Möte 2023-12-20

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 23 november 2023 får personalföreträdare närvara vid hela eller del av nämndens sammanträde och samtliga ärenden undantaget ärende som rör upphandling där sekretess råder. Personalföreträdarna har rätt att delta i hälso- och sjukvårdsnämndens överläggningar men inte i besluten. Vidare har personalföreträdare inte rätt att lägga förslag eller få sin mening noterad i protokollet.

Förslag till föredragningslista har upprättat.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Nämnden har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.

Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering. Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts:

Enligt program.

Enligt program.

Månadsrapporten för FVIS-programmet avseende november 2023 innehåller lägesrapporter inklusive händelser i december, information om riskbilden, fördelning av förbrukade medel i förhållande till prognos och budget samt prognos över programperioden. November innebar en fortsatt röd riskbild i och med leverantörens förseningar.

Ärendet avser att utöka upphandlingsuppdraget till att även omfatta upphandling av avtal för köp av vårdtjänst hos privat vårdgivare under jourtid. 

Bemanningssituationen gällande radiologer på Bild- och Funktionsmedicin Västerbotten är mycket ansträngd. Verksamheten är till stor del beroende av vikarier via bemanningsföretag. Basenheten har ändå svårt att fylla bemanningen med ordinarie personal och/eller hyrläkarstöd

Bild- och Funktionsmedicin Västerbotten har under flera år nyttjat upphandlad tjänst för distansgranskning under jourtid. Det har gjort det möjligt att bibehålla läkarnärvaron med ordinarie personal under dagtid, vilket har inneburit en förbättrad arbetsmiljön för en stor del av läkarna på kliniken genom att minimera arbetet nattetid. Att inte fortsätta med distansgranskning jourtid skulle ytterligare förvärra bemanningssituationen, och medföra ett behov av ytterligare hyrläkarstöd både under dag- och jourtid.

Nuvarande avtal för distansgranskning jourtid löper ut den 15 maj 2024 och basenheten behöver därför initiera upphandling för nytt avtal.

Marknaden för distansgranskning radiologi under jourtid har historisk funnits utanför Europa. Efter att Dataskyddsförordningen, GDPR, har tillkommit med bestämmelser om överföring av personuppgifter till tredje land har även marknaden förändrats. Det finns aktörer som kan uppfylla nu gällande dataskyddskrav.

Sekretess råder.

Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för politisk ledning och samordning av specialistvård. Nämndens uppdrag är att tillgodose västerbottningens behov av hälso- och sjukvård samt tandvård, ge högspecialiserad vård till befolkningen i norra sjukvårdsregionen samt följa och driva utvecklingen inom forskning, innovation och utbildning. Nämnden har också ett uppdrag att bedriva regionvård.

Till stöd för nämndens arbete finns ett arbetsutskott och två politiska beredningar. Beredningarna har löpande avstämningar med nämndens arbetsutskott.

Beredningen för primärvård och tandvård (BPT) har till uppdrag att bereda ärenden och för nämndens räkning inhämta kunskap och information gällande primärvårdsverksamhet och tandvårdsverksamhet som bedrivs i Region Västerbottens regi.

Beredningen för samverkan och funktionshinder (BFS) ansvarar för att bereda ärenden och inhämta kunskap gällande habilitering, rehabilitering till personer med funktionsnedsättning, tolkservice till döva, hörselnedsatta och personer med dövblindhet samt hjälpmedel. Vidare ska beredningen samverka genom samråd med nationella minoritetsgrupper, funktionshinderorganisationer och länspensionärsrådet.

Nämndplanen utgör en del av Region Västerbottens sammanhållna politiska styrning. I nämndplanen beskrivs prioriterade delmål och indikatorer kopplade till de av regionfullmäktige beslutade regionmålen. Av regionfullmäktiges 7 mål är samtliga sju riktade till nämnden. I planen beskrivs också de riktade uppdrag som regionfullmäktige har riktat till nämnden och nämndens riktade uppdrag till sin egen förvaltning och sina egna beredningar. Vidare beskrivs de ekonomiska förutsättningarna och budget för 2024.

Region Västerbottens måltidshantering har skilt sig åt på de tre sjukhusen och de sju sjukstugorna som finns i regionen vilket behövde ses över för att hitta en likformighet, dvs en enhetlig produktionsmetod för de tre sjukhusen. Måltidshanteringen i Region Västerbotten ansågs inte så resurseffektiv, hållbar och robust som önskades. Den uppfyllde inte patientperspektivet fullt ut samt behövde baseras ännu mer på måltidsmodellen.

