Möte 2020-11-05

Hälso- och sjukvårdsnämnden
  •   1

    Program

  •   2

    Informationer

  •   3

    Justering

  • Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 5 november 2020 får personalföreträdare närvara vid hela eller del av nämndens sammanträde och samtliga ärenden undantaget ärende som rör upphandling där sekretess råder. Personalföreträdarna har rätt att delta i hälso- och sjukvårdsnämndens överläggningar men inte i besluten. Vidare har personalföreträdare inte rätt att lägga förslag eller få sin mening noterad i protokollet.

  • Förslag till föredragningslista har upprättats.

  • Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett underskott mot budget efter september månad på 325 miljoner kronor och en nettokostnadsökning på 5,4 procent. Under perioden har intäkterna minskat med 2,8 procent medan kostnaderna ökat med 2,0 procent.
    Intäkterna redovisar för perioden ett underskott med 142 miljoner kronor vilket till stor del förklaras av låga patient-, vård-, och tandvårdsintäkter. Under september har dock intäkterna varit 16 miljoner kronor högre än budget, förklarat av höga vårdintäkter och av staten utbetald ersättning för provtagning kopplat till Covid-19 som under september har bokförts.
    Personalkostnader utgör 63 procent av det samlade underskottet och uppgår efter september till ett underskott mot budget på 205 miljoner kronor. Under perioden har läkemedelskostnaderna varit höga och redovisar en negativ avvikelse mot budget på 23 miljoner kronor.
    På samma sätt som regionen inte skickar patienter till oss under pandemin skickas från Västerbotten inte lika många patienter till andra regioner vilket innebär att utomlänsvården redovisar ett överskott på sex miljoner kronor.

    Bilagor

  • Beslut om att starta upphandling. Sekretess råder.

  • Utifrån fastlagd investeringsram av fullmäktige har beredning av planen 2021 och även planen och ramen 2022-2025 genomförts. Beredningsprocessen som grund sker via lokalgrupper i vården och fastighetsorganisationen. Planen baserar sig på fastighet och lokalförsörjningsplaner i länet.
    Behoven av åtgärder i våra fastigheter överstiger tilldelad ram och därför har prioriteringar av behoven skett utifrån byggnadsrelaterad ohälsa, vårdverksamhet och fastighetsdrift/robusthet.
    Prioriteringarna får konsekvenser på arbetsmiljö, vårdeffektivitet och fastighetsdrift/robusthet.
    Hälso och sjukvårdens ledning har tagit del av planen och dess konsekvenser, deras rekommendation är att ramhöjningar behöver ske för att tillgodose delar av de prioriterade behoven.
    Effekten av planen och ramen 2021-2025 är att vi genomför flertaliga åtgärder som förbättrar arbetsmiljö, vårdeffektivitet och fastighetsdrift/robusthet men samtidigt har vi flera kritiska behov vi inte kan tillgodose utifrån tilldelad ram. Detaljer vilka projekt som avses att genomföras, konsekvenser för de som nedprioriteras återfinns i bilaga 1.

  • Hälso- och sjukvårdsnämnden gav vid sitt sammanträde den 11 december 2019, § 172, i uppdrag till utskott för primärvård och tandvård att  bereda förslag om särskilt uppdrag inom primärvården till beställarfunktionen samt att återrapportera förslaget till nämnden.

    Vid utskottets sammanträden den 20 februari 2020, § 14 samt den 2 juni 2020, § 38 har utskottet fått rapportering gällande ärendet.  Utredning och omvärldsspaning har gjorts, bland annat genom inventering om hur struktur och organisation för ME/CFS ser ut inom hälso- och sjukvården i landets regioner. Inom Region Västerbotten har kontakt tagits med primärvårdens AKO-råd, patienter med ME/CFS har intervjuats, flera möten med patientföreningen har genomförts. Ett par läkare inom regionen har besökt Stora Sköndals sjukhus för att ta del av organisation, utredning och behandling.

    Utifrån ovanstående beredning av ärendet föreslås att handläggning av patienter i Västerbotten med misstänkt ME/CFS sker i tre steg;

    1. Basal utredning inom primärvård
    2. Central enhet vid Norrlands universitetssjukhus som kan verifiera/ utesluta diagnosen ME/CFS
    3. Paramedicinskt team som kan ge stöd och initiera behandling hos de patienter som får diagnosen ME/CFS verifierad.

