Möte 2024-06-19

Förslag till föredragningslista har upprättat.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Nämnden har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet. Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering.

Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts:

Enligt program.

Enligt program.

• Månadsrapporten för FVIS-programmet avseende maj 2024 innehåller lägesrapport, information om riskbilden, fördelning av förbrukade medel i förhållande till prognos och budget samt prognos över programperioden. 
• Ny införandetidpunkt är april 2025. Dialog med leverantören pågår om leveranstidpunkter, vilket är en viktig förutsättning för att kunna göra realistiska planer.
• Nerdragning av antal resurser i programmet under 2024, har påbörjats som ett resultat av den senarelagda driftstarten.
• Regionstyrelsen har beslutat att godkänna en fortsättning av FVIS-programmet, vilket innebär ett underskott på 55 mkr mot budget 2024.
  
   

Fråga om att inleda upphandling av en vårdtjänst hos privat vårdgivare för utredning av sömnapnésyndrom. Tjänsten ska användas när vårdgaranti åberopas av patienten. Sömnapnésyndrom är en vanlig sjukdom med prevalens kring 7-8 %, d v s att betrakta som en folksjukdom. Utredning av patienter med misstänkt sömnapné sker vid Andningsenheten i Umeå som också har en lokal Andningsenhetsfilial i Skellefteå på medicinmottagningen, samt en logistikenhet i Lycksele för enbart hantering av utredningsutrustning. Väntetiden till oprioriterad utredning är drygt tre år i Umeå, ca 1 år för patienter i Skellefteåområdet och liknande väntetid i södra Lappland.

För patienter som åberopar vårdgaranti, d v s att när väntetiden överstigit tre månader så kan de begära att få utredning genomförd av annan vårdgivare, så har vi sedan oktober 2020 haft ett avtal hos en privat vårdgivare om att till dem skicka vårdgarantipatienter. 231 patienter har under perioden oktober 2020 – augusti 2023 utretts via nuvarande avtal till en kostnad av 671 000 kr. Behovet av utredningar hos privat vårdgivare beräknas vara ca 100 utredningar/år.

Sekretess råder.

Folktandvården har i uppdragit att bedriva asyltandvård i hela Västerbotten. I Jörn och Lövånger har Folktandvården ingen egen verksamhet, dock ett relativt stort antal asylsökande. På dessa orter behöver därför asyltandvården upphandlas av privat aktör.

Kostnaden för den upphandlande tjänsten bedöms uppgå till ca 600 000 kronor vilket utbetalas utifrån den ersättning regionen får från Migrationsverket. Upphandlingen avser enbart tandvård som kan utföras i Jörn och Lövånger och på en tandvårdsklinik på respektive ort.

Sekretess råder.

Hjärtcentrat i Norra Sjukvårdsregionen står nu i behov av att starta en upphandling pacemaker/ ICD (implanterbar defibrillator)/ILR och support då nuvarande avtal har löpt ut. Region Västerbotten har fullmakt att genomföra upphandlingen för samtliga ingående regioner (Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland).

Symptom av långsam puls och uppehåll i hjärtrytmen är de vanligaste orsakerna till att operera in en pacemaker, det är en relativt enkel men livsavgörande operation.

Allvarliga, snabba rusningar i hjärtrytmen med ursprung från hjärtats kammare kan behandlas med implanterbar defibrillator, som också har den engelska förkortningen ICD.

ILR är en liten dosa som planteras in under huden i bröstkorgen. Den läser av hjärtverksamheten under ett tidsspann upp till 36 månader och är ett värdefullt hjälpmedel vid oförklarlig svimning och svårfångade arytmier.

I samband med mindre korrigering i ett anbudsdokument under pågående annonsering så inträffade en bug i IT-upphandlingsverktyget E-avrop vilket innebär att ett flertal textrader blev felaktiga utan att detta vid tillfället upptäcktes. Således kan inte en korrekt utvärdering av nu inkomna anbud genomföras utan att bryta mot LOU.

Sekretess råder. 

Regionen har ett ramavtal med flera olika leverantörer för medicinskt material som används inom interventionell radiologi och neuroradiologi (HSN 725-2019). Detta ramavtal har löpt ut.

Materialet är avsett för interventionell behandling av olika sjukdomstillstånd t.ex. stroke, cancer, nervsjukdomar, blödningar i hjärnan och andra delar av kroppen, samt dränage av abscesser osv.

