Möte 2021-05-26

Lars Bäckström (C) utses att tillsammans med Anna-Lena Danielsson (S) justera protokollet. Justeringen sker digitalt den 27 maj. 

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 26 maj 2021 får personalföreträdare närvara vid hela eller del av nämndens sammanträde och samtliga ärenden undantaget ärende som rör upphandling där sekretess råder. Personalföreträdarna har rätt att delta i hälso- och sjukvårdsnämndens överläggningar men inte i besluten. Vidare har personalföreträdare inte rätt att lägga förslag eller få sin mening noterad i protokollet.

Ett förslag till föredragningslista har upprättats. 

Enligt program. 

Delårsrapport per april 2021 är Hälso- och sjukvårdsnämndens första uppföljningsrapport till regionstyrelsen. I rapporten lämnas nämndens samlade bedömning, ekonomisk analys och rapportering av viktiga händelser. Till rapporten hörande Bilaga 1 redovisar tillgänglighet inom primär- och specialistvård för jan-mars 2021.

Regionen och länets kommuner har i dag en omfattande samverkan kring vård och omsorg av patienter/omsorgsmottagare med utgångspunkt i våra respektive uppdrag och ansvarsområden. Behovet av att kunna överföra information av betydelse för vård och omsorg av individen mellan de olika huvudmännen, men även inom kommunernas socialtjänst, är stort och av stor betydelse för patientsäkerheten och huvudmännens möjlighet att uppfylla sin skyldighet att ge god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Delad information ökar också möjligheten till en mer personcentrerad vård och omsorg. Nuvarande reglering om inre sekretess i patientdatalagen försvårar sådan informationsöverföring och försvårar därmed en effektiv och ändamålsenlig vård och omsorg.

Regionens bedömning är att de förslag som betänkandet för fram gynnar omställningen mot en god och nära vård där flera av pågående samarbetsprojekt grundar sig i just behov av ökad dokumentations och informationsöverföring. Behovet av förändringar är stort och vi tillstyrker generellt förslaget till ny lag om informationsöverföring mellan vård och omsorg samt till kvalitetsuppföljning, med kompletterande synpunkter enligt bifogat yttrande.

KTC är idag placerade i By 1B med lokaler som inte är anpassade till det uppdrag som ska genomföras. Enligt Fastighetsutvecklingsplanen (FUP) så är byggnaden föremål för avyttring på grund av teknisk standard. KTC har sjukskrivningar kopplade till inomhusmiljöproblem.

KFCs verksamhet har utvecklats och är i stort behov av mer yta för att kunna bedriva mer studier enligt uppdrag. Idag är de evakuerade till paviljong 24C.

Lokalerna är planerade för Kliniskt forskningscentrum (KFC) våning 0 och 1 samt för Kliniskt träningscentrum (KTC) Våning 4. Båda verksamheterna är inom FOU-direktörens linjeorganisation och har därmed fått i uppdrag att samnyttja och samordna sina lokalbehov.

Placering av KTC i byggnaden innebär samarbetsmöjligheter mellan KTC UMU och KTC RV. Det innebär förbättrade möjligheter för utveckling av pedagogik samt förbättrat nyttjande av lärare och utrustning.

Läkarprogrammets kansli samt uppehållsrum/ lunchrum för studenter är inplanerade på ett våningsplan. Det innebär att läkarprogrammets kansli placeras nära sjukhuset och att nuvarande uppehållsrum för studenter i byggnad 3A, 9 trappor avlastas och ersätter det tidigare studentuppehållsrummet i vårdvetarhuset. Närhet och flöden för studenter blir adekvat.

Projektet har planerats enligt RV styrande principer.

Total yta för ombyggnad är 3635 m²

Investeringsbehoven för Regionen är stort och gällande ram kan inte hantera de behov som finns för att kunna bedriva en adekvat verksamhet.

NUS By 23, lokaler som Psykiatrin lämnar efter inflyttning till By 28 är planerad enligt ram att påbörjas 2026 behövs tidigare för Medicinkliniken.

Vindelns Folkhögskola finns inte i planerad i våra investeringsramar och Folkhögskolans har akuta behov för att inte stänga köket och risk för läckage i värmesystem och tak är överhängande.

