Möte 2025-12-09

Se bifogat program.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Regionstyrelsen har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till styrelsen.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.

Styrelsen har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering. Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Förslag till föredragningslista har upprättats.

Enligt bifogat program.

Efter tio månader är verksamhetens resultat positivt med 53 miljoner kronor, en förbättring med 78 miljoner kronor i oktober. Verksamhetens resultat är verksamhetens intäkter och kostnader (verksamhetens nettokostnader) plus skatteintäkter och generella statsbidrag. Nettokostnaderna för verksamheten är 1,1 procent lägre än samma period 2024 samtidigt som skatter och generella statsbidrag ökat med 2,7 procent samma period. För 2025 har regionen lagt en årsplan att verksamhetens resultat ska ge ett överskott på 406 miljoner kronor.

Finansnettot är negativt ackumulerat oktober med 61 miljoner kronor med en förbättring i oktober på 138 miljoner kronor vilket beror på en stark börsutveckling. På en total innebär det att efter oktober månad är regionens totala resultat negativt med 8 miljoner kronor en förbättring med 61 miljoner kronor i oktober. 2024 var resultatet negativt med 293 miljoner kronor samma period.

Likviditet, portfölj och skuldsammanställning för Region Västerbotten har upprättats för perioden 2005-08-31 – 2025-10-31.

Totala portföljen utvecklades +2,1% vilket är -0,1% mot jämförelseindex som utvecklades +2,2% under månaden.

Aktieportföljen utvecklades +2,9% under månaden, vilket är -0,6% mot index, som gick +3,5%.

Ränteportföljen utvecklades +1,0%, vilket är +0,8% mot index som gick +0,2%.

Portföljen ligger inom samtliga limitar.

Likvida medel uppgick till 204 miljoner kronor

Totala lån uppgick per oktober till 2 570 miljoner kronor med en genomsnittsränta på 3,02% och en genomsnittlig ränte- och kapitalbindning på 1,94 år.

Upphandlingen ska under avtalsperioden tillgodose regionens behov av produkter och tillhörande tjänster inom teknikområdena server & lagring, IT-säkerhet, nätverk, arbetsplatsnära IT-utrustning samt AVK (Audiovisuell kommunikation).

Regionen har fyra st befintliga ramavtal för ovanstående produktområden som upphör 2025-11-30 samt 2026-06-30. Dessa avtal kommer ersättas med detta nya avtal när det träder i kraft.

Regionstyrelsen har ett strategiskt ansvar för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig regionkommun. Den ska ha uppsikt över andra nämnder och den del av verksamheten som bedrivs i andra former såsom bolag, stiftelser, kommunalförbund och gemensamma nämnder. Regionstyrelsen är också förvaltningsnämnd med ansvar för regionstyrelsens förvaltning.

Regionstyrelsen är beställare av regionens primärvård som omfattas av vårdvalssystemet samt tandvård, och ansvarar för att följa upp den verksamhet som utförs av privata vårdgivare. Utöver detta har styrelsen ett ansvar för folkhälsa ur ett invånarperspektiv.

Styrelsen ansvarar också för fastighetsutveckling och förvaltning samt tjänster inom tele, logistik och lokalvård. Styrelsen har ett ansvar för att stödja och bidra till digitalisering av regionens kärn- och stödprocesser samt ansvarar för forskning, utveckling, förvaltning och drift inom IT och medicinsk teknik.

Nämndplanen för 2026 innehåller delmål som redogör för regionstyrelsens planerade arbete för att bidra till regionplanens mål och utfall. Genom delmålen och dess tillhörande indikatorer skapas en tydlighet för förvaltningen kring vad som ska utföras och följas upp så att delårsrapporternas innehåll i sin tur bidrar till hur arbetet mot måluppfyllelsen fortskrider.

I arbetet med delmålen för 2026 har regionstyrelsen identifierat tre regionmål där det finns behov av att fokusera och prioritera tydligare inom målet. Det gäller mål 4. Tillgänglig vård med god kvalitet och kontinuitet, mål 5. Goda arbetsplatser och attraktiva arbetsgivare, samt mål 6. En hållbar miljö- och klimatregion. Nämnden fokuserar på önskade förflyttningar i ett mer långsiktigt perspektiv kombinerat med kompetensförsörjning. Den långsiktiga gemensamma förflyttningen möjliggörs genom nämndsgemensamma fokusområden, delmål och underliggande delaktiviteter. Planen innehåller också riktade uppdrag från fullmäktige till nämnden, samt uppdrag från nämnden till förvaltning och beredning.