Regionen behöver så snart som möjligt påbörja upphandlingen av ett nytt ramavtal för medicinskt material för interventionellt bruk.

Värdet på kommande avtal uppskattas till 80 miljoner kronor för en avtalsperiod om fyra år. Enligt gällande delegationsordning ska därför beslut om start av upphandling tas av hälso- och sjukvårdsnämnden.

Ärendet avser beslut om att inleda upphandling av vårdtjänst med syfte att användas för köbearbetning för att uppfylla vårdgarantin.

Region Västerbotten uppfyller i nuläget i vissa delar inte kraven som är uppsatta i den nationella vårdgarantin. Ett behov finns av att upphandla vårdtjänster från privata vårdgivare för att minska de befintliga köerna. Upphandlingen intieras för att Region Västerbotten, när behov finns av att köpa vård, inte ska behöva lita på andra regioners kapacitet eller kapacitet hos privata vårdgivare som andra regioner har avtal med.

Rörelseorganens centrum, kirurgcentrum Umeå/Skellefteå, kirurgcentrum Södra Lappland, urologen och ögon har angett behov av att under avtalstiden köpa vårdtjänster. 

Kostnaderna för den upphandlade tjänsten förväntas bli ca 58 miljoner årligen. Kostnadsfördelningen mellan verksamheterna är Ögonkliniken ca 1,4 miljoner, kirurgcentrum Södra Lappland, ca 7 miljoner, Rörelseorganens centrum, 25,5 miljoner, urologi ca 5. miljoner samt Kirurgcentrum Västerbotten ca 19 miljoner.  Kostnadsberäkningen förutsätter att regionen har behov av att köpa beräknade volymer. Utgångspunkt för beräkning av kostnad är regional prislista DRG samt uppskattad kostnad för de åtgärder där uppgifter saknats i prislistan

Klinisk patologi har stora krav att leverera provsvar betydligt snabbare och mer förutsägbart än idag. Förväntningar preciseras i såväl NVP (Nationella vårdplaner) och SVF (Standardiserade vårdförlopp). I dagsläget är verksamheten mycket gammalmodig med många manuella moment, vilket gör att produktionstakten ej är förutsägbar. För fortsatt drift av laboratoriet krävs en modernisering, och automationsutrustning för inbäddning, dehydrering och snittning är ett viktigt steg på vägen. 

Odlingsautomation inkluderar bl.a. utodlingsrobotar (för odling av patientprover av blod, urin, faeces, m.m.), automatiska inkubatorer med inbyggd fotografering och tillhörande programvara för bildanalys, vilket används för automatisering av bakteriologisk odling, typning och resistens­bestämning.

Sådan utrustning tillhör idag grundinstrumentering på de flesta mikrobiologiska laboratorier, och samtliga universitetssjukhuslaboratorier i Sverige har sådan, frånsett Norrlands universitetssjukhus. Införande av odlingsautomation medför ett standardiserat odlingsförfarande som ger ökad kvalitet i bedömning av prover, kortare ledtider till analyssvar, förbättrad arbetsmiljö för personal samt frigörande av personal till mer kvalificerade arbetsuppgifter.

För att främja samarbete med våra grannregioner och verka för bättre servicestöd i våra regioner genomförs upphandlingen i samarbete med Region Norrbotten och Region Jämtland Härjedalen.

Utrustning för olika sorters infärgning av vävnadsprover och cellprover utgör basutrustning inom Klinisk patologi. Under de närmaste åren behöver flera utrustningar för färgning inom histopatologi, hematopatologi, immunhistokemi och cytologi ersättas på grund av att de har passerat teknisk livslängd eller har för dålig funktion. 

Det behövs ett ramavtal för förbrukningsmateriel inklusive reagenser som används till några av de instrument som är tillverkade av företaget Abbott, och som finns på Klinisk mikrobiologi, Laboratoriemedicin. Eftersom produkterna i fråga är systembundna samlas de med fördel i samma upphandling och avtal. Produkterna används till respiratoriska analyser för bl a SARS-CoV-2, Influensa A, Influensa B och RS-virus, till analys av blåsmaterial för HSV och VZV samt reagens och provtagningsmateriel för STI (sexually transmitted infections) där analys av Chlamydia trachomatis, Neisseria gonorrhoeae och Mycoplasma genitalium ingår. Även reagenser till HPV-analyser behövs, vilket ersätter nuvarande avtal HSN 183-2020 som går ut 2024-05-31. För övriga reagenser saknas i dagsläge skriftligt avtal.

