Möte 2023-09-27

Förslag till föredragningslista har upprättat.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Nämnden har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.

Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering. Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts:

Enligt program.

Enligt program.

Enligt program.

Genomlysning av ärendehanteringen för hälso-och sjukvårdsnämnden har initierats. Kanslienheten har getts uppdraget att utföra genomlysningen.

Ärendehanteringen avseende arbetssätt och behov kommer att gås igenom med hjälp av metodiken tjänstedesign som genomförs med intervjuer av nyckelpersoner, med syfte att identifiera brister i nuvarande arbetssätt. Detta för att kunna reducera dessa  brister och kvalitetssäkra ärendeberedningen.

Nyckelpersoner utgörs av:

• Ledamöter i nämnden och beredningarna
• Representanter från HSN förvaltningsledning och stab
• Nämndssekretariat
• Ekonomi och HR-stab
   

Tidsplan för arbetet har upprättats som inleds med att identifiera och utse nyckelpersoner som ska intervjuas.

Planen är att färdigställa och analysera intervjumaterialet under september och oktober 2023. Därefter presenteras sammanställt uppdrag med rekommendationer mitten av november till hälso- och sjukvårdsnämnden.

Upphandlingen rör förbrukningsmaterial som kontinuerligt används och har använts inom regionen. Senast en upphandling genomfördes inom detta område var 2016.

Sekretess råder.

Ärendet avser att utöka upphandlingsuppdraget till att även omfatta upphandling av avtal för köp av vårdtjänst hos privat vårdgivare under jourtid. Ärendet avser också fastställande av underlaget för upphandling.

Bemanningssituationen gällande radiologer på Bild- och Funktionsmedicin Västerbotten är mycket ansträngd. Verksamheten är till stor del beroende av vikarier via bemanningsföretag. Basenheten har ändå svårt att fylla bemanningen med ordinarie personal och/eller hyrläkarstöd

Bild- och Funktionsmedicin Västerbotten har under flera år nyttjat upphandlad tjänst för distansgranskning under jourtid. Det har gjort det möjligt att bibehålla läkarnärvaron med ordinarie personal under dagtid, vilket har inneburit en förbättrad arbetsmiljön för en stor del av läkarna på kliniken genom att minimera arbetet nattetid. Att inte fortsätta med distansgranskning jourtid skulle ytterligare förvärra bemanningssituationen, och medföra ett behov av ytterligare hyrläkarstöd både under dag- och jourtid.

Nuvarande avtal för distansgranskning jourtid löper ut den 15 maj 2024 och basenheten behöver därför initiera upphandling för nytt avtal.

Marknaden för distansgranskning radiologi under jourtid har historisk funnits utanför Europa. Efter att Dataskyddsförordningen, GDPR, har tillkommit med bestämmelser om överföring av personuppgifter till tredje land har även marknaden förändrats. Det finns aktörer som kan uppfylla nu gällande dataskyddskrav.

Sekretess råder.

Fråga om att inleda upphandling. Behov finns av att genomföra en upphandling av privata vårdgivare för att utföra distansgranskning av prover. Klinisk Patologi och Cytologi har ett ansvar för att upprätthålla den subspecialiserade cancerdiagnostiken i hela Norra regionen. Verksamheten har även ett fullständigt diagnostiskt uppdrag mot en av de norra regionerna där patologens hela verksamhet drivs av region Västerbotten och regleras via samarbetsavtal.

Klinisk patologi har nationellt en kompetensförsörjningsproblematik. Att upphandla möjlighet till distansgranskning medför mindre risker för förlängda svarstider och försenade cancerdiagnoser/behandlingar. Att upphandla möjlighet till distansgranskning medför även en större trygghet i det diagnostiska ansvar vi har gentemot Norra regionen. Beaktas bör att ytterligare en av regionerna har efterfrågat ett mer långtgående samarbete med region Västerbotten då de skall överta drift av patologiverksamheten som tidigare har varit i privat regi.

Det nuvarande avtalet, som löper fram till 30 juni 2024,  har nyttjats enligt sammanställning nedan. Det gäller främst distansgranskning av cytologi-prover inom cellprovsscreeningen. Inget behov har funnits hitintills i år men det kan tyvärr snabbt förändras beroende på bemanningssituationen lokalt. Kostnaderna för åren 2020-2023 redovisas nedan.