Nämndplanen beskriver även de ekonomiska förutsättningarna och budget vilka baseras på fullmäktiges resultatbudget för år 2026, finansiella mål och ekonomiska ramar per styrelse och nämnd. Regionfullmäktige har beslutat att ställa 4 115,3 miljoner kronor till regionstyrelsens förfogande i 2026 års budget.

Regionfullmäktige beslutade den 12 november 2025 om regionplan, budget och uppdrag till nämnderna för verksamhetsåret 2026. Nedan uppdrag som regionstyrelsen berörs av.

1. Fortsätta att stärka vår ledning och styrning i syfte att öka takten i verksamhetsutvecklingen och måluppfyllelse.
2. Styrelser och nämnders nettokostnadsutveckling ska inte överstiga vad som krävs för att klara den av fullmäktige erhållna budgetramen 2026.
   -Ett mål för nettokostnadsutvecklingen ska sättas på styrelse- och nämndnivå.
   -Målet för tillåten nettokostnadsutveckling ska beslutas av respektive styrelse och nämnd tillsammans med nämndplanen i december.
3. Öka kännedom, engagemang och ägarskap i regionens hållbarhetsarbete

Inför budget 2026 har tre fokusområden identifierats för att balansera budgeten: öka intäkterna, minska kostnaderna och begränsa investeringsramen. Regionfullmäktige har beslutat om en skattehöjning för att öka intäkterna samt gett samtliga nämnder uppdraget att säkerställa att nettokostnadsutvecklingen hålls inom den tilldelade budgetramen.

Skattehöjningen räcker inte för att budgeten ska gå ihop, det krävs 100 miljoner för att uppnå en ekonomi i balans. Utifrån att hälso- och sjukvården har störst budget och även fått den största budgettillskottet fördelas dessa 100 miljoner enligt följande: 90 miljoner för hälso- och sjukvårdsnämnden att uppnå, 10 miljoner för regionstyrelsen. Det innebär att nämnderna kan styra både intäkter och kostnader för att uppnå dessa 100 miljoner. 

För att klara nettokostnadsuppdraget krävs utveckling av systematiskt arbete kring intäkter och kostnader, med fokus på effektivisering och prioriteringar som höjer produktivitet och kostnadskontroll. Alla verksamheter behöver engagera sig och stärka gemensam ledning i detta område. Vissa nyckelområden är identifierade för att lyckas med uppdraget. Stärka chefernas förmåga att driva förändringen. Intäkter och kostnader som kan ingå i uppdraget och målstyrning kan vara att öka regionvårdsintäkterna, kloka kliniska val/prioriteringar, minska personal- och varukostnader, tjänsteköp samt IT/MT- och fastighetskostnader.

IT/ MT kostnaderna har kraftigt ökat de senaste åren och ligger inom styrelsens ansvarsområde, där läggs störst fokus men alla andra kostnad-intäktsposter är påverkbara och som helhet ska det bidra till att regionstyrelsen klarar av fullmäktige givet uppdrag.

I enlighet med Region Västerbottens reglemente för intern kontroll har varje nämnd ansvar för den interna kontrollen inom nämndens verksamhet. Nämnden ska säkerställa att det finns en fungerande organisation för arbetet med intern kontroll och löpande styra och följa upp det interna kontrollsystemet. Varje år ska nämnden anta en internkontrollplan för uppföljning av den interna kontrollen. I planen fastställs vilka kontrollmoment som ska genomföras för året och valet av kontrollmoment bygger på en dokumenterad riskanalys.

En riskanalys har genomförts och förslag till regionstyrelsens internkontrollplan 2026 har upprättats. Internkontrollplanen innehåller de risker som nämnden har prioriterat som mest väsentliga att följa under 2026, samt på vilket sätt riskerna hanteras.

De risker som inte valts ut som fokusområden under året redovisas i Bilaga 1. Risker som hanteras på annat sätt.

Regionstyrelsen antog i februari 2023 (RS § 24/2023) en riktlinje för uppsiktsplikten som tydliggör vad som ingår i regionstyrelsens uppsiktsplikt samt vilket arbetssätt som ska tillämpas. Av riktlinjen framgår att uppsikten är ett ansvar som vilar på hela regionstyrelsen och ska pågå löpande under hela året.