I ett av nämndens uppdrag till förvaltningen ges hälso- och sjukvårdsdirektören uppdraget att upprätta en strategi för universitetssjukvården. Den framtagna strategin utgår från det ett nuläge som identifierats genom en problemanalys och en s k SWOT-analys, dess som visar på orsaker, styrkor och, svagheter, möjligheter och hot. Utifrån denna analys har nödvändiga åtgärdsområden identifierats som som nödvändiga förutsättningar för universitetssjukvårdens och Nus långsiktiga överlevnad och hållbarhet som universitetssjukhus.

En ny ledningsstruktur finns nu på plats vid CFOG. CFOG kommer i den nya ledningsstrukturen skapa tydligare strukturer, forum för planering och uppföljning med ökad systematik. Verksamheten har tagit fram en ny handlingsplan som ersättning för den tidigare beslutade i maj 2022. Den tidigare handlingsplanen läggs i och med detta beslut till handlingarna. CFOG ska framgent jobba utifrån den nya planen utifrån en förbättrad struktur, planering och systematik.

Den nya handlingsplanen och det fortsatta förbättringsarbetet inom CFOG är delgivit nämnden samt överlämnas till verksamheten att äga handlingsplanen.

Ärendet bereds nu i förvaltningen och ärendet presenteras på nämnden den 19 juni. 

Organisation of European Cancer Institute (OECI) arbetar för ökad samverkan och kvalitetssäkring av cancervård i Europa, bland annat genom möjligheten till ackreditering som Comprehensive Cancer Center (CCC) enligt högt uppsatta kvalitetskrav för vård, utbildning och forskning inom cancerområdet. Regionala cancercentrum i samverkan, RCC, anser att samtliga universitetssjukhus på sikt bör starta en process för att cancervården och cancerforskningen ska ackrediteras och uppnå status som Cancer Center (CC) eller (CCC) av OECI. I Sverige finns idag tre ackrediterade center; Karolinska CCC (2020), Sahlgrenska CCC (2022) och Skåne University Hospital CCC (2022). Vi gör bedömningen att ackreditering av cancervården, med status som CCC vid NUS kommer att väga tungt framgent för att tilldelas uppdrag att bedriva nationell högspecialiserad vård, vilket i sin tur är en viktig förutsättning för att kunna driva och utveckla universitetssjukhuset i norra regionen. Det sistnämnda är avgörande för att kunna bedriva undervisning, forskning och utveckling av cancervården i hela norra Sverige och därmed skapa förutsättningar för jämlik vård. Sammanfattningsvis är bedömningen att ackreditering av cancervården som CCC vid Norrlands universitetssjukhus understödjer hela sjukvårdsregionen och är en förutsättning för en långsiktigt hållbar och modern cancervård i norra Sverige. Utifrån detta bedöms ansökan om CCC vara prioriterat. De första stegen i processen är i det närmaste klara genom tillsättning av såväl projektledare som styrgrupp.

Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde i april 2024 fördelning av riktade statsbidrag som inkommit till regionstyrelsen. Medel för ökad tillgänglighet 15,2 miljoner kronor överfördes till hälso- och sjukvårdsnämnden. Detta tillsammans med statsbidraget för ökade vårdplatser på 19,8 miljoner kronor gör att det finns totalt 35 miljoner kronor att fördela till insatser för förbättrad tillgänglighet, varav 1 miljon var direkt riktat till Barn- och ungdomspsykiatri.

Förslag på prioriterade insatser framtagna av verksamheten, prioriterade av hälso- och sjukvårdsdirektören sammanfattas här nedan per område.

Ökad tillgänglighet
- fördelas med 1 miljon kronor till Barn och Ungdomspsykiatrin Västerbotten
- fördelning av 14,2 miljoner kronor beslutas av hälso- och sjukvårdsnämnden.

Disponibla vårdplatser
fördelning av 19,8 miljoner kronor beslutas av hälso- och sjukvårdsnämnden.

Helgjouren i Lycksele har idag öppet på lördagar med en mycket låg belastning, se bilaga. Ortens egen personal kan på grund av resursbrist bara i begränsad utsträckning bemanna jouren och för att helgjouren ska kunna hålla öppen reser medarbetare från Umeå till Lycksele vilket medför höga kostnader och många gånger blir personalen sittandes helt utan patienter.

