Möte 2023-05-22

Förslag till  föredragningslista är upprättad.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Nämnden har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.

Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering. Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts:
Kristdemokraterna (KD) - Gällande Kontaktcentret och triagering av barn 0 – 5 år - HSN 488-2023
Kristdemokraterna (KD) - Gällande resor för kvinnor till kvinnokliniken i Skellefteå - HSN 488-2023

Hälso- och sjukvårdsdirektörens information
Ekonomiska uppföljningar och åtgärder planeras med områdescheferna. Cosmic införandet är igång från och med vecka 18. Sommarplaneringen fortsätter och kommer som ärende till dagens nämnd. Rapport av fullmäktigeuppdragen. Arbetet med regionplanen är i fullgång och ett utkast kommer presenteras på regionstyrelsens kickoff den 16 maj. En handlingsplan med DoS arbetas fram. Dialog sker med Vårdförbundet efter en anmälan för NUS.

Nära vård i Region Västerbotten
Information om Nära vård 2022 och återredovisning till Socialstyrelsen och om färdplan för Nära vård

Läget i tandvården
Läget i tandvården och folktandvården presenteras samt information om Hälsa Tillsammans.

BUP – Kontaktcenter
Barn- och ungdomspsykiatri Västerbotten (BUP) och Kontaktcenter presenterar sina verksamheter.

Patientsäkerberättelse
Patientsäkerberättelsen för 2022 presenteras.

Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamheter redovisar vid delår per april 2023 en negativ budgetavvikelse på 286 miljoner kronor. Under perioden har intäkterna minskat med 5,8 procent jämfört med föregående år medan kostnaderna ökat med 9,4 procent.

Intäkterna samlat redovisar ett underskott mot budget för perioden på 29 miljoner kronor. I detta ingår vårdintäkter med en negativ avvikelse på 11 miljoner kronor. Patientintäkter och tandvårdsintäkter redovisar fortsatta underskott.

Kostnaderna redovisar ett underskott mot budget på totalt 257 miljoner kronor. Störst avvikelse återfinns inom personalkostnader där underskottet mot budget uppgår till 170 miljoner kronor och med en kostnadsutveckling på 9,7 procent, en kostnadsökning som till viss del kan förklaras av lönetillägg och högre sociala avgifter 2023.

Både kostnader och intäkter påverkas av bemanningsproblematiken. Dyra lösningar har varit nödvändiga såsom övertid och hyrpersonal. Förändrad produktion till följd av reducerade vårdplatser och färre genomförda besök har resulterat i minskade patient- och vårdintäkter.

Vid sammanträdet den 17 januari beslutades det om återkommande information till nämnden gällande förlossningsverksamheten vid Lycksele lasarett.

Lägesrapport ges, Inga svar på avrop för läkare måndag - fredag utan jourer, verksamhetsöppnande är nödvändigt för rekrytering och studiebesök i Falun och i Stockholm har genomförts.

Information om upphandlingsprocessen för förlossningsverksamheten ges. Tidplan för de olika stegen.

Avser specialiserad palliativ slutenvård vid hospice för såväl vuxna som barn och ungdomar.

Omfattar patienter i livets slutskede med behov av komplexa symptomlindrande medicinska och omvårdnadsmässiga insatser dygnet runt, oavsett ålder och diagnos. I mån av plats även patienter med anhöriga som har behov av tidsbegränsad avlastning. 

Sekretess råder.

Hjärtcentrums fyra röntgenutrustningar på PCI-lab och arytmilab måste alla bytas inom en 4-årsperiod. Orsaken är att röntgenutrustningarnas livslängd inom kort passeras och att servicemöjligheterna helt upphör. Upphandling, inköp och installation måste således göras i god tid så att vi inte riskerar att något/några av labben får stängas.

Arytmienheten har två laboratorier som huvudsakligen används för ablationer, invasiv utredning av hjärtarytmier, implantationer/byten av pacemakers och implanterbara defibrillatorer (ICD). Det ena av arytmienhetens båda laboratorier är utrustat med navigationsutrustning av modell Stereotaxis. 

Sekretess råder.

Mot bakgrund av hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om att upphandla ett konsultbolag med totalansvar för bemanning av såväl läkar- som barnmorskekompetens som komplement till nuvarande personalstab med uppdrag att succesivt växla över till bemanning i egen regi har en extern remiss genomförts. Den externa remissen har genomförts för att säkerställa att det finns leverantörer på marknaden som är intresserade av att lösa regionens behov utifrån förutsättningarna.

