Möte 2021-09-30

Lars Bäckström (C) utses att tillsammans med Anna-Lena Danielsson (S) justera protokollet. Justeringen sker digital den 7 oktober.

Ett förslag till föredragningslista har upprättats. 

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 30 september 2021 får personalföreträdare närvara vid hela eller del av nämndens sammanträde och samtliga ärenden undantaget ärende som rör upphandling där sekretess råder. Personalföreträdarna har rätt att delta i hälso- och sjukvårdsnämndens överläggningar men inte i besluten. Vidare har personalföreträdare inte rätt att lägga förslag eller få sin mening noterad i protokollet.

Enligt program.

Delårsrapport per augusti 2021 är Hälso- och sjukvårdsnämndens andra uppföljningsrapport till regionstyrelsen. I rapporten lämnas en sammanfattning av nämndens verksamhet, ekonomisk analys och rapportering av viktiga händelser. Till rapporten hörande Bilaga 1 redovisar uppföljning av nämndens internkontrollplan och Bilaga 2 utgör en redovisning av budgetomfördelningar 2021. Bilaga 3 utgör en redovisning av riktade uppdrag.

Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för, leder och samordnar politiskt specialistvård, regionvård, primär- respektive tandvård i egenregi. Nämndens uppdrag är att tillgodose västerbottningens behov av hälso- och sjukvård samt tandvård, ge högspecialiserad vård till befolkningen i norra regionen samt följa och driva utvecklingen inom forskning, innovation och utbildning. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar även för utvecklingen av kunskaps-, behovs- och produktionsstyrning inom nämndens ansvarsområde och för att hälso- och sjukvården tas tillvara som en regional tillväxtfaktor. Inom ramen för nämndens uppdrag finns även ansvar för funktionshinder och habilitering samt för arbetet med nationella minoritetsgrupper. Inom nämnden finns förutom ett arbetsutskott, ett utskott för funktionshinder och samverkan samt ett utskott för primärvård och tandvård.

Verksamhetsplanen utgör en del av Region Västerbottens sammanhållna politiska styrning. I verksamhetsplanen beskrivs prioriterade områden och indikatorer kopplade till de av regionfullmäktige beslutade inriktningsmålen. Vidare beskrivs de ekonomiska förutsättningarna och budget för 2022, vilka baseras på regionfullmäktiges resultatbudget för år 2022, finansiella mål och ekonomiska ramar per styrelse eller nämnd.

Nämndens verksamhetsplan ligger till grund för hälso- och sjukvårdsdirektörens planeringsanvisningar som anger riktlinjer för basenheternas verksamhetsplanering.

Som tidigare informerats nämnden har HSN fått 40,5 miljoner kronor i tillfälligt statsbidrag avseende utökad läkemedelsförmån. I beslutet från regionstyrelsen förordas att 5,0 miljoner kronor går till diabetshjälpmedel, vilket fördelas ut till berörda enheter i juni.

Återstående utrymme är totalt 35,5 miljoner kronor att fördela. Förslag på fördelning har upprättats och framgår av bilaga.

I regionens uppdragsbeskrivning till allmäntandvården framgår att det innefattar ett ”slutansvar” som innebär att identifiera och erbjuda tandvård till samtliga barn (3 - 23 år) som bor eller stadigvarande vistas i Västerbotten och som inte finns antecknade som patienter vare sig hos privat vårdgivare eller hos folktandvården. Uppdraget innebär att när patienten inte kommer till tandvården så måste folktandvården söka, identifiera, följa upp och bevaka eventuellt inflyttade eller utflyttade ej antecknade barn, för att fullfölja regionens uppdrag. Det tar tid och resurser från folktandvården att genomföra uppdraget och medför även att första besöket för de ej antecknade barnen uteblir och starten försenas eller inte genomförs alls. Orsakerna till att de ej antecknade barnen uteblir är flera, bland annat att vårdnadshavaren inte gjort ett aktivt val, barnet folkbokfört i Västerbotten men bor i annan del av landet eller världen.

