Möte 2022-01-13

09.30-09.35 Upprop

09.35-10.15 Ekonomi och resultatuppföljning med månadsrapport, Harriet Boström, controller och Carina Nylander, budgetchef

10.15-10.20 Paus

10.25.10.55 Genomlysning inför beslut om nationell högspecialiserad vård NHV, Ulrica Bergström, områdeschef

11.00-11.25 Kommunikation lokalplanering, Skellefteå, Sara Lewerentz, direktör service och digitalisering, Malin Åberg kommunikationsdirektör

11.30-12.00 HSD information, Brita Winsa, Hälso-och sjukvårdsdirektör

12.00 13.30 Lunch och gruppmöten

13.30 14.00 Sammanfattning från utskottet för funktionshinder och samverkan

14.00-14.15 Paus

14.15.15.00 Ärenden enligt lista

Förslag till föredragningslista har upprättats.

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 13 januari 2022 får personalföreträdare närvara vid hela eller del av nämndens sammanträde och samtliga ärenden undantaget ärende som rör upphandling där sekretess råder. Personalföreträdarna har rätt att delta i hälso- och sjukvårdsnämndens överläggningar men inte i besluten. Vidare har personalföreträdare inte rätt att lägga förslag eller få sin mening noterad i protokollet.

Enligt program.

Hälso- och sjukvården redovisar för november månad en negativ avvikelse mot budget på 19 miljoner kronor, vilket innebär en ackumulerad negativ avvikelse på 136 miljoner kronor och en nettokostnadsminskning  på 1,0 procent. Under perioden har intäkterna ökat med 10,4 procent jämfört med föregående år medan kostnaderna ökat med 3,5 procent. Som tidigare konstaterats är både kostnader och intäkter fortsatt påverkade av den pågående pandemin.

Region Västerbotten har beretts möjlighet att yttra sig kring Socialstyrelsens rapport Uppföljning av primärvård och omställningen till en mer nära vård Deluppdrag I – Nationell insamling av registeruppgifter från primärvården. Förslag till yttrande har upprättats. Av yttrandet framgår att Region Västerbotten ställer sig generellt positiv till författningsförslaget men betonar vikten av ett väl förberett underlagsarbete och stöd från Socialstyrelsen i processen.

Inför sommaren 2022 har hälso- och sjukvårdsdirektören gett en styrgrupp i uppdrag att ta fram förslag på insatser för att säkerställa en stabil bemanning på länets tre förlossningsavdelningar. Arbetsgruppen har identifierat ett antal möjliga initiativ och åtgärder som sammanställts till en handlingsplan. Ett stort antal av de verksamhetsnära åtgärder som beskrivs i handlingsplanen, tex utbildningsinsatser, kombinerade tjänster mm är redan påbörjade. Förslaget att organisera mödravården under Centrum för obstetrik och gynekologi (CFOG) behöver dock beslutas politiskt. Åtgärden behöver dessförinnan beredas tillsammans med beställarenheten, risk- och konsekvens-bedömas och samverkas innan det slutliga politiska beslutet om effektuering kan tas.

Förslag till riktlinje för ärendeberedningen i hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättats. Syftet med riktlinjen är att öka kunskapen om ärendeberedningen samt slå fast hur nämndens ärendeberedning ska gå till för att ärenden ska beredas på ett enhetligt och effektivt sätt.

Parallellt med riktlinje har ett rutindokument upprättats som mer konkret beskriver ärendeberedningen inom förvaltningen, rutindokumentet vänder sig främst till sakkunniga i förvaltningen som bereder ärenden till hälso- och sjukvårdsnämnden och regionfullmäktige. Rutindokumentet kommer fastställas av hälso och sjukvårdsdirektören.

Region Västerbotten har beretts möjlighet att yttra sig kring promemoria om nya könstillhörighetslagar. Förslag till yttrande har upprättats. 

En nationellt sammanhållen vårdinfrastruktur är en förutsättning för ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem som har förmåga att svara mot befolkningens behov och förväntningar, såväl under normala förhållanden som i krissituationer.

En förutsättning för att det som genomförs i regionerna svarar mot nationella behov är att regionala planer och strategier för lokaler och fastigheter svarar mot nationella mål och reformer.

Utredningen har inte funnit några beskrivningar om att det sker en systematisk gemensam planering och prioritering mellan regioner, till exempel inom samverkansregionerna.