Utifrån ovanstående fick Digitalisering och Service (DoS) uppdraget att utreda vilken produktionsmetod som är att föredra.

Livsmedelsverkets nya riktlinjer (2020–10), med fokus på patientperspektivet, måltidsmodellen och Västerbottens livsmedelsstrategi med förädling av lokala råvaror och ökad efterfrågan på mat från regionen har utgjort tyngdpunkten för framtagandet av en enhetlig produktionsmetod inom måltidsstrategin. När det gäller robusthet tillkom under utredningstiden nya riktlinjer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och livsmedelsverket som innebar att regionen behövde säkerställa att det fanns livsmedel så att mat kunde tillagas för minst sju dygn i en krissituation. Produktionsmetoden behövde även säkerställa möjligheterna för anpassning till ökade hållbarhetskrav och robusthet i framtiden.

Måltidsnämnden i Skellefteå kommun berörs då det idag finns avtal mellan Skellefteå kommun och Region Västerbotten. Idag tillagar Skellefteå Kommun måltider både till patienter och personal i Region Västerbottens lokaler/ kök på Skellefteå sjukhus. En dialog har kontinuerligt förts med måltidsavdelningen i Skellefteå om projektet och rekommendationer framåt.

En enhetlig produktionsmetod för måltider i Region Västerbotten innebär att måltider tillagas och serveras som kylda enportionsrätter i ett brett sortiment till patienterna

Följande beslut kommer att behöva tas framöver:
- Implementeringsplan (tidplan, kostnadskalkyl med investeringar, projektkostnader och årliga driftkostnader, samt förslag till finansiering)
- Finansiering av beredskapskök, dialog med Lycksele kommun från och med 2025.

Region Västerbotten har beretts möjlighet att yttra sig om remissen ”Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation”, SOU 2023:19. Regionen ställer sig generellt bakom remissens förslag. Regionen har upprättat ett yttrande där regionens ställningstagande till remissens olika delar beskrivs.

Socialdepartementet har inkommit med en remiss avseende ”Effektiv och behovsbaserad digital vård”. Region Västerbotten har getts möjlighet att yttra sig över remissen. Region Västerbotten har varit delaktig i den nationella diskussionen avseende promemorian och deltagit i SKRs remisskonferens gällande ärendet. Regionen ställer sig i huvudsak bakom förslagen i remissen och har upprättat ett kort yttrande enligt nedan:

Region Västerbotten instämmer i merparten av förslagen som lämnats i promemorian. Förslagen förväntas ge en mer sammanhållen, medicinskt motiverad digifysisk vård. Förslagen stödjer också omställningen till god och nära vård.

Region Västerbotten anser dock att förslaget i avsnitt 10.12 med ikraftträdande av lagen drygt ett år efter lagstiftning är för kort. Vidareutveckling av arbetssätt inom regionen och mellan regioner samt implementering behöver mer tid.

Vid omtag gällande upphandling för ny vårdbyggnad i Dorotea har regionen fått uppdrag att se över vad som skulle kunna prioriteras bort för att minska lokalytor och kostnader.
Då man ej haft fungerande röntgenutrustning på Dorotea sjukstuga de senaste två åren, så kan ett möjligt alternativ vara att avstå röntgen i den nya vårdbyggnaden.
Det finns idag inget formellt beslut att det ska finnas röntgen på samtliga sjukstugor, dock har en diskussion i frågan tidigare varit aktuell.

Avståndet från Dorotea till närmaste röntgenfacilitet är ca fem (5) mil, vilket är betydligt kortare avstånd än för fler andra HC i länet.

Förutom att minska lokalytan så slipper Bild- och Funktionsmedicin (BMF) även kostnad för nyinvestering av utrustning och utbildning av personal. Vid tidigare genomlysning av röntgenverksamhet på sjukstugor har BFM påtalat att det ej finns patientunderlag kopplat till kostnaden för att erbjuda röntgen på alla sjukstugor. Genomlysningen påtalade vidare svårigheten att kunna upprätthålla rätt kompetens för genomförande av undersökningar, vilket skulle kunna inverka på medicinsk bedömning och kvalitét.