Regionen har en ersättningsmodell för tandvården som gäller till dess att ny beslutas. Den aktuella ersättningsmodellen tar år 2021 inte hänsyn till uppdraget med ej antecknade barn. Därav ersätts inte folktandvården för sina insatser kring barn som inte antecknats hos någon utförare, vilket innebär att folktandvården inte får ersättning för att identifiera och följa upp dessa barn. Ersättningen år 2021 enligt modellen är 1136 kronor per barn och behandling exklusive. Under året prognostiseras att antalet ej antecknade barn utgörs av 9,4% eller 6234 st. Det innebär att prognos för året är ett belopp om ca 7,1 miljoner kronor som folktandvården går miste om i ersättning.

Inför LOV 2022 har vi lyft upp detta efter dialog med folktandvården och i ersättningsmodellen inför år 2022 kommer ersättning för ej antecknade barn finnas med.

Som en del av överenskommelsen God och nära vård år 2021 vill SKR tillsammans med regeringen stimulera till utveckling av ambulanssjukvården.

Förstärkning av ambulanssjukvården är ett av fyra övergripande utvecklingsområden inom överenskommelsen God och nära vård år 2021. Det omfattar totalt 2,4 miljoner kronor för region Västerbottens del och är ett nytt delområde. Regionerna ska genomföra insatser som syftar till att:

• utveckla ambulanssjukvården
• göra ambulanssjukvården mer jämlik och effektiv
• anpassa den till de förändringar som omställning till god och nära vård innebär

Medlen kan exempelvis användas till:

• Insatser som utvecklar ambulanssjukvården för att möta hela hälso- och sjukvårdens utveckling och behov. Det gäller såväl god och nära vård som högspecialiserad vård.
• Insatser för ökad effektivitet avseende responstider, exempelvis ökad samverkan med andra aktörer för omställningen till nära vård.
• Kompetenshöjande insatser för medarbetare inom ambulanssjukvården. Insatserna kan rikta sig till medarbetare inom hela larmkedjan.
• Insatser som ger utvecklade förutsättningar för samordning av sjuktransporter. Det kan t.ex. handla om samverkan mellan regioner och med andra aktörer som exempelvis den statliga räddningstjänsten.

Då hela det riktade bidraget i överenskommelsen för God och nära vård redan sedan tidigare år har fördelats till olika verksamheter i regionens permanenta budget, finns inte medel att frigöra inom överenskommelsen för det nya delområdet ambulanssjukvård år 2021. Insatserna enligt överenskommelsens delområde är väl kända av verksamheten och man har under året arbetat med utveckling. Från Hälso- och sjukvårdsnämnden och dess förvaltning har kommit önskemål om att se över möjligheter att finansiera denna del av överenskommelsen på annat sätt år 2021, då det inte ryms inom det riktade bidraget. Dialog har skett med regiondirektör och ekonomidirektör kring möjligheter att under år 2021 finansiera förstärkning av ambulanssjukvården enligt överenskommelsen God och nära vård genom medel från överskott från PCR tester. Det är ett statligt bidrag inom regionstyrelsen som regionen erhåller efter antal självtester som regioninvånare genomför.

I ett arvskifte efter privatperson är Hjärt- och Lungforskningen på Universitetssjukhuset i Umeå angett som testamentstagare. Av testamentet uttrycks inget mer specifikt ändamål. Arvet är utbetalat i form av fondandelar och aktier varvid värdet är beroende av marknadsläget och uppgår per 31 augusti 2021 till 1,3 miljoner kronor.

Enligt regionens riktlinjer (Riktlinjer mot korruption och muta) ska större donation eller gåva tas upp i respektive nämnd för officiellt mottagande. Ett sådant beslut ska innehålla förslag på fördelning till verksamhet och ändamål av dessa medel.

Förslaget är att medlen förvaltas centralt inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att fördela dessa medel till verksamhet inom ramen för medlens avsikt.

Vidare förslås de från arvet erhållna andelar och aktier att säljas av för att göra medlen tillgängliga för beslutat ändamål och att de hanteras i likhet med regionens kapitalförvaltning.

