Möte 2026-09-29

Program enligt bilaga.

Hälso-och sjukvårdsnämnden har att utse en justerare för att justera sammanträdets protokoll.

Justeringen sker genom digital signering senast den 6 oktober 2026.

Personalföreträdare har i enlighet med kommunallagen (7 kap. 10-19 §§) rätt att närvara vid en nämnds behandling av ärenden som rör förhållandet mellan regionen som arbetsgivare och dess anställda. Personalföreträdarna ska utses av de lokala arbetstagarorganisationer som Region Västerbotten har kollektivavtal med, i första hand bland dem som är anställda inom nämndens verksamhetsområde.  Även om personalföreträdarna utses av arbetstagarorganisationerna så representerar de inte dessa. Personalföreträdarna ska fungera som ombud för alla medarbetare i Region Västerbotten.    

Personalföreträdarna har rätt att delta i nämndens överläggningar men inte i besluten. Vidare har personalföreträdare inte rätt att lägga förslag eller att få sin mening noterad i protokollet. 

Förslag till föredragningslista har upprättats.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Nämnden har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet. Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering.

Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts:

-

Delårsrapport augusti 2026, hälso-och sjukvårdsnämnden

Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör, och Linda Arvidsson, controller, Yvonne Nygren, strateg och Annelie Bygdén, strateg, redogör för delårsrapporten augusti 2026.

Hälso- och sjukvårdsnämndens nämndplan 2026 - inriktningsbeslut av delmål och indikatorer

Annelie Bygdén och Yvonne Nygren, strateger inom hälso-och sjukvårdsförvaltningen, går igenom delar av de delmål och indikatorer som ligger till grund för hälso-och sjukvårdsnämndens nämndplan.

Upphandling av MultiLIS samt information kring nytt lönesystem

Johan Gammelgård, direktör för digitalisering och service, Toni Suhonen, enhetshef ekonomi, och Lotta Michelsson, avdelningschef för CIMT, informerar om kommande upphandling av MultiLIS. De ger också information kring ett nytt lönesystem.

Uppföljning av Cosmic – verksamhetsnytta, ansvar och informationssäkerhet

Ragnberth Helleday, överläkare, och Marilene Liström, verksamhetsutvecklare, informerar om det arbete som sker inom uppföljningen av Cosmic.

Revidering av startbeslut för upphandling av vårdtjänst för operationer och undersökningar

Ewa Hemmingsson, strateg, informerar om de revideringar som har gjorts i ärendet och som ligger till grund för det kommande beslutet (HSN 582-2024).

Presentation 1177 och 1177 direkt

Karina Salomonsson, verksamhetschef, och Camilla Andersson, områdeschef, berättar om arbetet med 1177 och 1177 direkt.

Livskraft tillsammans – För en hållbar primärvård Skellefteå och Norsjö - Berättelsen efter år 3

Områdeschef Camilla Andersson informerar nämnden om det arbete som bedrivits inom ramen för ”Livskraft tillsammans – För en hållbar primärvård i Skellefteå och Norsjö” och redogör för arbetets utveckling efter det tredje året.

Universitetsgranskning

Ulrica Bergström, hälso- och sjukvårdsstrateg, och Göran Larsson, direktör för forskning och utveckling (FoU), informerar nämnden om pågående universitetsgranskningar.

En väg in för barn med psykisk ohälsa till primärvården

Carola Degerman, verksamhetschef för länssjukvårdsområde 2, informerar om arbetet med en väg in för barn med psykisk ohälsa till primärvården.

Delårsrapport per augusti är hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) samlade uppföljningsrapport för andra tertialen 2026. Rapporten innehåller nämndens samlade bedömning inklusive redovisning och analys av måluppfyllelse utifrån nämndens verksamhetsplan, redovisning av riktade uppdrag från fullmäktige till nämnden, från nämnden till beredningar samt till förvaltningen samt en ekonomisk redovisning, analys och prognos.

