Möte 2024-09-25

Förslag till föredragningslista har upprättat.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Nämnden har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet. Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering.

Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts:

Enligt program.

Enligt program.

Kort sammanfattning av månadsrapporten:

• Den innehåller lägesrapport, information om riskbilden, information om aktiviteter i Sussa, fördelning av förbrukade medel i förhållande till prognos och budget samt prognos över programperioden
• Det är fortsatt risk för leveransförseningar från Cambio och förseningar av Sussagemensamt arbete
• Prognos ligger fortsatt över budget gällande 2024, ack utfall har passerat budget för 2024
• Det resterande beloppet gällande förlikningen från Cambio har inkommit

Hjärtcentrat i Norra Sjukvårdsregionen står nu i behov av att starta en upphandling pacemaker/ ICD (implanterbar defibrillator)/ILR och support då nuvarande avtal har löpt ut. Region Västerbotten har fullmakt att genomföra upphandlingen för samtliga ingående regioner (Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland).

Symptom av långsam puls och uppehåll i hjärtrytmen är de vanligaste orsakerna till att operera in en pacemaker, det är en relativt enkel men livsavgörande operation.

Allvarliga, snabba rusningar i hjärtrytmen med ursprung från hjärtats kammare kan behandlas med implanterbar defibrillator, som också har den engelska förkortningen ICD.

ILR är en liten dosa som planteras in under huden i bröstkorgen. Den läser av hjärtverksamheten under ett tidsspann upp till 36 månader och är ett värdefullt hjälpmedel vid oförklarlig svimning och svårfångade arytmier.

Sekretess råder.

Klinisk patologi har stora krav att leverera provsvar betydligt snabbare och mer förutsägbart än idag. Förväntningar preciseras i såväl NVP (Nationella vårdplaner) och SVF (Standardiserade vårdförlopp). I dagsläget är verksamheten mycket gammalmodig med många manuella moment, vilket gör att produktionstakten ej är förutsägbar. För fortsatt drift av laboratoriet krävs en modernisering, och automationsutrustning för inbäddning, dehydrering och snittning är ett viktigt steg på vägen. 

Sekretess råder.

Odlingsautomation inkluderar bl.a. utodlingsrobotar (för odling av patientprover av blod, urin, faeces, m.m.), automatiska inkubatorer med inbyggd fotografering och tillhörande programvara för bildanalys, vilket används för automatisering av bakteriologisk odling, typning och resistens­bestämning.

Sådan utrustning tillhör idag grundinstrumentering på de flesta mikrobiologiska laboratorier, och samtliga universitetssjukhuslaboratorier i Sverige har sådan, frånsett Norrlands universitetssjukhus. Införande av odlingsautomation medför ett standardiserat odlingsförfarande som ger ökad kvalitet i bedömning av prover, kortare ledtider till analyssvar, förbättrad arbetsmiljö för personal samt frigörande av personal till mer kvalificerade arbetsuppgifter.

För att främja samarbete med våra grannregioner och verka för bättre servicestöd i våra regioner genomförs upphandlingen i samarbete med Region Norrbotten och Region Jämtland Härjedalen.

Sekretess råder.

I dag sköts tjänsten av en privat aktör. Nuvarande avtal kan förlängas som längst till mars 2026 och nämnden beslutade om att starta upphandling den 28 februari. 

Upphandlingen kommer att ske gemensamt med Region Norrbotten, Region Västernorrland samt Region Jämtland Härjedalen. Region Västerbotten har mandat att genomföra upphandlingen med fullmakt från de andra regionerna.

Tjänsten förväntas bidra till en patientsäker, jämlik, kostnadseffektiv läkemedelsanvändning och läkemedelsförsörjning.

Start av upphandling finns under HSN 11-2024. Upphandlingen förväntas ersätta avtal med dnr VLL 372-2016.

Sekretess råder.

Regionen har ett ramavtal med flera olika leverantörer för andningshjälpmedel, med tillbehör och reservdelar till dessa, upphandlingen avser andningshjälpmedel, främst för hemsjukvård (HSN 871-2019). Detta ramavtal löper ut 2024-11-30.

Andningshjälpmedel inom ISO koderna 040306, 040312, 040318, 040321 och 040327 samt tillbehör och reservdelar till dessa. Region Västerbotten är ansvarig över upphandlingen och Region Norrbotten samt Region Jämtland-Härjedalen ska delta. I denna upphandling behöver upphandlare ansvara över kravspecifikationsarbetet och samarbeta med medicinkliniken då de besitter kunskap om produkterna. Personal från medicinklinikerna på de andra regionerna vill också delta i arbetet med kravspecifikationerna.

Regionen behöver så snart som möjligt påbörja upphandlingen av ett nytt ramavtal för andningshjälpmedel, med tillbehör och reservdelar till dessa.

Värdet på kommande avtal uppskattas till 60 miljoner kronor för en avtalsperiod om fyra år. Uppskattad kostnad är endast Region Västerbottens. Enligt gällande delegationsordning ska därför beslut om start av upphandling tas av hälso- och sjukvårdsnämnden.