I enlighet med riktlinjen ska regionstyrelsen årligen anta en plan för vilka organ som, genom möten eller skriftlig uppföljning, ska följas närmare.

Syftet är att tillgodose att regionstyrelsen får information om dess verksamhet och överblick över planen för uppsikt.

Fördjupningarna utgår i huvudsak från region- eller nämndplanens uppdrag samt andra större aktiviteter som pågår inom styrelsens verksamhetsområde.

En sammanställning av årligt återkommande ärenden, samråd och dialoger samt förslag på fördjupade informationer har skapats och benämns regionstyrelsens årshjul.

Vidare kommer regiondirektören genom sin rapport till styrelsen informera om utvecklingen av viktiga indikatorer, uppföljning av fullmäktigeuppdrag och valda fokusområden inom regionens nämnder.

Planen kan ses som ett ramverk och fler informationer, dialogmöten kan naturligtvis tillkomma eller utgå efter behov.

Totalt för planperioden 2026 – 2029 planeras investeringsutgifterna uppgå till 4 676 miljoner kronor, varav 1 131 miljoner kronor 2026. Investeringar i regionens fastigheter utgör det största investeringsområdet och uppgår till 3 572 miljoner kronor under planperioden. Investeringsplanen innebär inga större förändringar totalt sett, i jämförelse med beslutad investeringsplan. För år 2029, som tillkommer i årets investeringsplan, uppgår investeringsutgifterna till totalt 1 188 miljoner kronor.

Investeringsbehoven är fortsatt stora och för att rymma investeringsplanen inom de ekonomiska ramarna har prioriteringar gjorts. Detta medför att behov skjuts fram till kommande planperioder, där investeringsbehoven är fortsatt höga.

Prognos av regionens kassaflöde visar att nyupplåning på 600 miljoner kronor behövs för att finansiera investeringsplanen med ett resultat i enlighet med föreslagen budget.

Planerade investeringsnivåer innebär att avskrivningskostnaderna prognosticeras öka betydligt efter 2029. För planperioden fram till 2029 förväntas ingen större förändring jämfört med 2024 års utfall för avskrivningar.

För att säkerställa en hållbar investeringsplan krävs löpande uppföljning, anpassning och ekonomiska åtgärder. Utan detta riskerar Regionen att nödvändiga investeringar skjuts upp, vilket kan påverka både verksamhetens kvalitet och regionens ekonomiska stabilitet negativt.

Den långsiktiga planeringen för Laboratoriemedicin och dess verksamhetsutveckling förutsätter ett nytt kompletterande hus, renoveringar och rivning av äldre befintliga byggnader i området NUS Norra, även kallat ”6-blocket”.

Regionfullmäktige beslutade 2025-02-25 att godkänna en prognostiserad totalkostnad för projekt NUS Norra på 1,2 miljarder kronor samt att uppdra till Regionstyrelsen att i samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämnden genomföra projektering av NUS Norra Labhus.

Regionstyrelsen beslutade genom ett ordförandebeslut 2025-02-25 om investeringsmedel för projektering. Därefter har regiondirektör på delegation 2025-09-04 fattat investeringsbeslut avseende rivning och grundläggning av den södra delen. Förberedande arbeten enligt tidigare beslut samt projektering pågår. Systemhandling är under färdigställande och detaljprojektering påbörjad. Grundläggning södra delen startar i november.

För att säkerställa så kort projekttid som möjligt så planeras grundläggning av den norra delen att starta i januari och att stomresning ska kunna starta under våren 2026. Den nya byggnaden beräknas vara klar för inflyttning under 2029 därefter följer etapp 2 som omfattar ombyggnationer i 6C och 6M.

Ytterligare investeringsbeslut för det fortsatta uppförandet planeras av Nus Norra Labhus under våren 2026. Den aktuella kostnadsprognosen för projektet som helhet är fortsatt osäker och högre än tidigare redovisad kalkyl. Arbete pågår med åtgärder för att kunna hålla tidigare prognostiserad totalkostnad.

