Möte 2022-01-13

Hälso- och sjukvårdsnämnden
  • Ekonomi och resultatuppföljning

    Harriet Boström. Controller, informerar nämnden om aktuella resultat per november månad vad gäller ekonomi och produktion. Vidare redogörs för tillgänglighet och kostnadsutveckling samt avstämning mot budget.

    Ackumulerad negativ avvikelse mot budget                              2,8 procent
    Nettokostnadsutveckling                                                                  1,1 procent

    Följsamhet till omställningsplan visar på en uppnådd effekt efter november på 73 procent.

    Ärendet återkommer i § 5.

    Ramförändring,

    Carina Nylander, budgetchef informerar nämnden om förslag till ramförändringar för 2022. Förslaget innebär att Hälso- och sjukvårdsnämnden förstärks med 400 000 tusen kronor.

    Ärendet återkommer i § 33.

    Nationellt högspecialiserad vård

    Ulrica Bergström, områdeschef, informerar nämnden om yttrande kring Socialstyrelsens förslag till nationellt högspecialiserade vård. Yttranden har upprättats i samverkan mellan regionerna i norr och Umeå universitet. Konsekvensanalyser har upprättats för respektive område kan innebära för NUS och norra regionen, om beslut fattas enligt förslag från Socialstyrelsen. Många olika aspekter har tagits hänsyn till och beaktats i beredningen.

    Ärendet återkommer i §§ 12-21.

    Kommunikation kring lokalplanering och fastighetsutveckling i Skellefteå

    Malin Åberg, kommunikationsdirektör och Sara Lewerentz, service- och digitaliseringsdirektör informerar nämnden om pågående arbeta med utvecklad kommunikation kring pågående och planerade byggnationer vid Skellefteå sjukhus. Fokus är verksamhetsnära kommunikation, med resurser på plats som kan fånga upp och anpassa utifrån behov på både på kort och lång sikt. Samtidigt behöver roller och ansvar klargöras mellan olika verksamhetsområde. En platskommunikatör har anställts i Skellefteå med uppdrag att lokalt arbeta med kommunikation mot flera olika målgrupper, tillsammans med andra involverade i byggprocessen och lokalutvecklingen. Inom fastighet utvecklas nu en ny arbetsmodell för systematiskt arbete med kommunikation kring pågående projekt vilket behövs i alla fastighetsprojekt.

    Hälso- och sjukvårdsdirektörens information

    Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar nämnden om den pågående höga smittspridningen av covid som medför ett ansträngt läge inom primärvården med hög arbetsbelastning. Det orsakas främst av kombinationen av korttidsfrånvaro och det pågående vaccinationsuppdragen som förlängts. Majoriteten av patienter som behöver läggas in för vård på sjukhus på grund av covid är ovaccinerade. Det generellt ansträngda vårdläget orsakas av kombinationen av hög korttidsfrånvaro, andra smittor och virus och högt semesteruttag under december som på vissa enheter påverkat tillgången till vårdplatser Julhelgerna har klarats av bra samverkan mellan aktörer.

    Förlossningen i Lycksele har, på grund av kompetensbrist, under julhelgerna haft en planerad minimibemanning. Samtliga beräknade förlossningar har under perioden omdirigerats enligt den planering som gjorts i förväg.

    Tjänsten som områdeschef för region Umeå med kranskommuner har tillsatts Christer Wilhelmsson, som tillträder uppdraget i februari.

    Det råder stor brist på operationssköterskor och utredning pågår om möjligheten att utbilda operationsassistenter som kan bistå vid operationer.
    Vidare är det akut läkarbrist i norra sjukvårdsområdet vilket påverkar både hälsocentraler och sjukhusvården.  

    Inom tandvården pågår en stor kompetensförlust till privat sektor. Det finns inga möjligheterför offentlig verksamhet att konkurrera lönemässigt med privat sektor vilket är ett nationellt problem. Kompetensförlusten innebär en kraftig påverkan på tillgängligheten inom tandvården i främst Umeå området.

    Handlingsplan för att säkra bemanningen på förlossningskliniken.

    Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör informerar om förslag till handlingsplan för säkrad kompetensförsörjning på kort och lång sikt inom förlossningen. Kompetensförsörjningsproblemen som funnits under många år och många insatser har gjorts för att säkerställa en god tillgång på barnmorskor. Bland annat har Region Västerbotten under flera år erbjudit utbildningsbidrag till sjuksköterskor för vidareutbildning till barnmorska. En samordnad organisationsmodell förslås.

