Möte 2024-03-27

Förslag till föredragningslista har upprättat.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Nämnden har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.

Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering.
Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts:

Enligt program.

Enligt program.

• Månadsrapporten för FVIS-programmet avseende februari 2024 innehåller lägesrapport, information om riskbilden, fördelning av förbrukade medel i förhållande till prognos och budget samt prognos över programperioden. 
• Resursläget är bra inom programmet förutom inom de områden där återtagna vårdresurser har deltagit. 
• Under januari beslutades en ny införandeplan och tidpunkter för införande av Sussa samverkan där region Västerbotten planerar för en driftstart v.42, 2024.
• Vi har fortsatta förseningar i leveranser från Cambio som återkopplar att man fortsatt har utmaningar och leveransproblem och har svårigheter att lämna en plan för resterande leveranser. 
• Västerbotten arbetar nu med att få en faktabaserad lägesbild över helheten som ska ligga till grund för beslut om fortsatt arbete med målsättning att driftsätta v 42 eller ej
  
   

Folktandvården har i uppdragit att bedriva asyltandvård i hela Västerbotten. I Jörn och Lövånger har Folktandvården ingen egen verksamhet, dock ett relativt stort antal asylsökande. På dessa orter behöver därför asyltandvården upphandlas av privat aktör.

Kostnaden för den upphandlande tjänsten bedöms uppgå till ca 600 000 kronor vilket utbetalas utifrån den ersättning regionen får från Migrationsverket. Upphandlingen avser enbart tandvård som kan utföras i Jörn och Lövånger och på en tandvårdsklinik på respektive ort.

Sekretess råder.

Fråga om att inleda upphandling av en vårdtjänst hos privat vårdgivare för utredning av sömnapnésyndrom. Tjänsten ska användas när vårdgaranti åberopas av patienten. Sömnapnésyndrom är en vanlig sjukdom med prevalens kring 7-8 %, d v s att betrakta som en folksjukdom. Utredning av patienter med misstänkt sömnapné sker vid Andningsenheten i Umeå som också har en lokal Andningsenhetsfilial i Skellefteå på medicinmottagningen, samt en logistikenhet i Lycksele för enbart hantering av utredningsutrustning. Väntetiden till oprioriterad utredning är drygt tre år i Umeå, ca 1 år för patienter i Skellefteåområdet och liknande väntetid i södra Lappland.

För patienter som åberopar vårdgaranti, d v s att när väntetiden överstigit tre månader så kan de begära att få utredning genomförd av annan vårdgivare, så har vi sedan oktober 2020 haft ett avtal hos en privat vårdgivare om att till dem skicka vårdgarantipatienter. 231 patienter har under perioden oktober 2020 – augusti 2023 utretts via nuvarande avtal till en kostnad av 671 000 kr. Behovet av utredningar hos privat vårdgivare beräknas vara ca 100 utredningar/år.

Sekretess råder.

Region Västerbotten har ett ramavtal med flera olika leverantörer för nutritionsprodukter och nutritionspumpar med tillhörande förbrukning (HSN 1221-2020). Detta ramavtal löper ut 2025-08-22.

Nutritionsprodukter innefattar allt från näringsdrycker till sondnäring och andra typer av kosttillägg, samt nutritionspumpar och aggregat. Nutritionsprodukter behövs till patienter med behov av extra näring, exempelvis vid olika sjukdomstillstånd, såsom cancer, nervsjukdomar, dysfagi, eller vid minskad aptit. Nutritionsprodukter är viktig del av den medicinska behandlingen och bidrar till att reducera risken för komplikationer och patientskador.

Regionen behöver så snart som möjligt påbörja upphandlingen av ett nytt ramavtal för nutrition, speciallivsmedel med tillhörande förbrukningsmaterial och hjälpmedel.

Värdet på kommande avtal uppskattas till 120 miljoner kronor för en avtalsperiod om fyra år. Enligt gällande delegationsordning ska därför beslut om start av upphandling tas av hälso- och sjukvårdsnämnden.

Enligt patientsäkerhetslagen, PSL 2010:659, SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §, ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten.

Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar samt att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses.

Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år, finnas tillgänglig för den som vill ta del av del av den och den bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet.

Region Västerbotten har enligt gällande lagstiftning upprättat en patientsäkerhetsberättelse för verksamhetsåret 2023.

