Möte 2023-06-13

Förslag till föredragningslista har upprättat.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Nämnden har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.

Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering. Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts:
Katrin Larsson (SD) - Ta ansvar för BB i Lycksele! - HSN 570-2023 

Hälso- och sjukvårdsdirektörens information
Ekonomiska uppföljningar och åtgärder planeras. Rapport av fullmäktigeuppdragen där uppdraget gällande kartläggning av tjänster och funktioner ligger i fokus. Information om universitetssjukhuset betydelse med kompetens och forskning ges, högre krav för universitetsstatus till hösten 2024 genomförs. Information gavs om Projekt Livskraft i Skellefteå samt att Vårdanalys kommit med en rapport gällande God och Nära vård. En handlingsplan med DoS arbetas fram. Dialog sker med Socialstyrelsen angående vårdplatser.

Information - Investeringsplan 2024-2027
Det har skett kraftigt ökade investeringsnivåer efter 2017 och fastighet är den största investeringsområdet följt av medicinteknisk utrustning. Kommande 10 åren har stora investeringsbehov.

Information - Inrättande av Precisionsmedicinskt centrum inom Region Västerbotten
Vad kommer precisionsvården innebära för vården, skillnaden mellan precisionsmedicin och precisionshälsa. Bättre möjligheter att ge rätt behandling till rätt patient i rätt tid. Nya arbetssätt kan ge högre kostnader men också bättre liv för våra patienter. 

Upphandling - Förlossningsverksamheten Lycksele sjukhus
Information om upphandlingsunderlagen ges som återkommer i § 128.

Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamheter redovisar per maj 2023 en negativ budgetavvikelse på 373 miljoner kronor. Under perioden har intäkterna minskat med 3,7 procent jämfört med föregående år medan kostnaderna ökat med 9,0 procent.

Intäkterna samlat redovisar ett underskott mot budget för perioden på 20 miljoner kronor. I detta ingår vårdintäkter med en positiv avvikelse på 8 miljoner kronor medan patientintäkter och tandvårdsintäkter redovisar fortsatta underskott.

Kostnaderna redovisar underskott mot budget på 353 miljoner kronor. Störst avvikelse återfinns inom personalkostnader där negativ avvikelse mot budget uppgår till 238 miljoner kronor och med en kostnadsutveckling på 10,0 procent, en kostnadsökning som till viss del kan förklaras av lönetillägg och högre sociala avgifter 2023.

Både kostnader och intäkter påverkas av bemanningsproblematiken. Dyra lösningar har fortsatt varit nödvändiga såsom övertid och hyrpersonal. Förändrad produktion till följd av reducerade vårdplatser och färre genomförda besök har resulterat i minskade patient- och vårdintäkter i vissa verksamheter.

Vid sammanträdet den 17 januari beslutades det om återkommande information till nämnden gällande förlossningsverksamheten vid Lycksele lasarett samt den sedan tidigare beslutade handlingsplanen.

Mot bakgrund av hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om att upphandla ett konsultbolag med totalansvar för bemanning av såväl läkar- som barnmorskekompetens som komplement till nuvarande personalstab med uppdrag att succesivt växla över till bemanning i egen regi har en extern remiss genomförts. Den externa remissen har genomförts för att säkerställa att det finns leverantörer på marknaden som är intresserade av att lösa regionens behov utifrån förutsättningarna.

Sekretess råder och sekretessen hävs i samband med annonseringen som sker efter sommaren. 

Enligt bestämmelser i tandvårdslagen (1985:125) ska regionen planera tandvården med utgångspunkt i befolkningens behov av tandvård. Regionen ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser för patienter med särskilda behov och att patientgrupperna erbjuds tandvård. Enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) har regionen en skyldighet att tandvård kan erbjudas för dem som har behov av särskilda tandvårdsinsatser som led i sjukdomsbehandling under en begränsad tid, så kallad S-tandvård. Personer med mycket svår tandvårdsfobi, som efter utredning hos både tandläkare och legitimerad psykolog/legitimerad psykiater, bedöms lida av extrem tandvårdsrädsla har rätt till S-tandvård. Behandling av svår tandvårdsfobi genomförs enligt vårdprogram baserat på kriterierna i regionens riktlinjer gällande tandvårdsstöd för kategori S10 (tandvård för personer med mycket svår tandvårdsfobi). Den behandlingsmetoden som dokumenterat anses mest effektiv är tandvårdsbehandling i kombination med aktiv psykologisk behandling med hjälp av kognitiv beteendeterapi (KBT).