Helgjouren i Skellefteå har idag öppet både lördag, söndag och har en relativt låg och ojämn belastning, se bilaga. Även i Skellefteå råder stor resursbrist vilket innebär att personal behöver resa från Umeå för att kunna hålla jouren öppen och precis som i Lycksele har det en negativ påverkan på arbetsmiljö och ekonomin.

Helgjouren i Umeå har öppet lördag, söndag och har en jämnare belastning. Ortens egna organisation har förutsättningar att bemanna nuvarande helgjour och samtidigt behålla en god arbetsbelastning och arbetsmiljö för medarbetarna.

Mot bakgrund av den låga och relativt låga belastningen på helgjouren i Lycksele och Skellefteå samt den rådande resursbristen föreslås utbudsminskningar av jouren på dessa orter.

Förslag till beslut bygger på de nuvarande reglerna för ATL som tillämpas (36h+11h). Om den skärpta lagstiftningen för ATL (47h) kommer att permanentas behöver helgjoursverksamheten att ytterligare ses över.

De senaste åren har arbeten med att förnya regionövergripande strategier i stor utsträckning varit pausade. Avsikten med det har varit att få en bättre överblick över de styrdokument som finns och genom det öka förmågan att styra och även underlätta implementering i verksamheterna.

Region Västerbottens folkhälsopolitiska program samt funktionshinderspolitiska strategi har båda löpt ut. På uppdrag av regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden ska beredningen för folkhälsa och beredning för funktionshinder och samverkan ta fram nya strategier. Enligt ett beslut i regionstyrelsen (RS 1673–2923) har därför förutsättningar gåtts igenom och goda möjligheter finns för att sammanföra dessa båda styrdokument i en gemensam strategi. Ett förslag till ny gemensam strategi som omfattar båda dessa politikområden har därför arbetats fram under 2023–2024.

Genom samarbetet ökar förutsättningarna för likabehandling av invånare, jämlik hälsa samt samordning och styrning. Respektive ansvarigt politiskt organ ansvarar och bidrar utifrån sitt politikområde. Arbetet på tjänstepersonsnivå samordnas mellan förvaltningarna.

Strategin innehåller Region Västerbottens mål och prioriteringar kopplade till folkhälsa och funktionsrätt. Strategin bygger på lagstiftning, konventioner och utgår även från relaterade dokument som tagits fram i samverkan med andra aktörer och definierar gemensamma mål. Dessa relaterade dokument finns omnämnda i strategin och har varit en viktig utgångpunkt i arbetet med framtagandet av strategin. Strategin är inte en handlingsplan vilket innebär att aktiviteter relaterade till strategin kommer att formuleras i andra styrdokument.

Strategin omfattar tre angreppssätt som beskriver hur regionen ska uppnå målet om att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd hälsa för alla som bor i Västerbotten. Angreppssätten är generella insatser, kompensatoriska insatser och normbreddande insatser.

En bred remissomgång har genomförts internt i regionens tre största förvaltningar samt externt med kommuner, länsstyrelse och civilsamhälle och ett stort antal remittenter har besvarat remissen. Samråd har även genomförts med den samlade patient- och funktionsrättsrörelsen i Västerbotten samt nationella minoriteter och urfolk. Övervägande välkomnas en gemensam strategi för två politikområden med många beröringspunkter. Det som flera lyfter fram som en utmaning är skillnaden i att folkhälsopolitiken har samhället och olika grupper som utgångspunkt medan funktionshinderspolitiken har mänskliga rättigheter på individnivå som utgångspunkt. Behovet av samverkan och samarbete med kommuner och civilsamhället i arbetet är en viktig utgångspunkt vilket också framgått av remissvaren. De prioriterade områden som föreslås i strategin har mottagits väl av remittenterna.

Strategin ska:

•Vara till hjälp för chefer och medarbetare inom Region Västerbotten för att planera och genomföra det dagliga arbetet. Den beskriver vilka folkhälsoinsatser regionen arbetar med, varför dessa insatser behövs och ger riktlinjer för framtida utvecklingsarbete inom området.

• Stödja hälso- och sjukvårdens målbild för 2030 samt regionens uppdrag inom regional utveckling.

• Vara ett styrande dokument för regionens nämnder och styrelser. Det innebär att varje nämnd och styrelse har ett tydligt ansvar att arbeta för ett samhälle som är tillgängligt för alla samt för att främja god, jämställd och jämlik hälsa i Västerbotten.