Hälso-och sjukvårdsdirektören gav i februari 2021 i uppdrag till VC för NHHC att göra en översyn av all neurorehabilitering och presentera ett förslag på organisation, lokalisering och uppdragsbeskrivning i syfte att säkra en fortsatt god neurorehabilitering inom länet.

Uppdraget har fokuserat på att hitta en lösning utifrån patienternas behov, att skapa förutsättningar för en personcentrerad vård, med rätt insats, vid rätt tidpunkt och en sömlös vård mellan enheter och vårdnivåer.

En viktig central förutsättning för en sådan vård är ändamålsenliga lokaler. Med anledning av byggnadsrelaterad ohälsa (BRO) har verksamheten från Neurorehab Sävar huserat i tillfälliga lokaler, först en period på Hotell Björken och nu placerade i byggnad 26 på NUS. Utifrån medicinsk utveckling och intentioner att utveckla samordning i verksamheten och mellan personal har utredningen föreslagit en samlokalisering av lokaler för verksamheterna Neurorehab Sävar och Neurorehab NUS.

Under sommaren 2021 har det framtagits ett förslag till lokallösning som bedöms möjlig att gå vidare med för att tillskapa ändamålsenliga lokaler för en samlad neurorehabiliterings-verksamhet. Fastighetsförvaltning/utveckling ligger inom regionstyrelsens ansvarsområde ärendet överlämnas till regionstyrelsen för fortsatt hantering efter HSN belsut.

Pneumokocksjukdomar är vanligast hos små barn och äldre vuxna. Det är också tydligt att individer med vissa kroniska sjukdomar och tillstånd samt individer med kraftigt nedsatt immunförsvar löper en ökad risk att drabbas av livshotande sjukdom till följd av pneumokocksjukdom. Risken för invasiv pneumokocksjukdom (IPD; allvarlig pneumokocksjukdom där bakterien till exempel hittas i ryggmärgsvätska eller blod), ökar kraftigt med stigande ålder.

Pneumokocksjukdom utgör en stor börda för sjukvården, de drabbade personerna och samhället. Både IPD och lunginflammation orsakad av pneumokocker kan leda till nedsatt funktion under flera månader med sjukskrivningar och försämrad livskvalitet som följd.

Med en åldrande befolkning med ett ökande vårdbehov kan en förbättrad vaccinationstäckning var en väg att gå för att minska belastningen på sjukvården men även för att minska mänskligt lidande och död.

I Sverige ligger frågan sedan en tid hos regeringen huruvida ett nationellt särskilt vaccinationsprogram för pneumokocker till riskgrupper ska införas. Folkhälsomyndigheten (FoHM) har rekommenderat ett särskilt nationellt program för vaccination mot pneumokocker från 75 års ålder där åldersgränsen är beräknad med hälsoekonomiska metoder. Vaccinationer inom ramen för nationella program ska erbjudas kostnadsfritt av landsting och kommuner och staten står för kostnaden.

En majoritet av landets regioner erbjuder redan idag gratis pneumokockvaccin på regionernas bekostnad från 65 års ålder vilket också är åldersgränsen för riskgrupp enligt Folkhälsomyndigheten.

Det finns två sorters pneumokockvaccin tillgängliga i Sverige varav det ena ingår i barnvaccinationsprogrammet (Synflorix® el Prevenar13®). Det andra vaccinet, Pneumovax®, ges till äldre och riskgrupper. Gratis pneumokockvaccin föreslås införas i samband med årets säsongsvaccination. Beslutet ställs till regionstyrelsen, som ansvarar för primärvårdsbeställningen.

Region Västerbotten ansvarar för offentligt driven hälso- och sjukvård i Västerbottens län. Finnmarkssykehuset HF, Sámi klinihkka- Samisk nasjonal kompetansetjeneste psykisk helse og avhengighet i Norge: härefter SANKS. SANKS har ett nationellt ansvar för att säkerställa en likvärdig psykiatrisk vård till barn, unga och vuxna personer som har speciella behov eller önskemål i relation till samiska språk och samisk kultur. SANKS erbjuder språkligt och kulturellt tillrättalagd diagnostik och behandling. Någon motsvarande institution eller enhet finns inte i Sverige.