Region Västerbotten har ingen behandling av svår tandvårdsfobi i egen regi. För att rehabilitera de här patienterna köper regionen tjänsten av Dentalinstitutet AB. Avtalet med Dentalinstitutet AB löper ut 2023-12-31.

Sekretess råder och sekretessen hävs i samband med annonseringen som sker efter sommaren. 

Region Västerbotten har ett länsövergripande system för patientövervakning vilket består av hårdvara som sängplatsmonitorer, mobila enheter och centralövervakning samt omkringliggande nödvändig IT infrastruktur. Systemet har nu nått den livslängd man kan förvänta sig då flera kritiska komponenter har slutat att tillverkas och inom något år kommer den även sluta supporteras. Föreslagen utbytesplan tar hänsyn till patientflöden, spridning av kostnader och en sammanhållen införandeperiod. Systemet behöver ha ett centralt ägandeskap i ett objekt för optimering av nyttjandegraden.

De utmaningar som påverkar vården i form av ex. resursbrist, bristande logistikkedjor och en ökad hotbild kräver ett robust system med hög anpassningsförmåga och flexibilitet. Upphandlad lösning och organisation behöver också ha följsamhet med initiativ som införandet av Cosmic, nybyggnationer etc. För att nå denna förmåga internt och externt måste mottagande objekt verka dynamiskt och transformeras mot den av CIMT formulerade målbild för patientnära teknik.

Fullmäktigeberedningarna har under 2022 haft uppdraget att ta reda på hur medborgarna påverkats av coronapandemin. Beredningarna har var för sig redovisat utfallet av de undersökningar som gjorts för att genomföra uppdraget.

Rapporterna innehåller synpunkter och reflektioner från medborgarna som spänner över flera områden, däribland digitalisering, kompetensförsörjning, lagerhållning och materialförsörjning men även reflektioner om hur den slagit mot olika utsatt grupper som barn, äldre, hemlösa, psykisk sjuka mfl. Ofrivillig och påtvingad ensamhet och effekter på hälsa och välbefinnande har också lyfts i beredningarnas rapporter.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat ett yttrande som svar på beredningarnas rapporter.

Region Västerbotten ska upprätthålla hög medicinsk kompetens för alla invånare i norr som är i behov av högspecialiserad vård. En samsyn kring vårt demografisk och geografiska läge och ett gott samarbete på alla nivåer mellan våra fyra regioner är en förutsättning för att vi ska lyckas, idag och i framtiden.
Regionvårdsrapport 2022 riktar sig till tjänstemän och politiker och, i mån av intresse, även till invånarna i hela norra Sverige. Ambitionen är att rapporten ska ge en bra bild av dagens regionvård men också en inblick i det arbete som görs för att ständigt utveckla och förbättra vården på Norrlands universitetssjukhus.

I rapporten presenteras dels en övergripande sammanställning av de största regionvårdsspecialiteterna, dels några axplock av den oerhört viktiga forskning som pågår inom regionens goda samarbete med Umeå universitet. Rapporten skildrar det som är unikt i vårt uppdrag som varandes Norra Regionens universitetssjukhus med klinisk forskning och högspecialiserad vård och med fokus på aktiviteter som varit under 2022.