Tomtebo HC behöver byggas för att hantera den ökande inflyttningen i Tomtebo med omnejd för att inte belasta Ålidhems HC mer. Ålidhem HC har idag för trånga lokaler i förhållande till listade patienter.

Reservvatten till NUS är en säkerhetsrelaterad investering för att klara de krav som MSB ställer på egen vattenförsörjning vid leveransavbrott.

Eftersom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamheter berörs behöver nämnden fatta beslut om att tillstyrka ramökningen innan regionfullmäktiges sammanträde.  

Kvinnor 23-64 år kallas regelbundet till livmoderhalsscreening enligt nationella riktlinjer. Provtagningen är avgiftsfri enligt lag sedan 2018 och tidigare var avgiften i Västerbotten 100 kr. Sedan 2018 kompenserar staten regionerna för inkomstbortfallet (ca 3,8 miljoner kr/år för Västerbotten). Vid uteblivit besök kan ej avgift avkrävas på grund av att det inte är ett avtalat vårdbesök. Om kvinnan däremot har ombokat tiden, via 1177 eller via telefonsamtal med GCK-kansliet, och uteblir utan att avboka tiden, har primärvården rätt att kräva en avgift på 100 kr.

Avgiften föreslås att tas bort med följande motiveringar:

1) Det går inte att se i bokningssystemet om det är kvinnan själv eller vårdgivaren som har ombokat tiden. Om vårdgivaren har gjort en ombokning, till exempel på grund av sjuk personal, kan kvinnan ändå drabbas av att avkrävas avgift trots att det inte var ett ”avtalat vårdbesök”, vilket strider mot lagen. 

2) Provtagningsenheterna i länet gör olika, alla utnyttjar inte möjligheten att ta ut avgift, och således hanteras det olika i länet och kvinnor i länet debiteras inte på samma villkor.

3) Västerbotten är den enda regionen i landet som tar ut avgift i denna situation.

4) Mammografienheten i länet tar inte ut avgift vid uteblivit ombokat besök.

5) Avgiften riskerar att försämra deltagandet i screening och drabba redan utsatta kvinnor. Exempelvis finns risk att en kvinna med dålig ekonomi kan välja att inte omboka en tid som inte passar och därmed avstå från screening, eftersom hon riskerar en avgift om hon inte klarar av att komma på ombokad tid på grund av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning eller annat skäl.

6) Regionen bör följa rekommendationer i nationellt vårdprogram för livmoderhalscancerprevention om att undanröja olika hinder för kvinnor att delta i gynekologisk cellprovskontoll. Borttagande av avgiften kommer att leda till ett mer rättssäkert system och ökad jämlikhet. Det kommer också att underlätta deltagande i screening för vissa utsatta grupper av kvinnor och därmed leda till förbättrad prevention av livmoderhalscancer.  

År 2020 kallades 18?048 kvinnor i Västerbotten till en bokad tid för GCK, varav 80 % hörsammade kallelsen och tog ett prov inom 3 månader. Antalet kvinnor som uteblev var 3 030 (17%). Ombokningar är vanligt, minst 50 % av kvinnorna ombokar sin tid. Kallelsesystemet har inte data på hur stor andel som uteblir av de som har gjort ombokning, men enligt provtagande barnmorskor är det ovanligt att kvinnor som har ombokat sin tid uteblir. Uppskattningsvis uteblir högst 10 % av dessa kvinnor, vilket skulle motsvara ca 900 kvinnor per år. 

Underlaget till ärendet har kommit in från företrädare från Mödrahälsovården och från processägare för cervixcancerprevention i Region Västerbotten. Ärendet har därefter beretts av patientavgiftsgruppen.

Alla insatser som stärker individens levnadsvanor och bidrar till ett hälsosammare liv är en viktig intäkt för regionen, samtidigt ett led mot regionens mål om en jämlik hälsa.

Tobaksavvänjning är mycket kostnadseffektivt för hälso- och sjukvården och för den enskilde individen. Tobaksbruk är den störst bidragande riskfaktorn till sjukdomsbördan i Sverige och Västerbotten. Att förebygga ohälsosamma levnadsvanor, där tobaksbruk står för en väsentlig del, minskar t.ex. 80 % av kranskärlssjukdom och stroke, 30 % av cancer och 90 % av diabetes.