     ME/CFS-patienter handläggs idag huvudsakligen inom primärvården men diagnosen är svår både att ställa och att utesluta. Det behövs en specialiserad ME/CFS-mottagning för att fastställa/utesluta diagnosen ME/CFS och för att kunna ge individuell rådgivning om fortsatt handläggning och behandling av de patienter som får diagnosen fastställd. Förslag på placering av mottagningen är Geriatriskt centrum vid Norrlands universitetssjukhus, med mottagning två dagar per vecka. Då utredning är komplicerad beräknas 4 patienter per vecka kunna utredas vid enheten. 

    Beräknad kostnad totalt per år är 4,9 miljoner kronor. 1,23 miljoner kronor beräknas inbringas i intäkter vilket innebär en kostnad på 3,67 miljoner kronor för Region Västerbotten. Utifrån denna beräkning skulle enheten bemannas med ett team bestående av flera professioner, se bilaga.  Verksamheten har möjlighet att starta upp i början av år 2021.

    Bilagor

  • Bakgrunden till ärendet är att pandemin tydligt påverkat möjligheten att genomföra klinisk forskning under 2020. Företrädare för samtliga ALF-regioner uppskattade att en ansenlig del av ALF-medel för forskning skulle riskera att förloras då de måste användas samma år enligt gällande ALF-avtal (avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården).
    I nationella styrgruppen för ALF fördes därför en dialog med regeringsföreträdare om möjlighet till förlängd dispositionstid. Från regeringskansliets sida har man nu föreslagit att 2020 års medel ska kunna användas även 2021. Utbildningsdepartementet gör bedömningen att om ALF-avtalet ska frångås måste detta ske genom ett tilläggsavtal mellan parterna. Därför har ett förslag på tilläggsavtal tagits fram i vilket parterna överenskommer om att för 2020 frångå det ursprungliga avtalets § 11 och ha en förlängd dispositionstid för ALF-medel för forskning till 2021.

  • I augusti 2020 § 80 gav nämnden Hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att informera hälso- och sjukvårdsnämnden om hur regionen har säkerställt att samarbetet i projektet ”Digifysiska vårdkontakter” (i Malå, ihop med Rice och KRY) inte riskerar att leda till ett gynnande av en enskild näringsidkare, eller på annat sätt överträder lagstiftningen. Uppdraget ska återrapporteras i oktober. En redogörelse för följsamhet mot regionens policy för forskningsstudier har upprättats. Av redogörelsen framgår vilka som deltar i studien, hur studien är finansierad samt en redogörelse för lagstiftning och policy och följsamheten till dessa.

  • En målbild för Hälso- och sjukvården i region Västerbotten har tagits fram. Målbilden beskriver en framtida vård där individen själv tar ansvar för sin hälsa och får det stöd hen behöver från vårdens sida och att vi tillsammans med patienter och andra vårdgivare skapar god hälsa, vård och omsorg på rätt sätt, på rätt plats och i rätt tid.

    Målbilden är i sin essens en beskrivning av ”God och Nära Vård” där vi ser ett antal perspektivförskjutningar rörande vård, hälsa och omsorg mot ett större fokus på invånarens behov av och delaktighet i sin vård. Vidare bygger målbilden på sex definierade fundament; forskning, kunskap/kompetens, partnerskap, ledarskap/medarbetarskap, hållbarhet och arbetssätt. Målbilden har en logisk koppling till regionplanen och kommer i det fortsatta arbetet också att kompletteras med den gemensamma värdegrund som förvaltningarna inom regionen håller på att utarbeta. (Se bilaga 1)

    Målbilden har tagits fram genom processarbete i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp, med övriga direktörer i regionen och basenheternas verksamhetschefer.

