AB ser ut som följer:
Länstrafiken i Västerbotten AB: 150 aktier
Länstrafiken i Norrbotten AB: 150 aktier
Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland: 150 aktier
Totalt: 450 aktier

Bussgods i Norr AB:s totala behov av borgen har halverats då bolaget kunnat förbättra sin likviditet och bygga upp eget kapital. Totalt behov av borgen uppgår idag till 4 500 000 kr.

Behovet av borgen från Region Västerbotten uppgår därmed till 1 500 000 kr.

Ulf Wahllöf (M) lämnade in en motion med rubriken  Angående alternativa driftsformer i Primärvården, vid regionfullmäktige den 24 april 2024. I motionen föreslås att uppdra till regionstyrelsen (och beställningsenheten) att utreda möjligheterna för alternativa driftsformer inom hälsoval Västerbotten och uppdra till regionstyrelsen (och beställningsenheten) att införa Intraprenad som driftsform vid alla eller utvalda regiondrivna hälsocentraler i region Västerbotten.

Ett motionssvar har upprättats.

Petter Nilsson (SD) lämnade in en motion med rubriken Sluta finansiera Ibn rushd!, vid regionfullmäktige den 24 september 2024. I motionen föreslås att regionfullmäktige beslutar att sluta finansiera Ibn Rushd. 

Ett motionssvar har upprättats i vilket det framgår att Folkbildningsrådet efter en granskning har beslutat att studieförbundet Ibn Rushd inte är berättigade till statsbidrag under perioden 2025–2027 (Folkbildningsrådets beslut Diarienr 24/00046 FBR). Folkbildningsrådets bedömning bygger på tillämpningen av ett nytt statsbidragssystem för fördelning. Bedömningen var att Ibn Rushd har svårt att leva upp till sitt utbildningsåtagande och inte heller kan leverera folkbildning i hela landet. Sammantaget bedömer Folkbildningsrådet att Ibn Rushd under den kommande perioden har otillräckliga förutsättningar att uppfylla statens syfte med statsbidraget.

Kort efter Folkbildningsrådets beslut så beslutade Ibn Rushd att lägga ned sin verksamhet. Därmed faller även Region Västerbottens finansiering till studieförbundet.

Regionala utvecklingsnämnden har dessutom vid sitt sammanträde den 10 oktober 2024 även formellt fattat beslutet ”att Region Västerbotten, i enlighet med överenskommelsen mellan Region Västerbotten och Folkbildning Västerbotten fastställd av Regionala utvecklingsnämnden 28 september 2023 § 206 inkluderas inte Ibn Rushd i Region Västerbottens regionala stöd under den perioden Folkbildningsrådet avser.”

Budgetkickoffen har planerat till att ske den 5 maj där även planeringsförutsättningarna presenteras. I planeringsförutsättningarna brukar ekonomin vara beräknad utifrån den prognos som SKR kommer med i april. I SKRs kalender framgår att den prognoser kommer först den 29 april. Det resulterar att förvaltningen inte kan arbeta fram planeringsförutsättningarna till budgetkickoffen och behöver därför flytta. 

Regionstyrelsen har överlåtit beslutanderätt till delegat enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas till styrelsen. Redovisningen innebär inte att styrelsen får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan styrelsen återta lämnad delegation.

Redovisning av beslut fattade på delegation:

Arbetsutskottets beslut
2025-01-25, § 31

Beslut fattade på delegation av regionstyrelsens ordförande
Avtal med Microsoft, volymlicenser. RS 109:1-2025
Ärendegrupp 1.1

Beslut om tillgång till vårdinformationsstöd. RS 1493:2-2025
Ärendegrupp 1.1

Ansökan om dispens från nya regler om dygnsvila. - RS 81:1-2025
Ärendegrupp 1.1

Ansökan om dispens från nya regler om dygnsvila. - RS 82:1-2025
Ärendegrupp 1.1

Ansökan om dispens från nya regler om dygnsvila. - RS 83:1-2025
Ärendegrupp 1.1

Ansökan om dispens från nya regler om dygnsvila. - RS 83:1-2025
Ärendegrupp 1.1

Upphävande av beslut - Driftsättning av Cosmic. - RS 2215:5-2024
Ärendegrupp 1.1

Delegationsbeslut - Val av ombud till Kommuninvest föreningsstämma 2025. - RS 180:1-2025
Ärendegrupp 1.6

Beslut fattade på delegation av regiondirektör
Förteckning 2025-02-11 RS 10-2025

Beslut fattade på vidaredelegation
Förteckning 2025-02-11 RS 10-2025