Rapporten innehåller även avsnitt om väsentliga personalförhållanden och viktiga händelser inom nämndens område. I rapporten följs nämndens delmål och indikatorer med uppföljningsintervall per augusti upp.

Rapporteringen för augusti 2026 har fortsatt inneburit utmaningar gällande bedömning av måluppfyllelsen då problem med att hämta kvalitetssäkrade data från systemen i viss mån kvarstår vilket har inneburit att ett antal indikatorer inte kunnat stödja bedömningarna.

Detta ärende utgör en uppföljning av de åtgärder som har genomförts och planeras för att hantera identifierade risker och brister i journalsystemet Cosmic. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer vid sammanträdena i september och oktober 2026 att informeras om genomförda åtgärder samt om det fortsatta arbetet. Uppföljningen i hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott kommer att ske genom en PowerPoint-presentation, medan uppföljningen i nämnden kommer att ske genom ett skriftligt underlag.

Uppföljningarna kommer därefter att ligga till grund för ett samlat ärende i hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN 1343-2026), utifrån det uppdrag som regionfullmäktige har gett hälso- och sjukvårdsnämnden genom beslut den 28 april 2026, § 63 (RS 364-2026). Uppdraget innebär att nämnden, tillsammans med regionstyrelsen, ska redovisa genomförda och planerade åtgärder för att hantera identifierade risker och brister i journalsystemet Cosmic. Uppdraget ska återrapporteras till regionfullmäktige vid sammanträdet i november 2026.

Region Västerbottens laboratoriemedicin är avgörande för en effektiv och säker vård. Dagens föråldrade och splittrade laboratorieinformationssystem (LIS) utgör ett stort hinder: de försvårar informationsdelning, medför manuella moment som ökar risken för patientsäkerhetsbrister, och begränsar möjligheten att optimera instrument och samnyttja personal. Som lösning föreslås ett nytt, gemensamt MultiLIS som ersätter de fem nuvarande systemen.

MultiLIS är en strategisk viktig satsning för att säkerställa full verksamhetsnytta av regionens omfattande investering i nytt laboratoriehus, planerat för inflyttning första kvartalet 2029, och för att möta framtidens vårdbehov. Det möjliggör dessutom Region Västerbottens digitaliseringsstrategi och kommande krav inom precisionsmedicin, AI och automation.

Den föreslagna upphandlingen, som hanteras vidare av regionstyrelsen och regionfullmäktige inom ramen för ärendet med diarienummer (RS 665-2025), omfattar ersättning av fem separata LIS-system för klinisk kemi, mikrobiologi, immunologi, patologi, genetik samt biobanken norr till ett uppskattat kontraktsvärde på 140 miljoner kronor över 14 år.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 15 juni 2024 (§111), att inleda en upphandling av vårdtjänster för operationer och undersökningar inom ortopedi, kirurgi, urologi och ögonsjukvård. Syftet med upphandlingen är att korta vårdköerna och bidra till att vårdgarantin uppfylls.
Tidsplanen för upphandlingen har förskjutits eftersom upphandlingar av lokala operationsresurser i Västerbotten behövde slutföras först. På grund av detta behöver nu flera delar i tidigare beslut justeras. Nedan redovisas de förändringar som är aktuella:


Uppräkning av upphandlingsvärdet

Riksavtalet för utomlänsvård möjliggör för andra regioner att köpa vård på Region Västerbottens avtal vilket gör att andra regioners köp behöver beaktas vid upphandlingen. Bedömningen är att flera leverantörer kommer att finnas utanför Västerbottens län vilket kan göra avtalet attraktivt att använda för andra regioner. Därför behöver upphandlingens värde, förutom indexuppräkningen, räknas upp med 20 procent för att kunna hantera andra regioners eventuella behov av tjänsten.