Region Västerbotten har beretts möjlighet att yttra sig avseende avseende promemorian ”Hållbar och Högkvalitativ Läkarutbildning och Klinisk Forskning-förslag till ett reviderat ALF-avtal.

Enligt promemorian är syftet med utredningen att bistå staten med ett underlag till ett nytt ALF-avtal. Trots att andemeningen i promemorian är att ta fram ett underlag som långsiktigt bidrar till en läkarutbildning och klinisk forskning av hög kvalitet vill Region Västerbotten poängtera att den verksamhet som ALF-avtalet inbegriper är en angelägenhet för både stat och regionerna. Det är därför olyckligt att ALF-regionerna har stått helt utan insikt i utredningsprocessen.

Region Västerbotten ställer sig även kritisk till förslaget att ersättningen per helårsstudent ska vara lika stor för de olika ALF-regionerna oavsett geografisk placering. Till skillnad mot promemorians förslag förespråkar Region Västerbotten en höjd ersättning för regioner som har regionaliserad läkarutbildning då det medför ökade kostnader för dessa regioner i samband med decentraliseringen av det verksamhetsintegrerande lärandet.

Utöver ovan synpunkter ger Region Västerbotten i sitt yttrande inspel till promorians olika delar.

Revisorerna har granskat följsamhet till administrativa rutiner vid Kirurgcentrum och upprättat en rapport med följande identifierade brister.

1.Behörigheter i personal- och journalsystem inte var avslutade för personer som avslutat sin anställning på Kirurgcentrum.
2. Leverantörsfakturor var betalda efter förfallodatum, ca 8%.
3. Leveransfakturorna saknade korrekt underlag i form av deltagare och syfte.
4. Resor och boende var inte beställda med upphandlad resebyrå, ca 40%.
5. Lönelistor saknade signatur/attest av behörig chef, ca 1/3.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har fått rekommendationer om att säkerställa att Kirurgcentrum åtgärdar identifierade brister, samt stärker den interna kontrollen inom områden som påvisats ha brister. Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat ett yttrande som svar på revisionens rekommendationer.

Ärendet bereds nu inom förvaltningen och underlag kommer till sammanträdet. 

Regionens revisorer har den 1 mars 2024 överlämnat en rapport till regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden avseende en fördjupad granskning av regionen upphandlings- och inköpsverksamhet.
Revisorerna har med anledning av rapporten begärt ovan nämnda styrelser och nämnders regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande med uppgifter om verkställda och planerade åtgärder senast den 11 juni 2024.

Revisionen har lämnat fyra rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden:

• Säkerställ att nämndens verksamheter får tillräckligt upphandlings- och inköpsstöd från regionstyrelsens förvaltning.

• Säkerställ att nämndens verksamheter har resurser så att de kan delta i upphandlingsoch inköpsprocesserna i syfte att säkerställa verksamhetens behov.

• Säkerställ och följ löpande upp att chefer och beställningsansvariga har tillräcklig kunskap om offentlig upphandling och offentliga inköp.

• Säkerställ en tillräcklig uppföljning av upphandlings- och inköpsprocesserna. I detta ligger att nämnden utvecklar uppföljning av fullmäktiges uppdrag att införa en styrd inköpsprocess och standardsortiment.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat ett yttrande mot bakgrund av revisionens rekommendationer

Revisorerna bedömer att hälso- och sjukvårdsnämnden inte har tillräcklig kontroll över att fakturor blir betalade i tid. De anser att en del av problemet är att fakturor hanteras av olika stödsystem och att det saknas en helhetsbild i regionen. Vidare beskriver revisorerna i sin granskning att problemen med för sent betalade fakturor pågått under flera år och varit väl kända bland verksamheterna.

Revisorerna beskriver också i sin granskning att den svaga hanteringen har medfört att regionen behövt betala flera miljoner i dröjsmålsräntor och inkassoavgifter.

Hälso- och sjukvårdsnämnden instämmer i huvudsak i revisionens iakttagelser och har upprättat ett svar till revisorerna mot bakgrund av de rekommendationer som har ställts till nämnden.