Fråga om att inleda upphandling av externa operationsresurser. Region Västerbotten har behov av att öka operationskapaciteten inom område kirurgi/urologi för att uppfylla vårdgarantin. Op-resurser finns inte att tillgå i tillräcklig omfattning inom regionen varför en upphandling initieras som bl.a. omfattar delvis bemannad operationssal för operation där en del av regionens dagkirurgiska operationer inom område kirurgi/urologi kan utföras av regionens operatörer.

Sekretess råder. 

Fråga om att inleda upphandling av externa operationsresurser. Region Västerbotten har behov av att öka operationskapaciteten inom område gynekologi bl.a för att uppfylla vårdgarantin. Op-resurser finns inte att tillgå i tillräcklig omfattning inom regionen varför en upphandling initieras som bl.a. omfattar delvis bemannad operationssal för operation där en del av regionens operationer inom område gynekologi kan utföras av regionens operatörer.

Sekretess råder. 

Eftersom förbrukningsmateriel inklusive reagens som används till sekvenatorer och scanner tillverkade av företaget Illumina AB används kontinuerligt måste regionen upprätta ett ramavtal för sådan förbrukningsmateriel. Dessa instrument används i första hand av Laboratoriemedicin genom Klinisk genetik och tillhör basutrustning för klinisk genetisk diagnostik och forskning. Produkterna i fråga är systembundna och bör därför ingå i samma upphandling. Produkterna används för helgenom­sekvensering, sekvensering av genpaneler för förvärvad och ärftlig cancer, bakterie- och virus­genom samt mikroarray inklusive DNA-metyleringsarray för tumörklassificering och utredning av flertalet cancertyper. Vidare används array för att påvisa kopietalsavvikelser i genomet vid exempelvis syndromutredningar och för cancer. I dagsläget saknar regionen skriftligt avtal för inköp av dessa reagenser som är absolut nödvändiga för klinisk verksamhet.

Den nuvarande tekniska plattformen för hantering av provrör från preanalys till postanalys på Laboratoriemedicin Klinisk Kemi närmar sig sin tekniska livslängd och behöver därför ersättas.
Att samordna utbytet av den tekniska plattformen med flytten till nya laboratorielokaler ger en unik möjlighet att minimera driftstörningar. Genom att installera och testa den nya utrustningen i de nya lokalerna kan laboratoriet fortsätta sin dagliga verksamhet utan avbrott. Detta tillvägagångssätt tillåter en sömlös övergång där både den nya och gamla utrustningen kan fungera parallellt under en övergångsperiod beroende på upphandlad teknisk lösning. Dessutom ger den nya plattformen möjlighet att implementera de senaste tekniska framstegen och förbättra laboratoriets effektivitet och noggrannhet. Genom att noggrant planera och genomföra konfigureringen och testningen i förväg kan laboratoriet säkerställa att den nya plattformen uppfyller alla kvalitetskrav och fungerar från första dagen i de nya lokalerna.

Upphandlingen av en teknisk plattform för hantering av provrör och provsvar är en komplex och tidskrävande process på grund av den snabba tekniska utvecklingen, regulatoriska krav, behovet av att involvera många intressenter och kravet på noggrann utvärdering av potentiella lösningar. Med tanke på dessa utmaningar är det avgörande att genomföra en noggrann upphandling som påbörjas i god tid innan förväntad behov. Upphandlingen rör Teknisk plattform för hantering av Laboratoriemedicins prover, med anslutning av analyser för allmän- och immunkemi och möjlighet till anslutning av andra analysområden

Området allmänkemi och immunkemi omfattar idag cirka 110 olika analyser. I avtalsområdet ingår även service och support för automationslösningarna som hanterar provrören på Klinisk kemi. Det nuvarande avtalet för utrustning, support och förbrukningsmateriel till allmänkemi och immunkemi har löpt ut. För att säkerställa driften av allmänkemi och immunkemi behöver Region Västerbotten upphandla ett nytt avtal för en övergångsperiod på max fyra år.

Planeringen för nya laboratorielokaler i Umeå och Skellefteå pågår, men tidpunkten för när verksamheten kan flytta in i dessa lokaler är ännu inte fastställd. Därför behöver det upphandlade avtalet gälla tills inflyttning kan ske i de nya lokalerna, där nya lösningar för sådan automation och sådana analyser behövs.

Upphandlingen rör allmänkemi och immunkemi med tillhörande förbrukningsmateriel, utrustning och mjukvara, inklusive service och support, plus service och support av befintliga automationslösningar

Den nuvarande tekniska plattformen hos Laboratoriemedicin för hematologianalyser närmar sig slutet på sin tekniska livslängd och behöver därför ersättas. Det befintliga avtalet för hematologi har löpt ut och måste förnyas. En ny teknisk plattform ger dessutom möjlighet att implementera de senaste tekniska framstegen och förbättra laboratoriets effektivitet och noggrannhet, samt möjlighet att addera utrustning och funktionalitet för urinanalyser och HbA1c. Genom att inkludera urinanalyser och HbA1c till den hematologiska plattformen kan regionen automatisera dessa analyser ytterligare. Sänkaanalys är idag ingående i den hematologiska plattformen och bör fortsättningsvis vara det för att upprätthålla den höga automatiseringsgraden av denna analys.

