Möte 2023-04-18

Förslag till föredragningslista är upprättad.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Nämnden har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.

Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering. Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts:
Håkan Andersson (C) - Utöka sjukstugornas utrusning för barnavård - HSN 391-2023
Max Fredriksson (KD) - Primärvårdens första linjes psykiatri - HSN 390-2023
Ulf Wahlström (M) - Primärvårdens arbetsmiljö - HSN 384-2023

Hälso- och sjukvårdsdirektörens information
Planeringen för sommaren redovisas tillsammans med stängningar och neddragningar i verksamheten. Forskningen som bedrivs på NUS har utvärderats med ett bra utfall. Information om fullmäktigeuppdragen till nämnden där uppdraget om kartläggning av tjänster och funktioner tar mest tid. Även information om Handlingsplan mot målbild 2030 ges.

Statsbidrag  
Redovisning av riktade statsbidragen ges samt hur förslaget har beretts och fördelningen mellan styrelsen och nämnden.

Plan för ambulans
Ambulansplan och återtagande av ambulansverksamheter på fyra orter i länet redovisas.

Fastighetsprojekt
Investeringsplan 2024-2027 redovisas, vad som är planerat men ej beslutat, beslutat och planerat, och beslutat och pågående. Föreslagen ramökning med motiv och konsekvenser samt effekter, risker och konsekvenser med av nuvarande plan och ram 2024-2027.

Tandvård
Läget i tandvården och folktandvården presenteras.

Tillgänglighet
Tillgängligheten för regionen presenteras, den innefattar bland annat uppfyllnad av vårdgarantin, besvarade samtal och medicinsk bedömning inom tre dagar.

Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar per mars en ackumulerad negativ avvikelse mot budget på 207 miljoner kronor. Under perioden har intäkterna varit 6 procent lägre än föregående år medan kostnaderna ökat med 10,4 procent.

Intäkterna samlat redovisar ett underskott mot budget för perioden på 5 miljoner kronor, varav vårdintäkterna ett överskott på 14 miljoner kronor. Överskottet för vårdintäkter har i sin helhet bokförts under mars månad och jämfört med samma period 2022 är ökningen för dessa 26 miljoner kronor eller 6,4 procent. Patientintäkter och tandvårdsintäkter redovisar fortsatt underskott som för perioden uppgår till 25 miljoner kronor.

Kostnaderna redovisar ett underskott mot budget på totalt 202 miljoner kronor där underskott inom personalkostnader uppgår till 132 miljoner kronor. Kostnadsnivån för personalkostnader jämfört med föregående år har ökat med 9,6 procent med stor påverkan av utbetalat lönetillägg för perioden december-mars.  Produktionskostnaderna och kostnaderna för köpt utomlänsvård har varit höga i mars månad

Vid sammanträdet den 17 januari beslutades det om återkommande information till nämnden gällande förlossningsverksamheten vid Lycksele lasarett.

Det har genomförts en risk och konsekvensanalyser av kommande omorganisation av förlossningsverksamheten. Ett samverkansmöte mellan primärvården och Centrum för obstetrik och gynekologi planereras för att samordna svårigheter i genomförandet. Nuläget presenteras med bland annat avrop för läkare, man har inte fått några svar på avrop för läkare måndag-fredag, nu arbetar man vidare för att se om man kan öppna akutgyn. Studiebesök planeras v19  till Falun och Stockholm inför uppstart barnmorskeledd förlossning i Lycksele. Gällande sommarplaneringen så saknas det barnmorskor i Umeå främst v29-32.

I juni 2021 initierade hälso- och sjukvårdsnämnden ett arbete för att ta fram en handlingsplan för att säkerställa långsiktig bemanning av barnmorskor inom förlossningsvården. Nämndens styrning och kontroll över arbetet har dock, enligt revisorernas rapport, inte varit tillräcklig. Revisorerna har i sin rapport lämnat följande rekommendationer till nämnden:

• Besluta om vilka åtgärder som behövs för att trygga bemanningen inom förlossningsvården.
• Säkerställ att beslutade åtgärder genomförs och att verksamheten får tillräckliga förutsättningar att genomföra åtgärderna.
• Utvärdera om genomförandet av handlingsplanen får avsedd effekt. Om önskat resultat inte uppnås kan nämnden behöva besluta om ytterligare åtgärder för att säkerställa bemanningen inom förlossningsvården.
• Utred och klargör hur beslut om stängningar av verksamheter ska fattas. Säkerställ att besluten tas i enlighet med lagstiftningen och delegationsordningar.

Ett yttrande har upprättats som svar på revisorernas rekommendationer.

