Möte 2025-11-05

HSN 5 november

Håkan Andersson (C) justerar protokollet tillsammans med ordförande. 
Justeringen sker digitalt senast den 11 november.

Personalföreträdare har i enlighet med kommunallagen (7 kap. 10-19 §§) rätt att närvara vid en nämnds behandling av ärenden som rör förhållandet mellan regionen som arbetsgivare och dess anställda. Personalföreträdarna ska utses av de lokala arbetstagarorganisationer som Region Västerbotten har kollektivavtal med, i första hand bland dem som är anställda inom nämndens verksamhetsområde.  Även om personalföreträdarna utses av arbetstagarorganisationerna så representerar de inte dessa. Personalföreträdarna ska fungera som ombud för alla medarbetare i Region Västerbotten.    

Personalföreträdarna har rätt att delta i nämndens överläggningar men inte i besluten. Vidare har personalföreträdare inte rätt att lägga förslag eller att få sin mening noterad i protokollet. 

Förslag till föredragningslista har upprättats.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Nämnden har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet. Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering.

Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts:

Hälso- och sjukvårdsdirektörens information   

Muntlig information lämnas till hälso-och sjukvårdsnämnden från Pia Näsvall, hälso-och sjukvårdsdirektör om aktuella händelser från förvaltningen. 

Muntlig information lämnas till hälso-och sjukvårdsnämnden från Harriet Boström, controller, om ….

Muntlig information lämnas till hälso-och sjukvårdsnämnden från Ewelina Ogenblad, HR-strateg, om …..

Regionen har sedan tidigare ett ramavtal med flera olika leverantörer för andningshjälpmedel samt tillbehör och reservdelar till dessa. Den aktuella upphandlingen avser leverans av andningshjälpmedel inom ISO-koderna 040306, 040312, 040318, 040321 och 040327 samt tillhörande tillbehör och reservdelar. Produkterna används främst inom hemsjukvården.

Region Västerbotten är upphandlande myndighet och ansvarar för upphandlingen, medan Region Norrbotten och Region Jämtland-Härjedalen deltar i samarbetet.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 24 september 2024 att påbörja upphandlingen. Upphandlingsprocessen är nu genomförd och det är dags att fatta tilldelningsbeslut.

Det kommande ramavtalet beräknas ha ett värde på cirka 60 miljoner kronor under en avtalsperiod om fyra år. Denna kostnadsuppskattning avser endast Region Västerbotten.

Hälso-och sjukvårdsnämnden beslutade den 26 februari 2025 att inleda arbetet för att ta fram en ny överenskommelse med Röda Korsets behandlingscenter inom ramen för ett idéburet offentligt partnerskap (IOP). Överenskommelsen omfattar vård- och behandlingsinsatser för personer med migrantbakgrund som traumatiserats till följd av tortyr, krig eller flykt och gäller 3 år, 2026-2028. En överenskommelse enligt IOP kännetecknas av samverkan mellan offentlig och idéburen sektor i syfte att uppnå ett visst allmännyttigt samhälleligt mål.

I Sverige finns det cirka 150 nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvård. De är en mycket viktig resurs när det gäller att följa upp, utvärdera och utveckla vården.

Hanteringen av nationella kvalitetsregister regleras i patientdatalagen. Där framgår att endast myndigheter inom hälso- och sjukvården får vara personuppgiftsansvariga för central behandling av personuppgifter i ett nationellt kvalitetsregister. För närvarande är Hälso och Sjukvårdsnämnden Region Västerbotten personuppgiftsansvarig myndighet för 12 nationella kvalitetsregister:

I Sverige pågår ett arbete för att minska antalet regioner med personuppgifts-ansvar från tretton regioner till sex, en region i varje sjukvårdssamverkansregion. Motivet till arbetet är att kvalitetsregistren ska ha ett enhetligt arbetssätt när det gäller hanteringen av personuppgifter för att i högre grad säkerställa att alla register sköts i enlighet med lagstiftningen. Samtliga hälso- och sjukvårdsdirektörer i Sverige har ställt sig bakom detta förslag. För att bidra till strävan att begränsa antalet regioner som ansvarar för personuppgifter i nationella kvalitetsregister föreslås att Region Örebro län överför ansvaret för sina fyra register, bland annat Kvalitetsregistret ECT, till andra regioner som redan ansvarar för andra kvalitetsregister.

Kvalitetsregistret ECT förvaltas idag på kvalitetsregisterplattformen INCA. I dagsläget är det endast Registercentrum Norr, Region Västerbotten som förvaltar register utanför cancerområdet på plattformen vilket gör att Hälso och sjukvårds-nämnden Region Västerbotten är den ekonomiskt och förvaltningsmässigt föredragna CPUA-myndigheten för att ta emot registret.