Behovet av vårdinfrastruktur påverkas av nationella reformer, såsom nära vård och koncentration av högspecialiserad vård. Utvecklingen med en större geografisk rörlighet för patienter, inklusive mer vård i patientens hem, kräver en sammanhängande vårdinfrastruktur, fysisk och digital, som stödjer hela vårdförloppet. Utredningens kartläggning och analys, tillsammans med de fördjupade studier som utredningen låtit göra, visar ett svagt eller obefintligt helhetsperspektiv mellan nationella reformer och investeringar i vårdinfrastrukturen.

Dagens fragmentiserade digitala struktur skapar hinder för vårdens utveckling. Bristen på gemensamma standarder för de digitala strukturer som byggts upp i regionerna medför hinder för effektiv digital kommunikation.

Det är utredningens bedömning att långsiktigt hållbara regler som träffar kommunala och regionala beslut, med en fungerande nationell kontrollmekanism, är en nödvändig åtgärd för att lösa de problem som utredningen redovisar.

Enligt utredningen saknas det i dag en gemensam definition av sjukhus och olika typer av sjukhus. Akutsjukhus kan till exempel ha olika betydelse såväl inom som mellan regioner. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen påverkar även behoven av vårdbyggnader över tid. Reformer av typen god och nära vård samt en ökad koncentration av högspecialiserad vård är exempel på skeenden som påverkar och som bedöms påverka framtida lokalbehov. Mot denna bakgrund menar utredningen att fokus behöver vidgas från sjukhusen till det vidare begreppet vårdbyggnader.

Utredningens bedömning är att detta innebär att analysen måste riktas mot vårdinfrastrukturen och hur enskilda investeringar i såväl olika typer av vårdbyggnader som teknik och olika val av tekniska lösningar bidrar till en sammanhållen vårdinfrastruktur.

Det är utredningens bedömning att en nationellt sammanhållen vårdinfrastruktur är en förutsättning för ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem som har förmåga att svara mot befolkningens behov under såväl normala förhållanden som i kris.

Region Västerbotten har arbetat fram ett remissvar till regeringens slutbetänkande av utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga, ”Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård” SOU 2021:78. Regionen ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag gällande att uppnå en mer jämlik vård som innefattar hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och unga i hela landet. Vi lämnar dock synpunkter rörande ett flertal av utredningens delar, däribland:

• att utredningens avgränsning skapar en inbyggd problematik då hälsa inte bara är avhängig medicinska faktorer utan också är kopplad till sociala, psykosociala och socioekonomiska faktorer.
• vikten av att i arbetet med barns och ungas hälsa integrera kunskap om diskriminerande strukturer och intersektionalitet samt även följa upp hälsan för personer som definierar sig utanför tvåkönsnormen, som icke-binära eller som har transerfarenhet.
• behovet av nationellt ansvarstagande för att stödja, stärka och bidra till utveckling av befintliga processer och strukturer som finns mellan hälso- och sjukvård och skolhuvudman avseende hälsodata.
• att avvägningen mellan nyttan med uppgifter om barns och ungas hälsa i hälsodataregister och risker för den personliga integriteten behöver fortsätta utredas.
• vikten av att även inkludera behov utöver de medicinska, såsom behovet av pedagogiska insatser och elevhälsa för de barn som avses, i kartläggning av behov av vård- och omsorg rörande barn och unga med långvariga och stora vård- och omsorgsbehov.
• att det finns en otydlighet i slutbetänkandet rörande hur den faktiska åtkomsten till journalinformation kommer se ut.

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 17 juni 2021, § 95, togs beslut om att förlänga gällande covidplaner för verksamheten. Planer på hur verksamheten ska arbeta och eventuellt ställas om för att på bästa sätt vårda Covid-smittade patienter. Förändringar görs i flera steg utifrån uppkomna behov och förutsätter att planerna omsätts i konkretiserade delplaner av berörda verksamheter. Enligt hälso- och sjukvårdsnämndens beslut gäller planerna till och med den 31 december 2021 och därefter behöver ärendet tas upp för beslut på nytt. Inga nya planer har upprättats sedan beslutet togs. För att organisationen inte ska stå utan gällande planer i början av januari fattades ett ordförandebeslut som gäller fram till nämndens beslut träder i kraft.