Psykiatriska kliniken i Skellefteå har tre slutenvårdsavdelningar. Två av dessa är allmänpsykiatriska avdelningar där avdelning 2 under flera år har haft tillfälligt reducerat vårdplatsantal på grund av sjuksköterskevakanser. Stängda vårdplatser leder till ökat tryck på slutenvården vilket har en negativ effekt för såväl våra medborgare som våra medarbetare. Skellefteå befinner sig i tillväxt och det finns ett gap mellan tillgång till och efterfrågan av arbetskraft. Bedömningen är att nuvarande arbetsmarknadssituation kommer att fortgå under flera år med låg sannolikhet att kunna återgå till normalt vårdplatsläge. Kliniken konstateras att öppenvården lockar medarbetare i högre grad än slutenvården och att det finns rekryteringsutmaningar. 

Nu finns även ett politiskt beslut om minskade kostnader inom administration för att nå en ekonomi i balans. Med anledning av dessa faktorer som bakgrund har Psykiatriska kliniken i Skellefteå tagit initiativ för att uppnå följande ambition:
1. Genom att omfördela resurser inom befintlig budget skapa ett mobilt specialistpsykiatriskt omvårdnadsteam (SPOT) i enlighet med SKRs God och nära vård-koncept samt i linje med kommande krav inom Samsjuklighetsutredningen.
2. Genom nämnda team öka tillgången till specialistpsykiatrisk vård och samtidigt avlasta slutenvårdsavdelningarna.
3. Minska personalkostnad genom minskat behov av en administrativ tjänst när budgetomfördelning genomförs.

Sammanfattningsvis minskas ordinarie vårdplatsantal för avdelning 2 från 16 platser till 10 platser, vilket är den nivå som kunnat hållas öppet de senaste åren. Förslaget minskar med andra ord inte tillgången till psykiatrisk vård för medborgarna sett till dagens och de senaste årens läge. Omfördelningen inom den befintliga budgeten frigör dock medel för att möjliggöra en utvidgning av servicen och tillgängligheten till psykiatrisk vård för Västerbottens medborgare genom ett mobilt team som förflyttar vården närmare hemmen. SPOT finns på en rad orter i Sverige, bland annat inom region Västernorrland, och har haft gott utfall. Förslaget är möjligt att reversera i framtiden om behovet av fler vårdplatser finns och rekryteringssituationen förändrats. Minskning av administrativ funktion till följd av omorganisationen möjliggör kommande ramreducering enligt uppdrag.

I enlighet med Region Västerbottens reglemente för intern kontroll tar varje nämnd fram en årlig tillsynsplan för intern kontroll. Tillsynsplanen syftar till att säkerställa att kontrollsystemet i nämndens verksamhet fungerar genom att testa att kontrollaktiviteter som finns i verksamheten för de risker nämnden har prioriterat som mest väsentliga att följa. I tillsynsplanen redovisas även de risker som hanteras aktivt med åtgärdsplaner samt de risker som identifierats men som inte blir fokus under det kommande året.

Initiativärendet anmäldes vid sammanträdet den 18 april av Håkan Andersson (C).

För att utföra dessa undersökningar saknas i dagsläget rätt kompetens ute på sjukstugorna. Gällande provtagningen för bilirubintestet så finns det risk för att provet koagulerar under transport och är då ej användbart. Utifrån dessa faktorer gör medicinskt ansvariga på sjukstugorna bedömningen att förslaget i nuläget inte är aktuellt gällande medicinsk kvalitét och säkerhet. Det kan också tilläggas att förslaget skulle innebära en översyn av sjukstugornas tilläggsuppdrag och resurser. Ingen genomlysning av vad det skulle innebära i kostnader har gjorts.

Det skulle dock kunna vara en idé att tillsammans med berörd verksamhet se över möjlighet att samla kompetens och utrustning för dessa undersökningar på Lycksele lasarett.

Regionens revisorer har den 24 februari 2023 överlämnat missiv gällande granskning av budgetprocessen 2022. Granskningsrapporten har tillställts hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande om verkställda och planerade åtgärder ska lämnas till revisionskontoret senast den 22 juni 2023. Arbetsutskottet återremitterade ärendet den 11 maj, ärendet har kompletteras efter utskottets synpunkter. 

Av granskningen framgår att revisorerna bedömer att det finns brister i hälso- och sjukvårdsnämndens beredning av fullmäktiges budget för åren 2022 och 2023.

