Möte 2021-02-18

Se bilaga. 

Förslag till föredragningslista har upprättats. 

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 februari 2021 får personalföreträdare närvara vid hela eller del av nämndens sammanträde och samtliga ärenden undantaget ärende som rör upphandling där sekretess råder. Personalföreträdarna har rätt att delta i hälso- och sjukvårdsnämndens överläggningar men inte i besluten. Vidare har personalföreträdare inte rätt att lägga förslag eller få sin mening noterad i protokollet.

Hälso- och sjukvårdsnämnden utser Anna-Lena Danielsson (S) att tillsammans med Lars Bäckström (C) justera protokollet. Justeringen sker digitalt den 26 februari. 

Enligt program. 

Årsrapport är Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) samlade uppföljningsrapport för året till regionstyrelsen. Rapporten innehåller nämndens samlade bedömning inklusive redovisning och analys av måluppfyllelse utifrån nämndens verksamhetsplan, redovisning av aktiviteter för de riktade uppdrag som fullmäktige gett nämnden, uppföljning av nämndens internkontrollplan samt en ekonomisk redovisning och analys. I årsrapporten följs de mål som fastställts i nämndens verksamhetsplan för 2020 med stöd av de indikatorer som beslutats för respektive mål. Av sammanlagt 10 mål bedömer nämnden att ett mål uppfylls, åtta uppfylls delvis och ett för ett mål saknas underlag för bedömning. Arbete med fullmäktiges uppdrag har under året fortskridit enligt plan. Uppföljning av nämndens interkontrollplan för 2020 redovisas i Bilaga till årsrapport.

I Regionplan år 2021 beslutades om budgetramar för respektive nämnd. Under höstens budgetarbete med förvaltningarna har organisatoriska förändringar genomförts för att möjliggöra en bättre styrning och effektivitet inom respektive förvaltning och verksamhet. Berörda förvaltningsdirektörer är överens om förändringarna och regiondirektören har godkänt förslag till beslut.
Det har resulterat i omfördelning av budgetramar motsvarande de tjänster som sammanfattas nedan och beskrivs i bif. PM.

Från Hälso- och sjukvårdsnämnden till Regionstyrelsen totalt 2 032 Tkr:
Hjälpmedelskoordinator 500 Tkr
Processledare kallelsekansliet 280 Tkr
Flytt av 1,0 åa från Rörelseorganens centrum till centralkassan inom Service 480 Tkr
Flytt av 1,0 åa Kommunikatör från ledningsstaben till kommunikationsstaben 772 tkr

Från Regionstyrelsen till Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt 343 Tkr:
Flytt 0,25 åa Beredskapsplanerare till akuten från kris och katastrof inom regionförvaltningen 170 Tkr
Flytt av 0,1 åa Överläkare flygverksamhet till HSF ledning från regionledning från 173 Tkr

I enlighet med riktlinjer för intern kontroll i region Västerbotten ska styrelser och nämnder varje år ta fram en internkontrollplan för styrelsens eller nämndens verksamhet. Som underlag till planen görs en riskanalys för att identifiera de största riskerna för att inte uppnå en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, tillförlitlig information och rapportering om verksamheten samt följsamhet till lagar och regler. I riskanalysen görs en bedömning av risk och konsekvens och med det erhållna riskvärdet som underlag tas kontrollaktiviteter fram. I internkontrollplanen fastställs även vilken metod som ska användas för att genomföra kontrollen, vilken funktion som ansvarar för genomförandet och när kontrollen ska återrapporteras till nämnden. Förslag på interkontrollplan och riskanalys för 2021 har upprättats.

I samband med verksamhetsplanering för Psykiatriska kliniken i Skellefteå 2021, har vi varit i den situationen att behöva minska vår budget med 2,8 miljoner kronor. Vi har inte denna gång kunnat se att summan skulle kunna hanteras genom s.k. hyvling på flera enheter. Den ekonomiska delen av verksamhetsplaneringen har skett i flera steg, där fackliga representanter har varit med under processen. Vårt förslag är samverkat i enighet med fackliga representanter. Två risk- och konsekvensanalyser har också gjorts.

”Gästhuset” har varit en uppskattad verksamhet för inläggningsnära patienter och med en vårdmiljö som många har uppfattat som ändamålsenlig för patientgruppen. Utifrån det patientklientel som vistats vid ”Gästhuset” har enheten ofta kunnat ha öppna dörrar och i övrigt också kunnat erbjuda större eget ansvar för patienterna. Vi anser dock att denna mellanvårdsform ligger utanför vårt huvuduppdrag som specialistpsykiatri och det finns inga motsvarande enheter i någon av de fyra nordliga regionerna. För att erhålla en verksamhet i balans med budget föreslås en nedläggning av mellanvårdsform ”Gästhuset” i Skellefteå. I samband med detta planeras istället för att utöka öppethållandet av Avdelning 2 även under helger. Avdelning 2 som omfattar 10 vårdplatser är i dagsläget öppen måndag till fredag. Omställningen ska genomföras under våren 2021.