2020               995 192 kr
2021               672 849 kr
2022               76 000 kr
Totalsumma    1 744 041 kr

Folktandvården har i uppdragit att bedriva asyltandvård i hela Västerbotten. I Jörn och Lövånger har Folktandvården ingen egen verksamhet, dock ett relativt stort antal asylsökande. På dessa orter behöver därför asyltandvården upphandlas av privat aktör.

Kostnaden för den upphandlande tjänsten bedöms uppgå till ca 600 000 kronor vilket utbetalas utifrån den ersättning regionen får från Migrationsverket. Upphandlingen avser enbart tandvård som kan utföras i Jörn och Lövånger och på en tandvårdsklinik på respektive ort.

Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer årligen en verksamhetsplan. Verksamhetsplanen baseras på föreslagna regionmål i regionplanen. För 2024 har en ny tidplan för framtagande av region- och nämndplaner fastställts som i sak innebär att planer på båda nivåer bereds parallellt.

Då basenheterna ska påbörja sin planering den 9/10 så behöver dock ett inriktningsbeslut tas om nämndens preliminära delmål och tillhörande indikatorer fattas. Den kompletta nämndplanen antas vid nämndens sammanträde i december efter regionfullmäktiges beslut om regionplanen i november.

Delårsrapport per augusti är Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) samlade uppföljningsrapport för andra tertialen 2023. Rapporten innehåller nämndens samlade bedömning inklusive redovisning och analys av måluppfyllelse utifrån nämndens verksamhetsplan, redovisning av riktade uppdrag som fullmäktige gett nämnden, samt en ekonomisk redovisning och analys och prognos. Rapporten innehåller också avsnitt om väsentliga personalförhållanden och viktiga händelser inom nämndens område. I rapporten följs nämndens delmål och indikatorer med uppföljningsintervall per augusti upp.

Till ärendet biläggs också tillgänglighetsdata för perioden jan-juli.

Patientnämnden har inkommit med skrivelser till nämnden rörande iaktagelser utifrån patientnämndens arbete. Ärendet berör tre olika frågor; Vårdnivåer, vårdgaranti och klagomål/synpunkter. Hälso och sjukvårdsnämnden ombeds yttra sig över dessa skrivelser. Yttrande har upprättats.

Den 26 april 2023 presenterade kommissionen sitt förslag till ett direktiv (COM (2023) 192) och en ny förordning (COM (2023) 193) som ska ersätta nuvarande europeiska läkemedelslagstiftning, en genomgående revidering som sker för första gången i historien sedan den unionsgemensamma lagstiftningen kom på plats. Förslaget innehåller över 400 artiklar med frågor som direkt påverkar den svenska hälso- och sjukvårdens fungerande och finansiering – inte minst genom kvalitet, tillförlitlighet och relevans av de läkemedel som godkänns samt förutsättningarna för tillgänglighet och användning av såväl väletablerade som nyare läkemedelsbehandlingar i vården. 

Yttrandet är framtaget i koordinering med övriga regioner och SKR, i linje med de huvudbudskap som kommunicerats i regionernas kunskapsunderlag och rekommendationer för läkemedelslagstiftningen (2022). Region Västerbottens yttrande bygger vidare på en fördjupad analys som baseras på dialog med sakkunniga i bl a Vävnadsrådet och som genomförts tillsammans med Region Örebro län. 

Lagförslaget bedöms i huvudsak premiera innovationsklimat och konkurrenskraft för industrin framför hälso- och sjukvårdssystemens långsiktiga hållbarhet och patienternas tillgång till en jämlik, effektiv och säker vård. Bedömningen är att transparens och förutsägbarhet i regelverket har kompromissats bort på sätt som innebär att det inte är fullt möjligt att se helheten eller slutresultatet av förslaget. 

Regionen Västerbotten ser positivt på de förändringar som syftar till att reducera bortfallet av etablerade och säkra produkter på grund av EU:s förordningar MDR och IVDR.

Regionen är i dag på väg mot ett mindre utbud av medicintekniska produkter speciellt för mindre patientgrupper med speciella behov då även stora tillverkare har aviserat affärsbeslut att ta bort produkter från europeiska marknaden med anledning av MDR / IVDR. Det riskerar bla. minska möjlighet att individanpassa medicinteknisk vård och kan öka patientrisker. Sådana medicintekniska produkter som inte blir tillgängliga på inre marknaden för att de bedöms blir olönsamma planeras i många fall fortsatt tillverkas och vara tillgängliga och anses säkra på andra marknader så som i Japan och Nordamerika. Regionen uppmanar därför lagstiftarna att med expertmyndigheter fortsätta följa konsekvenser i Sveriges vård av lagändringarna MDR och IVDR.