Det uppräknade kostnaderna för den upphandlade tjänsterna förväntas bli ca 71,5 miljoner årligen. Kostnadsfördelningen mellan verksamheterna är kirurgcentrum Södra Lappland, ca 9,2 miljoner, Rörelseorganens centrum ca 32,2 miljoner, urologi ca 6,75 miljoner samt Kirurgcentrum Umeå/Skellefteå ca 23,5 miljoner. Kostnadsberäkningen förutsätter att regionen har behov av att köpa beräknade volymer.



Upphandling av ögonoperationer utgår

Nämnden informeras också om att den tidigare beslutade delen av upphandlingen som avser köp av ögonoperationer kommer att utgå då ögonkliniken i Västerbotten inte längre har behov av tjänsten.



Tillämpningsanvisning av Riksavtalet för utomlänsvård

Nämnden behöver informeras och göra ett förtydligande över hur riksavtalet för utomlänsvård ska tillämpas i det kommande avtalet för operationstjänster och undersökningar.

Det finns behov av att justera tillämpningen av delar i riksavtalet för utomlänsvård för att Region Västerbotten ska kunna uppfylla att kravet i 3 kap. 1 §  hälso- och sjukvårdslagen (HSL) där det framgår att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
Behov av tillämpningsanvisning gäller fram för allt öppen vård som enligt riksavtalet ger möjlighet att söka via egen vårdbegäran eller remiss direkt till en privat leverantör som har avtal med en region men är även tillämplig för slutenvårdspatienter.

Riksavtalet för utomlänsvård har utformats av SKR och är en överenskommelse mellan regionerna
i Sverige om arbetssätt och kostnader i samband med vård utanför hemregionen. Riksavtalet möjliggör också för regionerna att köpa vård via andra regioners upphandlade avtal. För öppenvårdspatienter ska remiss eller egen vårdbegäran skickas direkt till den privata vårdgivaren som har avtal med en region enligt riksavtalet.

Region Västerbotten har i dag för bland de längsta väntetiderna för flera av de operationerna och undersökningar som kommer att upphandlas, ex. ryggoperationer. Utifrån den befintliga marknaden är det hög sannolikhet att flera av avtalets leverantörer kommer att finnas i andra län med kortare vårdköer än Västerbotten vilket medför att andra regioner kan vilja skicka sina patienter via Region Västerbottens avtal eller att patienter med kortare kötid söker öppen vård med egen vårdbegäran.

Vårdgaranti/köbearbetningsavtalet upphandlas av regionen med syfte att avlasta köer för i första hand patienter som i väntat längre än vårdgarantins tidsgränser. Avtalen ska inte ses som ett parallellt vårdvalssystem, utan ett instrument för att på sikt säkerställa vårdgarantin. Regionen ska kunna hänvisa patienter till ett sådant avtal om garantitiden överskridits. Det är regionen som efter medicinsk bedömning och remiss som behöver styra inflödet till leverantören. Regionen är skyldig att se till att patienten får vård hos annan vårdgivare om inte vårdgarantin uppfylls enligt 9 kap 2 § HSL.

Patienter kan inte själv kräva att bli placerad i ett vårdgarantiavtal om denne inte uppfyller kriterierna. Det finns därför ett behov av att fastställa en tillämpningsanvisning för bestämmelserna i riksavtalet för att kunna tillämpa gällande lagstiftning samt säkerställa att kravet uppfylls i 3 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) som anger att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.

Patientlagen ger rätt till att välja vård. Valfriheten enligt 9 kap. gäller generellt för öppenvård men vårdgarantiavtal är tecknade för ett särskilt uppdrag för en begränsad målgrupp där regionen redan tagit ställning och förberett patienten för en operation eller undersökning i öppen eller sluten vård.
Mot ovanstående bakgrund behöver Region Västerbotten bedöma och hantera hela remissflödet inklusive utomlänsremisser och egen vårdbegäran för att kunna säkerställa att den som har störst behov av vård ges företräde. Nämnden behöver därför ta ställning till en justerad tillämpning av dessa delar av riksavtalet för utomlänsvård, för att i möjligaste mån säkerställa att kravet i 3 kap. 1 § HSL uppfylls.