  • Region Västerbotten delar utredningens syfte och instämmer i förslagen om ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård, där förutsättningarna för ett effektivt resursutnyttjande och en långsiktig förutsättning för jämlik vård av god kvalitet optimeras. I utredningen framgår att hälso- och sjukvårdssystemets olika delar ska verka gemensamt för att åstadkomma en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård på alla nivåer men förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens professioner att arbeta kunskapsbaserat behöver ökas. Utredningens förslag ger bättre förutsättningar för staten, regionerna och kommunerna att arbeta tillsammans mot målen i hälso- och sjukvårdslagen och därmed skapa värde för patienten. En förbättrad uppföljning av statliga initiativ och ett mer strukturerat samarbete mellan myndigheterna bidrar till att skapa ett utvecklat underlag för regeringens beslut om nya insatser. Förutsättningarna för att arbeta kunskapsbaserat lokalt i regioner och kommuner stärks genom att staten fortsätter att utveckla sitt stöd bland annat för förbättrings- och implementeringsarbete genom att förstärka de regionala samverkans- och stödstrukturerna. Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård får genom utredningens förslag långsiktiga förutsättningar att utvecklas genom att en överenskommelse sluts mellan stat, regioner och kommuner. Principer och strukturer för ett långsiktigt samarbete läggs fast där några centrala utgångspunkter är en gemensam målbild samt principer för prioriterings- och arbetsprocesser. Regioner och kommuner tar ett ömsesidigt ansvar för etablering av utökat och förbättrat samarbete. Utredningens förslag innebär ingen grundläggande förändring i statens, regionernas eller kommunernas ansvar eller uppgifter. Däremot syftar utredningens förslag till att stärka samarbetet och samverkan mellan de olika aktörerna.
    Region Västerbotten har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad remiss och synpunkterna fokuseras främst på Överväganden och förslag i avsnitt 15, 16 och 17. Region Västerbotten har upprättat ett remissyttrande avseende betänkande SOU 2020:36.

    Bilagor

  • Remiss från Socialdepartementet gällande LSS-lagstiftning har inkommit. Det övergripande syftet regeringen ser med översyn av lagstiftningen är en uppdaterad och bättre fungerande lagstiftning som ger större hållbarhet och mer ändamålsenliga insatser. Region Västerbotten har valt att yttra sig i de delar som direkt berör regionens ansvar för LSS-insatsen rådgivning och annat personligt stöd.

    Konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning är utgångspunkt för utredningen och anger riktningen för utformning av verksamheten. Att invånare kan och får ta ansvar för sin egen hälsa - och får stöd med det de behöver – i ett tillgängligt samhälle är också målbilden för regionens habilitering, rehabilitering och LSS-verksamhet.

    Region Västerbotten delar utredarens uppfattning om att en uppdaterad och bättre fungerande lagstiftning är efterlängtad med hänsyn tagen till annan lagstiftning som tillkommit på senare år, till exempel patientlagstiftning och lagen om barns rätt. Utredningen har kontinuitet, förutsägbarhet, kvalitet och rättssäkerhet som viktiga parametrar att utgå ifrån vid utformning av ny lagstiftning. Regionen vill särskilt lyfta fram att även samordning och samverkan är centrala aspekter att ta med vid översyn av nuvarande lagstiftning.

    Region Västerbotten är tveksam till den koppling som utredningen gör i beskrivningen av att rådgivning och annat personligt stöd till viss del kan ersättas genom att samordnade planer upprättas. Vår erfarenhet är att det särskilda expertstöd som rådgivning och annat personligt stöd innebär, främst behöver bestå av särskilt kunnande om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser i vardagligt liv. Stödet ska vara individuellt utformat, personligt anpassat och kunna ges i olika situationer när annan lagstiftning inte räcker till för att tillgodose personens behov.

    Regionen ser även behov av ytterligare förtydligande av vad som ska ingå i insatsen särskilt expertstöd i förhållande till den specialiserade habiliteringsverksamheten. Även om insatsen rådgivning och annat personligt stöd till stor del kan anses vara inkluderat i habilitering och rehabilitering anser regionen att insatsen rådgivning och annat personligt stöd bör finnas kvar, för att tillförsäkra personer med stora och omfattande funktionsnedsättningar ett rättsligt utkrävbart stöd.

    Remissvar ska ha inkommit till Socialdepartementet senast den 12 november 2020.

    Bilagor

  • Anmälan av utskottsprotokoll

    Arbetsutskottets protokoll 14 oktober, 2020

    Utskott för primärvård och tandvård protokoll 21 oktober , 2020

    Utskott för funktionshinder och samverkan 15 oktober, 2020

    Beslut fattade av hälso- och sjukvårdsdirektören

    Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation. Förteckning.