Sekretess råder.

Neurofysiologiska utredningar är en helt nödvändig del av neurologiska utredningar och krävs såväl i samband med neurokirurgiska operationer samt inom intensivvården. Enheten för Neurofysiologi på NUS hanterar alla högspecialiserade och akuta neurofysiologiska undersökningar i de fyra norra sjukvårdsregionerna. Regionintäkterna 2022 uppgick till 2,2 milj kr. Behovet av specialistläkare på NUS är 5-6 st. Det som finns att tillgå idag är 0,65 specialist- och tre ST-läkare vilket betyder att kliniken inte klarar varken att producera det som efterfrågas eller att utbilda och handleda våra ST-läkare. Det behövs därför under kommande år en resurs för att både kunna upprätthålla produktion och handleda ST-läkare. I takt med att våra ST läkare blir mer självständiga kan det externa stödet gradvis avvecklas. Utan handledningsstöd kommer vi däremot att kraftigt försena den interna kompetensutvecklingen. Alla neurofysiologiska enheter på universitetssjukhus i Sverige har i nuläget brist på specialister varför möjligheten att få stöd av dessa inte är möjligt annat än genom att remittera enskilda patienter till dem, eller att få stöd för begränsade punktinsatser, men inget som ger den helhetslösning för verksamheten vid Nus som vi och patienterna i norra regioner behöver. Utan en egen neurofysiologisk verksamhet måste vi skicka patienter för neurokirurgiska operationer till andra enheter vilket utöver längre resor för våra patienter, leder till en outnyttjad resurs av neurokirurger på Nus, ökade kostnader för utomlänsvård och minskade regionintäkter. I förlängningen finns också en risk att vår ställning som regionsjukhus äventyras.

Möjligheten att upphandla denna läkarresurs har undersökts och i dagsläget finns endast en aktör, Bromma neurofys, som kan täcka det nödvändiga, samlade behovet i form av distansläsning av EEG, EMG på plats samt ST handledning på plats och på distans. Därför föreslås en direktupphandling.

Delårsrapport per april är hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) samlade uppföljningsrapport för första tertialen 2023. Rapporten innehåller nämndens samlade bedömning inklusive redovisning och analys av måluppfyllelse utifrån nämndens verksamhetsplan, redovisning av riktade uppdrag som fullmäktige gett nämnden, samt en ekonomisk redovisning och analys och prognos. Rapporten innehåller också avsnitt om väsentliga personalförhållanden och viktiga händelser inom nämndens område. I rapporten följs nämndens delmål och indikatorer med uppföljningsintervall per april upp. Till ärendet biläggs också tillgänglighetsdata för april.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har i samband med fastställande av delårsrapport per april beslutat att uppmärksamma regionfullmäktige på att nämnden inte klarar uppdraget inom angivna ramar.

Förslag på skrivelse har upprättats där nämnden beskriver vidtagna och planerade åtgärder.

Som tidigare år reduceras all planerad verksamhet under sommarmånaderna vilket betyder att under veckorna 23–34 kommer i huvudsak akut verksamhet och utredning och behandling av tumörsjukdomar att bedrivas inom slutenvården.

Denna sommar kommer knappt 70 % av alla vårdplatser är öppna vid länets tre sjukhus och ungefär samma antal vårdplatser på sjukstugor som 2022. Ett antal hälsocentraler kommer att stänga och övriga har neddragen verksamhet. Några öppenvårdsmottagningar har helt stängt medan de flesta har öppet med reducerad verksamhet. Inom tandvården kommer man att hålla öppet i stort sett som förra sommaren.

Alla verksamheter har en lägre bemanning generellt än under terminerna främst beroende på att inga utvecklingsarbeten pågår, färre möten samt att
inga studenter behöver handledning. Liksom tidigare år är det en utmaning att rekrytera sommarvikarier.

Möten kommer att hållas för att samordna tillgängliga resurser gällande vårdplatser, operationer, intensivvård och uppvakningsvård på sjukhusen och mellan sjukhus och sjukstugor. Så långt det är möjligt vårdas patienter på den enhet och det hemsjukhus de tillhör. En beredskap finns inom HSLG för att kunna hantera eventuella problem som kräver verksamhetsövergripande beslut.