Koagulation delar delvis redan idag den tekniska plattformen som används för hematologi. Avtalet för koagulation kommer att löpa ut i september 2025. För närvarande finns separata avtal för hematologi och koagulation, men det finns möjlighet för vissa leverantörer att täcka alla dessa analysområden och därmed finns det fördelar i att samordna  dessa upphandlingsområden.

Nämnda analysområden är avgörande för diagnos och behandling för vårdens alla dygnet-runt-specialiteter, och nyttjas av väsentligen alla vårdgivare i Region Västerbotten. Ca 3,5 miljoner analyssvar produceras årligen på dessa verksamhetskritiska utrustningar som utgör en stor del av Klinisk kemi’s akutverksamhet. Det är därför viktigt med hög tillförlitlighet och automatiseringsgrad. Dessa analyser måste vara tillgängliga för vården dygnet runt, och svar ska kunna ges inom en mycket kort tidsrymd. Upphandlingen av denna tekniska plattform är en komplex process på grund av den snabba tekniska utvecklingen, regulatoriska krav, behovet av att involvera många intressenter och kravet på noggrann utvärdering av potentiella lösningar. Upphandlingen kommer därför att ta lång tid att genomföra, och det förordas att eftersöka en lösning med partnerskap tillsammans med lämplig leverantör.

Delårsrapport per augusti är hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) samlade uppföljningsrapport för andra tertialen 2024. Rapporten innehåller nämndens samlade bedömning inklusive redovisning och analys av måluppfyllelse utifrån nämndens verksamhetsplan, redovisning av riktade uppdrag som fullmäktige gett nämnden, samt en ekonomisk redovisning och analys och prognos. Rapporten innehåller också avsnitt om väsentliga personalförhållanden och viktiga händelser inom nämndens område. I rapporten följs nämndens delmål och indikatorer med uppföljningsintervall per augusti upp.

Till ärendet biläggs också tillgänglighetsdata för perioden jan-juli.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har beretts möjlighet att återkoppla till Regionstyrelsen avseende föreslagna planeringsförutsättningar som tagits fram inför beredning av Regionplan 2025. Nämnden har lämnat sina synpunkter i bifogat PM.

Hälso och sjukvårdsnämnden fastställer årligen en nämndplan. Planen baseras på de sju beslutade målen i regionplanen. Under 2024 beslutades om en tidplan för planeringsprocessen som innebär att olika nivåer i organisationen verksamhetsplanerar parallellt. Det innebär att nämnden behöver fatta ett inriktningsbeslut om nämndens föreslagna delmål och tillhörande indikatorer för att de ska vara kända när förvaltningsorganisationen genomför sin verksamhetsplanering. Den kompletta nämndplanen beslutas vid nämndens decembermöte efter beslut av regionfullmäktige om regionplan och budget i november.

Den 1 januari 2019 bildades regionkommunen Region Västerbotten och i samband med det samlades nuvarande organisationsstrukturer för primärvård, tandvård och sjukhusvård i en gemensam förvaltning. Samtidigt etablerades den områdesindelning som fortfarande råder med sex områden som var och en leds av en områdeschef (OC) som är direkt underställd hälso- och sjukvårdsdirektör.

Organisationen har sedan januari 2019 kvarstått utan förändringar med undantag från:
- en centrumbildning vid Lycksele lasarett i maj 2020 där An/Op/Iva, Kirurgi/Urologi och Ortopedi samlades i en självständig basenhet.

- länsklinik för An/Op/Iva bröts upp och bildade lokala basenheter i Skellefteå och Umeå i juni
2022.

De nya basenheterna inordnades organisatoriskt inom länssjukvårdsområde 2. Beslutad länskliniksstruktur från 2016 blev därmed delvis hävd.

Under tiden som gått har synpunkter på nuvarande organisation fångats upp av hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp som mynnat ut i ett förslag om förändrad områdesindelning, där huvudmålet är bättre samband och flöden. Förändringen syftar även till att stärka den lokala ledningen i Skellefteå och Lycksele och därmed underlätta vårdplatssamarbete per ort. Det handlar även om att skapa med jämstora både basenheter och verksamhetsområden så att det blir hanterbart ur ett ledningsperspektiv. Förslaget innebär även att hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab renodlas och att det som är klinisk verksamhet flyttas från stab till område.

Region Västerbottens strategi för jämställdhet och jämlikhet har löpt ut i december 2022. En ny strategi har tagits fram med utgångspunkt i workshops med verksamhetsföreträdare. Ett förslag till strategi har sedan beretts via en internremiss och synpunkterna har arbetats in. Processen för framtagandet av strategin har beretts i RUN, HSN och RS. Strategin är en konkretisering av Regions Västerbottens Policy för jämställdhet och jämlikhet som beslutats i regionfullmäktige.