Hälso och sjukvårdsnämnden fastställer årligen en nämndplan. Planen baseras på de sju beslutade målen i regionplanen. Det innebär att nämnden behöver fatta ett inriktningsbeslut om nämndens föreslagna delmål och tillhörande indikatorer för att de ska vara kända när förvaltningsorganisationen genomför sin verksamhetsplanering. Den slutliga nämndplanen för 2027 beslutas av nämnden vid sammanträdet den 15 december 2026, efter att regionfullmäktige har fattat beslut om regionplan och budget i november 2026.

Initiativärendet lämnades in vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 25 mars 2026 och beslutades att överlämnas för beredning inom förvaltningen.

I ärendet yrkade Håkan Andersson (C) att:

- hälso-och sjukvårdsdirektören (HSD) får i uppdrag att i samverkan med Skellefteå kommun och Campus Skellefteå arbeta för återinrättande av en på -platsutbildning inom ramen för sjuksköterskeutbildningen på Campus Skellefteå.

Förvaltningen har berett ärendet och har upprättat ett svar med förslag till beslut.

Initiativärendet lämnades in vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 25 mars 2026 och beslutades att överlämnas för beredning inom förvaltningen.

I ärendet yrkade Håkan Andersson (C) att:
- hälso-och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att initiera ett arbete för att minska risken för förlossningsskador i Region Västerbotten.
- hälso-och sjukvårdsnämnden ska årligen följa upp hur stor andel av förstföderskorna som drabbas av alvarliga förlossningsskador.

Förvaltningen har berett ärendet och upprättat ett svar med förslag till beslut.

Initiativärendet lämnades in vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 25 mars 2026 och beslutades att överlämnas för beredning inom förvaltningen.

I ärendet yrkade Håkan Andersson (C) m.fl.:

- att kartlägga tillgänglighet och väntetider för utredning av sömnapné
- att klargöra tillgången till mätutrustning och redovisa hur effektivt den används
- att vidta åtgärder för att stärka likvärdigheten i hela länet och förbättra tillgängligheten
- att säkerställa tillräckliga personalresurser för att kunna hantera de undersökningar som behöver utföras, samt efterföljande vård

Förvaltningen har berett ärendet och upprättat ett svar med förslag till beslut.

Initiativärendet lämnades in vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 8 maj 2026 och beslutades att överlämnas för beredning inom förvaltningen.

I ärendet yrkade oppositionspartierna (C, M och KD) att:

- hälso-och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att presentera en konsekvensanalys avseende eventuell flytt av patienthotellet utanför sjukhusets närområde.

Förvaltningen har berett ärendet och upprättat ett svar med förslag till beslut.

Hälso-och sjukvårdsnämnden har fått i uppdrag att besvara revisionens Grundläggande granskning nr 7-2025 Hälso-och sjukvårdsnämnden 2025, (dnr REV 24-2025).

Granskningsrapporten har tillställts hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande.

Yttrande med uppgifter om verkställda och planerade åtgärder ska lämnas till revisionskontoret senast den 2 oktober 2026.


Sammanfattning av revisionens iakttagelser:

Revisorerna beskriver i sin rapport att Hälso- och sjukvårdsnämnden hade svaga resultat för år 2025 med ett betydande underskott och bristande kostnadskontroll, även om underskottet minskade jämfört med år 2024.

Många verksamheter klarade inte sina budgetar och de åtgärder som vidtogs hade begränsad eller ingen effekt. Fullmäktiges riktade uppdrag till nämnden innebar inte i någon större utsträckning minskade kostnader.
Nämndens underskott uppgick till 334 miljoner kronor.