Ambulanssjukvården i Södra Lappland bedrivs idag på entreprenad av Premedic och Falck ambulans med undantag för Lycksele, Åsele och Malå där regionen bedriver ambulans och akutbil i egen regi. Eftersom ambulansen, framför allt på de mindre orterna, har relativt få uppdrag finns här en resurs som regionen skulle vilja nyttja i högre omfattning inom primärvården och vi ser även stora möjligheter till samverkan med kommunerna.

En integration av ambulanssjukvården i Region Västerbottens primärvård skulle innebära en kompetenshöjning för personalen och öka kvaliteten vid omhändertagande av patienten. Ärendet har tagits upp i HSN och FSG i maj 2020.

Nuvarande avtal löpte ut sista augusti 2020 och första optionsåret sträcker sig till och med 31 augusti 2021. Avtalet gäller ytterligare 3 års optionstid. En eventuell förlängning måste avtalas senast 6 månader innan gällande optionstid går ut.

Då tiden är knapp och det dessutom kan vara en fördel att inte ta över samtliga stationer vid ett tillfälle, föreslås att tre stationer tas över av Region Västerbotten inom optionsåret 2021; Vindeln som är en kustnära ort samt Vilhelmina och Storuman som är de största orterna i södra Lappland. Övertagandet föreslås alltså ske i en process med flera steg.

Steg 1.Övertagande av ambulanssjukvården i Vindeln, Vilhelmina och Storuman att bedrivas i Region Västerbottens regi per den 1/9 2021
Steg 2. Integrering av ambulanssjukvård i primärvården för samverkansvinster.
Steg 3. Övertagande av ambulanssjukvården för övriga orter; Norsjö och resterande i Södra Lappland vid avtalets utgång under 2024.

Förändringsprocessen ska vidare resultera i en tydlig funktionsbeskrivning av tjänsten. Processen ska även resultera i en utveckling och kompetensförsörjningsplan utifrån ambulanssjukvården i Region Västerbotten. Det ska vara tydligt för alla vem som har arbetsmiljö- och rehab ansvar. För detta behövs ett lokalt ledaransvar för att säkra trygghet och kvalitetssäkring av den lokala organisationen.

Samverkansfördelar ska lösas lokalt mellan primärvård och ambulanssjukvård och utifrån förutsättningar kan dessa lösningar variera mellan orterna. Det ska etableras tydliga ramar för arbetsuppgifter och funktioner genom lokala samverkansplaner. Gruppledare ska tillsättas på respektive ort.

För att lösa ut nästa optionsdel i avtalet skall detta meddelas senast den 28 februari 2021 till de aktuella entreprenörerna.

Beredningsgruppen bestående av avdelningschefer från primärvården på berörda orter samt avdelningschefer för ambulanssjukvården har deltagit i beredningen av förslaget. 

Avsiktsförklaringen för en god, jämlik och jämställd hälsa i Västerbotten har tagits fram av ”Folkhälsoarbetets infrastruktur – pilotprojekt för samordning av Västerbottens folkhälsoarbete”. Pilotprojektet utgår från ett regeringsuppdrag till Länsstyrelsen och genomförs i samverkan mellan Länsstyrelsen Västerbotten, Region Västerbotten och Umeå Universitet. Regionstyrelsen har bidragit och lämnat remissvar under hösten 2020. Remissärende har beretts i regionala utvecklingsförvaltningen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt regionstyrelsens förvaltning.

Region Västerbotten har beretts möjlighet att yttra sig avseende EU-kommissionens meddelande om en läkemedelsstrategi för Europa. Regionens intryck är att man har identifierat de viktigaste punkterna och utmaningarna för framtida läkemedelsstrategier. Regionen gör bedömningen att vi ställer oss bakom remissens avsiktsförklaringar och har inget vidare att erinra.

En remiss har inkommit från Näringsdepartementet med rubriken Personuppgiftsbehandling vid antalsberäkning inför klinisk forskning – Delbetänkande från Komet (SOU 2020:53) och Region Västerbotten har fått möjlighet att svara. Betänkandet innehåller en beskrivning och analys av de rättsliga förutsättningarna för en vårdgivare att utföra sådan personuppgiftsbehandling vilken är nödvändig för den antalsberäkning som behövs inför beslut om att inleda en studie inom klinisk forskning.

Region Västerbotten välkomnar utredningen och ställer sig positiv till de förslag som lagts fram i utredningen/betänkandet.

