Möte 2016-02-10

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 28 april 2014, § 60, fattade nämnden beslut om att uppföljning av landstingets läkemedelsmål ska rapporteras till nämnden två gånger per år.

Vidare framgår i yttrande från hälso- och sjukvårdsnämnden till landstingets revisorer, den 19 maj 2014 (§ 80), att läkemedelskommittén ska bereda målnivåer för läkemedel för beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen.

Ett förtydligande föreslås för processen att fastställa läkemedelsmål i Västerbotten. Läkemedelskommittén föreslås årligen bereda förslag till läkemedelsmål för beslut i nämnden i januari eller februari månad (dvs. vid nämndens första sammanträde för året). Vidare föreslås att uppföljning av läkemedelsmålen bör ske en gång per år, och då i samband med fastställandet av de nya målen.

Läkemedelskommittén har tagit fram läkemedelsmål för år 2016, där det ingår behandlingsmål samt besparingsmål.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 15 april 2015, § 69, att ge personuppgiftsombudet i upp­drag att utifrån den revisions­rapport som tidigare lagts fram utarbeta rutiner för hur den årliga rapporteringen av informationssäkerhetsarbetet till nämnder och styrelse ska ske samt tydliggöra roller och uppdrag i informationssäkerhetsarbetet.

Riktlinjerna som utformats är uppdelade i två delar, en riktar sig mot arbetstagaren och en mot ledning och drift. Detta är tänkt att tydliggöra de olika rollerna i informa­tionssäkerhetsarbetet och samtidigt verka för att alla parter har en god kännedom om deras del i informationssäkerhetsarbetet. Riktlinjerna syftar också till att säkerställa att en informationssäkerhetsberättelse upprättas årligen i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14). Detta ska ske genom att en berättelse och informationssäkerhet årligen läggs till den patientsäkerhetsberättelse som verksamheten producerar, vilket överensstämmer med Socialstyrelsens förslag i den nya SOSFS:en. Informationssäkerhet är ett område under ständig utveckling och möter stora ut­maningar, med nya tekniska förutsättningar och tekniska önskemål från medborgare och samhälle ökar också komplexiteten i de frågor som landstinget möter. E-tjänster ska utformas och samverkansformer som ska möjliggöras genom tekniska lösningar. Även om riktlinjerna tydliggör informationssäkerhetsorganisationen landstinget har i dag och markerar roller och ansvar i informationssäkerhetsarbetet kvarstår behovet av en funktion i landstinget som samordnar frågor om informationssäkerhet. En sådan funktion skulle kunna prioritera och ge kraft i informationssäkerhetsarbetet samt möjliggöra att verksamheterna arbetar med brister och åtgärder på ett effek­tivare och tydligare sätt.

Landstingsstyrelsen fastställde vid sammanträde den 18 november 2015, § 259, riktlinjer för användare samt förvaltning och drift samt beslutade om att ge landstingsdirektören i uppdrag, med rätt att vidaredelegera, att se över hur sam­ordningen av informationssäkerhet kan tillgodoses i enlighet med organisering av säkerhet och beredskap.

Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Marianne Normark (L) och Birgitta Nordvall (KD) har i en motion till landstingsfullmäktige föreslagit att ett snabbspår införs för äldre på länets akutmottagningar. Motionärerna vill att äldre multisjuka ges ett snabbspår på akuten rakt in till den specialistavdelning där den specifika kompetensen finns.

Ett förslag till motionsyttrande har upprättats. Av yttrandet framgår bland annat att flera utvecklingsprojekt pågår med syfte att underlätta för äldre patienter att snabbare få rätt vård på rätt vårdnivå.

Marianne Normark, Carin Hasslow, Nicke Grahn, Thommy Bäckström, IngMarie Westh och Jens Wennberg, samtliga (L), har i en motion till landstingsfullmäktige föreslagit att det införs ett försök med psykiatrisk akutbil i Västerbottens läns landsting. De menar bland annat att det inte är kriminellt att drabbas av psykisk sjukdom och att det då ger helt fel signaler när det är polisen istället för vården som möter patienten när denne mår som sämst. Syftet med akutbilen är att från början kunna ge patienter med akut psykisk sjukdom omhändertagande från vården.

Ett förslag till motionsyttrande har upprättats. Av yttrandet framgår bland annat att man bedömer att en psykiatrisk akutbil inte är den satsning som på bästa sätt skulle gagna tidigt omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa av följande tre skäl:

Det är oftast bättre att personal som redan känner patienten söker upp eller kontaktar patienten vid akut försämring.

Akutbilen har begränsningar eftersom vårdpersonal inte får tillgripa tvångsåtgärder.

Det finns en risk att akutbilen kommer att användas för problem som ligger utanför psykiatrins ansvar. Det är många gånger avsaknad av sociala insatser som påverkar måendet. Det kan i sin tur leda till akuta psykiatriska bekymmer och försämring som leder till inläggning på jourtid. Det är därför viktigt att kommunens socialtjänst också har akutbemanning utanför kontorstid.

I samband med att hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade revisionens granskningsrapport "Granskning av hantering av inköpsavtal" vid sammanträde den 15 april 2015, § 70, fick landstingsdirektören i uppdrag att senast i december 2015 återkomma med förslag på hur nämnden kan stärka sin hantering av avtal för köp av vara eller tjänst.

