Möte 2022-05-24

Enligt program.

Delårsrapport per april är Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) samlade uppföljningsrapport för första tertialen 2022. Rapporten innehåller nämndens samlade bedömning inklusive redovisning och analys av måluppfyllelse utifrån nämndens verksamhetsplan, redovisning av aktiviteter för två av de riktade uppdrag som fullmäktige gett nämnden, samt en ekonomisk redovisning och analys och prognos. Rapporten innehåller också avsnitt om väsentliga personalförhållanden och viktiga händelser inom nämndens område. I rapporten följs målen som nämnden fastställt med stöd av de indikatorer som beslutats för respektive mål. Endast två indikatorer tillhörande mål 1 och två indikatorer tillhörande mål 5 följs upp i denna första rapport 2022. För övriga mål har ingen bedömning av måluppfyllelse gjorts.

Diskrimineringsombudsmannen(DO) har tagit emot en anmälan gällande diskriminering utifrån funktionshinder. DO har därför begärt att Regionen skall yttra sig i ärendet.

Yttrandet skall besvara de punkter som DO har frågeställningar kring. Verksamheten tillsammans med Regionjurist och HR har besvarat dessa frågor i ett yttrande.

En hälsocentral har erbjudit en person en praktikplats. Vid besök på hälsocentralen visar det sig att praktikanten har svårigheter som inte möjliggör en praktik på hälsocentralen, praktikanten blir därför nekad praktikplats. Yttrandet beskriver orsaken till detta och de ställningstaganden som gjordes vid tiden för händelsen men även om denna händelse har utgjort diskriminering.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har beretts möjlighet att återkoppla till Regionstyrelsen avseende föreslagna planeringsförutsättningar som tagits fram inför beredning av Regionplan 2023. Nämnden har utgående från föreslagen mall upprättat och lämnat sina synpunkter i bifogat PM.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har erhållit riktade bidrag för förbättrad tillgänglighet utifrån följande

Överfört utrymme från Regionstyrelsen (RS 2022-03-01) 7,4 mkr
Överfört utrymme från Regionstyrelsen – projekt uppskjuten vård 40,0 mkr
Statsbidrag ökade vårdplatser  11,2 mkr
SUMMA   58,7 mkr

Utgående ifrån verksamheternas planerade köbearbetningsinsatser föreslås Hälso- och sjukvårdsnämnden ta inriktningsbeslut enligt följande fördelning:

22 Närsjukvårdsområde Södra Lappland 890 tkr
23 Närsjukvårdsområde Skellefteå 11511 tkr
24 Närsjukvårdsområde Umeå 8100 tkr
25 Länssjukvårdsområde 1 7997 tkr
26 Länssjukvårdsområde 2 19451 tkr
27 Tandvården 1390 tkr
Ej ännu specificerat (ex lab, röntgen, op) 9326 tkr
SUMMA 58665 tkr

Utrymme fördelas till verksamheter månadsvis utifrån genomförda insatser och bokförda kostnader.

Regionstyrelsen beslutade 2022-03-01 vid sitt sammanträde att 52,5 miljoner kronor från riktat bidrag avseende uppdämda vårdbehov överförs till Hälso- och sjukvårdsnämnden.
Insatser för vad statsbidraget kan användas till bygger på förslag som Socialstyrelsen presenterat i rapporten ”Uppdämda vårdbehov – Analys och förslag till insatser” från oktober 2021. En viktig del i satsningen är att stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården. Statsbidraget föreslås fördelas för aktiviteter enligt nedan och i samråd med beställarenhet.
HSN beslutade vid sammanträde 2022-03-29 fördelning av 42,7 miljoner kronor enligt följande fördelning

Hälsofrämjande rehabilitering 5 mkr
Nära Vård 19 mkr
Patientinflytande 1.7 mkr
Kapacitetsstyrning 15 mkr
Kunskapsstyrning 2 mkr
Ej fördelade medel 9,8 mkr

Vid mötet gav nämnden uppdrag till förvaltningen att återkomma med förslag på fördelning för ej fördelat utrymme. I samråd med beställarenheten föreslås ej fördelat utrymme av statsbidraget på 9,8 miljoner kronor att fördelas till primärvården för aktiviteter enligt nedan:

Medel används för hantering av vårdköer och arbete med årskontroller av kroniska patienter i alla åldrar. Verksamheterna får ett tillskott motsvarande 163kr/listad patient över 65år under 2022 för att arbetet med hantering av vårdköer och övrigt uppdämt vårdbehov. Ersättning sker kvartalsvis för att kunna kompensera för eventuella patientströmmar. Uppföljning sker via befintliga statistikmoduler.

Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige och den cancerform som orsakar flest dödsfall bland svenska män. Prostatacancer har en mycket lång symtomfri fas, då den vanligen kan botas, medan den nästan alltid är obotlig när den börjar ge symtom. Dessa förhållanden gör att regelbunden testning av symtomfria män (screening), är en lämplig metod för att förebygga sjuklighet och dödlighet i prostatacancer.

Screening med PSA-prov, följt av systematiska vävnadsprov, orsakar dessvärre också betydande överdiagnostik och överbehandling. Många medelålders och äldre män har nämligen en liten prostatacancer, som aldrig utvecklas till en livshotande sjukdom. Omkring hälften av männen som diagnostiseras med prostatacancer efter screening med PSA-prov, hade sluppit att bli prostatacancerpatienter om de inte hade fått sitt PSA-värde testat. De flesta män som diagnostiseras med en liten prostatacancer behandlas med operation eller strålbehandling, vilket leder till biverkningar som kan försämra livskvaliteten.

På grund av prostatacancerscreeningens negativa effekter (överdiagnostik och överbehandling) avråder Socialstyrelsen från screening för prostatacancer men anser ändå att dagens PSA-testning behöver göras på ett mer organiserat sätt.

Utifrån en överenskommelse mellan staten och SKR, stödjer RCC regionerna i att införa organiserad prostatacancertestning (OPT) av symtomfria män. Arbetet samordnas av en nationell arbetsgrupp med representanter från varje sjukvårdsregion. Förbundsdirektionen för den norra sjukvårdsregionen tog den 17/3 2022 beslut om att rekommendera regionerna i norra sjukvårdsregionen att införa OPT.

En handlingsplan avseende långsiktig barnmorskebemanning som presenterades för HSN i januari återremitterades vid nämndens möte. Till nämndens möte i maj har utifrån detta en uppdaterad handlingsplan tagits fram i samverkan med medarbetare och fackliga parter. Punkten gällande omorganisation av mödrahälsovården i länet utreds som en separat process och förväntas komma upp till beslut vid nämndens möte i juni.

Region Västerbotten har sedan 2002 tecknat avtal med en extern vårdgivare som tillhandahåller assisterad befruktning och fertilitetsbevarande åtgärder. Nuvarande avtal som förlängts, upphör att gälla den 31 december 2022 och kan därefter inte förlängas ytterligare. Inför beslut om hur denna vård ska tillhandahållas bör möjligheten till upphandling jämföras med att bedriva verksamheten i egen regi.

Svensk tandvård är under förändring. En följd är uttalad resursbrist i Folktandvården i de norra regionerna. Tandvård bygger på regional och statlig finansiering. Privata aktörer utför vård som finansieras av stat och region. Regionens egen aktör, Folktandvården Västerbotten, utför vård finansierad av stat och region men har till skillnad från privata aktörer även ett regionalt slutansvar mot befolkningen. Slutansvaret avser tillgång till akuttandvård, fri tandvård till barn och unga vuxna, tandvård till vuxna med särskilda behov, asyltandvård och specialisttandvård.

Regelbunden tandvård till vuxna utan särskilda behov finansieras statligt. Regelbunden tandvård till vuxna har hittills varit en viktig del i Folktandvårdens ekonomi. Det är även en omtyckt arbetsuppgift i tandläkaryrket och borgar för god tandhälsa.

Folktandvården förlorar kontinuerligt tandläkare till privata aktörer. Privata aktörer erbjuder högre lön och arbetsuppgifter med utgångspunkt från regelbunden tandvård till vuxna. Resursbrist av tandläkare tvingar fram allt hårdare prioriteringar i utförandet av tandvård i folktandvården. I nuläget är utförandet av regelbunden tandvård till vuxna kraftigt begränsad hos flertalet av länets folktandvårdskliniker till förmån för akuttandvård, tandvård till barn och unga vuxna 3–23 år och till vuxna med särskilda behov.

Mot bakgrund av detta föreslås ett antal utbudsförändringar gällande Barn och unga vuxna.