En översyn av hur behovet sett ut 2022/23 i just Dorotea förstärker detta ställningstagande. Antalet patienter och undersökningar har varit lågt och på ett bra sätt kunnat hanteras på sjukstugorna i Åsele och Vilhelmina.
Genomgång av antal patienter och undersökningar som skulle kunnat genomföras i Dorotea om röntgen funnits från januari 2022 till och med oktober 2023 visade på 348 patienter och 524 undersökningar.

En stadig minskning av antal listade patienter på samtliga hälsocentraler (HC) i Södra Lappland kan ses, vilket kan kopplas till demografin och den befolkningsminskning som är allmänt rådande i inlandet.

Detta innebär att bemanningsutrymmet för specifika kompetenser på varje ort minskar och i vissa fall blir väldigt små och extremt sårbara.

En sammanslagning av HC och sjukstugor med gemensam ledning skulle skapa bättre förutsättningar för ökat samarbete mellan våra hälsocentraler och ett bättre samnyttjande av våra gemensamma resurser.

Samtidigt kommer det att krävas att den lokala samverkan med kommunerna och samarbetet med ambulanssjukvården fortsätter att stärkas.

Mot bakgrund av ovan föreslås en sammanslagning av hälsocentraler och sjukstugor i Södra Lappland till tre basenheter istället för dagens fem. Sammanslagningen görs i två etapper.

Etapp 1.
Sorsele, Storuman och Tärnaby slås ihop till en gemensam basenhet, med en (1) verksamhetschef och fyra (4) avdelningschefer.
Malå och Stenbergska slås ihop till en basenhet med en (1) verksamhetschef och två (2) avdelningschefer.

Etapp 2.
Vilhelmina, Åsele och Dorotea. Slås ihop till en gemensam basenhet, med en (1) verksamhetschef och fyra (4) avdelningschefer.

Hjälpmedel Västerbotten fick den 9 september 2021 i uppdrag av hälso-och sjukvårdsnämnden att ta fram riktlinjer för processen för utvärderat sortiment samt individuella avsteg från sortimentet. Arbetet med riktlinjerna, som inte ska vara kostnadsdrivande, har skett i samråd med Hjälpmedelsrådet. Under hösten har riktlinjerna förankrats i beredningen för funktionshinder och samverkan, Hjälpmedelsrådet och information har getts i Länssamverkansgruppen.

Majoriteten av de produkter som Hjälpmedel Västerbotten hanterar är upphandlat sortiment. Endast en liten del av produkterna är inte upphandlade och de benämns som utvärderat sortiment. Det utvärderade sortimentet följer en tydlig arbetsprocess som baseras på förskrivares erfarenheter av hur hjälpmedlet fungerar för användaren.
Hjälpmedel Västerbotten arbetar kontinuerligt för att samtliga produkter ska vara upphandlade. De produkter som finns i sortiment ska säkerhetsställa västerbottningarnas behov av hjälpmedel. Cirka 95 % av västerbottningarnas behov tillgodoses med befintligt sortiment. I det fall behovet inte kan tillgodoses, görs alltid en individuell bedömning efter det att sortimentet provats. Avsteg kan göras när det individuella hjälpmedelsbehovet hos patienten inte täcks av befintligt sortiment. De framtagna riktlinjerna ska stödja ett personcentrerat förhållningssätt och säkra hjälpmedelsförsörjning för västerbottningen.

Riktlinjerna gäller till den 31 december 2028 då beslut tas om eventuell revidering eller förlängning. Uppföljning riktlinjerna sker regelbundet av Hjälpmedel Västerbotten.

Regionfullmäktige beslutar om belopp och regler för patientavgifter som avser sjukvård och för avgifter avseende hälsovård inklusive intyg. Förutom avgifter som regionen beslutar om fastställer även staten vissa avgifter.

Inom region Västerbotten gjordes en större översyn av taxor och avgifter under 2016, vilket bl.a resulterade i förenkling av regionens taxor och avgifter genom införande av en enhetstaxa för samtliga besök i öppenvården, oaktat yrkeskategorin. I syfte att stimulera nyttjande av digitala vårdbesök, infördes något år senare en lägre avgift för dessa. Inför 2024 har några av regionens avgifter setts över, och bl.a har den s.k. enhetstaxan höjts från 200 kr till 300 kr, vilket även gäller avgiften för uteblivna besök. Även besöksavgiften för digitala besök har höjts från 100 kr till 200 kr.