    Ärendet återkommer i § 6.

    Utskottet för funktionshinder och samverkan 

    Kenneth Andersson (S) ordförande i utskottet för funktionshinder och samverkan redogör för utskottets fokusområden under 2021 och de särskilda uppdrag som utskottet har fått av hälso och sjukvårdsnämnden att arbeta med under 2022. En stor uppgift inom utskottet är samverkan med representanter för länets brukar och patientföreningar, pensionärer och minoritetsgrupper.

    Bilagor

  • Inför sommaren 2022 har hälso- och sjukvårdsdirektören gett en styrgrupp i uppdrag att ta fram förslag på insatser för att säkerställa en stabil bemanning på länets tre förlossningsavdelningar. Arbetsgruppen har identifierat ett antal möjliga initiativ och åtgärder som sammanställts till en handlingsplan. Ett stort antal av de verksamhetsnära åtgärder som beskrivs i handlingsplanen, tex utbildningsinsatser, kombinerade tjänster mm är redan påbörjade. Förslaget att organisera mödravården under Centrum för obstetrik och gynekologi (CFOG) behöver dock beslutas politiskt. Åtgärden behöver dessförinnan beredas tillsammans med beställarenheten, risk- och konsekvens-bedömas och samverkas innan det slutliga politiska beslutet om effektuering kan tas.

  • En nationellt sammanhållen vårdinfrastruktur är en förutsättning för ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem som har förmåga att svara mot befolkningens behov och förväntningar, såväl under normala förhållanden som i krissituationer.

    En förutsättning för att det som genomförs i regionerna svarar mot nationella behov är att regionala planer och strategier för lokaler och fastigheter svarar mot nationella mål och reformer.

    Utredningen har inte funnit några beskrivningar om att det sker en systematisk gemensam planering och prioritering mellan regioner, till exempel inom samverkansregionerna.

    Behovet av vårdinfrastruktur påverkas av nationella reformer, såsom nära vård och koncentration av högspecialiserad vård. Utvecklingen med en större geografisk rörlighet för patienter, inklusive mer vård i patientens hem, kräver en sammanhängande vårdinfrastruktur, fysisk och digital, som stödjer hela vårdförloppet. Utredningens kartläggning och analys, tillsammans med de fördjupade studier som utredningen låtit göra, visar ett svagt eller obefintligt helhetsperspektiv mellan nationella reformer och investeringar i vårdinfrastrukturen.

    Dagens fragmentiserade digitala struktur skapar hinder för vårdens utveckling. Bristen på gemensamma standarder för de digitala strukturer som byggts upp i regionerna medför hinder för effektiv digital kommunikation.

    Det är utredningens bedömning att långsiktigt hållbara regler som träffar kommunala och regionala beslut, med en fungerande nationell kontrollmekanism, är en nödvändig åtgärd för att lösa de problem som utredningen redovisar.

    Enligt utredningen saknas det i dag en gemensam definition av sjukhus och olika typer av sjukhus. Akutsjukhus kan till exempel ha olika betydelse såväl inom som mellan regioner. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen påverkar även behoven av vårdbyggnader över tid. Reformer av typen god och nära vård samt en ökad koncentration av högspecialiserad vård är exempel på skeenden som påverkar och som bedöms påverka framtida lokalbehov. Mot denna bakgrund menar utredningen att fokus behöver vidgas från sjukhusen till det vidare begreppet vårdbyggnader.

    Utredningens bedömning är att detta innebär att analysen måste riktas mot vårdinfrastrukturen och hur enskilda investeringar i såväl olika typer av vårdbyggnader som teknik och olika val av tekniska lösningar bidrar till en sammanhållen vårdinfrastruktur.

     

    Det är utredningens bedömning att en nationellt sammanhållen vårdinfrastruktur är en förutsättning för ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem som har förmåga att svara mot befolkningens behov under såväl normala förhållanden som i kris.

    Bilagor

  • Beslut fattade av utskott  på delegation av Hälso- och sjukvårdsnämnden

    Brådskande beslut fattat av ordförande 

    Förlängning av Covidplaner HSN 1175:21

    Arbetsutskottet 2021-12-21, § 171, HSN 112:12

    Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
    Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation. Förteckning.

    Bilagor

  • Initiativärende rörande hantering av skriftligt upprättad rapport från Ambulansverksamheten väcks av Lars Bäckström (C) under sammanträdet. Ärendet anmäls och lämnas till förvaltningen och tas upp i nämnden i enlighet med nämndens rutin för initiativärenden.

    Bilagor

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.