Byggnad 10F har verksamhetslokaler som inte lever upp till regionens standard, med för små ytor per vårdplats och behov av geografisk samordning för bättre patientsäkerhet och kompetensförsörjning. Neurointensivvårdsavdelning och Neurokirurgavdelning (NIVA/NKK) nuvarande placering medför inomhusproblem och patientrisker vid transporter. Att samlokalisera NIVA och NKK är avgörande då de delar personal och bemanning.

Projektering/Lokalplanering är uppstartad 2025-08-20. Under fjärde kvartalet 2025 och del av första kvartalet 2026 pågår parallellt med projektering, lättrivning, sanering och inmätning av våningsplan 03.

Arbetet beräknas starta andra kvartalet 2026 och beräknas vara klart under fjärde kvartalet 2027.

Sveriges kommuner och regioner har för november 2024 träffat en överenskommelse med staten avseende regionernas arbete med försörjningsberedskap för medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning (Dnr: S2024/02033).

Att säkerställa robust lagerhållning i vardagen är ett långsiktigt arbete. Syftet med överenskommelsen är att ge regionerna förutsättningar att stärka försörjningsberedskapen för medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning. Enligt överenskommelsen ska regionerna få till stånd en ökad lagerhållning av relevant material och öka medvetenheten där krisberedskap är en naturlig del av verksamheten. Medel till regionerna inom ramen för överenskommelsen omfattar sammanlagt 850 000 000 kronor och dessa medel kan användas även 2025. Medlen fördelas i relation till befolkningsandel, baserad på befolkningsunderlaget i november 2023. Region Västerbotten har tilldelats 22 423 511 kr.

Enligt överenskommelsen får de tilldelade medlen användas under 2025. Region Västerbotten har via SKR:s nätverk för försörjningsberedskap för sjukvårdsprodukter en pågående diskussion om de statliga medlen även kommer få användas under 2026. 

Den nya cybersäkerhetslagen träder i kraft den 15 januari 2026. Lagen innebär ett förtydligat och utökat ansvar för ledningen att säkerställa att verksamheten bedriver ett systematiskt och riskbaserat arbete med cybersäkerhet. Syftet med lagen är att stärka samhällets motståndskraft mot cyberhot och att skapa en enhetlig reglering av cybersäkerhet inom både offentlig och privat sektor. Lagen ställer ökade krav på styrning, riskhantering och rapportering av IT- och informationssäkerhetsincidenter. Lagen syftar också till att säkerställa att verksamheter som bedriver samhällsviktiga tjänster ska arbeta med systematiska och riskbaserade säkerhetsåtgärder.

Föreskrifterna om anmälningsskyldighet föreslås även de träda i kraft den 15 januari 2026, vilket innebär att organisationer som omfattas av lagen ska kunna anmäla relevanta verksamheter och kontaktuppgifter till ansvarig myndighet från detta datum. Region Västerbotten kommer att omfattas av denna anmälningsskyldighet.

Föreskrifter som rör utbildning och säkerhetsåtgärder samt incidentrapportering och informationsskyldighet förväntas träda i kraft under mars 2026. Det innebär att verksamheterna får en övergångsperiod för att anpassa sina interna processer och säkerhetsrutiner till de nya kraven.

En viktig förändring i den nya lagstiftningen är att ledningsansvaret tydliggörs och fastställs till regionstyrelsen för respektive region. Det innebär att den högsta ledningen i organisationen, det vill säga regionstyrelsen, bär det yttersta ansvaret för att säkerställa att verksamheten uppfyller lagens krav på cybersäkerhet. Den nya cybersäkerhetslagen innebär ett tydligare ansvar för ledningen i varje organisation som omfattas av lagen. Ledningen har det övergripande ansvaret för att:

- säkerställa att organisationen bedriver ett systematiskt och riskbaserat cybersäkerhetsarbete
- fatta nödvändiga strategiska beslut för att uppfylla lagens krav
- tillse att resurser och kompetens finns för att genomföra säkerhetsåtgärder
- följa upp att styrning, intern kontroll och rapportering sker enligt lagens föreskrifter

Detta innebär att cybersäkerhet ska ingå i det övergripande ledningsansvaret och styrningen av regionens verksamhet. Regionens arbete med cybersäkerhet ska omfatta tekniska, organisatoriska, personella och fysiska säkerhetsåtgärder.

För att efterfölja den nya cybersäkerhetslagen och dess föreskrifter måste ledningen genomgå utbildning, regionen måste anmäla sig som verksamhetsutövare till berörd till tillsynsmyndighet samt upprätta rutiner för incidentrapportering.