Utöver detta har inga större förändringar gjorts i regelverket, och i takt med kostnadsökningar samt att regionen idag erbjuder mer diversifierade vårdtjänster där ingen avgift tas ut, är bedömningen att det nu föreligger behov av en större översyn på området.

Förvaltningen har upprättat ett förslag på uppdragsbeskrivning för arbetet, vilken innefattar inriktning, avgränsning, målsättning samt tidsplan.

Region Västerbotten har mottagit ett statsbidrag för förstärkt föräldraskapsstöd från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd med 2 440 849 kr. Bidraget syftar till att bidra till en ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet. Bidraget får användas fram till 31 december 2023.

Ett förslag på fördelning har beretts av verksamhetsföreträdare.

Föreslagen fördelning enligt nedan:
Kontaktcenter 1 720 849 kr inom primärvård (RS)
Barnhälsovården Umeå 300 000 kr inom primärvård (RS)
Totalt regionstyrelsen 2 020 849 kr

Psykiska kliniken Skellefteå 320 000 kr inom sjukhusvård (HSN)
Tandvård 100 000 kr inom tandvård (HSN)
Totalt hälso- och sjukvårdsnämnden 420 000 kr

Regionstyrelsen har beslutat om fördelning av medel till och inom regionstyrelsen samt om medel ska till hälso- och sjukvårdsnämnden. Nämnden beslutar sedan om hur fördelningen ska göras inom nämndens område.

Ett av regionfullmäktiges uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen för 2023 var att genomföra en förstudie för att se över logistik och inköpsflöde för medicinskt förbrukningsmaterial och hjälpmedel i syfte att minska kostnader. Förstudien har under arbetet breddats med tillägg att beakta det säkerhetspolitiska läget och det tidigare inriktningsbeslut som fattades i regionstyrelsen (RS 530–2022) avseende försörjningsberedskap, vilket i förslag till föreliggande beslut är överordnat den ekonomiska aspekten. För att kunna möta kravet som säger att regionen ska ha en försörjningsberedskap motsvarande en månads uthållighet, krävs ny förmåga att centralt kunna lagerhålla tillräckliga säkerhetslagervolymer. Förstudien har visat på en stegvis ökad förmåga att uppnå de krav som ställs i MSBs vägledning 1623 ”Den robusta sjukhusbyggnaden, en vägledning för driftsäkra sjukhusbyggnader” (Se bild i Bilaga Förstudierapport). För att snabbt kunna skaffa sig denna förmåga, rekommenderar inköp- och logistikavdelningen i ett första steg (Delmål 1) att besluta om två åtgärder på kort sikt:

*Att en tredjepartsleverantör (3PL) snarast upphandlas. Via en 3PL kan regionen köpa in och lagerhålla tillräckliga volymer av kritiskt förbrukningsmaterial för vidare distribution till regionens verksamheter.

*Att regionen upprättar 1 månads säkerhetslager på Mediqs huvudlager i Kungsbacka, Göteborg.

I ett andra steg från förstudiens rapport (Delmål 2) föreslås ett beslut om att upprätta ett centrallager i egen regi. Detta förslag innebär på lång sikt både en robustare försörjningsberedskap och en kostnadsminskning för regionen. Att etablera ett centrallager i egen regi är dock en stor investering och kräver en djupare analys och beredning med representanter från samtliga intressenter innan beslut kan fattas.

Ur hälso- och sjukvårdsnämndens perspektiv är det inför det kommande beslutet, avseende Delmål 2 beskrivet i förstudierapporten, särskilt viktigt att beakta risker och konsekvenser avseende centralisering kopplat till flödet gällande hjälpmedelsförsörjning.

Svensk tandvård är under förändring. En följd är uttalad resursbrist i Folktandvården i de norra regionerna. Tandvård bygger på regional och statlig finansiering. Privata aktörer utför vård som finansieras av stat och region. Regionens egen aktör, Folktandvården Västerbotten, utför vård finansierad av stat och region men har till skillnad från privata aktörer även ett regionalt slutansvar mot befolkningen. Slutansvaret avser tillgång till akuttandvård, fri tandvård till barn och unga vuxna, tandvård till vuxna med särskilda behov, asyltandvård och specialisttandvård.
Regelbunden tandvård till vuxna utan särskilda behov finansieras statligt. Regelbunden tandvård till vuxna har hittills varit en viktig del i Folktandvårdens ekonomi. Det är även en omtyckt arbetsuppgift i tandläkaryrket och borgar för god tandhälsa.
Folktandvården förlorar kontinuerligt tandläkare till privata aktörer. Privata aktörer erbjuder högre lön och arbetsuppgifter med utgångspunkt från regelbunden tandvård till vuxna. Resursbrist av tandläkare tvingar fram allt hårdare prioriteringar i utförandet av tandvård i folktandvården. I nuläget är utförandet av regelbunden tandvård till vuxna kraftigt begränsad hos flertalet av länets folktandvårdskliniker till förmån för akuttandvård, tandvård till barn och unga vuxna 3–23 år och till vuxna med särskilda behov.