En s.k. spendanalys av Västerbottens läns landstings inköp har genomförts av­seende åren 2013 och 2014. Den sammanlagda volymen är i storleksordningen 3,7 miljarder kronor per år.

Spendanalysen gör det möjligt att på ett enkelt sätt sortera och analysera lands­tingets leverantörer.

Sorteringen kan ske på många olika sätt. Exempel: per konto, kostnadsställe, inköpsvolym, antal leverantörer etc.

Spendanalysen ger ett bra underlag för att fatta strategiska beslut om inköps- och upphandlingsstrategier. Den ger också möjlighet till att göra en s.k. kategoriindelning av inköpen för en bättre styrning och uppföljning.

Landstingsstyrelsen har vid sammanträde den 15 december 2015, § XX, givit landstingsdirektören i uppdrag, med rätt att vidaredelegera, att ta fram en anskaffningsstrategi baserat på kategoristyrning. Strategin ska vara styrande för anskaffning, upphandling och avtalshantering inom respektive kategori. Förslag till anskaffningsstrategi ska presenteras för landstingsstyrelsen senast november 2016.

Landstingets revisorer har den 26 oktober 2015 överlämnat missivet och rapporten "Granskning av hur operationsresurser används", nr 8/2015. Revisorerna har med anledning av rapporten anhållit om hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande med uppgifter om verkställda och planerade åtgärder.

En positiv iakttagelse som lyfts i granskningen är att det på tjänstemannanivå pågår en rad åtgärder för att effektivisera nyttjandet av landstingets operationsresurser. Hälso- och sjukvårdsnämnden behöver emellertid utveckla sin styrning och uppföljning över området, menar revisorerna.

Med anledning av de iakttagelser som gjorts lämnar revisorerna ett antal rekommendationer.

Ett förslag till yttrande har upprättats där hälso- och sjukvårdsnämnden kommenterar iakttagelser samt rekommendationer och föreslår att fyra uppdrag lämnas till hälso- och sjukvårdsdirektören.

Revisorerna har den 24 november 2015 till landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden överlämnat ett missiv med granskningsrapport nr 09/2015 rörande en uppföljande granskning av ärendeberedning. Revisorerna har med anledning av rapporten hemställt om landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdnämndens yttrande med uppgifter om verkställda och planerade åtgärder.

Revisorerna har genomfört granskningar 2010, 2012 och 2014 av ärendeberedningsprocessen. I granskningarna identifierades stora brister i processen med att bereda ärenden inför politiska beslut.

I den uppföljande granskningen konstaterar revisionen att det är positivt att landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden år 2015 beslutat om rutiner för hur ärenden ska beredas. Däremot anser revisonen att dessa inte är tillräckligt utvecklade. Av granskningen framgår även att det fortfarande råder otydlighet angående ansvarsfördelningen kring kvalitetssäkringen samt att förvaltningen i vissa delar inte följer rutinen.

Med anledning av dessa konstaterade brister lämnar revisorerna nedanstående rekommendationer till landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden:
1. Revidera rutinerna för ärendeberedningen enligt följande;
- Förtydliga att det inför landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden är landstingsdirektören som är ansvarig för ärendeberedningen.
- Se till att verksamhetskunniga och specialister används vid ärendeberedningen.
- Förtydliga vem som har ansvar för vad i beredningen.
2. Ge landstingsdirektören i uppdrag att med jämna mellanrum utvärdera rutinerna och processen för ärendeberedningen.
3. Ge landstingsdirektören i uppdrag att utarbeta en plan för utbildning av förvaltningen avseende ärendeberedning, krav på tjänsteskrivelser m.m.

Ett yttrande har upprättat, i vilket landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden redogör för planerade och redan utförda åtgärder avseende ärendeberedningen.

Landstingets revisorer har den 24 november 2015 till landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden överlämnat ett missiv med granskningsrapport nr 11/2015 rörande en granskning av landstingets tillämpning av delegations- och vidaredelegationsordningar. Revisorerna har med anledning av rapporten hemställt om landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande med uppgifter om verkställda och planerade åtgärder.

I granskningen konstateras bland annat att det råder dålig ordning om vilka delegationsordningar och vidaredelegationsordningar som gäller, det saknas skriftliga rutiner som beskriver hur delegerade och vidaredelegerade beslut ska återanmälas, det finns kunskapsbrister om hur delegationsordningar och vidaredelegationsordningar ska tillämpas och hur beslut ska återanmälas samt att det saknas IT-stöd i landstinget som verksamheterna kan använda när de ska anmäla beslut som är delegerade eller vidare-delegerade.

Med anledning av bristerna lämnar revisorerna ett antal rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden.

Ett förslag till yttrande har upprättats där det framgår att hälso- och sjukvårdsnämnden i stort instämmer med revisorernas kritik. Det framgår även att det pågår ett arbete där flertalet av bristerna kommer att rättas till.

Landstingets revisorer har i en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden den 10 december 2015 överlämnat missivet och rapporten "Granskning av enskild basenhet - ortopedisk klinik", nr 12/2015, för kännedom. I granskningsrapporten framgår basenheten i allt väsentligt följer de regler och rutiner som gäller för verksamheten. Det finns dock ett antal förbättringsområden där revisorerna lämnat rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden.

Ett förslag till yttrande har upprättats där revisorernas rekommendationer bemöts. Det framgår bland annat att man arbetar med vissa förbättringar samt att en av rekommendationerna redan åtgärdats.