1. Folktandvården ges rätt att vid resursbrist omfördela barn, ungdomar och unga vuxna (3-23 år) till kliniker med kortare väntetider och fler personella resurser. Förslaget avser regionalt finansierad tandvård enligt Hälsoval för barn, ungdomar och unga vuxna 3–23 år (LOV). Folktandvården är vårdgivare för drygt 98 % av dessa patienter. Enligt LOV har patienten rätt att välja klinik. Framför allt i Umeå finns kliniker med väntetider och resursbrist. Fortsatt stor belastning på dessa klinker ger ännu längre väntetider för patienter 3–23 år och äventyrar patientsäkerheten ytterligare.
2. För unga vuxna 20-23 år förlänga revisionsintervallet, (dvs kallelse till revisionskontroll) utifrån vårdbehov. Akut omhändertagande påverkas ej.

Tandvårdsutredningen ”När behovet får styra- ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa SOU 2021:8” förespråkar att unga vuxna utan särskilda behov åter ska införlivas i det statliga tandvårdsstödet då gruppen generellt har god tandhälsa med lågt behandlingsbehov.

3. Höjd ersättning för slutansvar och kapitering avseende hälsoval för barn, ungdomar och unga vuxna 3–23 år (LOV). En höjd kapitering skulle leda till att privata vårdgivare i större utsträckning valde att teckna avtal med regionen avseende tandvård för gruppen 2–23 år. Detta skulle avlasta folktandvården i utförandet av detta prioriterade uppdrag och leda till att även vuxna patienter kunde erbjudas regelbunden tandvård hos folktandvården. Detta i sin tur skulle ge en förbättrad arbetsmiljö med större variation i arbetsuppgifter.

Svensk tandvård är under förändring. En följd är uttalad resursbrist i Folktandvården i de norra regionerna. Tandvård bygger på regional och statlig finansiering. Privata aktörer utför vård som finansieras av stat och region. Regionens egen aktör, Folktandvården Västerbotten, utför vård finansierad av stat och region men har till skillnad från privata aktörer även ett regionalt slutansvar mot befolkningen. Slutansvaret avser tillgång till akuttandvård, fri tandvård till barn och unga vuxna, tandvård till vuxna med särskilda behov, asyltandvård och specialisttandvård.

Regelbunden tandvård till vuxna utan särskilda behov finansieras statligt. Regelbunden tandvård till vuxna har hittills varit en viktig del i Folktandvårdens ekonomi. Det är även en omtyckt arbetsuppgift i tandläkaryrket och borgar för god tandhälsa.

Folktandvården förlorar kontinuerligt tandläkare till privata aktörer. Privata aktörer erbjuder högre lön och arbetsuppgifter med utgångspunkt från regelbunden tandvård till vuxna. Resursbrist av tandläkare tvingar fram allt hårdare prioriteringar i utförandet av tandvård i folktandvården. I nuläget är utförandet av regelbunden tandvård till vuxna kraftigt begränsad hos flertalet av länets folktandvårdskliniker till förmån för akuttandvård, tandvård till barn och unga vuxna 3–23 år och till vuxna med särskilda behov.

I tillägg till resursbristen och prioriteringar utifrån detta innebär möjligheten att teckna sk frisktandvårdsavtal en ytterligare undanträngningseffekt för de patienter som har störst behov av tandvård. Patienter med stora tandvårdsbehov och utan frisktandvårdsavtal riskerar att bli utan tandvård i konkurrens med patienter med mindre vårdbehov och frisktandvårdsavtal. Personalen uppfattar frisktandvårdsavtalet som ojämlikt och klagomålen är många från patienter som tecknat avtal när de inte kallas till regelbunden tandvård.

Som ett led för att erbjuda en mer behovsstyrd och jämlik tandvård i Region Västerbotten föreslås därför att pausa möjligheten att nyteckna och förlänga frisktandvårdsavtal för vuxna över 23 år tills vidare.

Revisionen har genomfört en granskning av hanteringen av tjänstebilar. Granskningen visar att det finns flera brister i styrningen och kontrollen:

·         Riktlinjerna för tjänstebilarna behöver uppdateras och kompletteras

·         Det saknas en strategi för att elektrifiera regionens fordon

·         Det saknas enhetliga rutiner för bokning, nyckelhantering, drivmedelskort med mera

·         Det saknas uppföljningar och kontroller

Svar till rapporten har upprättats.

Revisionen har i sin granskning avseende Allmänna handlingar ställt nedan rekommendationer till Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Säkerställa att dokumenthanteringsplaner och övriga styrdokument om allmänna handlingar är aktuella och tillräckligt utvecklade

Att tillräckliga informations- och utbildningsinsatser för att göra regler och rutiner kända inom verksamheterna blir genomförda

Att tillräcklig uppföljning av verksamheternas hantering av allmänna handlingar blir genomförd

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat svar på revisionens rekommendationer enligt yttrande som bilagts detta ärende.