Den föreslagna ändringen i etikprövningslagen förväntas underlätta den administrativa hanteringen av ansökningar/anmälningar om klinisk prövning eller prestandastudie, då det skulle innebära att alla ansökningar/anmälningar skulle gå via Läkemedelsverket istället för som nu då det i vissa fall ska skickas en separat ansökan via Ethix.
Region Västerbotten instämmer därför i de förslag om anpassningar till EU:s förordningar i sin helhet.

Region Västerbotten har beretts möjlighet att yttra sig om Remiss Ds 2023:8 från Klimat- och Näringslivsdepartementet gällande kliniska prövningar. Region Västerbotten har upprättat ett yttrande gällande remissens olika delar.

Region Västerbotten (regionen) delar utredningens andemening att såväl antalet kliniska prövningar i samarbete med life science industrin som antalet inkluderade patienter bör öka i svensk hälso- och sjukvård. 
Region Västerbotten ställer sig däremot inte bakom utredningens huvudförslag att inrätta en ny nationell samverkansorganisation för ett så pass avgränsat område som kliniska prövningar i samarbete med industrin.

Det som saknas är inte en bristande vilja eller ömsesidig förståelse, i stället är det en komplex bakgrund till senare års utveckling avseende kliniska prövningar med en förändrad sjukvård (patienterna finns inte längre på [universitets]sjukhus), begränsad genomförandekapacitet till följd av belastad primärvård, förre vårdplatser, kompetensbrist och tight ekonomi tillsamman med ändrade förutsättningarna för läkemedelsföretagen– förändrad intern bolagsstruktur, internationell ekonomisk kris, förändrat prövningspanorama, nyttjande av CRO mm.

Avseende de föreslagna separata prövningsenheterna för industrisponsrade prövningar skild från akademin, är det vår bedömning att dessa enheter sannolikt bara har möjlighet att kunna etableras på de tre största universitetssjukhusen och för de redan starka terapinätverken. Detta riskerar att förstärka den ojämlikhet avseende möjlighet att delta i kliniska prövningar som redan finns idag mellan stad – och land, södra och norra Sverige samt svaga och starka terapiområden. För mindre universitetssjukhus och för övriga sjukhus är gemensamma prövningsenheter för akademi och industri överlägset bästa sätt att nyttja resurser och uppnå synergieffekter.

Att minska ekonomiskt stöd till redan etablerade organisationer som Kliniska Studier Sverige riskerar den långsiktiga satsning som staten och medverkande engagerade sjukvårdsregioner redan har satsat. Region Västerbotten förslår att det föreslagna partnerskapet för att främja kliniska prövningar förläggs till Kliniska Studier Sverige med ett stärkt nationellt kansli samt med ett mer tydligt uppdrag och en bättre styrning på området inkl. åtagande till målbild avseende kliniska prövningar för Sveriges sjukvårdsregioner, akademi och industri.

Region Västerbotten har erbjudits möjlighet att komma in med synpunkter avseende remissen SOU 2023:10; Tandvårdens stöd till utsatta patienter. Folktandvården i Region Västerbotten stödjer i grunden utredningens vilja att stärka stödet till tandvård för våldsutsatta. Regionens pekar dock i sitt yttrande på att förslaget förutsätter att grundförutsättningarna för tandvården förändras så att såväl privata vårdgivare som regionala vårdgivare (Folktandvården) ges gemensamt ansvar för svensk tandvård och tandhälsa. De förutsättningarna saknas idag och det är ett grundläggande hinder för att genomdriva de förändringar som utredningen föreslår.

Tandvårdens organisation och den uttalade resursbrist som råder i Norrlandsregionerna måste tas i allvarligt beaktande vid utformningen av föreslagna åtgärder eftersom den utökning av regionernas och Folktandvårdens uppdrag som förslaget innebär ökar den administrativa bördan och ger undanträngningseffekter som minskar tillgängligheten till tandvård för andra patientgrupper, vilket ger negativa effekter på tandhälsan.

Regionens revisorer har den 24 mars 2023 överlämnat rapporterna granskning av FVIS-programmet år 2022 samt granskning av ekonomistyrning, FVIS-programmet år 2022.
Revisorerna har med anledning av rapporten begärt regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande med uppgifter om verkställda och planerade åtgärder senast den 4 oktober 2023. Granskningen visar att regionstyrelsens styrning och kontroll över FVIS-programmet har inte varit tillräckligt utvecklad. Hälso- och sjukvårdsnämndens roll i arbetet med FVIS är oklar, vilket medför en risk vid införandet av Cosmic.
Med hänvisning till granskningsrapporterna lämnar revisorerna följande rekommendationer till regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden:

-Tydliggör roller och ansvar mellan regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden för införandet av Cosmic.