Enligt patientsäkerhetslagen, PSL 2010:659, SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §, ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten.

Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar samt att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses.

Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år, finnas tillgänglig för den som vill ta del av del av den och den bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet.

Region Västerbotten har enligt gällande lagstiftning upprättat en patientsäkerhetsberättelse för verksamhetsåret 2022.

Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde i april 2023 fördelning av riktade statsbidrag som inkommit till regionstyrelsen. Medel för ökad tillgänglighet 9,8 miljoner kronor överfördes till hälso- och sjukvårdsnämnden. Detta tillsammans med statsbidraget för ökade vårdplatser omfattar totalt 30 miljoner kronor att fördela till insatser för förbättrad tillgänglighet.

Förslag på prioriterade insatser framtagna av verksamheten, prioriterade av hälso- och sjukvårdsdirektören presenterades vid hälso- och sjukvårdsnämndens möte 2023-04-18. Förslag att medlen fördelas enligt:

Närsjukvård Södra Lappland, 0,8 miljoner kronor 
Närsjukvård Skellefteå/Norsjö, 4,2 miljoner kronor 
Närsjukvård Umeå, 8,0 miljoner kronor 
LSO 1, 8 miljoner kronor 
LSO 2, 8 miljoner kronor 
Tandvården, 1 miljoner kronor 

Initiativärendet anmäldes vid sammanträdet den 30 mars av Håkan Andersson (C).

Ambulanssjukvården har ansvar för att vara vårdens förlängda arm ut till patienterna pre-hospitalt. För att säkerställa beredskap för kritiska uppdrag, samt säkerställa att rätt patient får den vården som behövs i rätt tid, görs det alltid en bedömning och prioritering av de olika uppdragen. Ambulanssjukvården är organiserad utifrån att hantera akuta transporter och är därför organiserad för att ha en låg belastning för att upprätthålla beredskap och möjlighet för dygnet-runt verksamhet med de resurser som finns i dag.

Efter att BB Lycksele stängdes i början av 2023 har vi haft en relativt låg ökning av antalet gynekologiska patienter och förlossningar som behövt ambulanstransport till Umeå eller Skellefteå. Orsaken till den låga ökningen beror på bra planering av transport med annan typ av resurs tidigt i processen. Förlossningar som behöver ambulans vid ökad risk för komplikationer eller andra typer av situationer blir redan idag transporterade med ambulans. Ett beslut om att alla födande med partner/medföljare där förlossningen har börjat ska erbjudas transport med ambulans, skulle innebär en stor konsekvens för ambulanssjukvården och dess möjlighet att upprätthålla beredskap för mer akuta transportbehov. Förvaltningens rekommendation är därför att arbeta vidare med en god planering av tidig transport av planerade förlossningar. De fåtal fall som behöver transport med ambulans utifrån medicinsk bedömning kommer också i framtiden att få det.

Initiativärendet anmäldes vid sammanträdet den 30 mars av Håkan Andersson (C).

Det initiativärende som väckts av representant för Centerpartiet är redan tillgodosett och inget nytt beslut bedöms behövas fattas av hälso- och sjukvårdsnämnden.

Under tiden Region Västerbotten har tvingats stänga förlossningen i Lycksele har blivande mammor erbjudits boende i både Umeå och Skellefteå till priset av den vanliga patientavgiften under ett antal dagar utifrån mammans upplevda behov, någon begränsning i antal dagar har inte funnits. Avsikten är att denna erbjudande kommer att fortsätta så länge det behövs. En utmaning i att få tag på hotellrum finns i Skellefteå på grund av den expansion som skett i staden. Hittills har det dock kunnat ordnas.

Region Västerbotten har beretts möjlighet att yttra sig om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om de avgifter som ska betalas till europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och har upprättat nedan yttrande.

Regionen bedömer det positivt att det i förslaget står att avgifter inte tas ut gällande särläkemedel och att avgifterna sänks för små eller medelstora företag samt för pediatriska läkemedel och att avgiftsanstånd ska gälla vid pandemi. Detta ökar möjligheterna för att nya innovativa läkemedel introduceras.