Region Västerbotten har sedan 1995 årligen avsatt särskilda medel för så kallad spjutspetsforskning i syfte att stärka excellent klinisk forskning. Detta för att säkra Västerbottens och Norra sjukvårdsregionens tillgång till högspecialiserad vård, och därmed bevara universitetssjukvården vid Norrlands universitetssjukhus. Medlen ska fördelas till högkvalitativa projekt, som efter en treårig satsning kan utvecklas ytterligare för att bli, eller fortsätta vara nationellt och internationellt konkurrenskraftiga. Region Västerbotten har under dessa 29 år genomfört tio utlysningar och tilldelat forskningsmedel till 108 spjutspetsprojekt.

Det ligger i Region Västerbottens intresse att det finns särskilt starka och långsiktigt framgångsrika och produktiva forskargrupper. För att åstadkomma detta avser regionen att stödja de allra starkaste projekten, som drivs av såväl etablerade forskare som juniora forskare. Spjutspetsmedel ska stödja starka projekt drivna av redan väletablerade forskare med forskargrupper som klarar utbildning av framtidens forskningsledare och därmed generationsväxlingar utan minskad vetenskaplig produktion, liksom särskilt innovativa projekt drivna av juniora forskare som bedöms ha goda förutsättningar att kunna etablera självständiga och långsiktigt livskraftiga forskargrupper med god extern finansiering. För att öka både möjligheter till rekrytering och säkra tillgång till kvalificerade medarbetare med forsknings- och utbildningskompetens inom Region Västerbotten, avsätter regionen forskningsmedel till 15 spjutspetsprojekt för åren 2025-2027, som vardera tilldelas tre miljoner kronor fördelat på tre år.

Koppling till lagrum. Landstingens och kommunernas engagemang i FoU är fastställt i § 26b Hälso- och sjukvårdslagen: ”Landstingen och kommunerna ska medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Landstingen och kommunerna ska i dessa frågor, i den omfattning som behövs, samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor.”

Region Västerbotten har sedan 2009 årligen avsatt särskilda medel för att stötta medarbetare som är i början av sin forskningskarriär. Avsikten med dessa medel har sedan start varit att stimulera kunskaps- och kompetensuppbyggnad hos Region Västerbottens medarbetare genom att skapa möjligheter till forsknings- och utvecklingsarbete.

Medelstilldelningen har sedan 2009 varit upp till 2 miljoner kronor per år och har inte justerats sedan dess. Detsamma gäller dispositionstiden 1 år, som även den förblivit oförändrad.

Det ligger i Region Västerbottens intresse att det finns en återväxt av produktiva forskare som kan säkra generationsväxlingen och långsiktigt skapa självständiga och livskraftiga forskargrupper med god extern finansiering.

Nyligen disputerade medarbetare har svårt att konkurrera med mer erfarna och etablerade forskare om externa forskningsanslag. Det är därför angeläget att Region Västerbotten fortsatt avsätter riktade forskningsmedel till juniora forskare och att dessa medel utökas.

Region Västerbottens hälso- och sjukvårdsnämnd föreslås därför att, successivt fr.o.m. år 2026, utöka medelstilldelningen från nuvarande 2 miljoner kronor till 6 miljoner kronor per år (se bilaga 2). Fördelningsmodellen förväntas vara fullt utbyggd per år 2027.

Vidare föreslås att dispositionstiden för beviljade forskningsmedel förlängs från 1 till 3 år för att på så sätt ge forskaren bättre möjligheter att etablera och utveckla sin forskning. För att en sökande ska erhålla fortsatt finansiering år 2 och 3 krävs en årlig progressrapport som utvärderas av ledamöter i FoU-rådet.

Mellan åren 2015 och 2024 har Wallenbergstiftelserna tillsammans med Umeå universitet och Region Västerbotten medfinansierat Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) i Umeå. År 2022 beslutade KAW att fortsatt finansiera pågående satsning med motsvarande 55 miljoner kronor för åren 2025–2028 (bilaga 4 Gåvobrev KAW).

I ett senare beslut av KAW har dispositionsrätten förlängts ytterligare två år, d.v.s till och med år 2030. Wallenbergstiftelsen önskar att denna satsning medfinansieras av Umeå universitet och Region Västerbotten med motsvarande 55 miljoner kronor för åren 2025–2030, dvs 27,5 miljoner kronor vardera.