Överlämnande av central behandling av personuppgifter sker efter beslut från överlämnande och mottagande myndigheter. Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Örebro län har vid sammanträde 2025-09-03 beslutat, under förutsättning att Region Västerbotten tar motsvarande beslut om att ta emot uppdraget, att överlämna uppdraget att vara ansvarig för central behandling av personuppgifter i Kvalitetsregister ECT (bilaga 1).

Kvalitetsregister ECT innehåller data om ECT-behandling. Sedan 2012 är alla sjukhus som erbjuder ECT anslutna. Registret hade en täckningsgrad på 95 % under 2023. Delregistret för repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) startades 2018. rTMS-behandling finns tillgängligt inom elva regioner i landet. Alla klinker som erbjuder behandlingen deltar i registret. Delregistret för rTMS hade en täckningsgrad på 91 % under 2023. Registret innehar den högsta certifieringsgranden 1.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lämnade in ett initiativärende med rubriken "Handslag med Cancerfonden för en bättre palliativ vård", vid hälso-och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 juni 2025.

Palliativ vård är en central del av vår välfärd och ett uttryck för vår gemensamma omsorg om människor. Trots tydliga riktlinjer finns fortfarande skillnader i kvalitet och tillgång till
palliativ vård. För att skapa en mer jämlik och kvalitativ vård, har Cancerfonden lanserat initiativet "Ett handslag för en bättre palliativ vård".

Genom att region Västerbotten ställer sig bakom detta initiativ visar vi att regionen tar ansvar för några av våra mest sårbara invånare och att regionen vill vara en förebild i arbetet för en mer jämlik och human vård i livets slutskede.

För hälso- och sjukvårdsnämnden innebär detta att säkerställa att palliativ vård ges utifrån behov, arbeta fokuserat och långsiktigt för att stärka den palliativa vården i regionen samt att
tydliggöra ansvarsfördelningen och stärka samarbetet med kommunerna. Hälso-och sjukvårdsdirektören har upprättat ett underlag som beskriver nuläge och utvecklingsförslag.

Svensk tandvård är under förändring. En följd är uttalad resursbrist i Folktandvården i de norra regionerna. Folktandvården Västerbotten har idag en omfattande resursbrist, framförallt inom allmäntandvården med vakanta tjänster för tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Personalomsättningen är hög, personalens medelålder och yrkeserfarenhet är låg och bristen på erfaren handledning för ny personal är påtaglig. Konkurrensen om tandvårdspersonal i landet är också stor. Nyutbildade tandläkare tenderar att söka sig till städer och det blir allt svårare att tillgodose hela länets behov av tandvård.

Resursbrist av tandläkare tvingar fram allt hårdare prioriteringar i utförandet av tandvård i folktandvården. I nuläget är utförandet av regelbunden tandvård till vuxna kraftigt begränsad hos flertalet av länets folktandvårdskliniker till förmån för akuttandvård, tandvård till barn och unga vuxna 3–19 år och till vuxna med särskilda behov.

Folktandvården Västerbottens uppdrag beskrivs i dokumentet ”Tandvårdens uppdrag och ersättningsmodell”. Här finns en prioritetsordning på gruppnivå som folktandvården ska arbeta efter vid resursbrist. Denna ordning upprättades för ca 15 år sedan då situationen för folktandvården såg helt annorlunda ut.

Folktandvården har ett ansvar att fördela resurserna i länet enligt den fastställda prioritetsordningen men som situationen är nu går det inte fortsätta att prioritera på gruppnivå. Behov finns av en prioritetsordning som är mer behovsstyrd dvs. som i större utsträckning utgår ifrån den enskilda patientens behov. Därmed behövs en ny prioritetsordning för folktandvårdens uppdrag.

Handlingsplan för folkhälsa och funktionsrätt bygger på Region Västerbottens strategi för folkhälsa och funktionsrätt, som beslutades i regionfullmäktige i oktober 2024 (Dnr:RS 2214:36–2023, §157).
Handlingsplanen fastställdes av regiondirektören den 22 september 2025 (Dnr: RS 734–2025).
Målet med strategin och tillhörande handlingsplan är att skapa ett samhälle där alla individer har möjlighet att leva ett hälsosamt och meningsfullt liv.

Handlingsplanen ska vägleda regionens arbete utifrån strategins fyra prioriterade områden.
Aktiviteter kopplat till prioriteringarna som beskrivs i handlingsplanen ska ligga till grund för arbetet av regionens verksamhetsplanering under tidsperioden 2025–2030. Regionens verksamheter uppmuntras att identifiera egna insatser som kan bidra till strategins prioriteringar. I arbetet ska samverkan med civilsamhället ingå.