Inriktningen för strategin för jämställdhet och jämlikhets är jämställdhetsintegrering där jämställdhet och jämlikhet ska genomsyra hela verksamheten. Strategin omfattar alla diskrimineringsgrunder i arbetet för likabehandling och mot diskriminering ur ett arbetsgivarperspektiv. Strategins målsättning är att Region Västerbotten ska leverera välfärdstjänster och regionala utvecklingsinsatser som bidrar till ett jämställt och jämlikt Västerbotten samt vara en jämställd och jämlik arbetsgivare.

Strategin omfattar prioriterade insatser inom tre områden: jämställd och jämlik styrning, jämställd och jämlik verksamhet samt jämställd och jämlik arbetsgivare. De prioriterade insatserna har definierats i dialog med verksamheterna där arbetet ska genomföras

En ny utgåva av pandemiplan för Region Västerbotten har utarbetats. Denna utgåva har genomgått revidering i flera stycken. Avsnitt om lagar har tillkommit och lärdomar från pandemin av covid-19 har medfört förtydliganden i flera avsnitt bland annat gällande PHEIC, smittspårning, provtagning och vaccination. Dokumentet ersätter tidigare pandemiplan för influensa eller annan luftburen pandemi (dokumentnummer 258103).

Målgrupp för denna plan är alla medarbetare inom Region Västerbotten, oavsett nämnd eller verksamhetsområde, samt privata vårdgivare som arbetar på uppdrag av regionen. Samtliga är en del av regionens beredskapsorganisation. I begreppet primärvård innefattas såväl regiondriven primärvård som primärvård driven av privata aktörer.

Planen bygger vidare på den kris- och katastrofmedicinska planen i regionen och beskriver riktlinjer för den planering som krävs före, under och efter en pandemi samt de åtgärder som behöver vidtas under en pandemi. Den avgränsas till fredstida händelser men lägger grund för hantering av större smittspridningar vid höjd beredskap.

Sverige bygger upp totalförsvaret för att uppnå en samordnad nationell förmåga och en förmåga att verka tillsammans med allierade nationer inom NATO. Sveriges 21 regioner ansvarar för flera samhällsviktiga funktioner såväl i fredstid som vid höjd beredskap och krig.

Regionernas ansvar inom totalförsvaret kräver samverkan med andra regioner, kommuner, privata aktörer samt med statliga myndigheter. Idag saknas gemensamma strukturer för totalförsvarsplaneringen mellan regionerna, vilket resulterar i en fragmenterad planering som är svår att överblicka. Samverkan och samarbete mellan regionerna behöver därför utvecklas så att regionernas del i totalförsvaret säkerställs. En ökad samverkan mellan regionerna underlättar också den statliga planeringen och förmågan att möta NATO:s krav inom ramen för Sveriges medlemskap.

Mot denna bakgrund inrättas en gemensam kanslifunktion för samordning och planering av regionernas verksamhet vid höjd beredskap och krig. Funktionen benämns Nationell samordning planering och ledning (NSPL). Kansliet behöver vara en del av en myndighet då det finns särskilda formella krav för dess arbetsuppgifter. Kansliet kommer att tillhöra Region Uppsala som har erbjudit sig att vara värd för verksamheten.

Regionernas deltagande i NSPL baseras på respektive regionstyrelses ansvar och beslutsmandat. För det fortsatta arbetet behöver därför samtliga regioner ta ställning till deltagande i det regiongemensamma arbetet NSPL, för samordning och planering under höjd beredskap och krig. Ledningen ligger fortsatt kvar i respektive regionstyrelse, men regionen deltar i gemensam nationell samordning och planering. Kansliets roll är att stödja regionernas ledning för att stärka den samlade ledningsförmågan.

Region Västerbotten har, i samråd med de nationella minoriteterna, tagit fram en ny, reviderad plan för mål och riktlinjer för regionens nationella minoritetsarbete 2024-2026.

Arbetet påbörjades med en gemensam workshop där alla fem nationella minoriteterna var inbjudna. Utifrån workshopen framstod tre prioriterade områden att arbeta med under tidsperioden; ökad delaktighet i samråd, skyltning på nationellt minoritetsspråk samt konst och utsmyckning för att bland annat öka synliggörandet. Planen har sedan utformats i samma indelning som de uppföljande myndigheterna Sametinget och Länsstyrelsen Stockholm efterfrågar vid bland annat ekonomisk redovisning av statsbidraget.

Uppföljning av mål- och riktlinjeplanen planeras till slutet av 2026.