Regionens revisorer har 16 december 2022 överlämnat missiv gällande granskning av uppskjuten vård 2022. Granskningsrapporten har tillställts hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen. Revisorerna beskriver i sin rapport att hälso- och sjukvårdsnämnden under år 2022 löpande har fått information om läget inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och om tillgängligheten utifrån vårdgarantin. Revisorerna bedömer dock att nämnden inte har haft en tillräcklig styrning och kontroll över hanteringen av den uppskjutna vården och gör följande slutsatser:

Nämnden har varit för passiv och inte i tillräcklig grad beslutat om direktiv eller åtgärder med anledning av den försämrade tillgängligheten som uppstått under år 2022.
Utöver översiktliga redogörelser och uppföljning av vårdgarantin saknas fördjupade analyser av kapacitetsproblem och det faktiska behovet av vård. Vårdgarantin omfattar inte alla patientgrupper och ger inte en tillräcklig bild av de faktiska behoven av vård. Det finns risk att begränsad uppföljning påverkar nämndens styrning. På lång sikt kan det medföra att patienter med stora och komplexa vårdbehov inte prioriteras.

Styrningen av riktade statsbidrag med koppling till uppskjuten vård har utvecklats i jämförelse med tidigare granskning. Ansvarsfördelningen mellan regionstyrelsen och hälso-och sjukvårdsnämnden behöver dock bli tydligare. Även regionens riktlinjer för fördelning av statsbidrag behöver vissa förtydliganden. Med utgångspunkt från granskningen lämnar revisorerna följande rekommendationer till hälso och sjukvårdsnämnden:

Säkerställ en mer utvecklad uppföljning med fördjupade analyser av behovet av vård och behovet av insatser. Bli mer aktiv i den strategiska styrningen av hälso- och sjukvården. Säkerställ att det finns en långsiktig planering för hur regionen ska uppnå vårdgarantin och behovet av vård för andra patientgrupper. Revisorerna lämnar samtidigt följande rekommendationer till både regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Verka för att ansvarsfördelningen mellan regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden om fördelningen av statsbidrag blir tydligare reglerad i reglementen. Se till att det av riktlinjerna i regionen för fördelning av statsbidrag tydligare framgår att det är hälso- och sjukvårdsnämnden som ska besluta om statsbidrag till nämndens verksamheter.

Ett yttrande har upprättats som svar på revisorernas rekommendationer.

Riktlinje för ärendeberedningen i hälso- och sjukvårdsnämnden antogs 22-01-13 § 7. Syftet med riktlinjen är att öka kunskapen om ärendeberedningen samt slå fast hur nämndens ärendeberedning ska gå till för att ärenden ska beredas på ett enhetligt och effektivt sätt. Med anledning av en ny mandatperiod med en förändrad organisation har riktlinjen reviderats och anpassats till den nya organisationen med beredningar i stället för utskott inom nämnden. Revideringen innebär endast mindre anpassningar av texten.

Parallellt med riktlinjen upprättades även ett rutindokument som mer konkret beskriver hur ärendeberedningen inom förvaltningen ska gå till. Rutindokumentet vänder sig främst till sakkunniga i förvaltningen som bereder ärenden till hälso- och sjukvårdsnämnden och regionfullmäktige. Rutindokumentet kommer att revideras utifrån samma grunder.

Det har under flera års tid har framförts behov av ett Centrum mot våld i Södra Lappland. En centrumbildning har en viktig roll både i det stöd och den vård som erbjuds men även som en trygghet för medarbetare inom andra verksamheter att hänvisa vidare till. Behoven har även uppmärksammats av regionens Lokala ArbetsGrupp (LAG) för våld i nära relationer som ingår i regionens organisation för kunskapsstyrning.

I Umeå och Skellefteå finns sedan tidigare Centrum mot våld som bemannas av personal från både Region Västerbotten, Umeå kommun och Skellefteå kommun. Avsaknaden av ett Centrum mot våld i Södra Lappland innebär att Region Västerbotten inte kan erbjuda en jämlik vård i hela regionen.
2022 gav HSN ett uppdrag som har behandlats av en regional arbetsgrupp under ledning av Närsjukvårdsområde Södra Lappland. Uppdragets slutsatser har sammanfattats i en rapport som delgivits nämnden i samband med årsrapportering 2022.

En inventering gjordes tillsammans med kommunerna, som visade att nuvarande arbete inom området varierar mellan dem. Inställningen var genomgående positiv till ett samarbete mellan regionen och kommunerna i ett Centrum mot våld. Det finns en stor medvetenhet om svårigheterna för små kommuner att själva kunna erbjuda de stödinsatser som krävs. Kommunerna betonade behov av ett regionalt samarbete för att möta upp de sällanhändelser som kan vara extra svåra att hantera. För att kunna uppfylla de lagkrav som ställs och de behov som finns behövs samverkan.

Förutsättningar och förslag på upplägg för bildandet av ett gemensamt Centrum mot Våld beskrivs i slutrapporten från utredningsuppdraget som genomfördes under 2022 enligt bilaga. 

Vid nämndens sammanträde den 16 februari 2022 gavs ett uppdrag till förvaltningschef att ta fram en plan för ambulanssjukvården. Planen uppdrogs att innehålla mål och responstider, beskrivning av tillgängliga resurser och ambulanssjukvårdens organisation. I planen, som nu tagits fram av ambulanssjukvården på förvaltningschefs uppdrag, berörs även kompetenskrav och kompetensutveckling för ambulanssjukvårdens medarbetare. En särskild handlingsplan för att förbättra responstider finns i en bilaga till planen.