Parterna har därför genom kunskapsnätverket för samisk hälsa där Region Norrbotten, Region Jämtland Härjedalen och Region Dalarna också ingår arbetat fram en överenskommelse som syftar till att reglera vård och behandling på SANKS mellan Region Västerbotten och SANKS. Samt att parterna etablerar samarbete och kunskapsutbyte för att förebygga psykisk ohälsa och utveckla vården för den samiska befolkningen.

Målgruppen för avtalet är barn, unga och vuxna med psykisk ohälsa och/eller beroendeproblematik samt anhöriga/närstående som omfattas av Region Västerbottens vårdansvar, som har behov av SANKS språkligt och kulturellt tillrättalagda diagnostik och behandling samt anställda i behov av kunskapsinhämtning inom Region Västerbotten och anställda inom SANKS.

Region Västerbotten har beretts möjlighet att yttra sig om promemoria för ”Ökad kvalitet i rättsintyg”.

Promemorian föreslår en ändring mot att Rättsmedicinalverket ska vara den instans som, efter att ha gett andra myndigheter (Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Socialstyrelsen) tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om rättsintygens innehåll och utformning. I tidigare skrivning står att Rättsmedicinalverket skall samverka med dessa andra myndigheter.

Regionen ställer sig positiva till ändringen i syfte att öka kvaliteten på rättsintyg och har för övrigt inget att invända.

Region Västerbotten välkomnar översynen av nuvarande lagstiftning för att stärka den personliga assistansen. Regionen ser fördelar med att utredaren föreslår att en lagstiftning ersätter nuvarande föreskrift avseende egenvård.

Konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt barns rättigheter är utgångspunkt för utredningen och anger riktningen för utformning av verksamheten. Att invånare kan och får ta ansvar för sin egen hälsa och får det stöd de behöver är också målbilden för regionens hälso-och sjukvård. Utredningen har kontinuitet, förutsägbarhet, kvalitet och rättssäkerhet som viktiga parametrar vid utformning av den nya lagstiftningen. Regionen vill särskilt lyfta fram att även samordning och samverkan är centrala aspekter att ta med vid översynen av nuvarande lagstiftning.

Den personliga assistansen ska vara individuellt utformad, bidra till självständighet och kunna ges i olika situationer när annan lagstiftning inte räcker till för att tillgodose personens behov. Regionen har valt att i huvudsak yttra sig i de delar som handlar om personlig assistans för stöd vid egenvårdsinsatser.

Region Västerbotten ser positivt på utredarens förslag och anser att betänkandet lyfter många viktiga aspekter, inte minst utifrån den enskilda människans behov av samordning och helhetssyn.

Utredaren har gjort noggranna fördjupningar när det gäller primärvårdens uppdrag kring psykisk hälsa och regionen anser att utredningens bedömningar är bra och balanserade. Utredaren har tydliggjort många djupgående brister och orsaker till att det ser olika ut i primärvården idag, både när det gäller kompetens, resurser, organisering och uppdrag som när det gäller bedömning, behandling, samverkan och insatser för patienter med psykisk ohälsa.

De konkreta förslagen för att stärka och utveckla primärvården i denna riktning är dock få och ansvar för att genomföra utredarens bedömningar adresseras inte alltid. Därmed finns en viss farhåga att konkreta förbättringar för individer med psykisk ohälsa ej kommer till stånd, eller tar onödigt lång tid, även om ansatsen i betänkandet utgår från personcentrering.

I bifogat yttrande finns Region Västerbottens synpunkter på ett antal specifika förslag och bedömningar i utredningen.

Region Västerbotten har beretts möjlighet att yttra sig om SOU 2021-34 ”Börja med barnen”. Centrala barnhälsovårds teamet (CBHV) i Region Västerbotten, Kompetenscentrum för mödra- och barnhälsovård, Barnpsykiatriska kliniken samt Barn- och ungdomscentrum Västerbotten är tacksamma över utredningens intentioner och har upprättat ett yttrande ur ett pediatriskt, barnpsykiatriskt samt barnhälsovårds- och familjeperspektiv. Centrum för barnhälsovården i region Västerbotten välkomnar att ett nationellt hälsovårdsprogram till barn och unga tas fram.