Region Västerbotten ska upprätthålla hög medicinsk kompetens för alla invånare i norr som är i behov av högspecialiserad vård. En samsyn kring vårt demografisk och geografiska läge och ett gott samarbete på alla nivåer mellan våra fyra regioner är en förutsättning för att vi ska lyckas, idag och i framtiden. Regionvårdsrapport 2023 riktar sig till tjänstemän och politiker och, i mån av intresse, även till invånarna i hela norra Sverige. Ambitionen är att rapporten ska ge en bra bild av dagens regionvård men också en inblick i det arbete som görs för att ständigt utveckla och förbättra vården på Norrlands universitetssjukhus.

I rapporten presenteras dels en övergripande sammanställning av de största regionvårdsspecialiteterna, dels några axplock av den oerhört viktiga forskning som pågår inom regionens goda samarbete med Umeå universitet. Rapporten skildrar det som är unikt i vårt uppdrag som varandes Norra Regionens universitetssjukhus med klinisk forskning och högspecialiserad vård och med fokus på aktiviteter som varit under 2023.

Rapporten expedieras till Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF) och andra intressenter i upprättad form.

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har vid sammanträden den 14 juni 2024 beslutat att rekommendera regionerna att invänta beslut från regeringen om att inkludera vaccination mot vattkoppor för barn i ett nationellt vaccinationsprogram innan införande av vaccination i regionerna. SKR har samma datum skickat ut en skrivelse till regionerna om detta beslut och ombett regionerna att behandla rekommendationen och inkomma med beslut om rekommendationen senast den 30 september 2024

I grunden ställer sig Region Västerbotten positiva till förslaget då regionen är enig med promemorians ställningstagande att det finns grund för att utveckla hälso- och sjukvården effektivitet och produktion. Det är också positivt att regionerna själva får göra en bedömning vad som är mest angeläget att utveckla.

Förfaringssättet med ett tillfälligt statsbidrag som innebär ett ansökningsförfarande av medel kommer dock att innebära ett ökat administrativt arbete vilket kan vara en utmaning då Region Västerbotten som många andra regioner är i ett läge att minska på administrativa resurser. Det är, då ingen omfattning av bidraget anges i promemorian, svårt att bilda sig en uppfattning om det arbete som ansökningsarbetet innebär ”betalar sig” i form av det tilldelade bidraget.

Det är av samma anledning väsentligt att kammarkollegiets delegation noggrant och avvägt bedömer nödvändiga former för redovisning av hur bidraget har använts. De riktade statsbidrag som utges idag har en mycket omfattande redovisning som inte alltid står i relation till bidragets storlek.

Det framgår vidare inte i promemorian om det tillfälliga statsbidrag som föreslås ersätter något nuvarande riktat statsbidrag eller om det är nya medel som avses.

I budgetpropositionen för 2024 aviserar regeringen att åldersgränsen för den avgiftsfria tandvården ska sänkas från 23 år till 19 år samtidigt som det ska göras förändringar i bestämmelserna om allmänt tandvårdsbidrag.

Reformen beräknas införas 2025 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5). Förslagen till förändring i det allmänna tandvårdsbidraget innebär att personer som är 20–23 år ska få 600 kronor om året i allmänt tandvårdsbidrag och att bidraget för personer som är 24–29 år ska sänkas från 600 kronor till 300 kronor om året. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Region Västerbotten ställer sig bakom regeringens förslag om ändring i det allmänna tandvårdsbidraget.

Regionens revisorer har den 25 mars 2024 överlämnat fördjupad granskningsrapport av Införandet av Cosmic år 2023.

Revisorerna har med anledning av rapporten begärt regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande med uppgifter om verkställda och planerade åtgärder senast den 12 augusti (RS) och 2 oktober 2024 (HSN).

Granskningen visar att det finns risker med införandet av Cosmic samt brister avseende styrning och kontroll över arbetet med att införa Cosmic.

Det var vid granskningen oklart om tidplanen för ett införande oktober 2024 skulle vara genomförbart. Införandet har nu skjutits upp och leverantören har stora problem att leverera till regionen. Hälso- och sjukvårdsnämnden inte har haft tillräcklig kontroll över riskerna som ytterligare förseningar kan innebära.

Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har inte haft tillräcklig kontroll över kostnaderna för Cosmic. Utöver kostnaderna för FVIS-programmet finns det också kostnader för investeringar, drift och förvaltning.

Inga riskanalyser över hur ytterligare förseningar av införandet av Cosmic, den ekonomiska utvecklingen och omvärldsfaktorer kan påverka regionens totala kostnad för Cosmic har gjorts.
Regionernas samverkan i Sussa samverkan är inte tillräckligt formaliserad, utan regleras med hjälp av en överenskommelse på tjänstepersonsnivå.

Det är oreda i regionens diarieföring av handlingar om Cosmic och Sussa samverkan. Att en stor del av handlingarna som är diarieförda är markerade med sekretess försvårar insynen i arbetet med Cosmic.

Med hänvisning till granskningsrapporterna lämnar revisorerna följande rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden:

*Säkerställa en tillräcklig ekonomistyrning av införandet av Cosmic och kontroll över kostnader för FVIS samt driften och förvaltningen av Cosmic.