Regionen bedömer att ett det finns ett frågetecken med tankegången i hela förslaget vilket illustreras i följande meningar från s. 251:

Vissa avgifter är inte anpassade till de underliggande kostnaderna för den verksamhet som uppskattats i utvärderingen.

Vissa nationella behöriga myndigheters ersättning är inte anpassad till de underliggande kostnaderna som uppskattats i utvärderingen.

Fokus i förslaget är att avgifter och ersättningar måste täcka det arbete och den administration som finns, dvs avgifterna ska anpassas till underliggande kostnader. Region Västerbotten bedömer dock att det finns skäl att förutom att höja avgifterna även se över de underliggande kostnaderna, dvs den överbyggande administrationen då det finns en risk att höjda avgifter kan driva en expansion av ytterligare administration. Högre avgifter kan också medföra risk för färre innovativa läkemedel och därmed verka hämmande på utvecklingen av nya behandlingsmetoder av sjukdomar.

Region Västerbotten har beviljats uppskov till den 26 maj att besvara remissen.

Förslagen i detta betänkande bygger på de förslag som lämnats i delbetänkandet ”Från delar till helhet – en reform för samordnade, personcentrerade och behovsanpassade insatser till personer med samsjuklighet” (SOU 2021:93). Målbilden ur ett patient- och brukarperspektiv är gemensam och flera förslag i detta betänkande och vissa av förslagen i delbetänkandet är beroende av varandra. Det gäller till exempel tydliggörandet av hälso- och sjukvårdens respektive socialtjänstens ansvar och förslaget att regioner och kommuner ska vara skyldiga att bedriva en samordnad vård- och stödverksamhet.

Reformen bygger på tio bärande delar där den tionde är ”En behovsanpassad tvångsvårdslagstiftning där hälso- och sjukvården ansvarar för tvångvården vid skadligt bruk och beroende ska utformas”. I detta betänkande föreslås en ny reglering av tvångsvård för skadligt bruk och beroende där grundprincipen är att tvångsvård för personer med skadligt bruk och beroende omfattas av LPT och LVM därmed upphör. Detta är i enlighet med grundtanken i samsjuklighetsutredningen där ansvaret för vård och behandling av personer med skadligt bruk och beroende helt ska åligga regionerna.

Slutbetänkandet bygger på tre principer:

1. Tvångsvård för skadligt bruk eller beroende ska ges samordnat med annan psykiatrisk vård och vara en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja.
2. Tvångsvård ska användas för att förhindra dödsfall och allvarlig sjukdom.
3. Verksamheter som bedriver heldygnsvård med tvång ska vara i ständig utvecklig för att göra vården så trygg och meningsfull som möjligt.

Region Västerbotten har beretts möjlighet att yttra sig om remissen och kommenterar i sitt yttrande de delar i betänkandet där det finns en avvikande uppfattning eller där det i övrigt finns skäl till kommentarer. I delar som inte kommenteras ställer sig regionen bakom utredningens förslag.

Justitiekanslern har tagit emot en anmälan som gäller Region Västerbottens hantering av begäran om utlämnande av allmänna handlingar. Justitiekanslern begär utifrån detta att Region Västerbotten skall yttra sig över ärendet, yttrandet skall innehålla en redogörelse för omständigheterna, myndighetens bedömning för hur utlämnandet har hanterats och en redogörelse för vilka åtgärder som har eller ska vidtas för att rätten till att ta del av allmänna handlingar säkerställs.

Region Västerbotten har beviljats uppskov till den 26 maj att besvara anmälan. 

Revisorerna har genomfört en granskning av Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämndens arbete med GDPR, informationssäkerhet och IT-säkerhet. Som leverantör av samhällsviktiga tjänster har Region Västerbotten lagkrav utifrån lag (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster att uppnå en hög säkerhetsnivå i nätverk och informationssystem. Då Region Västerbotten behandlar personuppgifter ställs krav utifrån Dataskyddsförordningen. Dessa krav ligger till grund för den granskning som genomfört och svaret i sin helhet beskrivs i bilagd skrivelse men kan sammanfattas på följande sätt.

Revisorernas rekommendationer har besvarats punkt för punkt och handlar sammanfattningsvis om tydliggörande av roller och ansvarsfördelning, säkerställande av att styrande dokument är aktuella, systematiskt arbete med kontroll och uppföljning, standardiserad process för riskanalysering samt att arbeta med att öka säkerhetsmedvetenheten i organisationen genom kommunikation och utbildning.