I en intern sammanställning över de olika WCMM-satsningarna i Umeå för åren 2016–2022 framkommer att dessa har haft ett gynnsamt utfall ur ett Region Västerbotten perspektiv. Framför allt har WCMM finansierat kliniska kombinationstjänster, s.k. Wallenberg Fellows, som gör det möjligt för kliniker att kombinera en akademisk forskarkarriär med klinisk tjänstgöring. WCMM har även finansierat forskningstid för kliniker inom Region Västerbotten via s.k. Wallenberg Associates.
Detta har visat sig vara synnerligen attraktiva tjänster varpå fortsatta WCMM-satsningar ökar Region Västerbottens förutsättningar för extern rekrytering av skickliga forskare och kliniker.

Gällande förslag medför att medfinansieringen för WCMM för åren 2025–2030 sjunker från nuvarande 8 miljoner till 4,6 miljoner kronor per år, vilket i praktiken innebär en reducering med 3,4 miljoner kronor årligen som kan användas till att stärka klinisk forskning i Region Västerbotten.

DSO (dataskyddsombudet) har granskat Hälso- och sjukvårdsnämndens dataskyddsarbete och kontrollen är genomförd på flera delar av dataskyddsarbetet och belyser registerförteckning, personuppgiftshandläggare, styrande dokument, tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder, konsekvensbedömning, hantering av registrerades rättigheter, kunskap i verksamheten och personuppgiftsbiträdesavtal.

Dataskyddsarbetet ska ingå i och upprätthållas i befintliga arbetssätt, genomsyra allt arbete kopplat till hantering av personuppgifter och samordnas mellan personuppgiftsansvariga inom Region Västerbotten. Under 2023 fastställdes och implementerades en ny rutin för anskaffning, utveckling och förändring av informationssystem som på ett tydligare sätt beskriver processen och dess ingående komponenter såsom registerförteckning och konsekvensbedömning. Arbete med att säkerställa att denna rutin också efterlevs har genomförts genom utbildning och kommunikation, vilket även ska fortsätta under 2024. Rutinen ska också revideras för att tydligare beskriva personuppgiftsbiträdesavtal och hantering av det. DSO uppmanar att se över hanteringen av personuppgiftsbiträdesavtal, detta kommer Hälso- och sjukvårdsnämnden att göra genom både förtydligande av rutin, utbildning samt genom kontroll av befintliga personuppgiftsbiträdesavtal. DSO rekommenderar också att dokumentera hur Regionen tillgodoser de enskildas rättigheter, detta kommer också förtydligas.

Ytterligare uppmaning från DSO är att säkerställa att personuppgiftsincidenter anmäls. Arbetssätt finns för detta, men processen kommer att se över dessa tillsammans med övriga incidentprocesser för att tydliggöra incidenthantering i stort, där hantering av personuppgiftsincidenter är en viktig del av detta. Att informera om personuppgiftsincidenter är ett löpande arbete och något som kommer att fortsätta. Regionens nya utbildning om säkerhetsmedvetenhet och säkert beteende, som lanserades februari 2024, inkluderar även detta. 

Hälso- och sjukvårdsnämnden ser fram emot DSO:s kontroller över tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder för personuppgiftsbehandlingar. Detta är högt prioriterat område som arbetas med genom informationssäkerhetsklassningar. Detta för att säkerställa att våra informationstillgångar, inkluderat personuppgifter, ska ha adekvat skydd både inom regionen med också i kravställning gentemot personuppgiftsbiträden, för att säkerställa skyddet av personuppgifter i hela leveranskedjan

Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av kompetensförsörjningsberedningens rapport 2023.

Medvetenheten kring de pågående utmaningarna vad gäller kompetensförsörjning är väl etablerad, särskilt med tanke på den gröna omställning som sker i vårt län. Som organisation och arbetsgivare arbetas det kontinuerligt för att hantera effekterna av dessa utmaningar inom Region Västerbotten. För att framgångsrikt möta dessa utmaningar måste samarbetet med externa aktörer inklusive näringslivet, kommuner, universitet och andra utbildningsanordnare samt andra intressenter stärkas.

Som beredningen konstaterar innefattar arbetet med kompetensförsörjning både internt arbete i regionen, externt arbete i samverkan med andra aktörer och strategiskt arbetet i en bredare långsiktig kontext. Beredningen för kompetensförsörjning bör i sitt fortsatta uppdrag identifiera vilka som är de största utmaningarna i det korta och långa perspektivet samt vilka metoder kan bidra till en långsiktighet och en hållbarhet när det kommer till kompetensförsörjningen i Västerbotten.