*Säkerställa att allmänna handlingar som rör Sussa samverkan och Cosmic hanteras enligt offentlighets- och sekretesslagen och regionens egna regler.

*Säkerställa att beslut hanteras enligt kommunallagen samt delegations- och vidaredelegationsordningar.

*Hälso- och sjukvårdsnämnden informerar sig om riskerna med införandet av Cosmic och följa utvecklingen under år 2024. Nämnden behöver agera för att säkerställa att vårdverksamheterna vid införandet får ett fungerande och patientsäkert vårdinformationssystem.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat ett yttrande mot bakgrund av revisionens rekommendationer till nämnden.

Regionens revisorer har den 25 mars 2024 överlämnat en rapport gällande granskning av regionens ekonomistyrning. Granskningsrapporten har tillställts hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande. Yttrande med uppgifter om verkställda och planerade åtgärder ska lämnas till revisionskontoret senast den 2 oktober 2024

Sammanfattning av revisionens iakttagelser och rekommendationer

Revisorerna beskriver att hälso- och sjukvårdsnämnden inte säkerställt tillräcklig kontroll av ekonomin och att vidtagna åtgärder inte har varit tillräckliga. Exempel på brister som beskrivs är

Uppdraget att minska administrationen saknade riskanalyser och genomarbetade planer. I beredningen av regionstyrelsens förvaltning saknades ett underifrånperspektiv från hälso- och sjukvårdsnämndens verksamheter.

Hälso- och sjukvårdsnämndens kontroll av verksamheternas arbete med handlingsplaner för minskade kostnader var bristfällig.

Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning inför beslut om dygnet-runt-tillägg var bristfällig och bedömda ekonomiska effekter av minskade kostnader uppnåddes inte.

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbete med förslag på utbudsbegränsningar var bristfällig. Granskningen visar att arbetet på tjänstepersonsnivå inte var tillräckligt formaliserat.

De beslutade åtgärderna av hälso- och sjukvårdsnämnden är inte tillräckliga för en ekonomi i balans. Revisorerna beskriver att orsaken är att det i regionen saknas tillräckliga strukturer för styrning.

Med utgångspunkt i granskningarna lämnar revisorerna följande rekommendationer:

*Säkerställ en bättre beredning av budget och åtgärder för att klara budget

*För att kunna prioritera behövs i regionen ett system för att ta reda på verksamheternas behov. Utveckla dialogen med verksamheterna om vad som är möjligt. Säkerställ att verksamheterna blir delaktiga i beredningen av budgetar och arbetet med att föreslå prioriteringar.

*Säkerställ att underlag håller en tillräcklig kvalitet. Det bör bland annat finnas dokumenterade riskanalyser som visar att förslag på budgetar och åtgärder är möjliga att genomföra.

*Ta fram en handlingsplan med tillräckliga åtgärder för ekonomi i balans. Säkerställ tillräcklig styrning och kontroll av handlingsplanen för att ta hem effekterna av åtgärderna.

*Säkerställ att basenheternas handlingsplaner har tillräcklig kvalitet och ger planerade effekter.

*Säkerställ att underskott från tidigare år kan återställas

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat ett yttrande mot bakgrund av revisorernas iakttagelser och rekommendationer.

Revisorerna har lämnat skrivelse och underliggande rapport (Nr 18/2023) till regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande. I den finns revisorernas rekommendationer till styrelsen och nämnden för hur kontrollen av lönetilläggen kan stärkas. Detta svar gäller för hälso- och sjukvårdsnämnden.

Revisorernas rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden

*Säkerställ att HR följer beslutade regler och rutiner för uppföljning av lönetillägg.

*Säkerställ att nämnden får en tillräcklig uppföljning av utvecklingen av lönetilläggen inom nämndens förvaltning.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat ett yttrande mot bakgrund av revisorernas rekommendationer.

Revisorerna pekar i sin rapport på att det fortfarande finns brister i hanteringen av beslut som inte vidtagits sedan förra granskningen. Hälso- och sjukvårdsnämnden anser det vara av stor vikt att bristerna nu åtgärdas. Några åtgärder kommer kräva politiska beslut (fastställande av styrande dokument), inom förvaltningen behöver rutiner utvecklas och göras kända.

Revisorerna har lämnat följande rekommendationer till nämnden:
*Revidera styrdokumenten, enligt de punkter som framgår av ”Checklistan” och synpunkter i denna granskning, bilaga 2. Syftet är att stärka styrningen och stödet till verksamheterna. Fokus bör ligga på dokumentation av beslut och befogenhet.

*Utred om det går att förenkla beslutsprocessen för beslutsfattande och anmälan av beslut.

*Implementera de reviderade styrdokumenten och beslutsprocessen i verksamheten genom utbildning, delaktighet och uppföljning.

*Inför kontroller av hanteringen av beslut i internkontrollplaner.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat ett yttrande över rekommendationerna från revisionen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av revisorernas rapport gällande hantering av skyddade personuppgifter. I rapporten rekommenderas ett antal åtgärder.