Svaret har förankrats i centrala ledningsgruppen (CLG).

Revisorerna har i sin fördjupade granskning nr 7 2022 lämnat en bedömning som sammanfattats i fyra rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden:

•Tydliggör ansvar och roller i det strategiska arbetet med personal- och kompetensförsörjningen. Klargör vilket uppdrag hälso- och sjukvårdens chefer har i det strategiska arbetet med att långsiktigt kompetensförsörja de verksamheter de styr över.

• Säkerställ att HR-stödets inriktning och omfattning svarar mot verksamheternas behov. Tydliggör HR-stabens uppdrag och hur regionstyrelsens förvaltning ska stödja hälso- och sjukvårdens verksamheter i arbetet med kompetensförsörjningen.

• Stärk styrningen och kontrollen över regionens strategiska personal- och kompetensförsörjning. Säkerställ att det på alla nivåer i förvaltningarna bedrivs ett aktivt och målinriktat arbete med att säkra regionens behov av kompetens på lång och kort sikt.

• Säkerställ att arbetet med kompetensförsörjning analyseras och utvärderas fortlöpande i syfte att utvärdera om strategierna och åtgärderna är ändamålsenliga. Besluta om ytterligare åtgärder om arbetet inte ger avsett resultat.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat ett yttrande som svar på revisionens rekommendationer.

Det är välkänt att hälsofrämjande insatser riktade mot befolkningen förbättrar munhälsa hos en stor grupp av individer, är kostnadseffektivt och resulterar i ett minskat vårdbehov. Särskilt effektivt är kariesförebyggande insatser riktade mot barn och ungdomar. Sådana förbättrar barnens munhälsa och livskvalitet, minskar antal besök till tandvården, minskar frånvaro från skolan, sparar tandvårdens resurser och genererar en förbättrad munhälsa hos framtida vuxna.
Folktandvården Västerbotten har i jämförelse med många andra regioner ett begränsat utbud av utåtriktade hälsofrämjande insatser mot barn och ungdomar. Det har bland annat resulterat i att andelen kariesfria 19-åringar i Västerbotten är sämst i nationella jämförelser (bilaga 1). I Socialstyrelsens jämförelser är skillnaden mellan andelen kariesfria 19-åringar i Västerbotten cirka 20 procent sämre än riksgenomsnittet och ännu mer i förhållande till de bästa regionerna. Det är uppenbart att Västerbotten riskerar att bli en markör för sämre munhälsa inte bara i närtid utan även för lång tid framöver. Folktandvården Västerbotten har hämtat hem en väl beprövad och beforskad arbetssätt som sedan länge erbjuds 80 000 barn årligen i Västra Götaland (bilaga 2). Arbetssättet reducerar kariesförekomst hos barn och ungdomar och förbättrar därigenom munhälsa direkt och förebygger framtida sjukdomsutveckling. Insatsen handlar om kunskapsförmedling och fluoridtillägg i skolan. Folktandvården har tillsammans med skolorna, årskurs 4–9, i Vindelns kommun anpassat interventionen till region Västerbotten och kallar den Hälsa tillsammans. Idag är Hälsa tillsammans implementerat även i Robertsfors kommun och samarbete med skolor i Vilhelmina kommun är påbörjad våren 2023. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvården rekommenderar fluoridtillägg i skolan till barn i socio-ekonomiskt svaga områden, vilket skulle kunna genomföras genom implementering av Hälsa tillsammans. Vi föreslår att Folktandvården erhåller tillräckliga resurser för att möjliggöra fortsatt utveckling och implementering av Hälsa tillsammans i länets alla kommuner i samverkan med skolan. Detta i syfte att förbättra dagens och framtidens munhälsa samt för att minska det totala behovet av tandvård i Västerbotten.