Mot bakgrund av detta föreslås en förändring gällande Barn och unga vuxna.
Folktandvården ges rätt att vid resursbrist under 2024-2025 omfördela barn, ungdomar och unga vuxna (3-23 år) till kliniker med kortare väntetider och fler personella resurser.

Förslaget avser regionalt finansierad tandvård enligt Hälsoval för barn, ungdomar och unga vuxna 3–23 år (LOV). Folktandvården är vårdgivare för drygt 99% av dessa patienter. Enligt LOV har patienten rätt att välja klinik. Framför allt i Umeå och Skellefteå finns kliniker med väntetider och resursbrist. Fortsatt stor belastning på dessa klinker ger ännu längre väntetider för patienter 3–23 år och äventyrar patientsäkerheten ytterligare.

Av reglementet för hälso- och sjukvårdsnämnden, som fastställdes av regionfullmäktige den 29-30 november 2022 § 170, framgår det att det ska finnas ett arbetsutskott som ska bestå av nämndens presidium.

Arbetsutskottet ansvarar för beredning av ärenden till nämnden. Det gäller ärenden som inte beretts av någon beredning. Utskottets övriga uppgifter framgår av uppdragsbeskrivningen.

Nämnden beslutade om arbetsutskottets uppdragsbeskrivning den 30 mars 2023. Efter antagandet har önskemål om att kallelse med handlingar skickas fem dagar i stället tre dagar. Sammanträdesplanen för 2024 är anpassat efter att kallelse skickas fem dagar innan arbetsutskottets sammanträde.

Regionfullmäktige beslutade i februari 2022 (RS 10:5-2022) om ny förtroendepersonsorganisation med sex nämnder; Regionstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Regionala utvecklingsnämnden, Krisledningsnämnden, Folkhögskolestyrelsen och Patientnämnden. Den nya organisationen för styrning och ledning träder i kraft den 1 januari 2023. I den nya förtroendepersonorganisationen kommer hälso- och sjukvårdsnämndens två tidigare utskott, utskott för primärvård och tandvård samt utskott för funktionshinder och samverkan utgå och i stället har nämnden inrättat olika nämndsberedningar utifrån sitt behov av beredning av ärenden till nämnden.

Förslag till uppdragsbeskrivning för beredningen för funktionshinder och samverkan 2024 har upprättats. Av förslaget framgår arbetsformer, ansvarsområde samt uppdrag. Vidare framgår att nämnden årligen ska revidera uppdragsbeskrivningen och fastställa berednings särskilda uppdrag.

Förändringar från föregående års uppdragsbeskrivning är gulmarkerade/överstrukna och markeringarna kommer plockas bort i den slutgiltiga versionen.

Regionfullmäktige beslutade i februari 2022 (RS 10:5-2022) om ny förtroendepersonsorganisation med sex nämnder; Regionstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Regionala utvecklingsnämnden, Krisledningsnämnden, Folkhögskolestyrelsen och Patientnämnden. Den nya organisationen för styrning och ledning träder i kraft den 1 januari 2023. I den nya förtroendepersonorganisationen kommer hälso- och sjukvårdsnämndens två tidigare utskott, utskott för primärvård och tandvård samt utskott för funktionshinder och samverkan utgå och i stället har nämnden inrättat olika nämndsberedningar utifrån sitt behov av beredning av ärenden till nämnden.

Förslag till uppdragsbeskrivning för beredningen för primärvård och tandvård 2024 har upprättats. Av förslaget framgår arbetsformer, ansvarsområde samt uppdrag. Vidare framgår att nämnden årligen ska revidera uppdragsbeskrivningen och fastställa berednings särskilda uppdrag.

Förändringar från föregående års uppdragsbeskrivning är gulmarkerade/överstrukna och markeringarna kommer plockas bort i den slutgiltiga versionen.