Region Västerbotten får tilldelat medel för riktade statsbidrag för 2025 genom bland annat nationella överenskommelser och förordningar. Regionstyrelsen beslutar till vilka nämnder medlen ska tilldelas.

Regionen har fått information om ytterligare två riktade statsbidrag sedan senaste beslutet.

Regeringen har beslutat att fördela medel till att stötta regionerna i arbetet med att underlätta flexibla övergångar mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Region Västerbotten har rekvirerat 2 miljoner kronor för 2025 från Socialstyrelsen. Medlen föreslås fördelas i sin helhet till Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Kulturrådet har beviljat Region Västerbotten bidrag till svenskt värdskap för Arctic Art Summit. Bidraget gäller 1,5 miljoner kronor och föreslås i sin helhet ska gå till Regionala utvecklingsnämnden.

Förslaget på fördelningen utgår ifrån villkoren för bidragen ska uppfyllas.

Det beslutade initiativärendet innehåller nio åtgärder för att utveckla primärvården i Region Västerbotten, med fokus på resursförstärkning, kompetensutveckling, närmare vård för patienten, teamarbete, förebyggande arbete, psykisk ohälsa, uppföljning och ökad tillgänglighet.

I initiativärendet gav nämnden förvaltningen i uppdrag att återrapportera en bild över hur en användarvänlig lösning kan utformas så att medborgare snabbt kan få kontakt med primärvården, många av punkterna hänger ihop och har ett inbördes beroende till varandra. I förvaltningens beredningsarbete framkom det tydligt att det inte finns en enda lösning, utan flera. Dessa lösningar är dessutom beroende av samtliga nio åtgärder som förslagits. Både hälso och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen har under 2025 och 2026 nämndmål som stödjer denna riktning, till exempel öka tillgängligheten via telefon och webbtidbok. Nämndplanerna lyfter också behovet av att utveckla användarvänliga digitala tjänster. En viktig frågeställning är om vi behöver göra om arbetet i grunden eller justera det vi redan har samt de utvecklingsinitiativ som pågår. Svaret är både ja och nej. Västerbottens invånare har en mycket hög digital mognad och använder våra tjänster i högre grad år efter år. Under 2025 har en rad olika åtgärder genomförts för att förbättra användarvänligheten och kommer vidare att utvecklas.

Identifierade svagheter är att vi har för låg telefontillgänglighet, varierad grad av tider till exempel för webbtidbok och uppkoppling av de digitala tjänsterna. För att möta initiativets syfte är det två huvudsakliga åtgärder som krävs, den ena är en tydlig riktning för hur vi ska arbeta och hur vårt erbjudande till de vi är till för, bl.a. öka nyttjandet av webbtidboken. Den andra är att öka upp telefontillgängligheten. Tydligare riktning, krav på förändrade arbetssätt och schemaläggning som stöd för båda perspektiven är ett fokusområde som kommer hanteras inom ansvarsramen för hälso och sjukvårdsdirektören. Det andra är fortsatt utveckling av digitala tjänster som skapar förutsättningar för effektivare arbetssätt och det ligger inom regiondirektörens ansvarsområde.

Handlingsplan för folkhälsa och funktionsrätt bygger på Region Västerbottens strategi för folkhälsa och funktionsrätt, som beslutades i regionfullmäktige i oktober 2024 (Dnr:RS 2214:36–2023, §157). Handlingsplanen fastställdes av regiondirektören den 22 september 2025 (Dnr: RS 734–2025). Målet med strategin och tillhörande handlingsplan är att skapa ett samhälle där alla individer har möjlighet att leva ett hälsosamt och meningsfullt liv.

Handlingsplanen ska vägleda regionens arbete utifrån strategins fyra prioriterade områden. Aktiviteter kopplat till prioriteringarna som beskrivs i handlingsplanen ska ligga till grund för arbetet av regionens verksamhetsplanering under tidsperioden 2025–2030. Regionens verksamheter uppmuntras att identifiera egna insatser som kan bidra till strategins prioriteringar. I arbetet ska samverkan med civilsamhället ingå.