Revisorerna bedömer att nämnden inte tagit tillräcklig hänsyn i budgetarbetet till tidigare års underskott och kostnadsutveckling. De beskriver att verksamheternas låga delaktighet i budgetprocessen resulterar i att budget inte fungerar som styrverktyg och att bristerna försvårar uppföljning och kontroll av budgeten. Revisorerna konstaterar att vårdens verksamhetschefer har en besvärlig situation med svag indexuppräknad budget och uppdrag att samtidigt genomföra besparingsåtgärder. Samtidigt sätter lagstiftning gränser för verksamhetschefernas handlingsutrymme. I delårsrapporten per augusti 2022 bedömde nämnden ett underskott för år 2022 och skrev till fullmäktige om att nämnden inte skulle klara sin budget utan förslag på åtgärder. Revisorernas slutsats är att om behovet är större än tillgänglig finansiering krävs ett system för att göra prioriteringar vilket saknas i regionen.

Med utgångspunkt i granskningarna lämnar revisorerna följande rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden:

-Säkerställ att de budgetunderlag som nämnden lämnar in till styrelsen för styrelsens beredning håller en tillräcklig kvalitet. Det bör bland annat finnas dokumenterade riskanalyser som visar att förslag på budgetar och åtgärder är möjliga att genomföra.

-Säkerställ att verksamheterna blir delaktiga i beredningen av budgetar och arbetet med att föreslå prioriteringar.

-Säkerställ att verksamheternas åtgärdsplaner håller en tillräcklig kvalitet.

-Säkerställ att aktuella styrdokument för nämndens budgetberedning finns inlagda i ledningssystemet.

-Skriv till fullmäktige om nämnden bedömer att nämnden inte klarar sitt uppdrag från fullmäktige och lämna förslag på konkreta åtgärder så att fullmäktige får möjlighet att ingripa.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat ett yttrande mot bakgrund av revisorernas rekommendationer.

Vid en tidigare revideringen av hälso- och sjukvårdsnämndens delegationsordning lyftes delegationen rörande ärendegruppen 3.1.4 ut. Ärendegruppen avsåg yttrande till domstol eller enskild i ärenden, mål och frågor som hör till nämndens verksamhets- och ansvarsområde. Bakgrunden till att delegationen lyftes ut var följande: ”… med anledning av att dessa ärenden ofta handlar om myndigheten Region Västerbottens inställning i ärenden hos Justitieombudsmannen eller hos domstolar. Det är lämpligt att nämnden är avsändare för sådana ställningstaganden. Delegation eller uppdrag att yttra sig i ett enskilt ärende är fortfarande möjligt.”

Nu har behov uppstått av beslutsbefogenheter för tjänstepersonsorganisationen inom upphandlingsområdet kopplat till överprövningar av upphandlingar.

I överprövningsmål i upphandlingsärenden är det lagkrav på att domstolarna ska hantera målen skyndsamt. I praktiken innebär det att domstolarna ska hålla nere tiderna för att kommunicera med parterna i målet samt vara återhållsamma med att bevilja anstånd för yttrande. Det har även införts en s.k. preklusionsfrist som innebär att det finns en tidsfrist för när en leverantör senast får åberopa nya omständigheter till grund för sin överprövning, vilket ytterligare förstärkt domstolarnas restriktiva hållning kring att bevilja anstånd för yttrande. Dessa krav på skyndsam hantering innebär i sin tur att tjänstepersonsorganisationen inom upphandlingsområdet också måste kunna hantera överprövningsmålen skyndsamt.

Hälso- och sjukvårdsnämnden förslås därför besluta att delegera till hälso- och sjukvårdsdirektören befogenheten att besluta i ärenden som avser yttrande till förvaltningsdomstol i ärende om överprövning av upphandling med rätt att vidaredelegera.

Även redaktionella ändringar görs under 3.1.3 där regionstyrelsen byts ut mot hälso- och sjukvårdsnämnden.