I ordinarie rutin gällande hantering, attestering och kontroll av fakturor i relation till regionens ramavtal gällande ”Bemanning läkare och sjuksköterskor”, är beställande enheter och deras ekonomiska controllers ansvariga för att kontrollera att fakturor är korrekta innan attest.

Inköp informerar de beställande verksamheterna och deras behöriga beställare och ekonomiska controllers löpande kring gällande avtalsvillkor så som ramavtalade priser samt årlig indexreglering m.m.

Regionens revisorer granskar emellanåt basenheternas följsamhet till administrativa rutiner däribland hantering av fakturor och dess underlag vilket ibland föranleder åtgärder.

Om ytterligare stickkontroller av fakturornas korrekthet ska genomföras förfaller det lämpligt att den som är avtalsägare; Verksamhetschef för Inköp och Logistik, ges uppdraget att genomföra denna kontroll.
 

Det är ett faktum att primärvården idag har utmaningar. Men även om primärvården inte klarar allt är det viktigt att tydliggöra att den klarar väldigt mycket. Precis som i stora delar av svensk hälso- och sjukvård har primärvården i Västerbotten problem med kompetensförsörjningen vilket är det störst bidragande orsaken till att tillgängligheten är begränsad på vissa håll. Långsiktig behandling av patienter med kroniska diagnoser likväl som förebyggande arbetet i form av Västerbottens hälsoundersökningar har fått stå tillbaka under pandemin och det är en utmaning att komma ikapp.

Vi lever i en tid av långsam men stadig förskjutning av befolkningens behov, från akuta sjukdomstillstånd till att vi lever mycket längre med våra sjukdomar. Idag är behovet av samordning, samverkan och synkronisering mellan aktörer stort. Detta har fört oss till den nödvändiga och nationellt initierade omställningen till Nära vård. Omställningen är svår och ställer nya krav på chefer, medarbetare och stödfunktioner, men bara för att det är svårt ska vi inte låta bli att göra den omställning vi tror på, där primärvården på ett förtroendefullt sätt får vara det nav det behöver vara. En förutsättning för det är att ingå i ett sammanhang och ha tillgång till forum med andra aktörer på sjukhus och i kommuner.

Dagens krav är att vi behöver bli ännu bättre på att se patientens hela resa i vården och dagens organisation bygger på att se helheter snarare än delar. Att primärvårdsfrågorna inte skulle ha plats på den gemensamma agendan stämmer inte alls. Tvärtom, har primärvården en tydlig roll som nav i omställningen till Nära Vård. Samarbetet med våra kommuner har underlättats av nuvarande närsjukvårdsorganisation och våra chefer har ett tydligt uppdrag att arbeta med vårdkedjor som sträcker sig över verksamhets- och vårdnivågränser utifrån lokala förutsättningar. Sådana arbeten underlättas inte av en centralisering baserad på vårdnivå. Snarare försvåras det om hänsyn ska tas för hela regionen generellt.

Håkan Andersson (C) lämnade in en motion med rubriken Inför SMS-livräddning i Västerbotten, vid regionfullmäktige den 25 april 2023. I motionen föreslås att Region Västerbotten ansluter sig till systemet för SMS-livräddning. 

Ett motionssvar har upprättats.

Nicklas Sandström (M) lämnade in en motion med rubriken Tillskapa fler differentierade vårdnivåer, vid regionfullmäktige den 21 juni 2022. I motionen föreslås att påbörja ett arbete med att differentiera fler vårdnivåer på framför allt på NUS för att åstadkomma ett mer resurseffektiv och patientsäkert patientomhändertagande. 

Ett motionssvar har upprättats.

Nicklas Sandström (M) lämnade in en motion med rubriken Inrätta en central vårdgarantienhet, vid regionfullmäktige den 25 april 2023. I motionen föreslås att etablera en central vårdgarantienhet med inspiration från Region Västmanland.

Ett motionssvar har upprättats.

Mahmoud Alturk (S) har avsagts sig sitt förtroendeuppdrag i beredning för primärvård och tandvård och fyllnadsval behöver genomföras. Valen gäller beredning för primärvård och tandvård. Valen gäller från och med 1 januari 2024 till 31 december 2026.

Nominerade är gulmarkerade och markeringarna kommer plockas bort i den slutgiltiga versionen.

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation.
Förteckning.

Beslut fattade på vidaredelegation
Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och
sjukvårdsdirektören.
Förteckning.