Omställningen till nära vård berör och kommer att göra skillnad för alla Sveriges invånare och hjälpa oss att klara välfärdens utmaningar. Omställningen innebär att samskapa med invånare och flytta fokus till att arbeta mera personcentrerat, sammanhållet, proaktivt och hälsofrämjande. En viktig framgångsfaktor i omställningen till Nära vård är samspelet mellan regionen och kommunerna. För att tydliggöra vägen mot målet, och skapa en gemensam viljeinriktning och en kraftsamling för omställningen till Nära vård i Västerbotten har en färdplan arbetats fram i samverkan mellan Region Västerbotten och länets 15 kommuner. Den bottnar i den gemensamt beslutade framtidsbilden och ska utgöra en ram för vägen fram mot 2030. Under hösten och vintern har synpunkter på färdplanen inhämtats och den har därefter bearbetats för att kunna antas av systemledningen, och därefter fastställas i respektive huvudmans beslutande organ. Systemledningen skickar nu rekommendationen för beslut till Region Västerbotten och länets 15 kommuner.

Syftet med färdplanen är förbättrade förutsättningar till god hälsa för västerbottningen, barn och unga, vuxna och äldre. Målgruppen för dokumentet är primärt beslutsfattare och styrning/ledning. Då färdplanen är utformad på en övergripande nivå behöver den kompletteras med mer konkreta handlingsplaner, såväl i samverkan som internt hos varje huvudman. För att få genomslagskraft och bli hållbar över tid bör färdplanen bli en del i varje huvudmans ordinarie process för planering, genomförande och uppföljning.

Moderaterna inkom med en motion vid fullmäktigesammanträdet den 21 september 2021 gällande HPV-självtest. 

HPV Självtest erbjuds alla i Region Västerbotten som får kallelse till cellprov. Har man blivit behandlad för cellförändringar eller är gravid ska man dock inte ta självprov. I kallelsen finns en länk där kvinnan kan beställa sitt självtest. Tiden hos barnmorska avbokas då per automatik. Regionen skickar också ut självtest till s.k. långtidsuteblivare, kvinnor som uteblivit från sina kontroller en längre tid. Självtest erbjuds vidare i det utrotningsprojektet som drivs av Karolinska Institutet, vilket Region Västerbotten deltar i där kvinnor födda 1994–1999 vaccineras med Gardasil 9.

HPV självtest erbjuds alltså till kvinnor i Västerbotten på ett antal olika sätt. Det ska dock klargöras att detta svar har dröjt och att motionärens förslag under denna tid har hunnit bli förverkligat

I en motion från Centerpartiet föreslås det att regionen ska utreda romers situation i Västerbotten med utgångspunkt från strategin om romsk inkludering.

Ett förslag till motionsyttrande har tagits fram. I yttrandet beskrivs det att Länsstyrelsen Stockholm har uppdraget att följa upp insatser inom ramen för strategin. Länsstyrelsen har nyligen gjort en halvtidsuppföljning med beskrivning av kommuners, statliga myndigheters, regioners insatser och nulägen utifrån strategin om romsk inkludering. Strategin är också till stor del beroende av andra instanser som regionen inte har ansvar för, exempelvis kommuner och statliga myndigheter.

Sverigedemokraterna inkom med en motion vid fullmäktigesammanträdet den 21 februari gällande avgiftstrappa för språktolk.

Regionen behöver kunna garantera att patienterna får en god och patientsäker vård enligt de krav som finns i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och patientsäkerhetslagen (20010:659). En förutsättning för en god och patientsäker vård är bl.a. att få möjlighet att vara delaktig i sin vård och behandling. 3 kap. patientlagen (2014:821) anger rätten till individuellt anpassad information vid besök i vården vilket inte skulle kunna garanteras utan att ha tillgång till en språktolk. En avgiftsfri användning av språktolktjänster är således en förutsättning för att en jämlik vård ska kunna ges.

Skyldigheten att anlita tolk regleras i 13 § förvaltningslagen (2017:900) där det framgår att när en myndighet har att göra med någon som inte behärskar det svenska språket, ska myndigheten vid behov anlita tolk. Vidare framgår i 10 § språklagen (2009:600) bestämmelser om att språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Huvudregeln är då att handläggning ska ske på svenska.

Riskerna med att införa en avgiftstrappa för språktolk är att närstående får fungera som tolkar. Något som kan innebära att tolkningen inte utförs enligt god tolksed och kan påverka både patientsäkerhet och rättssäkerhet

Beslut fattade av arbetsutskottet på delegation av nämnden
§ 84 Kurser och konferenser 2023. HSN 77:6-2023.

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation.
Förteckning.

Beslut fattade på vidaredelegation
Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och sjukvårdsdirektören.
Förteckning.