Införande av det nya journalsystemet COSMIC påverkade verksamheten i stor utsträckning genom ökad arbetsbelastning, minskad produktivitet och störningar i tillgänglighet och administration.
Nämnden uppfyllde endast två av 14 verksamhetsmål för året.

Revisorerna bedömer vidare att nämnden inte hade en tillräcklig styrning och kontroll över sina verksamheter och är kritiska till nämndens hantering av fullmäktiges riktade uppdrag.

Revisorerna ser positivt på att nämnden under 2025 har utvecklat sin målstyrning och det pågående arbete som nämnden gör avseende den interna kontrollen.

Utifrån granskningen har revisorernas ställt följande rekommendationer till nämnden:

*Säkerställ att de åtgärder som nämnden beslutar om för att klara sitt uppdrag och hålla sin budget är väl underbyggda och förankrade i verksamheten. Antaganden om besparingar ska vara analyserade och dokumenterade. Det behöver också finnas analyser som visar vilka åtgärder som är möjliga att genomföra.

*Utveckla uppföljningen av fullmäktiges uppdrag och beslutade åtgärder. Det behöver finnas en tillförlitlig redovisning som beskriver om målsättningar blivit uppfyllda och en bedömning av uppdragens och åtgärdernas effekter.

*Utveckla målstyrningen. Säkerställ att nämnden har tillräckliga underlag för att kunna följa upp målen i delårsrapporten per augusti och årsrapporten.

*Utveckla arbetet med intern kontrollplanen och uppföljningen av kontrollerna.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har mot bakgrund av revisorernas rekommendationer upprättat ett yttrande.

Hälso-och sjukvårdsnämnden har fått i uppdrag att besvara revisionen granskning Fördjupad granskning nr 3-2025, Planering av vårdplatser (dnr REV 15-2025).

Yttrande med uppgifter om verkställda och planerade åtgärder ska lämnas till revisionskontoret senast den 2 oktober 2026.

Utifrån granskningen har revisorernas ställt följande rekommendationer till nämnden:

* Tydliggöra hur beslut på strategisk nivå kring vårdplatser ska fattas. Även om an-talet disponibla vårdplatserna varierar över tid bör nämnden besluta om en planerad dimensionering av vårdplatser för att skapa förutsättningar för styrning och uppföljning.

* Säkerställa att det finns en samlad analys av det långsiktiga behovet av vård-platskapacitet på länets sjukhus, som kan ligga till grund för ett strategiskt ar-bete. Det bör finnas tydliga mål och strategier för hur vårdplatskapaciteten ska användas.

* Säkerställa att det finns en övergripande styrning som ser till att planeringen och dimensionering av vårdplatser utgår från ett beräknat behov och att det finns ramar och riktlinjer för planeringen. Exempelvis riktlinjer för bemanning.

* Säkerställa att det finns en mer systematisk och strukturerad uppföljning och kontroll över vårdplatssituationen.

* Säkerställa att arbetet med produktions- och kapacitetsstyrningen (PKS) prioriteras och intensifieras. En fungerande produktions- och kapacitetsplanering ska bidra till att skapa balans mellan vårdbehov och vårdkapacitet. Det är otydligt vad det innebär att PKS är ett komplement till hälso- och sjukvårdens övriga styrning.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har mot bakgrund av revisorernas rekommendationer
upprättat ett yttrande.

Socialdepartementet har berett Region Västerbotten möjlighet att lämna yttrande över remissen Författningsförslag till ett nationellt register för könscellsdonatorer, S2026/00747.

Sammanfattningsvis tillstyrker Region Västerbotten förslaget om att inrätta ett nationellt register för könscellsdonatorer. Regionen bedömer dessutom att Socialstyrelsen är den myndighet som är bäst lämpad att bära det övergripande ansvaret för registrets förvaltning och drift.

Region Västerbotten har upprättat ett yttrande avgränsat till de medicinska, kliniska och patientsäkerhetsmässiga aspekterna av förslaget.