Regionens revisorer har den 29 mars 2021 överlämnat missiv gällande granskning av riktade statsbidrag år 2020. Granskningsrapporten är ställd till Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden och syftet har varit att granska och bedöma om styrelsen och nämnden har säkerställt en tillräcklig styrning och kontroll över de riktade statsbidragen. Revisionen har granskat ärendeberedningen 2020 och lämnat tre rekommendationer till Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Med utgångspunkt i granskningarna lämnar revisorerna följande rekommendationer till Hälso- och sjukvårdsnämnden:

• Säkerställ att det i verksamheternas ramar tydliggörs hur stor del som är riktade statsbidrag.
• Tydliggör ansvar och befogenheter för de riktade statsbidragen inom nämndens område, såväl på politisk- som på tjänstepersonnivå.
• Upprätta tydliga riktlinjer för hantering av riktade statsbidrag inom nämndens område. Riktlinjerna bör innehålla allt ifrån ansökan av bidrag till återrapportering av uppnådda resultat.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har utifrån rekommendationerna upprättat ett yttrande till revisionen.

Revisorerna har genomfört en granskning av om regionstyrelsens, nämndernas och utskottens verksamhetsområden och inbördes förhållanden är tydligt reglerade utifrån kommunallagens och fullmäktiges krav.

Revisorernas slutsats är att regleringen av ansvarsförhållanden mellan regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden behöver ses över så att de uppfyller kraven i kommunallagen. Även regionstyrelsens och nämndernas reglering av ansvar och befogenheter för förvaltningscheferna behöver tydliggöras.

En motion med rubriken ”Dags att utveckla undersköterskeyrket” har inlämnats till Hälso- och sjukvårdsnämnden av Marianne Normark (L) med flera, att besvara. Motionärerna framhåller att antalet undersköterskor har kraftigt minskat de senaste 20 åren i landstingen och regionerna och ökningen har skett i kommunerna. De närmaste åren kommer ca 25 000 undersköterskor att behöva rekryteras inom sjukvården i Sverige, även många i Västerbotten. Motionärerna föreslår att Region Västerbotten tar initiativ för att skapa specialistutbildningar för undersköterskor.

Ett svar till motionen har upprättats. Av svaret framgår att Vård- och omsorgsutbildningen blir nationellt reglerad från sista juni 2021 på både gymnasie- och vuxenutbildningsnivå. Det innebär att grundutbildningen kommer att säkras för samtliga branscher inom psykiatri, funktionshinder, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Det finns i nuläget inget behov av att initiera ytterligare utbildningar utöver de som redan genomförs.

En motion med rubriken Psykiatriambulans avstigmatiserar psykisk ohälsa har inlämnats till Hälso- och sjukvårdsnämnden av Marianne Normark (L) med flera. Motionären framhåller att psykisk sjukdom behöver behandlas på ett likvärdigt sätt som kroppslig sjukdom. I många fall handlar det om liv och död, på samma sätt som när det handlar om en patient med hjärtattack. Det är en logisk tanke att personer som behöver kan få hjälp av en specialiserad psykiatriambulans. Att drabbas av akut psykisk sjukdom är inte kriminellt och det ger helt fel signaler när det är polisen istället för vården som möter patienten när denne mår som sämst.

Syftet med psykiatriambulansen är att från början kunna ge patienter med akut psykisk sjukdom omhändertagande från vården. Tidigare har personer med förvirring, svår oro eller i värsta fall akut självmordsrisk vanligtvis hämtats av polisen. Behovet av en psykiatriambulans blir mer och mer aktuell eftersom den psykiska ohälsan ökar bland befolkningen.