Förändringar är gulmarkerade och markeringarna kommer plockas bort i den slutgiltiga versionen

Hälso- och sjukvårdsnämnden inrättade och fastställde uppdrag till beredningen för primärvård och tandvård i januari 2023 (HSN 1167-2022 § 12). Regionfullmäktige gav hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen i uppdrag att genomföra en genomlysning av primärvårdsbeställningen och driften av primärvården vilket till stora delar överlappar uppdraget till nämndberedningen. I syfte att inte genomföra två parallella uppdrag förslås därför en revidering av uppdragsbeskrivningen till beredningen för primärvård och tandvård. Förslaget har förankrats i nämndens arbetsutskott.

Förändringar är gulmarkerade och markeringarna kommer plockas bort i den slutgiltiga versionen.

För att säkra en god, nära och tillgänglig hälso-sjukvård och omsorg för innevånarna i Dorotea behöver en förstudie, inom ramen för befintlig samverkansstruktur, gällande gemensam systemledning mellan Region Västerbotten och Dorotea kommun genomföras. Detta i syfte att skapa bättre förutsättningar för samordning och samnyttjande av resurser på alla nivåer och minska risker för olikheter gällande förutsättningar för våra medarbetare. Förstudien bör förslagsvis genomföras enligt:

Lokalt etablerade samverkansforum bör utgöra styrgrupp och kan utse nödvändiga arbetsgrupper för processen.

Om eventuellt behov av processtöd identifieras så eskaleras detta till områdesnivå för samverkan inom närsjukvård södra Lappland.

Eventuell finansiering av resurser för genomförande av förstudie hanteras inom ramen för modellområdet.

Processen bör kopplas samman med den pågående fallstudie med fokus på sjukstugemodellen. Detta för att dra nytta av tänkbara synergier.

Förstudien ska som resultat ge ett konkret förslag för en lokalt anpassad systemledning som möter angivet mål och syfte.

Motionen anmäldes vid fullmäktigesammanträdet den 22 februari 2022 av Ewa-May Karlsson (C).

Förlossningsvården inom Region Västerbotten står inte utan utmaningar. Liksom i hela landet finns en brist på barnmorskor som inte är alldeles lätt att lösa. Vi har inom vårt län stora, både geografiska och demografiska, utmaningar med långa avstånd och i vissa delar av vårt län få människor i barnafödande ålder. Det sistnämnda innebär bla svårigheter att utbilda fler barnmorskor än vi redan gör pga höga krav i utbildningen att ha genomgått ett visst antal förlossningar i sina praktiska utbildningsdelar.

Centrum för obstetrik och gynekologi har under det senaste året vidtagit omfattande åtgärder för att säkra barnmorskebemanningen och en handlingsplan som har tagit fram och beslutats i hälso- och sjukvårdsnämnden beskriver ett stort antal åtgärder som syftar till att säkra barnmorskebemanningen ska genomföras. Bland annat pågår arbete med att organisera sk barnmorskeledd förlossning och en del nya arbetssätt vid förlossning, tex möjlighet att föda i vatten i Lycksele.

En översyn av organisation kopplat till barnmorskebrist och förlossning som pågår just nu är syftande till att utreda möjligheter att organisera mödravård och förlossning under samma organisatoriska enhet bland annat för att kunna erbjuda rotationstjänster där barnmorskor skulle dela sin tjänstgöring mellan mödravård och förlossning på ett effektivare och enklare sätt.

Gällande Lycksele förlossning som just nu, pga barnmorske- likväl som läkarbrist, tvingas hållas stängd har beslut fattats om att upphandla extern aktör för att bedriva förlossningsvård samtidigt som andra åtgärder som beskrivs ovan, ges möjlighet att utvecklas och startas upp.

Den ambition som regionen alltså aktivt jobbar med att uppnå är att kunna fortsätta att bedriva en patientsäker och i övrigt god förlossningsverksamhet vid sina tre akutsjukhus. Det ligger i motionärens förslag en bedömning vad Sveriges bästa förlossningsvård betyder men att ha en patientsäker och i övrigt god förlossningsvård i Region Västerbotten är vår målsättning.