Region Västerbotten har mottagit medel från ett antal nationella överenskommelser och riktade statsbidrag för 2023. En stor del av medlen (234 000 tkr av totalt 277 526 tkr) finns redan utfördelade i budgetram medan delar av de största bidragen fördelas årligen på förslag av en förvaltningsövergripande beredningsgrupp.

De kvarvarande medel för fördelning mellan HSN och RS som omfattas av beredningsgruppens förslag är:

Psykisk hälsa, till kommuner &regioner för gemensamma insatser 17 748 tkr
Psykisk hälsa 10 994 tkr
Kvinnors hälsa 11 805 tkr
God och Nära Vård 931 tkr
Ökad tillgänglighet 44 462 tkr
Cancervård 86 tkr

Medel för att täcka overheadkostnader för tidigare medel lagda i ram uppgår till 42 000 tkr vilka enligt beredningsgruppens förslag tas från överenskommelsen Ökad Tillgänglighet.

Totala medel att fördela uppgår därefter till 43 526 tkr.

Beredningsgruppen har sammanträtt vid två tillfällen och har kommit fram till föreslagen fördelning enligt nedan:

Psykisk hälsa, till kommuner &regioner för gemensamma insatser 17 748 tkr
-Fördelas i sin helhet till RS (FoU socialtjänst)

Psykisk hälsa 8 000 tkr
-Fördelas med 6 500 tkr till RS (primärvård beställare) respektive 1 500 tkr till HSN

Kvinnors Hälsa 8 000 tkr
-Fördelas med 1 750 tkr till RS (primärvård beställare) respektive 6 250 tkr till HSN

Ökad tillgänglighet 9 778 tkr fördelas till HSN

Regionstyrelsen beslutar om fördelning av medel till och inom regionstyrelsen samt om medel till hälso- och sjukvårdsnämnden. Nämnden beslutar sedan om hur fördelningen ska göras inom nämndens område.

Enligt beredningsgruppens förslag fördelas medel inom Hälso- och sjukvårdsnämnden enligt följande:

Psykisk hälsa 1500 tkr fördelas i sin helhet till Barn- och Ungdomspsykiatrin

Kvinnors hälsa 6 250 tkr fördelas med 250 tkr till Psykiatrin i Södra Lappland och 6 000 tkr till CFOG för särskild satsning i glesbygd

Ökad tillgänglighet 9 778 tkr fördelas i eget separat beslut i maj.

Beredningen för primärvård och tandvård har vid sitt sammanträde den 4 april tagit del av den aktuella situationen i länet rörande tandhälsovården. Vid sammanträdet redovisades bakgrundsfaktorer, orsaker och långtidseffekter. 

Med anledning av informationen tillskriver beredningen hälso- och sjukvårdsnämnden för att uppmärksamma om tandvårdens akuta situation. Beredningen förordar vidare att nämnden uppmärksammar regionstyrelsen att ta del av de långsiktiga effekterna av ett minimalt folkhälsoarbete inom tandvården i länet och långtidseffekten av otillräckliga resurser. Beredningen önskar att nämnden uppmärksammar regionstyrelsen på behovet att vidta åtgärder rörande tandvården, både vad gäller folkhälsoarbetet och resurser för att säkerställa västerbottningarnas tandhälsa på långsikt. 

Region Västerbotten har en investeringsplan för åren 2024 - 2027 som omfattar både lokalförsörjning och underhåll av befintliga lokaler samt nyinvesteringar. Inom denna ram görs löpande prioriteringar baserat på behov. Justeringar kan göras genom att flytta fram projekt i tid eller genom att förlänga tiden för genomförande av redan påbörjade projekt. Båda dessa alternativ kräver risk- och konsekvensbedömningar.

Tre av projekten som bedöms angelägna för NUS med avseende på regionsjukvård, högspecialiserad vård och NHV-uppdrag är i 2024 års rambudget ofinansierade. Att skjuta dessa på framtiden skulle innebära ödesdigra konsekvenser för verksamheten.

En alternativ lösning är att omprioritera inom den befintliga ramen genom att förlänga genomförandetiden på redan startade pågående angelägna projekt. Även detta får oönskade konsekvenser och bör utgöra en absolut sista utväg. Med hänvisning till ovan förordar hälso- och sjukvårdsnämnden fullmäktige om att utöka budgetram för finansiering av dessa tre mycket angelägna fastighetsprojekt för 2024 med totalt 54,7 mkr. Detaljer med beskrivning av aktuella fastighetsprojekt, kostnadsberäkning och bedömda konsekvenser om investeringar skjuts upp eller omprioriteras inom ram beskrivs i detalj i Bilaga 1.

Beslut fattade av arbetsutskottet på delegation av nämnden
§ 57 Kurser och konferenser 2023. HSN 77:5-2023.

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation.
Förteckning.