Sammanfattningsvis tar åtgärderna sikte på övergripande styrande dokument, risk- och konsekvensanalyser, logguppföljning, personuppgiftsincidenter, utbildning samt uppföljning. Nämnden har upprättat ett svar på revisorernas rekommendationer.

Regionens sjukhus har sedan 2011 åtagit sig att registrera alla hjärtstopp i HLR-registret. Kvalitetsregistret "Svenska Hjärt-lungräddningsregistret" består av 2 st delregister: HLR på sjukhus och HLR utanför sjukhus.
Alla sjukhus i Sverige som har en intern larmgrupp gör detta. Med tanke på täckningsgraden och syftet med registret känns det som en viktig del att bidra till registret.
De personer som överlevt ett hjärtstopp och blir uppringda uppskattar samtalet som inte handlar om det rent medicinska och genomförs av HLR-organisatör. Det uppföljande samtalet dokumenteras inte i patientjournalen.

Delregistret "Hjärtstopp på sjukhus" består av tre registreringar:
Del 1 förs in av IVA-sjuksköterskan från larmteamet eller ansvarig sjuksköterska på enheter som inte larmar larmteamet vid hjärtstopp.
Del 2 uppföljningar utifrån journalanteckningar görs vid utskrivning eller efter 30 dagar av HLR-organisatör.
Del 3 uppföljning av de som lever efter 3-6 månader. En enkät skickas hem med frågor som rör hur personen upplever sin hälsa, kognitiv funktion, oro och nedstämdhet samt en inbjudan till telefonuppföljning där personen får svara på frågorna som HLR-organisatören för in i registret. Det finns en önskan från registret att rekommendera vårdkontakt för personen om svaren indikerar stark oro eller nedstämdhet.

Vad gäller delregistret "Hjärtstopp utanför sjukhus" så är det ambulanssjukvården som registrerar in del 1. För Del 2 och Del 3 ovan finns inte någon lika tydlig process avseende uppföljning av patienten. Det skulle sannolikt finnas en vinst i att samla uppföljning av samtliga patienter under samma organisation. Det är dock en fråga om att resurser i sådana fall måste avsättas. I en situation där en minskning av administrativa tjänster ska genomföras blir detta en utmaning då medel i sådana fall måste omfördelas från annan verksamhet till KTC.

Obstruktiv sömnapné (OSA) hos vuxna är mycket vanligt förekommande och i Sverige förväntas 3—400 000 vuxna ha kliniskt relevant OSA, vilket motsvarar en prevalens på nästan 8 %. Utifrån detta kan det förväntas finnas runt 12 500 patienter med OSA i Västerbotten. Således kan den i princip klassas som folksjukdom. Utredningsvolymen i Sverige är omfattande. Kartläggning av sömnapnégrad, symtombörda, inverkan av samsjuklighet och ökad risk för trötthetsrelaterade olyckor kräver standardiserad utredning.

Totalt är det i nuläget drygt 7 800 patienter som omfattas av verksamheten. Sedan 2015 har patientunderlaget som hanteras av Andningsenheten ökat med ca 3 000 patienter, + 66 %. Väntetiden för utredning av misstänkt OSAS är nu ca 3 år i Umeå, drygt 2 år i Skellefteå och mer än 4 år i Lycksele.

Ett ökande antal patienter åberopar vårdgarantin att få utredning inom tre månader. Dessa patienter remitteras till annan vårdgivare, som Region Västerbotten har ett avtal med sedan 2020-10-05. Sen avtalsstart t o m oktober 2023 har 255 patienter utretts där.

Tillfälliga insatser för att korta kötiderna bedöms inte vara ett sätt för att hantera obalansen mellan behov och resurser. Sedan 2015 har arbetssätt och logistik inom Andningsenheten utvecklats, användande av digitala tjänster har kunnat effektivisera och flytta resurser till rätt område. Gemensamma processer i regionen har också utvecklats inklusive förbättrat samarbete med andra kliniker enligt ovan. Trots detta lyckas inte enheten möta behovet vilket syns tydligast på hur väntelistan till enheten ökat senaste åren.

Sammantaget välkomnar verksamheten att en utredning görs avseende åtgärder för att korta väntetiden gällande sömnapnéutredningar.

Regionfullmäktige beslutar om belopp och regler för patientavgifter som avser sjukvård och för avgifter avseende hälsovård inklusive intyg. I hälso- och sjukvårdslagen regleras det högkostnadsskydd som anger det högsta avgiftstak som regionerna årligen får ta ut av en person för de sammanlagda patientavgifterna för hälso- och sjukvård och viss tandvård, samt den högsta avgift som får tas ut per vårddygn. Högkostnadsskyddet är för närvarande 1400 kr och vårdavgiften per vårddygn 130 kronor. Utöver detta finns i region Västerbotten ett maxkostnadstak (om högst 1 200 kr per 30-dagarsperiod).