- Säkerställ att verksamheterna får tillräckliga förutsättningar och klarar av att införa Cosmic på ett ändamålsenligt sätt.

- Säkerställ tillräcklig strategisk styrning av FVIS och införandet av Cosmic. Avgränsa regiondirektörens delegation så att den överensstämmer med bestämmelser i kommunallagen.

- Säkerställ tillräcklig uppföljning och kontroll av arbetet inom FVIS-programmet och införandet av Cosmic.

- Säkerställ att beslut hanteras enligt kommunallagen samt delegations- och vidaredelegationsordningar.

- Säkerställ en tillräcklig ekonomistyrning av FVIS och kontroll över kostnaderna för FVIS och införandet av Cosmic.

Hälso.- och sjukvårdsnämnden har upprättat, ett med regionstyrelsen likalydande , yttrande utifrån revisorernas rekommendationer.

Revisorerna beskriver att Hälso- och sjukvårdsnämnden under flera år haft stora underskott för personalkostnaderna. De bedömer också att nämnden varit passiv i beredning av budgeten och i styrningen av personalkostnaderna och att verksamheterna har begränsade möjligheter att påverka sin budget. Revisorerna bedömer att det saknas analyser och beräkningar av vilka personalbehov verksamheterna har för att klara sina uppdrag och att budgetberedningen hanteras genom indexuppräkningar av tidigare årsbudget. Revisorerna beskriver att det i beredningen tas liten hänsyn till tidigare stora underskott och verksamheternas kostnader.

Revisorerna bedömer att nämnd och tjänstepersonsledning inte säkerställt att det finns fungerande system för prioriteringar och kontroll av kostnader och att planerade åtgärder haft låg effekt. De konstaterar också att nämnden inte beslutat om några nya åtgärder under år 2022, med hänvisning till att minskad bemanning kunde få negativa effekter på vården.

Revisorerna beskriver att det är positivt är att nämnden löpande har följt upp personalkostnaderna även om nämnden inte analyserat orsakerna till de stora underskotten

Med utgångspunkt i granskningarna lämnar revisorerna följande rekommendationer till Hälso- och sjukvårdsnämnden:

Analysera varför nämndens verksamheter har återkommande budgetunderskott för personal.

Säkerställ att bemanningsmål och personalbudgetar bygger på dokumenterade analyser av det faktiska personalbehovet och att de är tillräckliga för att verksamheterna ska klara sina uppdrag.

Säkerställ att det finns ett system för att göra prioriteringar som bygger på riskanalyser som visar att besparingar är möjliga att genomföra.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat ett yttrande utifrån revisonens rekommendationer.

Av granskningen framgår att revisorerna bedömer att det finns brister i hälso- och sjukvårdsnämndens hantering av projektmedel och att dessa inte hanteras korrekt i redovisningen. Stickprov av balanserade projektmedel i bokslutet för år 2022 visar på avvikelser. Projektmedel som inte förbrukats förs över till balansräkningen för att kunna användas ett annat år utan korrekt underlag. Revisorerna poängterar att det krävs underlag med en extern förpliktelse motsvarande återbetalningskrav för att projektmedel ska få föras över på detta sätt.

Revisorerna beskriver i rapporten att det för en majoritet av de granskade projekten saknas sådana underlag. De konstaterar att de riktlinjer och rutiner som finns för hantering av projektmedel ger inte förutsättningar för en tillräcklig intern kontroll och att centrala kontroller är bristfälliga.

Med utgångspunkt i granskningarna lämnar revisorerna följande rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden:

Ta fram övergripande riktlinjer för hantering och redovisning av projekt där organisationsstruktur med ansvar och roller är tydliga samt där redovisning och intern kontroll ingår. Även bokslutsanvisningen behöver tydliggöras inför kommande bokslut.

Säkerställ att det i delårsbokslut 2023 inte finns projektmedel i regionens balansräkning som saknar extern förpliktelse (d v s definitionen av skuld måste vara uppfylld). För följsamhet till RKR R17 måste anpassning göras redan i delårsbokslutet 2023. Felaktiga balanserade medel ska i redovisningen hanteras som rättelse av fel enligt RKR R12 och de upplysningskrav som finns ska följas.