Handlingsplanen följs upp av Region Västerbottens beredning för funktionshinder och samverkan (beredning under hälso- och sjukvårdsnämnden) samt beredning för folkhälsa (beredning under regionstyrelsen) genom löpande information under åren om hur arbetet fortskrider inom deras ansvarsområden. En gång per år lämnas en kortfattad sammanställning av arbetet till hälso- och sjukvårdsnämnden för kännedom.

Handlingsplanen kommer att revideras år 2027. Respektive förvaltningschef ansvarar för implementering och uppföljning av de aktiviteter som faller under respektive förvaltningsområde.

I minoritetslagen, Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk SFS 2009:724, fastslås att kommuner, regioner och statliga myndigheter är skyldiga att ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Samråden ska ske genom en strukturerad dialog i syfte att kunna beakta deras synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande.

Region Västerbottens samråd med de nationella minoriteterna och urfolket samer har en tydlig plats i regionens organisation. Organisatoriskt är samrådet placerat under hälso- och sjukvårdsnämnden och dess beredning för funktionshinder och samverkan.
En ny arbetsordning som beskriver syfte och formerna för dessa samråd är framtaget av parterna i samverkan.

Den nya arbetsordningen är gemensam för alla samråd med nationella minoriteter och urfolket samer. Med denna arbetsordning vill regionen skapa enhetlighet i samrådsförfarandet – dels för att öka förutsägbarheten och transparensen, men även för att skapa bättre flöden i administrationen kring samråd. Man har även skrivit in en ökad möjlighet till deltagande från nationell minoritet/urfolk som inte representerar en förening, by eller förbund (så kallade öppna samråd).

Den nya arbetsordningen ersätter tidigare arbetsordningar (Dnr 323:3–2022). Arbetsordningar revideras regelbundet för att vara aktuella.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (lag (2019:973) kap 7 § 7) ska regionen samverka med samhällsorgan, organisationer och vårdgivare i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården. I Region Västerbotten sker samverkan på politisk nivå genom regelbundna samråd med funktionshindersrörelsen. Rådet tillsätts av Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Samrådet är viktigt för att region Västerbotten ska få den kunskap från funktionshinderrörelsen som behövs för att kunna utföra en verksamhet av god kvalitet samt nå de målsättningar som regionen beslutat om inom funktionshinderpolitiken. Samrådet utgör basen för funktionshindersrörelsens samverkan med regionens politiker i Västerbottens län.

En ny arbetsordning för dessa samråd är framtagen i samverkan med samrådsparterna. Arbetsordningens syfte är att reglera formerna för dessa samråd; hur samråden ska gå till, vilken funktion och uppdrag ett samråd har, hur tillsättning av platser i samrådet sker, hur dagordningar tas fram, och så vidare.

Denna nya arbetsordning är framtagen i samverkan med samrådsparterna och man är överens om att innehållet är relevant, samt att den på ett bra sätt balanserar tydlighet med flexibilitet.

I det antagna mål- och riktlinjedokumentet för regionens nationella minoritetsarbete 2024-2026 är konst och utsmyckning ett av de tre prioriterade områden som regionen ska jobba med. Då politiska beslut ska vara en armlängds avstånd från konst och inte styra vilken konst regionen köper in, har regionen föreslagit utdelning av stipendier till tre konstnärer, en samisk, en sverigefinsk och en tornedalsk konstnär under 2026. På så sätt kan regionen främja den nationell minoritetskonsten och kulturen på ett bra sätt.

Förslaget är tre stipendier på 20 000 kronor var. De ska fördelas till en samisk, en sverigefinsk och en tornedalsk konstnär. Övriga omkostnader för bland annat annonsering, ersättningar till professionella jurymedlemmar m.m. beräknas till ca 40 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden blir ca 100 000 kronor. Konstnärerna utses av en professionell jury som regionen utser. Juryn ska iaktta jämställdhet i uppdraget. Stipendierna bekostas av statsbidrag nationella minoriteter och utlyses under förutsättning att regionen erhåller statsbidrag under 2026.

Förslaget har samråtts med de samer, sverigefinnar och tornedalingar och de ställer sig positiva till förslaget.

I nuläget föreslås stipendiet enbart att delas ut för 2026 då det nuvarande mål- och riktlinjedokumentet enbart sträcker sig till 2026.

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören

Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation.

Förteckning. HSN 5-2025.

Beslut fattade på vidaredelegation

Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och

sjukvårdsdirektören.

Förteckning. HSN 6-2025.