Region Västerbotten delar behovet av att tydliggöra de legala förutsättningarna för antalsberäkning och delar bedömningen att en nyttobetonad lösning behöver kommer till stånd för att främja fler och bättre kliniska studier i svensk sjukvård, en uttalad målbild i den svenska life-science strategin.

Region Västerbotten önskar att frågan om förhållandet till regionernas skyldigheter enligt 2 kap Tryckfrihetsförordningen tydliggörs i kommande utredning samt hur 7 § Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning samt bestämmelserna i artikel 86 dataskyddsförordningen, skäl 7 skall ses tillsammans med förslaget.

Vid nämndens sammanträde 12 juni 2020 beslutades att avge revisionsyttrande enligt förslag och att nämnden skulle få en beskrivning av nuläge och beredning inför regionfullmäktige i februari 2021. En skriftlig återrapportering har inkommit.

Motion med rubrik ”En solidarisk ersättningsnivå” har lämnats av Petter Nilsson, Linda Strandberg, Katrin Larsson och Lars Forsgren, samtliga (SD).

Motionärerna noterar att vissa sjukvårdsregioner, till skillnad från Region Västerbotten, har en tilläggsavgift för utomlänsvård. Detta menar skribenterna leder till att den vård som ges till Region Västerbottens patienter i vissa regioner blir dyrare än den vård som utomlänspatienter får i Region Västerbotten. Vidare anser motionärerna att en större del av ersättningsmodellen för NUS bör vara fast istället för rörlig.

I motionen yrkas att – inom vår sjukvårdsregion – verka för att etablera en påläggsavgift om 1% för sjukvård utanför vår sjukvårdsregion i vårt regionvårdsavtal, att verka för en större del av fast abonnemang, och på sikt söka sänka den rörliga delen av den prissatta vården som Region Norrbotten, Region Jämtland samt Region Västernorrland köper av NUS till 25%, och verka för att den fasta delen ska uppgå till 75%. Samt att verka för att den rörliga kostnaden sker genom en ettårig avstämning av volymer.

Motionen har besvarats och av svaret framgår bland annat att avtalsperioderna 2015–2017 och 2018–2020 har en avtalsmodell med 50 procent fast och 50 procent rörlig DRG-ersättning tillämpats på Nus. Nivån om 50 procent rörlig respektive fast ersättning har sin grund i att dela på risk och rabatt. Inför avtalsperioden 2021–2023 kommer intentionen vara att utöka delen av den fasta ersättningen enligt beräkningar av Nus fasta och rörliga kostnader enligt självkostnadsberäkning. Inför avtalsperioden är intentionen att driva frågan om att avstämning bör ske med tätare intervall än nuvarande modell.

Motion med rubriken ”Återinför alla AT-platserna” har lämnats av Petter Nilsson, Linda Strandberg, Katrin Larsson, Lars Forsgren och Thomas Palmblad, samtliga (SD).

I motionen framhålls vikten av att utbilda AT-läkare vid universitetssjukhuset för att säkra den framtida vården. Motionärerna ställer sig emot att reducera antalet AT-platser och menar att det kommer försämra tillgängligheten till vård. Vidare påpekas att nyexaminerade läkare ofta får vänta innan de får en AT-plats, vilket beskrivs som en flaskhals. Slutligen vill motionärerna att budgetunderskottet inom AT-verksamheten ska täckas upp med medel från administration, finkultur och memeolog.

Motionen har besvarats och i svaret framgår att Region Västerbotten under en lång period satsat på att utöka antalet AT-tjänster, vilket gett resultat i form av fler anställda läkare idag än någonsin tidigare. Beslut om antalet AT-platser är en avvägning mot bedömt behov i relation till antal ST-tjänster och ekonomisk ram. Bedömningen nu är att Region Västerbotten håller en god nivå på antalet AT-tjänster trots en tillfällig neddragning 2020.

Motion med rubriken ”Geriatrisk Vårdcentral (GVC) ett alternativ?” har inlämnats av Ewa-May Karlsson (C) till regionfullmäktige. Motionen tar upp att andelen äldre ökar i Västerbotten och med ökad livslängd ökar också andelen äldre invånare med multisjukdomar och behov av vård. Motionären lyfter fram möjligheten att inrätta en
Geriatrisk Vårdcentral (GVC) som likt BVC och MVC en modell där den äldre multisjuke efter en grundlig kartläggning och läkarbedömning får en individuell vårdplanering. GVC skulle kunna vara en modell som höjer den enskildes livskvalitet och minskar belastningen för en redan ansträngd sjukhusvård och dessutom spar resurser. Motionären önskar att regionfullmäktige utreder om Geriatrisk Vårdcentral (GVC) kan vara ett alternativ för regionens primärvård och läggas in i Hälsovalet?
Motionen har besvarats och av svaret framgår bland annat att för inskrivna i hemsjukvården och på särskilda boenden finns på de flesta håll ett tillfredsställande och strukturerat arbete med de äldre via det system av primärvårdsläkare som är knutna till varje sådant boende men för andra individer saknas helhetsperspektivet. En mer strukturerad vård för de äldre är eftersträvansvärt och både vilja och insikt om detta finns i vården. Att införa ett strukturerat arbetssätt genom t.ex. GCV skulle kunna vara ett komplement inom ramen för vårt arbete mot den goda och nära vården. Det skulle på sikt kunna ge tryggare patienter och anhöriga samt en bättre och mer tillfreds-ställande arbetsmiljö för vårdens medarbetare. Motionen föreslås bifallas.