Ett svar har upprättats. Av svaret framgår att det finns svårigheter i tillskapandet av en Psykiatriambulans. Det gäller till exempel kostnader, bemanning, sysslor när personalen inte är aktiva i ambulansen, avstånd i länet med mera. Den stora utmaningen ambulanssjukvården i Västerbotten har, är att ge likvärdig vård till alla medborgare trots de långa avstånden. Lösningar som passar tätbefolkade områden, passar inte nödvändigtvis Region Västerbotten. En dedikerad ambulans är förmodligen inte det mest effektiva sättet att täcka hela Västerbotten och nå de patienterna som är i akut psykiatriskt stöd.

En motion har inkommit med rubriken inför allmän screening av kolorektalcancer från Thommy Bäckström (L). Motionären framhåller att kolorektal cancer, är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige och den drabbar främst äldre människor. En tidig upptäck skulle innebära godare chansen att överleva kolorektal cancer. Motionären yrkar att Region Västerbotten planerar för en allmän screening av kolorektal cancer för både män och kvinnor, syftande till start senast år 2023.

Ett svar till motionen har upprättats. Av svaret framgår att nationell screening för tjock- och ändtarmscancer påbörjas under 2021 i region Dalarna, Skåne, Örebro, Östergötland och Norrbotten. Under 2022 kommer fler regioner att ingå och under 2023 beräknas samtliga svenska regioner ingå. Preliminärt kommer Jämtland/Härjedalen och Västernorrland att starta under 2022 och Västerbotten under våren 2023.

Koloskopi utförs idag i Umeå, Lycksele och Skellefteå och dessa enheter kommer att utföra koloskopi på personer med blod i avföring som identifierats i screeningprogrammet. Det är förnärvarande kö till koloskopiundersökning Umeå. Medel har avsatts för utökad koloskopi-verksamhet i syfte att minimera köer och tillskapa tillräcklig kapacitet vid införande av screening för tjock- och ändtarmscancer i Västerbotten.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har i samband med fastställande av delårsrapport per april uppmärksammat regionfullmäktige på att nämnden inte klarar uppdraget inom angivna ramar. Nämnden beskriver att ytterligare åtgärder, utöver omställningsplanen, inte bedömts vara möjliga under rådande pandemi. Prognosen var att belastningen på vården sjunker i takt med minskad smittspridning och att under hösten kan acceleration av aktiviteterna i omställningsplanen ske.

Regionfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 22 juni att regionstyrelsen får i uppdrag att föra dialog med hälso-och sjukvårdsnämnden om hur omställningsplanen och dess aktiviteter kan accelereras under hösten. Hälso- och sjukvårdsnämnden fick uppdraget att till regionfullmäktige i november 2021 rapportera om hur det arbetet går. En skriftlig sammanställning över vidtagna och planerade åtgärder har upprättats.

Folktandvården i Västerbotten har sedan 2012 haft uppdraget från fullmäktige att basera sina årliga justeringar av tandvårdstaxan på Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets (TLV) referenspriser och dess justeringar. För allmäntandvård följer Folktandvården TLV:s referenspriser och för specialisttandvård gjordes en justering inför 2015 för att nå kostnadstäckning vilket medförde en höjning ovan referenspris.

Ett förslag till tandvårdstaxa för perioden 15 januari 2022 till och med 14 januari 2023 har upprättats. Förslaget innebär att taxorna för allmäntandvård och specialisttandvård föreslås uppräknas med landstingsprisindex, LPIK, som för 2022 är beräknad till 2,5 %. Årets uppräkning av TLV:s referenspriser beräknas i medel ge en höjning på 1,5 % för både allmäntandvård och specialisttandvård. Detta innebär att tandvårdstaxan för allmäntandvården kommer att ligga 1 % över de av TLV fastställda referenspriser för 2022 och tandvårdstaxan för specialisttandvården 11 % över referenspriset för specialisttandvård (10 % 2021). Ett fåtal utvalda åtgärder ligger utöver denna nivå, vilket är i enlighet med beslut från föregående år.