Socialstyrelsen har i uppdrag att med hjälp av sakkunniggrupper definiera vilken
vård som ska vara nationell högspecialiserad vård och remitterar nu flera sakkunniggruppers genomlysning av 10 olika vårdområden. Remissen möjliggör synpunkter på sakkunniggruppens förslag till definition - vad som ska vara nationell högspecialiserad vård och hur många enheter som får bedriva denna vård. Remissen syftar också till att bidra till en bred konsekvensanalys av förslagen. Innan Socialstyrelsen fattar beslut om vad som ska utgöra nationell högspecialiserad vård samt på hur många ställen den ska bedrivas kommer också en beredningsgrupp att lämna ett yttrande.

I detta underlag genomlyser sakkunniggruppen för Avancerad endoskopisk diagnostik och behandling i övre och nedre luftvägarna vårdområdet Avancerade endoskopiska åtgärder i nedre luftvägarna och lämnar sitt förslag till nationell högspecialiserad vård.

Region Jämtland Härjedalen, Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland samt Umeå Universitet har tagit del av remiss avseende sakkunniggruppens underlag för beslut om nationell högspecialiserad vård gällande avancerade endoskopiska åtgärder i nedre luftvägarna. Remissvaret är utformat internt på Norrlands Universitetssjukhus av berörda enheter i samarbete med Umeå Universitet samt berett i RPO lung-allergisjukdomar och RPO ÖNH för Norra sjukvårdsregionen.

Socialstyrelsen har i uppdrag att med hjälp av sakkunniggrupper definiera vilken vård som ska vara nationell högspecialiserad vård och remitterar nu flera sakkunniggruppers genomlysning av 10 olika vårdområden. Remissen möjliggör synpunkter på sakkunniggruppens förslag till definition - vad som ska vara nationell högspecialiserad vård och hur många enheter som får bedriva denna vård. Remissen syftar också till att bidra till en bred konsekvensanalys av förslagen. Innan Socialstyrelsen fattar beslut om vad som ska utgöra nationell högspecialiserad vård samt på hur många ställen den ska bedrivas kommer också en beredningsgrupp att lämna ett yttrande.

I detta underlag genomlyser sakkunniggruppen för extraktion av pacemaker-utrustning vårdområdet med samma namn och lämnar sitt förslag till nationell högspecialiserad vård.

Region Jämtland Härjedalen, Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland samt Umeå Universitet har tagit del av remiss avseende sakkunniggruppens underlag för beslut om nationell högspecialiserad vård gällande extraktion av pacemakerutrustning. Remissvaret är utformat internt på Norrlands Universitetssjukhus av berörda enheter i samarbete med Umeå Universitet samt berett i RPO hjärta/kärl för Norra sjukvårdsregionen.

Socialstyrelsen har i uppdrag att med hjälp av sakkunniggrupper definiera vilken vård som ska vara nationell högspecialiserad vård och remitterar nu flera sakkunniggruppers genomlysning av 10 olika vårdområden. Remissen möjliggör synpunkter på sakkunniggruppens förslag till definition - vad som ska vara nationell högspecialiserad vård och hur många enheter som får bedriva denna vård. Remissen syftar också till att bidra till en bred konsekvensanalys av förslagen. Innan Socialstyrelsen fattar beslut om vad som ska utgöra nationell högspecialiserad vård samt på hur många ställen den ska bedrivas kommer också en beredningsgrupp att lämna ett yttrande.

I detta underlag genomlyser sakkunniggruppen för medfödda metabola sjuk-domar vårdområdet, inkl. neurometabola sjukdomar och nyföddhetsscreening, och lämnar sitt förslag till nationell högspecialiserad vård.

Region Jämtland Härjedalen, Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland samt Umeå Universitet har tagit del av remiss avseende sakkunniggruppens underlag för beslut om nationell högspecialiserad vård gällande medfödda metabola sjukdomar. Remissvaret är utformat internt på Norrlands Universitetssjukhus av berörda enheter i samarbete med Umeå Universitet samt berett i RPO barn och ungdomars hälsa för Norra sjukvårdsregionen.