Universitetssjukvården och högspecialiserad vård är viktigt för Region Västerbotten och Norrlands universitetssjukhus (NUS). Deep Brain Stimulation (DBS) är sedan länge ett av våra starkaste områden både nationellt och internationellt.

Den senaste utvecklingen inom området heter Focused Ultra Sound (FUS)

Region Västerbotten har beretts möjlighet att avge ett yttrande avseende utredningens förslag. Region Västerbotten tillstyrker utredningens författningsförslag gällande införandet av precisionsmedicinska databaser men avstyrker utredningens författningsförslag gällande vidareanvändning för forskning.

Utredningen föreslår förändringar för att uppnå resultat på både kort och lång sikt. De föreslagna långsiktiga förändringarna har mycket starka beroenden till bland annat föreslagen förordning ”European Health Data Space” (EHDS) och pågående utredning kring övergripande färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården.
Region Västerbotten bedömer att det är för tidigt att ta ställning till utredningens långsiktiga förslag kring bland annat nationell datahub och efterfrågar ett samlat grepp kring en nationellt överenskommen färdplan mellan vårdgivare och staten.

Region Västerbotten har upprättat ett yttrande som beaktar remissens olika delar.

Revisorerna har i sin granskning avseende universitetssjukvården (nr 5/2023) delgett hälso- och sjukvårdsnämnden följande tre rekommendationer:

• Utveckla nämndens uppföljning av universitetssjukvården. Uppföljningen behöver vara mer bearbetad och ge nämnden förutsättningar att bedöma inom vilka områden det finns behov för nämnden att agera för att stärka universitetssjukvården på kort och lång sikt.

• Utveckla styrningen av universitetssjukvården. Nämnden behöver bli mer aktiv i styrningen i syfte att stärka universitetssjukvården.

• Genomför en utredning om hur beslutsfattandet bör fungera i frågor om samverkan om universitetssjukvården. Säkerställ att tjänstepersoner som ska fatta beslut i nämndens ställe har dessa beslutsbefogenheter och att de inte fattar beslut som nämnden ska fatta.

Nämnden är i stort överens med revisionens slutsatser som lämnats som rekommendationer till nämnden och har nedan upprättat ett yttrande för de tre respektive rekommendationerna.

Revisionerna har genomfört en granskning av bisysslor, granskningen är riktad mot läkare samt direktörer i regiondirektörens ledningsgrupp. Granskningen visar att hälso- och sjukvårdsnämnden i huvudsak har säkerställt att det i regionen finns tydliga riktlinjer för att bedöma och besluta om en bisyssla ska vara otillåten eller inte.

Revisorernas rekommendationer

• Säkerställ att det i riktlinjerna förtydligas vad som gäller för hur och var dokumentation av bisysslor ska dokumenteras samt se till att riktlinjer och dokumenthanteringsplan överensstämmer.
• Säkerställ att chefer och medarbetare får tillräckligt stöd och information för vad som gäller för bisysslor.
• Säkerställ att verksamheterna följer reglerna för bisysslor och att medarbetares bisysslor blir dokumenterade och bedömda.
• Säkerställ att bisysslor följs upp och kontrolleras i tillräcklig utsträckning.

Hälso- och sjukvårdsnämnden svar

• Information och riktlinjer är tillgängliga för chefer och medarbetare via intranätet. Riktlinjer om bisyssla innehåller idag information om hur och var dokumentationen ska förvaras.
• Åtgärder som vidtas är att skrivningar i riktlinjen kommer ses över för att ytterligare tydliggöra hur dokumentation ska ske. Dokumenthanteringsplanen kommer även att uppdateras för att säkerställa att dessa överensstämmer.
• För att ytterligare öka stödet till chefer och medarbetare kommer även blanketter och stödmaterial ses över och vid behov uppdateras.
• Verksamheten kommer se över sin uppföljning för att säkerställa att reglerna följs och kontrolleras i tillräcklig utsträckning
   

Hans-Inge Smetana (KD) och Betty-Ann Nilsson (KD) lämnade in en motion med rubriken Införande av barnskyddsteam, vid regionfullmäktige den 21 februari 2023. I motionen föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden ges i uppdrag att införa barnskyddsteam vid länets alla sjukhus och att vårdpersonalen fortsatt löpandes ges fortbildning för att tidigare upptäcka tecken på barn som far illa samt om hur anmälningsplikten ska tillämpas.

Ett motionssvar har upprättats.

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation.
Förteckning.

Beslut fattade på vidaredelegation
Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och sjukvårdsdirektören.
Förteckning.