Håkan Andersson (C) lämnade in ett initiativärende "Följa följdkostnader av lokalbrister", vid nämndssammanträdet den 22 maj 2020. I motionen föreslås att ge HSD uppdrag att följa en bedömning av vilka kostnader som HSN:s verksamheter drabbas av på grund av bristande fastighetsunderhåll, ge HSD uppdrag att göra en bedömning av hur mycket (kostnads)effektivare verksamheter i behov av nya lokaler skulle bli med mer ändamålsenliga lokaler. 

Förseningar i upphandlingar kan ha många orsaker. Verksamheten behöver uppmärksamma utgående avtal och starta processen med ny upphandling i tid, i det behöver verksamheterna stöd av professionen inom inköp och upphandling som har kompetensen kring Lagen om Upphandling (LOU) och vilka förutsättningar som gäller för olika upphandlingar och avtal. Gällande upphandling av vårdtjänster tillkommer samverkan med facklig part innan beslut om att starta upphandling kan tas av hälso- och sjukvårdsnämnden. Beroende på kostnadsnivå är upphandlingen föremål för politiskt beslut eller tjänstemannabeslut utifrån delegationsordning. Det finns behov av information och kompetensutveckling gällande dessa processer både vad gäller personal inom verksamheten och inom inköp. En stor anledning till att upphandlingar försenats är att inköpsavdelningen har lidit brist på kunniga inköpare.

Inköp undersöker just nu effekterna av försenade upphandlingar, HSD kommer att ta del av utvärderingen. I förlängningen är en kunskapshöjning av dessa frågor sannolikt ett mer värdeskapande alternativ än att i efterhand följa en extra kostnad som uppstått utifrån en icke funktionell process. Detta särskilt när det inte finns funktionella systemstöd för sådan uppföljning.

I ett initiativärende från allianspartierna föreslås att ge hälso- och sjukvårdsnämnden ett uppdrag att utreda effekter av en höjning av patientavgifter för uteblivet besök.
Hälso- och sjukvårdsnämnden gav i december hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda ett antal avgifter inom regionen vari även denna avgift ingår.

I ett initiativärende från allianspartierna föreslås att ge hälso- och sjukvårdsnämnden ett uppdrag att utreda effekter av en höjning av patientavgiften för besök till akutmottagning. Hälso- och sjukvårdsnämnden gav i december hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda ett antal avgifter inom regionen vari även denna avgift ingår.

Förslag till sammanträdestider förverksamhetsåret 2025 har upprättats och ska fastställas av hälso- och sjukvårdsnämnden. Planeringen utgår från regionfullmäktiges sammanträdestider vilka fastställs i regionfullmäktige.

Nedanstående sammanträdesdatum föreslås för hälso- och sjukvårdsnämnden respektive arbetsutskottet för verksamhetsåret 2025.

Petter Nilsson (SD), Linda Strandberg (SD), Mikael Jonsson (SD), Lars Forsgren (SD) och Jimmy Frohm (SD) lämnade in en motion med rubriken Upphandla kataraktoperationer, vid regionfullmäktige den 19 september 2023. I motionen föreslås att sätta en ram för att möjliggöra fortsatt utveckling av blackbox inom kirurgin i Västerbotten.

Ett motionssvar har upprättats.

Elin Segerstedt Söderberg (M), Håkan Andersson (C), Anders Hettinger (KD) och Birgitta Burström (L) lämnade in en motion med rubriken Inrätta en utskrivningsavdelning i samverkan mellan region och kommun, vid regionfullmäktige den 19 februari 2024. I motionen föreslås att en utskrivningsavdelning för medicinskt färdigbehandlade etableras vid Skellefteå sjukhus i samverkan med Skellefteå kommun.

Ett motionssvar har upprättats.

Petter Nilsson (SD), Linda Strandberg (SD), Mikael Jonsson (SD), Lars Forsgren (SD) och Jimmy Frohm (SD) lämnade in en motion med rubriken Upphandla kataraktoperationer, vid regionfullmäktige den 20 februari 2024. I motionen föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden upphandla kataraktoperationer.

Ett motionssvar har upprättats.

Beslut fattade av ordförande på delegation av nämnden.
Ordförandebeslut - Beslut om tilldelning. HSN 1008-2022.
Ärendegrupp 1.1
Ordförandebeslut - Beslut om fastställande av upphandlingsdokument. HSN 239-2024.
Ärendegrupp 1.1

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation.
Förteckning. HSN 3-2024.

Beslut fattade på vidaredelegation
Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och sjukvårdsdirektören.
Förteckning. HSN 4-2024.