Socialstyrelsen har i uppdrag att med hjälp av sakkunniggrupper definiera vilken
vård som ska vara nationell högspecialiserad vård och remitterar nu flera sakkunniggruppers genomlysning av 10 olika vårdområden. Remissen möjliggör synpunkter på sakkunniggruppens förslag till definition - vad som ska vara nationell högspecialiserad vård och hur många enheter som får bedriva denna vård. Remissen syftar också till att bidra till en bred konsekvensanalys av förslagen. Innan Socialstyrelsen fattar beslut om vad som ska utgöra nationell högspecialiserad vård samt på hur många ställen den ska bedrivas kommer också en beredningsgrupp att lämna ett yttrande.

Socialstyrelsen bedömer att åtgärden cytoreduktiv kirurgi kombinerad med varm cellgiftsbehandling i bukhålan för patienter med spridd cancer i bukhinnan ska utgöra nationell högspecialiserad vård och bedrivas vid fyra enheter.

Region Jämtland Härjedalen, Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland samt Umeå Universitet har tagit del av remiss avseende sakkunniggruppens underlag för beslut om nationell högspecialiserad vård gällande cytoreduktiv kirurgi med varm cellgiftsbehandling i bukhålan för patienter med spridd cancer i bukhinnan (HIPEC). Remissvaret är utformat internt på Norrlands Universitetssjukhus av berörda enheter i samarbete med Umeå Universitet samt berett i RPO cancer och RCC Norrs styrgrupp för Norra sjukvårdsregionen.

Socialstyrelsen har i uppdrag att med hjälp av sakkunniggrupper definiera vilken
vård som ska vara nationell högspecialiserad vård och remitterar nu flera sakkunniggruppers genomlysning av 10 olika vårdområden. Remissen möjliggör synpunkter på sakkunniggruppens förslag till definition - vad som ska vara nationell högspecialiserad vård och hur många enheter som får bedriva denna vård. Remissen syftar också till att bidra till en bred konsekvensanalys av förslagen. Innan Socialstyrelsen fattar beslut om vad som ska utgöra nationell högspecialiserad vård samt på hur många ställen den ska bedrivas kommer också en beredningsgrupp att lämna ett yttrande.

Socialstyrelsen bedömer att åtgärden isolerad hyperterm perfusion ska utgöra nationell högspecialiserad vård och bedrivas vid en enhet.

Region Jämtland Härjedalen, Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland samt Umeå Universitet har tagit del av remiss avseende sakkunniggruppens underlag för beslut om nationell högspecialiserad vård gällande isolerad hyperterm perfusion. Remissvaret är utformat internt på Norrlands Universitetssjukhus av berörda enheter i samarbete med Umeå Universitet samt berett i RPO cancer och RCC Norrs styrgrupp för Norra sjukvårds-regionen.

Socialstyrelsen har i uppdrag att med hjälp av sakkunniggrupper definiera vilken
vård som ska vara nationell högspecialiserad vård och remitterar nu flera sakkunniggruppers genomlysning av 10 olika vårdområden. Remissen möjliggör synpunkter på sakkunniggruppens förslag till definition - vad som ska vara nationell högspecialiserad vård och hur många enheter som får bedriva denna vård. Remissen syftar också till att bidra till en bred konsekvensanalys av förslagen. Innan Socialstyrelsen fattar beslut om vad som ska utgöra nationell högspecialiserad vård samt på hur många ställen den ska bedrivas kommer också en beredningsgrupp att lämna ett yttrande.

Socialstyrelsen bedömer att åtgärden retroperitoneal lymfkörtelutrymning vid testikelcancer ska utgöra nationell högspecialiserad vård och bedrivas vid två enheter.

Region Jämtland Härjedalen, Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland samt Umeå Universitet har tagit del av remiss avseende sakkunniggruppens underlag för beslut om nationell högspecialiserad vård gällande retroperitoneal lymfkörtelutrymning vid testikelcancer. Remissvaret är utformat internt på Norrlands Universitetssjukhus av berörda enheter i samarbete med Umeå Universitet samt berett i RPO cancer och RCC Norrs styrgrupp för Norra sjukvårds-regionen.

Socialstyrelsen har i uppdrag att med hjälp av sakkunniggrupper definiera vilken
vård som ska vara nationell högspecialiserad vård och remitterar nu flera sakkunniggruppers genomlysning av 10 olika vårdområden. Remissen möjliggör synpunkter på sakkunniggruppens förslag till definition - vad som ska vara nationell högspecialiserad vård och hur många enheter som får bedriva denna vård. Remissen syftar också till att bidra till en bred konsekvensanalys av förslagen. Innan Socialstyrelsen fattar beslut om vad som ska utgöra nationell högspecialiserad vård samt på hur många ställen den ska bedrivas kommer också en beredningsgrupp att lämna ett yttrande.