Säkerställ att det vid varje bokslut, i enlighet med bokslutsanvisningarna, finns underlag för att styrka varje balanserat projekt och att alla projektledare och controllers är införstådda i innebörden av detta.

Överväg om det behöver införas ytterligare kontroller för redovisning och hantering av projektmedel.

Hälso- och sjukvårdsnämndens har upprättat ett yttrande utifrån revisorernas rekommendationer.

Ulf Wahllöf (M) initierade ett ärende med rubriken "Primärvårdens arbetsmiljö" vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 19 april. Svar till initiativärendet har upprättats.  Av svaret framgår att initiativärendet beskriver att en avgörande åtgärd för att förbättra arbetsmiljön i primärvården är att införa ett listningstak för läkare.

Region Västerbotten har i dagsläget hanterat det som rör patienters möjlighet att vid behov få tillgång till en fast läkarkontakt, vilket regleras i lag. Det finns framtagna rutiner att registrera detta för hälsocentralerna så att uppföljning är möjlig både för varje hälsocentral och på en övergripande nivå.

En riktlinje som bland annat närsjukvårdsområde Skellefteå/Norsjö i dagsläget arbetar utifrån är att varje allmänspecialist ansvarar för 1485 listade patienter när personalbudgetar sätts. För att höja läkarbemanningen, för att nå Socialstyrelsens mål om 1100 patienter per läkare, behövs fler läkare i primärvården. Det finns dock inte möjlighet utifrån nuvarande ekonomiska förutsättningar att öka antalet läkare utan att minska på andra professioner alternativt vidta en begränsning av utbudet. Således behöver antingen vårdpengen höjas eller beställningen förändras.

Utöver den ekonomiska situationen så finns det en generell utmaning att rekrytera allmänspecialister till primärvården. Om vi skulle förmå att tillsätta våra vakanser, som idag till del är besatta av hyrläkare med höga lönekostnader, skulle även den ekonomiska situationen vara bättre och sannolikt göra det mer rimligt att uppnå Socialstyrelsens riktlinjer om 1100 patienter per specialist.

Antalet patienter som söker för psykisk ohälsa har ökat kraftigt under senaste åren vilket är den största orsaken till den belastning som vården både på primärvårds- och specialistnivå erfar.

Inom styrgrupp BUP-PV har möjligheten till vård och behandling på flera vårdnivåer diskuterats och nu även lyfts till områdeschefer, vilka gett oss i uppdrag att tillsammans arbeta fram ett förslag på hur en sådan rutin skulle kunna se ut. Arbetsgruppen består av medarbetare och chefer från båda organisationerna och har en bred representation även geografiskt. Det sistnämnda är viktigt med tanke på de olika förutsättningar som råder i vårt län.

Med en sådan fungerande rutin och överenskommelse skulle det innebära att barn kan ha kontakt med specialistnivån gällande t ex uppföljning och förskrivning av centralstimulantia och samtidigt kunna ha kontakt med första linjen (eg primärvården) pga en kris eller en lindrig ångest vilket skulle vara ett arbetssätt där BUP och PV tillsammans hjälper patienten.

Primärvården erfar att det över hela länet finns en stor utmaning att rekrytera medarbetare för att fylla behovet avseende psykisk ohälsa. Resurs och kompetensbrist är en av anledningarna till att PV remitterar patienter till BUP vilket innebär att barn som kanske egentligen inte behöver vård på specialistnivå ändå blir BUP-patienter.
Utökad finansiering till primärvården skulle med automatik inte innebära att det blir enklare att rekrytera den kompetens som behövs. Nog så avgörande kan vara att se över organisationen och vårdkedjan, stärka samarbete mellan vårdnivåerna och de psykosociala teamen i primärvården över länet.
Initiativärendet avslås.

Folktandvården i Västerbotten har sedan 2012 haft uppdraget från fullmäktige att basera sina årliga justeringar av tandvårdstaxan på Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets (TLV) referenspriser och dess justeringar.

Ett förslag till ny tandvårdstaxa för perioden 15 januari 2024 till och med 14 januari 2025 har upprättats.
Förslaget innebär att taxorna för allmäntandvård och specialisttandvård föreslås uppräknas med 12%.

Helgjourtaxan föreslås kvarstå enligt tidigare beslut. Behovet av akut tandvård ökar i takt med att tillgängligheten till tandvård minskar och en utveckling och utökad tillgänglighet till akut tandvård är nödvändig.