Socialdepartementet har berett Region Västerbotten möjlighet att lämna yttrande över remissen Ett första steg i genomförandet av en nationell digital infrastruktur på hälsodataområdet, S2026/01360.

Region Västerbotten är i huvudsak positiv till promemorians ambition att skapa en nationell digital infrastruktur för hälsodata som stärker patientsäkerheten, vårdens kvalitet och möjligheterna till nationellt informationsutbyte. Intentionen är bra och driver på för standardisering och utveckling som bör skapa förutsättningar för en jämlikare vård i slutändan.

Region Västerbotten är särskilt positivt till förslaget om övergång från opt-in till opt-out vid användande av Lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (SVOD).

Region Västerbotten anser att utredningen bör se över om grundregister över vårdgivare och nationella vårdsökstjänsten kan slås samman då dessa register innehåller liknande information.

Region Västerbotten anser att utredningen bör även inkludera möjligheten för omsorgsgivare att ingå i registret över patienters vårdgivare.

Region Västerbotten anser också att det är en brist att de konsekvenser och kostnader som ett införande av dessa register innebär för regionerna/vårdgivare inte är tydligt beskrivna eller analyserade. Regionen efterfrågar således en tydligare finansieringsmodell för vårdgivare i denna process.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat ett yttrande.

Socialdepartementet har berett Region Västerbotten möjlighet att avge ett yttrande på betänkandet ”Stärkt tillsyn och uppföljning – förslag att motverka oegentlig läkemedelsförskrivning” (SOU 2026:19), S2026/00499.

Region Västerbotten ställer sig i huvudsak bakom förslagen i betänkandet och delar utredningens bedömning att tillsynen och uppföljningen av läkemedelsförskrivning behöver stärkas för att motverka felaktig och oegentlig förskrivning, förbättra patientsäkerheten och säkerställa att läkemedelsförmånerna används i enlighet med sitt syfte.

Region Västerbotten vill särskilt framhålla några synpunkter vilket sammanställts i upprättat yttrande.

Socialdepartementet har berett Region Västerbotten möjlighet att lämna yttrande över remissen Stärkt läkemedelsförsörjning i samverkan, SOU 2026:22.

Region Västerbotten tillstyrker i huvudsak förslagen i delbetänkandet om nationella åtgärder för fördelning, omfördelning och inköp av läkemedel vid brist. Regionen delar bedömningen att Sverige behöver en förstärkt nationell förmåga att snabbt säkra tillgången till läkemedel när ordinarie inköps- och samverkansvägar inte är tillräckliga

Region Västerbotten vill samtidigt understryka att den fortsatta beredningen måste innehålla tydliga och medicinskt förankrade prioriteringsregler. När en knapp läkemedelsresurs behövs både för hälso- och sjukvård och djursjukvård ska läkemedel för behandling av människor ges företräde. Inom hälso- och sjukvården ska läkemedel som behövs för vård som inte kan anstå ges högsta prioritet.

Regionen avstyrker att kris- och beredskapslager används som en återkommande lösning för långvariga eller annars vanligt förekommande bristsituationer. Uttag ur sådana lager bör reserveras för akuta och extraordinära situationer efter samlad riskbedömning, så att den beredskap och uthållighet som lagren är avsedda att skapa inte urholkas.

Hälso-och sjukvårdsnämnden har överlåtit beslutanderätt till delegat enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan nämnden återta lämnad delegation.

Beslut fattade av ordförande på delegation av nämnden
Ärendegrupp 1.1 Brådskande beslut

Ordförandebeslut - Yttrande avseende begäran om komplettering. Utredning av diskriminering, Barnlöshetsmottagning Västerbotten. HSN 652:11-2026.

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören

Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation.

Förteckning. HSN 5-2026.

Beslut fattade på vidaredelegation

Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och

sjukvårdsdirektören.

Förteckning. HSN 6-2026.

Redovisning av handlingar för kännedom till hälso-och sjukvårdsnämnden.