En motion med rubriken ”Ett första steg mot fast läkare i primärvården” har inkommit från Nicklas Sandström (M), Carin Hasslow (L), Ewa-May Karlsson (C) och Hans-Inge Smetana (KD).

Motionärerna ser ett problem i att patienter i primärvården inte får träffa samma läkare vid återkommande besök. De menar att byte av läkare medför både en patientsäkerhetstrisk och dessutom ger sämre kvalitet. För att åtgärda detta föreslås en primärvårdsreform vilken bland annat innebär att erbjuda patienter en fast läkare med tillhörande vårdteam. De hälsocentraler som kan erbjuda minst 70 procent av sina patienter en fast namngiven läkare ska få en särskild ersättning.

Av motionssvaret framgår att motionens intentioner anses vara goda. Det framstår dock som en utmaning att kunna erbjuda fasta läkare i hela Västerbotten där stora delar av primärvårdsläkarna är hyrläkare. En översyn bör därför genomföras och frågan om modell för Västerbotten bör utredas. Förslaget är att bifalla motionen. 

En motion med rubriken ”Trygga den framtida läkarförsörjningen” har lämnats av Carin Hasslow (L).

Motionären menar att det behövs fler AT-tjänster inom Region Västerbotten samt att alla ST-tjänster utannonseras och tillsätts. Detta för att inte riskera att tillgången på specialistläkare i framtiden blir sämre. I motionen beskrivs vissa av specialiteterna vara inne i en ond spiral där allt färre drar ett tyngre lass, vilket i sin tur avskräcker nya från att söka sig till dit. Motionären yrkar på att läkarförsörjningen ska säkerställas på sikt genom att utöka antalet AT- och ST tjänster i regionen.
Motionen har besvarats och av svaret framgår att Region Västerbotten medvetet under flera års tid har satsat på ett utökat antal AT- och ST-tjänster för att långsiktigt säkra läkartillgången inom hälso- och sjukvården. Varje år genomförs en ST-prognos inom Region Västerbotten som ligger till grund för beslut om antal ST-tjänster och dess fördelning. Beslut om antalet AT-tjänster blir en avvägning mot bedömt behov i relation till antal ST-tjänster och ekonomisk ram.

Bedömningen är att Region Västerbotten har sedan tidigare och fortsätter även nu att säkerställa den långsiktiga läkarförsörjningen i länet.

En motion med rubriken ”Bättre nyttjande av patienthotell för att frigöra vårdplatser” har lämnats av Elin Segerstedt Söderberg (M).

Motionären menar att patienthotellet Björken inte nyttjas i den utsträckning som önskas och att antalet patienter på hotellet minskar. Med en mer genomtänkt planering anser skribenten att hotellet i högre grad skulle kunna nyttjas av bland annat patienter som inte är i behov av vård dygnet runt men ändå behöver närhet till sjukhuset. På så sätt menar motionären att vårdplatser på Norrlands universitetssjukhus skulle frigöras. Motionären yrkar bland annat på att se över nyttjandet av patienthotellet samt att öka vårdutbud och vårdnivå.

Motionen har besvarats och av svaret framgår att det genomförts datainsamlingar för att utreda om annan form av vård kan läggas på Björken, dock krävs läkemedelsförråd, sjukvårdspersonal och en annan teknisk infrastruktur i fastigheten vilket det inte finns förutsättningar för i dagsläget. Tillsammans med vårdverksamheterna och regionala grannar behövs det klargöras för hur den framtida funktionen patienthotell ska utformas utifrån flera perspektiv.

Anmälan av utskottsprotokoll

Arbetsutskottets protokoll från februari. 

Utskottet för primärvård och tandvård. Protokoll från januari. 

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Protokoll från februari. 

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation. Förteckning.

Beslut fattade på vidaredelegation
Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och sjukvårdsdirektören. Förteckning. 

Beslut fattade av hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande 

Dosdispensering öppenvård, Fastställande av upphandlingsdokument. HSN 1161:1-2020