Socialstyrelsen bedömer att kurativt syftande behandling vid vulvacancer ska utgöra nationell högspecialiserad vård och bedrivas vid fyra enheter.

Region Jämtland Härjedalen, Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland samt Umeå Universitet har tagit del av remiss avseende sakkunniggruppens underlag för beslut om nationell högspecialiserad vård gällande kurativt syftande behandling vid vulvacancer . Remissvaret är utformat internt på Norrlands Universitetssjukhus av berörda enheter i samarbete med Umeå Universitet samt berett i RPO cancer och RCC Norrs styrgrupp för Norra sjukvårds-regionen.

Socialstyrelsen har i uppdrag att med hjälp av sakkunniggrupper definiera vilken
vård som ska vara nationell högspecialiserad vård och remitterar nu flera sakkunniggruppers genomlysning av 10 olika vårdområden. Remissen möjliggör synpunkter på sakkunniggruppens förslag till definition - vad som ska vara nationell högspecialiserad vård och hur många enheter som får bedriva denna vård. Remissen syftar också till att bidra till en bred konsekvensanalys av förslagen. Innan Socialstyrelsen fattar beslut om vad som ska utgöra nationell högspecialiserad vård samt på hur många ställen den ska bedrivas kommer också en beredningsgrupp att lämna ett yttrande.

I detta underlag genomlyser sakkunniggruppen för svårbehandlad epilepsi vårdområdet och lämnar sitt förslag till nationell högspecialiserad vård.

Socialstyrelsen har i uppdrag att med hjälp av sakkunniggrupper definiera vilken
vård som ska vara nationell högspecialiserad vård och remitterar nu flera sakkunniggruppers genomlysning av 10 olika vårdområden. Remissen möjliggör synpunkter på sakkunniggruppens förslag till definition - vad som ska vara nationell högspecialiserad vård och hur många enheter som får bedriva denna vård. Remissen syftar också till att bidra till en bred konsekvensanalys av förslagen. Innan Socialstyrelsen fattar beslut om vad som ska utgöra nationell högspecialiserad vård samt på hur många ställen den ska bedrivas kommer också en beredningsgrupp att lämna ett yttrande.

I detta underlag genomlyser sakkunniggruppen för systemisk amyloidos vårdområdet med samma namn och lämnar sitt förslag till nationell högspecialiserad vård.

Region Jämtland Härjedalen, Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland samt Umeå Universitet har tagit del av remiss avseende sakkunniggruppens underlag för beslut om nationell högspecialiserad vård gällande systemisk amyloidos. Remissvaret är utformat internt på Norrlands Universitetssjukhus av berörda enheter i samarbete med Umeå Universitet samt berett i RPO neurologi och RPO gastro för Norra sjukvårdsregionen.

Socialstyrelsen har i uppdrag att med hjälp av sakkunniggrupper definiera vilken
vård som ska vara nationell högspecialiserad vård och remitterar nu flera sakkunniggruppers genomlysning av 10 olika vårdområden. Remissen möjliggör synpunkter på sakkunniggruppens förslag till definition - vad som ska vara nationell högspecialiserad vård och hur många enheter som får bedriva denna vård. Remissen syftar också till att bidra till en bred konsekvensanalys av förslagen. Innan Socialstyrelsen fattar beslut om vad som ska utgöra nationell högspecialiserad vård samt på hur många ställen den ska bedrivas kommer också en beredningsgrupp att lämna ett yttrande.

Region Jämtland Härjedalen, Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland samt Umeå Universitet har tagit del av remiss avseende sakkunniggruppens underlag för beslut om nationell högspecialiserad vård gällande transbronkiell subpleural lungbiopsi med kryoteknik. Remissvaret är utformat internt på Norrlands Universitetssjukhus av berörda enheter i samarbete med Umeå Universitet samt berett i RPO lung-allergisjukdomar för Norra sjukvårdsregionen.