Motionen anmäldes vid fullmäktigesammanträdet den 22 februari 2022 av Viktoria Sundin (M) och Andreas Löwenhöök (M).

Det finns idag ingen platsförlagd utbildning till sjuksköterska i Skellefteå. Samverkan med Skellefteå kommun fortsätter i denna fråga. Därutöver förs en dialog med Umeå Universitet, ingen dialog har ännu förts med annan utbildningssamordnare kring ärendet. Möjlighet finns idag att genomgå utbildningen på distans, vilket innebär att delar av utbildningen erbjuds nätbaserat. Praktiska utbildningsmoment, vilka utgör ca en tredjedel av utbildningen, kan dock av naturliga skäl inte genomföras på distans utan genomförs i Skellefteå och på andra orter i Västerbotten. Regionens önskan är en campusförlagd utbildning i Skellefteå vilket dialog förs med Umeå Universitet om. Det är dock bara Umeå Universitet som kan fatta beslut om detta.

Motionen anmäldes vid fullmäktigesammanträdet den 22 februari 2022 av Maria Lundqvist-Brömster (L).

Både förlossningen och sjukhuset i Mo i Rana skulle kunna vara ett närmare alternativ vid akuta tillstånd på samma sätt som Narvik är för Riksgränsen området och Kemi i Finland för Haparandabor. Kontakt är sedan tidigare etablerad med Mo i Rana avseende förlossningar. Det finns dock inget behov av att upprätta ett tvåpartsavtal då det redan idag finns ett generellt sjukvårdsavtal mellan alla nordiska länder där akutsjukvård (till vilket förlossningsvård räknas) är fri inom Norden. Ambulans från Storuman/Tärnaby-området åker redan idag till Mo i Rana om man gör bedömningen att akuta tillstånd kan behandlas snabbare där.

Motionen anmäldes vid fullmäktigesammanträdet den 22 februari 2022 av Ewa-May Karlsson (C), Håkan Andersson (C) och Lars Bäckström (C).

Mobila team som en vårdform, ofta med syftet att undvika onödiga inläggningar till sjukhus men också att arbeta närmare patienten, är under pågående utredning. Uppdrag ska bla tas fram för gemensamma team med kommunerna i den forskning som görs i kopplat till samverkansgruppen. Mobila team är sannolikt en vårdform som kommer att öka i och med omställningen till Nära vård och vi behöver bla fastställa hur besöken bokas i journalsystem, vilken patientavgift som ska gälla och hur finansiering av de resurser som krävs kan ställas till förfogande. Det behöver också klargöras vilket uppdrag de mobila team som ägs av regionen ska ha i förhållande till den kommunala primärvården.

Arbete pågår alltså redan för att fastställa ansvar, uppdrag och finansiering för de mobila teamen syftande till att uppnå det som motionären föreslår.

Förtroendevalda som utses att delta i kurs eller konferens har rätt till ersättning i enlighet med bestämmelser om arvode till förtroendevalda. Enligt regionfullmäktiges beslut ska resor i första hand ske med kollektivtrafik. Om möjligt ska samåkning ske vid annat färdsätt.

Förtroendevalda som utses att delta i kurs eller konferens har rätt till ersättning i enlighet med bestämmelser om arvode till förtroendevalda.

Följande förslag har anmälts.
Ledamöter i nämnden som önskar ges möjlighet att delta vid följande konferenser och att arvode utgår:

Årets HLT konferens:
Datum 22 september 2023
Plats Folkparken i Skellefteå, Mossgatan 28
Anmälan senast den 28 augusti 2023
Konferensen är kostnadsfri

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation.
Förteckning.

Beslut fattade på vidaredelegation
Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och sjukvårdsdirektören.
Förteckning.

Initiativärendet anmäldes vid dagens sammanträde av Katrin Larsson (SD). 

Förslaget i initiativärendet är att hälso- och sjukvårdsnämnden väljer att inte gå vidare med upphandling, utan i stället väljer att prioritera att driva BB i Lycksele i egen regi.