    Beslut fattade med stöd av vidaredelegation

    Områdeschefs, verksamhetschefs beslut som fattats med stöd av vidaredelegation. Förteckning

    Beslut som fattas av verksamhetschef basenhet inköp. Förteckning

    Beslut fattade av ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden

     

     

     

     

     

     

     

     

    Bilagor

  • Uppföljning av verksamheten sommaren 2020

    Bilagor

  • Ekonomisk månadsrapport per september 2020
    Harriet Boström, controller informerar nämnden om den ekonomiska utvecklingen. Resultatet per september visar på en negativ avvikelse mot budget  vilken främst orsakas av ökande kostnader för läkemedel och personal samt minskade vårdintäkter. Kostnadsutvecklingen för hälso- och sjukvårdsnämnden är per september 5,4 procent.

    Region Västerbotten har ansökt om 115 miljoner kronor i stöd från Socialstyrelsen för kostnader som orsakats av anpassningar vidtagna med anledning av covid-19. Ansökan rör kostnader fram till och med augusti. Beslut från Socialstyrelsen förväntas under november månad. En ny ansökan för kostnader, vilka uppstått under hösten, är under beredning.

    Ärendet återkommer i § 111.

    Avtal om regionvård för norra sjukvårdsområdet
    Jan Ögren, ekonomidirektör och Annika Zingmark, strateg informerar nämnden om pågående arbete med förhandling om nytt avtal för regionvård mellan region Västerbotten, region Jämtland-Härjedalen, Västernorrland och Norrbotten. Nuvarande avtal går ut i december 2020 och den nya avtalsperioden stäcker sig mellan 2021 och 2023. En viktig utgångspunkt i förhandlingarna för region Västerbotten är att se över former och villkor för efterregleringen som idag är en tredjedel av den faktiska kostanden. Andra viktiga delar för regionen i avtalsförhandlingen är bland annat att skapa incitament för köptrohet, lika riskdelning för samtliga parter och en rättvis ersättning för NUS kostnader.

    Universitetssjukhusen har samma förutsättningar nationellt, att de får bära kostnader från kringliggande regioner. Det innebär att om NUS inte är kostnadseffektivt så får NUS stå för den kostnadsökningen. Nytt avtal fastställs i december och börjar gälla från 2021.  

    Framtidens vårdinformationssystem (FVIS)
    Sara Lewerentz, digitaliseringsdirektör och Nicklas Lindberg, verksamhetsutvecklare informerar nämnden om pågående förberedelser för införande av framtidens vårdinformationssystem (FVIS). Det finns stora förväntningar på resurseffektivitet vid införandet.  Alla medborgare får en journal per individ, istället för olika journaler per enhet, vilket ger en helt annan tillgänglighet till patients samlade journal som bidrar till höjd kvalitet, säkerhet och resurseffektivisering.

    Allt som köps av leverantören ska också förvaltas av parterna och det ska skötas genom en nyinrättad beställarorganisation. Organisationen är virtuell och utgörs av olika kompetenser och alla parter finns representerade.

    I förberedelsearbetet, som pågår på verksamhetsnivå, genomförs hel del arbete med samordning av administrativa rutiner. I nuvarande journalsystem CROSS finns över 120 olika lokala rutiner. En stor del av planerat förberedelsearbete har försenats under 2020 med anledning av covid-19 vilket innebär att mer arbete krävs under 2021 för att ligga i fas. En konsekvensanalys ska upprättas om vad det kommer att innebära för region Västerbotten om införandet försenas.

    Produktions och kapacitetsstyrning - PKS
    Nicklas Lindberg, verksamhetsutvecklare informerar nämnden om produktions- och kapacitetsstyrning (PKS) som är ett system till stöd för styrning och uppföljning på verksamhetsnivå. Systemet kan vara en hjälp i att beräkna resurssättningen utifrån förutsättningar i antal vårdplatser, vårdtid i snitt per vårdtagare, hur många avdelningar som ingår i resursen, personaltillgänglighet med mera. Just nu pågår simulering av olika scenarios för beläggning och bemanning som följs upp. Förstalinjens chefer är positiva till införandet och ser PKS som ett stöd och som en hjälp att styra och planera verksamheten. Arbete med implementering och följsamhet till det nya arbetssättet kommer på sikt att visa resultat. Underlag som tas fram behöver initialt kvalitetsgranskas innan de kan utgöra underlag till grund för beslut.