Taxorna för lokala åtgärder, som inte ingår i det statliga tandvårdsstödet, föreslås justeras för beräknad kostnadsökning med 12 %.

Den interna taxa som reglerar åtaganden mellan regioner föreslås uppräknas med 12%.

Beslut om ersättning för munhälsobedömning vid uppsökande verksamhet och utbildning av omsorgspersonal fattas av Regionstyrelsen.

En tandvårdstaxa som medger kostnadstäckning för tandvården, förutom att förutsättningar för vuxentandvården förbättras, är att arbetsmiljön förbättras och attraktiviteten hos Folktandvården ökar.

Positive airway pressure (PAP)-behandling är behandling med andningshjälpmedel; antingen med CPAP som används vid snarkning (sömnapnésyndrom) eller BiPAP som används vid andningssvikt vid tex vid Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Årsavgiften är idag 500 kronor vilket har gällt sedan beslut togs 2013. Det finns ingen enhetlighet för denna avgift om man jämför Sveriges regioner. En del har ingen avgift alls medan flera har betydligt högre avgifter än Region Västerbotten. Den sammanlagda bedömningen är dock att regionens avgift för detta hjälpmedel är låg och bör höjas.

Hans-Inge Smetana (KD) lämnade in en motion vid regionfullmäktige den 21 juni 2022 med rubriken Akutsjukvårdens triagering.

I motionen föreslås att region Västerbotten lämnar SOS Alarms samarbete till förmån för annan aktör med bättre resultat och ökad patientsäkerhet. Svar till motionen har upprättas.

Maria Kristoffersson (C) lämnade in en motion med rubriken tillgänglig ungdomsmottagning oavsett huvudman, vid regionfullmäktige den 29 november 2022. I motionen föreslås att regionstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheten med en gemensam app för ungdomsmottagningarna, i samverkan med länets kommuner. 

Ett motionssvar har upprättats. 

Maria Kristoffersson (C) lämnade in en motion med rubriken Uppmärksamma medarbetare inom vården, vid regionfullmäktige den 29 november 2022. I motionen föreslås att ge regionstyrelsen i uppdrag att utforma ett årligt återkommande uppmärksammande av regionmedarbetare inom vårdyrken, likt Länsstyrelsens Årets Mentor. 

Ett motionssvar har upprättats. 

Åsa Hörnsten (M) lämnade in en motion med rubriken Dokumentera mindre-vårda mer! vid regionfullmäktige den 21 februari 2023. I motionen föreslås att ge vårdnära chefer i samråd med högre chef i uppgift att upphöra med dokumentation och byråkratiska processer som de inte anser ger något mervärde för patienten samt att minska den byråkratiska överbyggnaden. 

Ett motionssvar har upprättats. 

Betty-Ann Nilsson (KD) lämnade in en motion med rubriken redovisning av personal, vid regionfullmäktiges sammanträde den 21 februari 2023. I motionen föreslås att regionfullmäktige ger hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att utarbeta nycklar för att kunna redovisa personal som dels administrativ eller patientnära personal, att regionfullmäktige ger hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att vid redovisning av antalet medarbetare ska antalet redovisas per klinik/basenhet och att regionfullmäktige ger hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att vid redovisning av antalet medarbetare skilja på administrativ personal och personal som arbetar nära patienten.

Ett motionssvar har upprättats. 

Förslag till sammanträdestider förverksamhetsåret 2024 har upprättats och ska fastställas av hälso- och sjukvårdsnämnden. Planeringen utgår från regionfullmäktiges sammanträdestider vilka fastställs i regionfullmäktige. Nedanstående sammanträdesdatum föreslås för hälso- och sjukvårdsnämnden respektive arbetsutskottet för verksamhetsåret 2024.

Kjell Bäckman (V) har avsagts sig sitt förtroendeuppdrag i hälso- och sjukvårdsnämnden och fyllnadsval behöver genomföras. Valen gäller arbetsutskottet och samråd vård och omsorg. Valen gäller från och med 1 oktober till 31 december 2026. 

Nominerade är gulmarkerade och markeringarna kommer plockas bort i den slutgiltiga versionen.

Beslut fattade av arbetsutskottet på delegation av nämnden
§ 115 Kurser och konferenser 2023. HSN 77:9-2023.
§ 146 Kurser och konferenser 2023. HSN 77:10-2023.


Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation.
Förteckning.

Beslut fattade på vidaredelegation
Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och sjukvårdsdirektören.
Förteckning.