En motion har inkommit från Andreas Löwenhöök (M). Motionären önskar att ett uppdrag riktas till Hälso- och sjukvårdsnämnden att bereda förslag om tillgänglighetsmål för ambulansverksamheten i Västerbotten avseende responstider för att fastställas av regionfullmäktige. Svar till motionen har upprättats. Av svaret framgår att ett sådant förslag redan är under beredning.

En motion har inkommit från Hans-Inge Smetana (KD) mf. Motionärerna önskar att en app som utvecklas för Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Västerbotten på liknande sätt som finns i region Skåne. Appen innehåller ett frågeformulär och skattningsskalor i syfte att underlätta för unga patienter att sätta ord på sitt eget mående och underlätta uppföljning av patienten över tid. Svar till motionen har upprättats. Av svaret framgår att

En motion har inkommit från Petter Nilsson (SD) mf. Motionärerna vill åstadkomma en rättvis lönesättning för både tillfällig och ordinariepersonal. Svar till motionen har upprättats. Av svaret framgår bland annat att lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet och även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal.

En motion har inkommit från Hans-Inge Smetana (KD) med flera. Motionärerna önskar en utredning om regionens kapacitet att utföra screening av kolorektalcancer för åldersgruppen 60-74 år och att införa ett sådant screeningprogram i regionen. Svar till motionen har upprättats. Av svaret framgår att Region Västerbotten har anmält sig för att påbörja screening av tjocktarmscancer och ändtarmscancer enligt den nationella screeningmodellen. Screening planeras att införas succesivt i hela landet och under 2023 beräknas samtliga svenska regioner att ha infört screeningen. Bedömningen är att Västerbotten har tillräckliga koloskopiresurser för att införa screeningprogrammet som planeras starta i maj 2022.Verksamheten på NUS förstärks under 2021 med servicepersonal för att kunna möta det förväntat ökade årliga behovet på 200–250 koloskopier som screeningen beräknas generera årligen när alla åldersgrupper är inne i den.

Region Västerbotten kommer därutöver att ansluta till det nationella kallelsesystemet.

En motion från Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Maria Lundqvist Brömster (L), Hans-Inge Smetana (KD) har inlämnats. Motionärerna framhåller att det finns för få utpekade karriärvägar för vårdnära personal och yrkar på att regionen skyndsamt bör tillskapa fler nya karriärvägar. Svar till motionen har upprättats. Av svaret framgår att regionen har tagit fram ett ramverk för kompetensstegar, vilket kommer ligga till grund för alla kompetensstegar oavsett yrkesgrupp. Kompetensstegarna är ett sätt att visa på vilka steg i utveckling och karriär som är möjliga inom respektive yrkesgrupp. Förutom inom den egna yrkesgruppen så är avsikt också att tydliggöra vilka vägar som är möjliga inom regionen om intresse finns av annan inriktning.

Således har regionen redan påbörjat det arbete som motionärerna yrkar på.

En motion har inkommit från Marianne Normark (L), Ewa-May Karlsson (C), Elin Segerstedt-Söderberg (M), Betty-Ann Nilsson (KD). Motionärerna beskriver den kraftiga tillväxten i Skellefteå och yrkar med anledning av denna att Region Västerbotten upprättar en plan för en utbyggnad av primärvården i Skellefteå som motsvarar de kommande behoven samt att en kartläggning av en de resurser som finns både vad gäller personal och lokaler genomförs. Svar till motionen har upprättats. Av svaret framgår att det 2019 genomfördes en kartläggning av befintliga resurser och lokaler i primärvården och folktandvården (FTV) i Region Västerbotten. Specifikt visade kartläggningen från 2019 att Skellefteå kommun har ett antal fler Hälsocentraler i förhållande till befolkningsmängd än andra delar av regionen. Dock är lokalerna inte anpassade till flöden, samband, vårdhygienisk standard och införandet av nya arbetssätt. Ärendet har hög prioritet avseende utveckling av lokaler i förhållande till den positiva befolkningsökningen i Skellefteå. Befolkningsprognosen är sedan dess reviderad och det finns behovet av en ny Hälsocentral, både utifrån den nya befolkningsprognosen och behovet av att förstärka nuvarande primärvårdsstruktur för att möta utvecklingen av god och nära vård.