    Kunskapsstyrning
    Kunskapsstyrning är ett nationellt system för att ge alla patienter god och jämlik vård oavsett i vilken region och del av landet patienten bor. Idag finns nationella ojämlikheter i vården orsakade av kunskapsskillnader. Syftet är ett gemensamt system för att kunna leverera en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet. Marit Danell Boman, strateg informerar nämnden om pågående arbete lokalt med kunskapsbaserad vård och organisationen för det nationella systemet för kunskapsstyrning. SKR beslutade 2017 om att inrätta arbetsmetoden med kunskapsstyrning. Målet är att utveckla, samordna, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hela hälso- och sjukvården och att bästa möjliga kunskap ska användas i varje vårdmöte.

    Organisationen för kunskapsstyrning har tre nivåer;

    • den nationella (NPO) som tar fram kunskapsmaterial,
    • den regionala (RPO) RPO som ska samordna
    • den lokala (LPO) om ska införa och utveckla

     

    Den nationella nivån ansvarar för att ta fram metoder för kunskapsstöd, kvalitetsregister, uppföljning och analys, läkemedel, medicinteknik, forskning, patientsäkerhet och strukturerad vårdinfo med mera.

    De lokala arbetsgrupperna var tidigare ämnesbaserade expertråd som inte var en del i organisationen för kunskapsstyrning men som ingår nu i den nya strukturen för kunskapsstyrning.

    2020 beslutade SKR och staten tillsammans att det som tidigare kallades standardiserade vårdförlopp (SVF) byter namn till personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Vårdprogram och vårdförlopp är ett kliniskt kunskapsstöd på webben som just nu byggs upp för att skapa ett nationellt vårdsystem. De nya vårdförloppen innehåller tydliga åtgärder för individen oavsett vårdgivare. Det innebär att en patient eller brukare ska få samma vård oavsett var i landet patienten bor eller vilket sjukhus eller vårdgivare patienten kommer till. Vårdförloppen är breda och kan inkludera primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Vårdförloppen kommer att göra arbetet enklare och tydligare för personalen och tryggare för patienten.

    Region Västerbotten har representanter i alla nationella programråd.

    Beslutsstrukturen för kunskapsbaserad styrning inom region Västerbotten är att de lokala grupperna lyfter frågor till kunskapsstyrningsrådet som beslutar i frågor. Rådet kan i sin tur lyfta frågor till Hälso och sjukvårds- eller regiondirektören vid behov. Regionens kunskapsråd ska samverka med andra intressenter.Nya vårdförlopp kan innebära ökade kostnader och det finns inga nationella medel kopplade till införandet utan måste ske med omfördelning av medel inom budget.

    ME/CFS – kroniskt trötthetssymptom
    Jens Boman, seniorstrateg har utrett möjligheterna och former för inrättande av en mottagning för utredningar och diagnostisering av patienter och behandlingsmetoder för patienter med diagnosen ME/CFS. Idag kan patienter remitteras till Ersta/Sköndalkliniken i Stockholm. Det finns ingen inriktad mottagning norr om Stockholm. Syftet med en mottagning är att just arbeta med diagnostisering, och utprövning av behandlingsmetoder som sen genomförs lokalt, nära patienten och bygger på god och nära vård.

    Ärendet återkommer i § 114.

    Hälso- och sjukvårdsdirektörens information
    Spridningen av covid -19 i länet är hög och förändras dagligen på ett negativt sätt. En del av förklaringen är i att testningen är hög och det går fort med smittspårningen. Vid sammanträdet var få patienter inlagda för intensivvård men det förändras snabbt. De allra viktigaste faktorerna för att undvika spridning är att hålla distansen till andra människor, att tvätta händerna och att stanna hemma vid minsta symptom. Läget är allvarligt och den snabba utvecklingen oroande.

    Det upparbetade vårdbehovet analyseras. Inom cancervården öka produktionen och fler behandlas nu jämfört med samma period föregående år men däremot minskar remisserna, vilket kan vara en orsak av att färre har sökt vård under våren och sommaren på grund av covid -19 pandemin. Den 10 november kommer en rapport från SKR om vårdkön som uppkommit under pandemin.

    Investering plan och ram
    Tommy Svensson, servicedirektör informerar nämnden om förslag till beslut om ny ram och plan för investeringar som regionstyrelsen ska besluta om. Investeringsramen för perioden 2022-24 fastställs av fullmäktige i juni 2021.