För att skapa en enhetlighet mellan taxor för jourverksamhet och ordinarie verksamhet togs tillägget om ett 50 % påslag på tandvårdstaxans åtgärder för helgjour bort 2017. Denna förändring har medfört en ökad belastning på jourverksamheten. För 2022 föreslås därför att tillägget om ett 50 % påslag för jourverksamhet återinförs.

Vidare föreslås att taxorna för lokala åtgärder, som inte ingår i det statliga tandvårdsstödet, justeras för beräknad kostnadsökning.

Den interna taxan som reglerar åtaganden mellan regioner föreslås uppräknas med landstingsprisindex, LPIK

Ersättningen för munhälsobedömning/utbildning justeras sedan 2017 årligen. Ett förslag till ny ersättning har upprättats. Här framgår att ersättningen för munhälsobedömning/utbildning vid uppsökande verksamhet även föreslås uppräknas med LPIK för 2022

Anmälan av återrapportering till  Inspektionen för vård och omsorg. I juni 2020 inledde IVO, med anledning av den pågående smittspridningen av Covid-19, en tillsynsinsats med fokus på medicinsk vård och behandling för äldre som bor på särskilda boenden. Tillsynen riktade sig till samtliga kommuner och regioner.  Sedan tillsyn inletts har region Västerbotten återkopplat utifrån IVO:s begäran. Till nämnden anmäls aktuell redovisning av pågående arbete inom Region Västerbotten utifrån begäran i tillsynsärende 3.5.1-21311/2020.

Översyn och förslag till revidering av utskottets uppdragsbeskrivning har initierats av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Förslag till reviderat uppdrag har upprättas utifrån utskottets diskussion i juni. Av förslaget framgår förtydligande om beredning av ärendet, då motioner ska beredas i särskild ordning samt att ekonomisk uppföljning ska vara skriftlig.

Översyn och förslag till revidering av utskottets för funktionshinder och samverkans uppdragsbeskrivning har initierats av Hälso och sjukvårdsnämnden. Förslag till reviderat uppdrag har upprättats. Av förslaget framgår att basenheterna Habiliteringscentrum Västerbotten och Hjälpmedel Västerbotten ska följas upp, inte övervakas, vidare förtydligas att motioner hanteras i särskild ordning samt att ekonomisk uppföljning förtydligas till att vara skriftlig.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade även 2019-01-09 § 6 och 2019-10-03, § 135, om att revidera uppdragsbeskrivning för utskottet för funktionshinder och samverkan då vissa ändringar av formalia behövde göras i uppdragsbeskrivningarna för att få en likformighet mellan uppdragsbeskrivningarna i utskott för funktionshinder och samverkan samt utskott för primärvård och tandvård.

I kommunallagens 4 kapitel § 20 anges att ledamöter i nämnder och styrelser har möjlighet att väcka ärenden i nämnden, sk initiativärenden. Några närmare regler för hanteringen av initiativen finns inte i lagstiftningen, däremot omfattas inte styrelser och nämnder av beredningstvånget.

Under det senaste året har initiativärenden i nämnden blivit allt vanligare, någon uttalad rutin för hur dessa ska hanteras finns inte och det har varit oklart hur dessa ska hanteras. Förvaltningen har därför upprättat en rutin för dessa som är i linje med vad som kommunicerats med regionstyrelsen vid deras sammanträde den 7 september.

Huvudregeln är att hälso och sjukvårdsnämnden, i samband med att att ärendet väcks, ska besluta att överlämna initiativet till förvaltningen för beredning för att sedan tas upp för beslut vid ett senare tillfälle.

Eftersom nämndens beslut inte omfattas av beredningstvång finns även möjligheten fatta beslut i ärendet i samband med att initiativet väcks. Det ska dock vara i undantagsfall eftersom målsättningen är att alla beslut i hälso och sjukvårdsnämnden ska vara väl beredda.

Anmälan av utskottsprotokoll

Arbetsutskottets protokoll från 2021-09-16

Utskottet för primärvård och tandvård. Protokoll från 2021-09-15

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Protokoll från 2021-09-13

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation. Förteckning.

Beslut fattade på vidaredelegation
Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och sjukvårdsdirektören. Förteckning.