Högsta andel nikotinberoende finns bland de mest sårbara och sjukskrivna, för vilka kostnadsfri tobaksavvänjning i många fall kan vara avgörande. Fler nikotinberoende, ofta multisjuka patienter skulle få hjälp att bli tobaksfria, med minskad risk för sekundär sjukdom. Tobaksstopp är en viktig del i behandling av sjukdom och påverkar utveckling, effekten och framtida prognos av sjukdom. Att uppmärksamma tobaksbruk och erbjuda stöd är avgörande vid varje besök av en tobaksbrukande patient.

Det pågår ett arbete för ökad samordning inom primärvårdsområdena och med tydliggörande av tillhörighet och funktionsbeskrivning av Tobakspreventiva mottagningarna på länets tre sjukhus som bidrar till effektivisering och kvalitetssäkring av det tobaksförebyggande arbetet.

Kostnadsfri tobaksavvänjning bidrar till att individer/patienter med fler ohälsosamma levnadsvanor, de i riskgrupper, mest sårbara och sjukskrivna ges ökad möjlighet och motivation att bli tobaks- och nikotinfria.  

Ärendet ” Införande av frågor om våldsutsatthet i Region Västerbotten” utgår från de krav på hälso- och sjukvården och tandvården som anges i bland annat Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOFS 2014:4, om våld i nära relationer. Hälso- och sjukvården och tandvården är en viktig aktör i att identifiera våldsutsatta barn och vuxna och ge våldsutsatta stöd och behandling. Våld i nära relationer är såväl en samhälls- som folkhälsofråga men berör även barnrätt.

Den nuvarande styrning som finns inom området uppfattas inte vara tillräcklig då bland annat tillgänglig intern statistik över journalföring ger bilden av att få verksamheter frågar om våld rutinmässigt.

För att förstärka Region Västerbottens arbete med att tidigt förebygga, möta och behandla våldsutsatta till följd av våld i nära relationer behövs ytterligare steg tas. Därför föreslås att alla Region Västerbottens verksamheter med patientkontakt ska genomgå grundläggande utbildning om våld i nära relationer samt att frågor om våld ska ställas på rutin. Målet är att fler patienter som lever i pågående våldsutsatthet eller har tidigare erfarenheter av våld i nära relationer, oavsett ålder, könsidentitet, sexualitet m.m., uppmärksammas och får rätt stöd och hjälp i mötet med länets hälso- och sjukvård och tandvård. Regionen behöver även arbeta med att integrera kunskap om våld i nära relationer i det interna arbetet riktat mot medarbetare. Region Västerbotten är en stor arbetsgivare och kan antas ha en ansenlig mängd medarbetare som lever i våldsutsatthet. Dessa delar är viktigt steg i att förstärka regionens våldsförebyggande arbete och bidra till att regionens målområden ”Västerbotten har världens bästa och mest jämlika hälsa” samt ”Västerbotten är det barnvänligaste länet” uppfylls.

Bedömningen är att detta arbete under 2021 till stor del går att genomföra utifrån befintliga utvecklingsmedel från Socialstyrelsen och det arbete som Folkhälsoenheten bedriver inom området med framtagande av riktlinjer, rutiner, stöddokument och utbildningsinsatser. Dessa medel rekvireras dock på årsbasis och utgör därmed inte en långsiktig finansiering.

Hälso- och sjukvårdsnämndens reglemente behöver uppdateras och kompletteras då det har uppdagats brister på några områden.

Kris- och katastrofmedicinsk beredskap samt höjd beredskap

Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar och uppdrag behöver uttryckas och klargöras i reglementet för att tydliggöra nämndens roll i situationer med höjd beredskap. Nämnden föreslås bl.a. ansvarig för att utveckla processer samt att fastställa planer och rutiner för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22).

Anställningsmyndighet för förvaltningschefer

Revisorerna har uppmärksammat brister i nämndernas reglementen rörande anställningsmyndighet för nämndernas förvaltningschefer. Region Västerbotten har i reglementena fastställt att nämndernas förvaltning ska ledas av en förvaltningschef som ska rekryteras av regiondirektören i nära samråd med berörd nämnd. Revisorerna anser att det behöver förtydligas att regionstyrelsen därmed är anställningsmyndighet för respektive nämnds förvaltningschef. Reglementet föreslås förtydligas enligt följande:

”Nämndens förvaltning ska ledas av en förvaltningschef. Förvaltningschefen ska rekryteras av regiondirektören i nära samråd med nämnden.” Regionstyrelsen är anställningsmyndighet för förvaltningschefen. Regionstyrelsen ska se till att nämnden kan påverka i frågor rörande förvaltningschefens anställning.