En motion har inkommit från Andreas Löwenhöök (M). Motionären beskriver att det saknas målbild, vision och profil för Skellefteå och Lycksele lasarett och yrkar att regionstyrelsen tillsammans med hälso och sjukvårdsnämnden utarbetar en målbild och profilering för respektive sjukhus. Svar till motionen har upprättats. Av svaret framgår att samtliga sjukhus i Västerbotten ska fortsatt vara sjukhus med basutbud och akutsjukhus för invånarna i de olika länsdelarna Skellefteå/Norsjö, Södra Lappland och Umeå med kranskommuner.

Norrlands universitetssjukhus är, förutom sitt grunduppdrag, regionens sjukhus för sjukvårdsregional vård och högspecialiserad vård.

I Skellefteå finns för närvarande en profilering mot gallkirurgi och fertilitetsutredningar, medan Lycksele har en länsprofilering mot ljumskbråck-, obesitas- och proteskirurgi samt ansvar för helikopterverksamheten. Vid Lycksele lasarett finns också ett diagnostiskt centrum som utreder patienter från hela länet avseende allvarliga ospecifika symptom som kan tyda på cancer och cancer utan känd primärtumör. Ett arbete med inomregional nivåstrukturering och ytterligare profilering av regionens sjukhus bör grundas i en diskussion kring effektivisering av vårdprocesser och andra nyttoeffekter av profilering.

En motion har inkommit från Andreas Löwenhöök (M) med beskrivning av konsekvenserna av brist på barnmorskor inom förlossningen under sommaren 2021 som skapat oro hos blivande föräldrar. Vidare lyfter motionären att problemet med brist på semestervikarier är återkommande. Motionären yrkar med anledning av detta på att en handlingsplan för hur regionens ska säkerställa att samtliga förlossningar i länet ska vara upprättas. Svar till motionen har upprättats. Av svaret framgår att blivande förälder ska känna sig trygga både inför, under och efter förlossning. För att säkerställa att länets tre förlossningsenheter ska vara öppna året runt och dygnet runt beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden i juni 2021 att ge Hälso-och sjukvårdsdirektören i uppdrag att upprätta en handlingsplan för att säkerställa en god bemanning av barnmorskor vid länets förlossningsavdelningar.

En motion har inkommit från Maria Kristoffersson (C) som beskriver behovet av att erbjuda vård på lika villkor för länets invånare och att många samer känner att de inte har någonstans att vända sig för att prata om sin hälsa och sina problem. Motionären framhåller att språkkompetens och samisk kulturkompetens är svag bland regionens personal. Motionären yrkar att en utredning initieras om att tillsammans med nätverket för samisk hälsa se över möjligheterna att starta en digital hälsocentralsfunktion med samiskt fokus.
Svar till motionen har upprättats. Av svaret framgår att Region Västerbottens mål för hälso- och sjukvården är att den ska vara nära, tillgänglig och personcentrerad i hela länet. För att förbättra vården pågår utveckling av digitala lösningar. Det gäller både digitala lösningar för att komma i kontakt med vården och även digitala lösningar för genomförande av vård, behandling och rehabilitering. Uppstart och upprätthållandet av en digital hälsocentralsfunktion som är nischad mot särskild grupp skulle bli mycket sårbar lösning. För att kunna bedriva jämlik vård behöver regionen förstärka personalens kunskap om nationella minoriteter och samisk hälsa samt fortsätta inriktningen mot personcentrerad vård. Tillgången till ”Kunskapsnätverk för samers hälsa” och framtagna digitala utbildningar utgör viktiga resurser till kompetensutveckling för hälso- och sjukvårdens personal. Genom fortsatt utveckling av digitala lösningar kan tillgängligheten öka för länets medborgare.

Beslut fattade av utskott  på delegation av Hälso- och sjukvårdsnämnden

Brådskande beslut fattat av ordförande 

Förlängning av Covidplaner HSN 1175:21

Arbetsutskottet 2021-12-21, § 171, HSN 112:12

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation. Förteckning.

Protokoll och andra handlingar delges för kännedom till nämnden.

I regionplanen år 2022 beslutades budgetramar för respektive nämnd och område. Under förvaltningarnas budgetarbete hösten 2021, har det kommit förslag till förändringar mellan nämnderna och inom nämnderna. Berörda förvaltningsdirektörer och regiondirektören är överens och har godkänt förslagen.

Jämställdhet är integrerat i ärendet samordning av administrationen och effekterna som uppnås vid influensavaccinationerna kan följas i ett genusperspektiv.