Inom region Västerbotten gjordes en större översyn av taxor och avgifter under 2016, vilket bl.a resulterade i förenkling av avgifterna genom införande av en enhetstaxa för samtliga besök i öppenvården, oaktat yrkeskategorin. I syfte att stimulera nyttjande av digitala vårdbesök, infördes något år senare en lägre avgift för dessa. Inför 2024 har några av regionens avgifter setts över, och bl.a har den s.k. enhetstaxan höjts från 200 kr till 300 kr, vilket även gäller avgiften för uteblivna besök. I samband med detta höjdes även avgiften för digitala besök från 100 kr till 200 kr.

Utöver detta har inga större förändringar gjorts i regelverket, och i takt med kostnadsökningar samt att regionen idag erbjuder mer diversifierade vårdtjänster, är bedömningen att det funnits behov av en översyn på området.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2023 om att ge förvaltningschefen i uppdrag att genomföra en översyn av regionens taxor och avgifter, vilken har gjorts av tjänstepersoner från ekonomistaben (kundfaktureringen), hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, beställarenheten samt kanslienheten, tillsammans med berörda verksamheter.

I översynen av regionens avgifter och taxor har faktorer och frågor som exempelvis enkelhet kring avgiftsnivåer för medborgare och verksamhet, administrationskostnad kontra intäktsökning, kostnadsökningar inom området (inflation), omvärldsbevakning (avgifter i övriga regioner) samt hur Avgifters påverkan på ersättningsmodellen för Hälsoval primärvård beaktats.

Utredningen har resulterat i följande förslag till nya taxor och avgifter inför 2025;

1. Avgifter vid besök på akutmottagningen/ primärvårdsjouren höjs till 500 kr. Även besök vid sjukstugor utanför ordinarie öppettider (08.00- 17.00 vardagar) höjs till 500 kr.

2. Vård och behandling som sker i hemmet oavsett profession, mobila team och ambulansen – tydliggörande att avgift på 300 kr tas ut (enligt tidigare beslut)

3. Det regionala maxkostnadstaket inom sluten vården (om högst 1 200 kr per 30-dagarsperiod) tas bort.

4. Avgift för uteblivet/sent avbokade besök Avgiften höjs till 500kr + 50 kr administrativ avgift. Vid planerade operationer höjs avgiften till 1000 kr + administrativ avgift 50 kr.

5. Kostnad vid skyndsam receptförnyelse (på patientens begäran) Huvudprincipen om avgiftsfri receptförnyelse kvarstår. Vid fysisk eller digitalt besök gäller ordinarie patientavgift på 300 respektive 200 kr. Den särskilda avgift som finns idag, för skyndsam receptförnyelse, tas bort.

6. Avgift vid intyg- beskrivningar samt avgifter justeras enligt förslag 1–5.

Betty-Ann Nilsson KD lämnade in en motion med rubriken Barns rätt till en god synutveckling, vid regionfullmäktige den 24 juni 2023. I motionen föreslås att nuvarande bidragssystem ses över, barn upp till 8 år erhåller kostnadsfria glas och barnkonventionen efterlevs. 

Ett motionssvar har upprättats.

Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Hans-Inge Smetana (KD) och Maria Lundqvist Brömster (L) lämnade in en motion med rubriken Bestämd andel klinisk tjänstgöring för nya chefskap i regionen, vid regionfullmäktige den 19 september 2023. I motionen föreslås att uppdra till Regionstyrelsen samt hälso- och sjukvårdsnämnden att alla nya administrativa tjänster som tillsätts med sjukvårdsutbildad personal skall innehålla en bestämd andel klinisk tjänstgöring.

Ett motionssvar har upprättats.

Caroline Cercio Lidström (S) har avsagts sig sitt förtroendeuppdrag i beredning för funktionshinder och samverkan. och fyllnadsval behöver genomföras. Valen gäller beredning för funktionshinder och samverkan. Valen gäller från och med 1 oktober 2024 till 31 december 2026.

Nominerade är gulmarkerade och markeringarna kommer plockas bort i den slutgiltiga versionen.  Nominerade kompletteras efter kallelseutskick alternativt på sammanträdet. 

Beslut fattade av ordförande på delegation av nämnden.
Ordförandebeslut - Beslut om dispensansökan. HSN 887-2023.
Ärendegrupp 1.1
Ordförandebeslut - Beslut om yttrande till JO. HSN 693-2024.
Ärendegrupp 1.1
Ordförandebeslut - Beslut om tilldelning. HSN 1008-2024.
Ärendegrupp 1.1
Ordförandebeslut - Beslut om fastställande av upphandlingsdokument . HSN 239-2024.
Ärendegrupp 1.1
Ordförandebeslut - Beslut om yttrande till DO. HSN 693-2024.
Ärendegrupp 1.1
Ordförandebeslut - Beslut om avtal för upphandling - Förteckning. HSN 1008-2024.
Ärendegrupp 1.1


Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation.
Förteckning. HSN 3-2024.

Beslut fattade på vidaredelegation
Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och
sjukvårdsdirektören.
Förteckning. HSN 4-2024.