Centralt personuppgiftsansvar – nationella kvalitetsregister

Enligt gällande reglementen har det centrala personuppgiftsansvaret (CPUA) för de nationella kvalitetsregistren tilldelats regionstyrelsen. Det medför att det idag är regionstyrelsen som bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter i de nationella kvalitetsregistren. Regionstyrelsen ska också utse de som ska utföra uppgifter kopplade till de nationella kvalitetsregistren såsom analysera registerdata, besluta vad som ska registreras och besluta om utlämnade av uppgifter ur registren.

Drift och styrning av de nationella kvalitetsregistren har varit under granskning. Utifrån denna granskning har det uppmärksammats att allt faktiskt arbete med de nationella kvalitetsregistren ligger under h älso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Det har också uppmärksammats ett behov av tydligare riktlinjer, rutiner och kontroll över de nationella kvalitetsregistren. Region Västerbotten har påbörjat ett sådant arbete och i det uppmärksammat att rapporteringsvägarna och det dagliga arbetet har försvårats av att Regionstyrelsen är utsedd i reglementet som CPUA i stället för Hälso- och sjukvårdsnämnden. Med anledning av detta föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden ska vara centralt personuppgiftsansvarig myndighet för de nationella kvalitetsregister som Region Västerbotten ansvarar för. Därmed uppnås också en samordning mellan personuppgiftsansvaret och ansvaret för allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen och arkivlagen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 9 december 2020 § 126, att inleda upphandling av MRT-utrustning. 

Upphandlingen avser ett utbyte av en BFM Västerbottens gamla MR-kameror. Kameran som skall ersättas har varit i bruk sedan 2009. Den nya utrustningen kommer att användas för utredningar och uppföljningar av ett flertal olika sjukdomstillstånd bla cancersjukdomar och neurologiska sjukdomar. En mindre del av kameratiden erbjuds Umeå universitet att nyttja till forskningsstudier. Detta kommer att regleras enlig ett särskilt avtal mellan UmU och region Västerbotten. 

Upphandlingen har genomförts genom öppet förfarande. Prövning av anbud har skett i
enlighet med upphandlingsdokumenten.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 18 mars 2021 §46 att inleda upphandling av färgningsutrustning, förbrukningsmaterial. 

Till utrustningar för cancerdiagnostik på klinisk Patologi på Laboratoriemedicin behövs systembundet förbrukningsmaterial för att kunna färga inkomna prover som sedan ska användas för diagnostisering. Utan dessa förbrukningsmaterial kan ingen diagnostik utföras inom histopatologi och immunhistokemi. Tidigare avtal har nu löpt ut och ett nytt behöver tecknas. Det nya ramavtalets totala maximala giltighetstid är fyra (4) år där dagens kostnad för förbrukningsmaterial uppgår till ca 6 miljoner kronor per år. Ramavtalets totala kontraktsvärde blir då ca 24 miljoner kronor.

Nämnden har tidigare fastställt upphandlingsdokumentation för genomförande av ny upphandling och skapande av nytt giltigt ramavtal för systembundet förbrukningsmaterial till färgning av patientprover vid cancerdiagnostik.

Upphandlingen har genomförts genom öppet förfarande. Prövning av anbud har skett i
enlighet med upphandlingsdokumenten.

Anmälan av utskottsprotokoll

Arbetsutskottets protokoll från 2021-05-17

Utskottet för primärvård och tandvård. Protokoll från 2021-05-12

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Protokoll från 2021-05-11

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation. Förteckning.

Beslut fattade på vidaredelegation
Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och sjukvårdsdirektören. Förteckning. 

Beslut fattade av hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande
Transportkuvössystem. Fastställande av upphandlingsdokument. HSN 574:1-2021

Dental utrustning. Fastställande av upphandlingsdokument. HSN 609:1-2021

Ortopediska implantat. Fastställande av upphandlingsdokument. HSN 1230:4-2020