Moderaterna har formulerat ett initiativärende med förslag enligt nedan.

Hälso- och sjukvårdsnämnden tillsätter en samordnare för förlossnings- och kvinnosjukvården med uppdrag att hitta lösningar för BB-krisen på kort sikt, presentera en process för hur attraktiviteten för arbetet vid förlossningsklinikerna ska ske på lång sikt samt hur Västerbottens kvinnosjukvård kan stärkas.

Initiativärende har skickats till förvaltningen för beredning. Förvaltningen har upprättat ett yttrande enligt nedan.

I en pågående process där ledning för CFOG, medarbetare och fackliga företrädare deltar formuleras utifrån tidigare yrkan från HSN en handlingsplan med ett antal åtgärder syftande till att skapa förutsättningar för en bättre arbetsmiljö, säkrad bemanning och att bli en attraktiv arbetsplats. Ledning och medarbetare inom CFOG besitter hög kompetens och djup kunskap för de vårdflöden och processer som sker inom verksamheten och arbetar redan aktivt med de uppgifter som initiativtagaren framställer. Det finns därför utifrån verksamhetens behov inga starka incitament för att införa en samordnare som beskrivs. Verksamheten samtycker dock till de punkter som initiativärendet pekar på och dessa punkter finns, tillsammans med ett ytterligare 15-tal åtgärder, inkluderade i den handlingsplan som nämns ovan.

Bemanningsbehoven av barnmorskor under sommarperioden bedöms inte kunna åtgärdas med fler utbildningsplatser i första hand. Antalet utbildningsplatser i sig är begränsad av hur många födslar som sker inom regionen då det ställs krav på att de som utbildar sig under den verksamhetsförlagda utbildningen ska vara delaktiga i ett visst antal förlossningar för att bli godkända. Sedan januari 2017 har dock totalt 39 medarbetare i Region Västerbotten studerat till barnmorska med utbildningsbidrag. Den långsiktiga lösningen är i första hand en personalbudget som möjliggör en ökad grundbemanning vilket under sommarperioden ger utrymme för föräldraledigheter och semesteruttag och samtidigt upprätthålla förlossningsvården.

Andningsenhetens (AE) verksamhet är omfattande vad gäller folksjukdomen obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS). Andningsenheten har även ansvar för specialistfunktionen vad gäller utredning/behandling av patienter med hemrespiratorer.

Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) är en folksjukdom med en förekomst på cirka 5 procent. OSAS är en oberoende riskfaktor för hjärtkärlsjukdomar inklusive stroke, insulinresistens/glukosintolerans och förtida död. OSAS behandlas i första hand med en specifik maskin som möjliggör fria övre luftvägar, s k CPAP (continous positive airway pressure). Vid lindrig till måttligt OSAS kan behandlingen ske med en speciellt utformad antiapnéskena (AAS) i munnen (oral appliance OA/MAD). Behandlingen syftar till att ta bort snarkningar och apnéer/hypopnéer. Andningsenheten är en av Medicincentrums största polikliniska verksamheter.

Enligt Socialstyrelsen varierar tillgången på hjärnskaderehabilitering i landet. Det saknas nationella riktlinjer, prioriteringsriktlinjer och vårdprogram varierar, eller täcker bara delar av vårdkedjan. Här påpekas behovet av tydliga vårdkedjor och samordning i vård och rehabilitering av hjärnskador. Ett tidigare projekt, det så kallade ”Modellprojektet”, lämnade rekommendationer om att nationella riktlinjer, tillsättande av hjärnskadekoordinator och bildande av ett nationellt kunskapscentrum borde etableras. Det finns skäl, i enlighet med det tidigare projektets rekommendationer, att tro att en samordnande stödfunktion som hjärnskadekoordinator skulle vara värdefullt för de drabbade patienterna och deras närstående och bidra till en mer sammanhållen rehabiliteringsprocess. Eventuellt uppdrag, dimensionering och finansiering behöver i så fall utredas.
Det finns i dagsläget inom ramen för befintliga resurser inom NHHC för hjärnskaderehabilitering inte möjlighet att inrätta en hjärnskadekoordinator.

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation. Förteckning.

Beslut fattade på vidaredelegation
Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och sjukvårdsdirektören. Förteckning.