Handlingsplanen följs upp av Region Västerbottens beredning för funktionshinder och samverkan (beredning under hälso- och sjukvårdsnämnden) samt beredning för folkhälsa (beredning under regionstyrelsen) genom löpande information under åren om hur arbetet fortskrider inom deras ansvarsområden. En gång per år lämnas en kortfattad sammanställning av arbetet till regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden för kännedom.

Handlingsplanen kommer att revideras år 2027. Respektive förvaltningschef ansvarar för implementering och uppföljning av de aktiviteter som faller under respektive förvaltningsområde.

Under 2025 har Länsstyrelsen lett ett arbete med representanter från Trafikverket Nord, Försvarsmakten norra militärregionen, Norra civilområdeskansliet, Region Västerbotten, Länstrafiken i Västerbotten AB samt Bussgods AB avseende Vägtrafikombud enligt förordning (1991:1216).

Enligt förordning (1991:1216) om vägtrafikombud ska länsstyrelsen bestämma antal vägtrafikombud i länet och omfattningen av vägtrafikområde efter samråd med Transportstyrelsen. Det är Länsstyrelsen som ska utse vägtrafikombuden i Västerbottens län. Vägtrafikombuden skall i fred delta i övning, utbildning och beredskapsplanläggning av transporter för att i krig kunna verka för att transportresurserna utnyttjas för totalförsvarets bästa.

Länsstyrelsen har i samverkan med deltagande aktörer kommit till slutsatsen att Västerbottens län bör utgöra ett vägtrafikområde. Att länet utgör ett vägtrafikområde stämmer överens med hur tilltänkta vägtrafikombud är verksamma idag vilket förenklar deras förmåga att ställ om verksamheten till krigsförhållanden.

Vidare anses det att om länet utgör ett vägtrafikområde så förenklas arbetet med att få en övergripande bild över hela länets behov samt att det åstadkommer gemensam inriktning och samordning av länets transportresurser.

Länsstyrelsen Västerbottens bedömning är att Vägtrafikombudet utgör totalförsvarets transportsamordnare vad gäller person- och godstransporter.

Västerbotten ska ha två ordinarie vägtrafikombud, ett som ansvarar för persontrafik och ett som ansvarar för godstrafik. Grunden för detta beslut fattas utifrån rådande marknadsstruktur i Västerbotten. Bedömningen är att detta upplägg kommer säkerställa att rätt kompetens och förmåga finns hos respektive vägtrafikombud.

För att vägtrafikombuden ska kunna utföra sina uppgifter kommer de ingå i länets samverkansstruktur och vara ansvariga för att regelbundet samla in lägesbilder från resursägarna i länet vid krig. Med detta som grund kommer vägtrafikombuden ha kännedom om resurstillgångarna i länet och en uppdaterad bild av vilka behov som finns hos länets aktörer.

Förslag avseende vägtrafikområde och persontrafikombud har utarbetats och förankrats med deltagande aktörer. Länsstyrelsen har genomfört samråd med Transportstyrelsen. Transportstyrelsen har tillstyrkt Länsstyrelsen Västerbottens förslag.

Länsstyrelsen har med stöd av 1§ Förordning (1991:1216) om vägtrafikombud beslutat att
• Västerbottens län ska utgöra ett vägtrafikområde,
• länet ska ha två ordinarie vägtrafikombud, ett persontrafikombud och ett godstrafikombud. För dessa ombud ska även ersättare utses för att säkerställa uthållighet för tjänstgöring dygnet runt vid behov.

Med anledning av beslutet ovan har Region Västerbotten att fatta beslut om vilken person som Region Västerbotten föreslår Länsstyrelsen utser till persontrafikombud och vilka två personer som Region Västerbotten föreslår Länsstyrelsen utser till ersättare för persontrafikombudet.

Föreslagna personer är anställda av Länstrafiken i Västerbotten AB och förslaget är förankrat med bolaget.

Regionstyrelsen har överlåtit beslutanderätt till delegat enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas till styrelsen. Redovisningen innebär inte att styrelsen får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan styrelsen återta lämnad delegation.

Redovisning av beslut fattade på delegation:

Arbetsutskottets beslut
2025-11-25, § 207 - Förhandling mellan arbetsgivare och fackliga organisationer 2025
Ärendegrupp 2.3

Beslut fattade på delegation av regiondirektör
Förteckning 2025-12-09 RS 10:8-2025

Beslut fattade på vidaredelegation
Förteckning 2025-12-09 RS 11:8-2025