    Flera faktorer påverkar investeringsramen och utrymmet för investeringar. Tre större projekt har genererat ökade kostnader med 140 miljoner kronor på grund av oförutsedda komplikationer. Detta har inneburit att andra planerad projekt har fått prioriteras ner och väntar. Fastigheter med BRO (byggnadsrelaterad ohälsa) måste åtgärdas vilket kommer att ske de närmsta åren i både Skellefteå och Lycksele. Däremot finns utmaningar i att uppfylla kravet om robusta sjukhus utifrån Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) villkor. Prioritering av investeringar kommer att behövas framöver och förslag för olika tänkbara scenarios presenteras. Behoven är stora och effekten blir att investeringsramen kommande period behöver höjas.

    Ärendet återkommer i § 113.

    Kostförsörjning vid Lyckseles sjukhus
    Kommunen har sagt upp avtalet om att leverera kost till sjukhuset i Lycksele. Tommy Svensson, servicedirektör informerar nämnden om att arbete pågår med att hitta en övergångslösning. Många frågor återstår dock att reda ut innan beslut kan fattas. Dialog förs med kommunen och externa leverantörer.

    Neonatalsjukvård i hemmet
    Antti Holsti, verksamhetschef, Jolanta Wroblewska, Frida Sundström och Maria Svedelius presenterar arbetet med att ställa om neonatalvård till god och nära vård i hemmet. Inom Barn och ungdomsvården är god och nära vård är i fokus genom hela kliniken från ledning och genom hela verksamhet vilket är viktigt för att skapa förändring.

    Ungefär 10 procent av alla nyfödda skrivs in i neonatalvård och av dessa är 6 procent för tidigt födda vilket innebär en lång tid på sjukhus som inskriven i slutenvården. Patienterna har på slutet av vårdperioden ett mindre vårdbehov, än initial och det har varit fokus vid utveckling av metod för neonatal hemsjukvård.  Modern neonatalvård är familjecentrerad och föräldrarna har en mycket viktig roll i delaktighet av våren av sitt barn. Föräldrarna blir experter på att vårda sitt barn.

    Det finns evidensbaserade fördelar med vård i hemmet; anknytningen mellan barnet och dess föräldrar stärks, det stimulerar amningen och den neonatala dödligheten sjunker.

    För familjen innebär att vårdas i neonatal hemsjukvård

    • att föräldrarna blir de primära vårdgivarna för första gången,
    • att föräldrarna är väl förberedda för att vårda sitt barn hemma,
    • att föräldrarollen förstärks,
    • att anpassat och kontinuerligt stöd fån neonalthemsjukvårdsteamet erbjuds

     

    Under neonatalhemsjukvårdsperioden förbereds såväl föräldrar som BVC personal för övergång till BVC och primärvård.  Överlämning kan ske i hemmet tillsammans med BVC-sköterska. Ca 6.8 barn per dygn skulle kunna få neonatalsjukvård i hemmet jämfört med i dag. Målet är att alla barn som kan vårdas hemma, ska vårdas hemma. Det skulle i sin tur medföra att fler barn med akut behov av neonatal vård kan tas emot på sjukhuset och inte behöva behöver remitteras till andra län. Omställningen ger också möjlighet att ta sig an fler barn från andra regioner. En tydlig organisation för verksamheten krävs och förutsätter inrättandet av två specialistutbildade sjuksköterskor med erfarenhet vilket har möjliggjort. Verksamheten startar 2021.

    Samordning av folkhälsoarbetet
    Maria Falck, enhetschef för folkhälsa, informerar nämnden om det yttrande som upprättas över remissen "Samordning av Västerbottens folkhälsoarbete en avsiktsförklaring". Länsstyrelsen uppdrogs 2019 att tillsammans med regionen utveckla metoder och arbetssätt för samordning av ett regionalt arbete för en god och jämlik folkhälsa. Arbetsgruppen som leds av länsstyrelsen har upprättat ett förslag till avsiktsförklaring som är på remiss. Inom projektet har folkhälsoarbetets infrastruktur kartlagd. Forskning bedrivs parallellt för att se vilka metoder som är framgångsrika. Syfte med avsiktsförklaringen är att sprida folkhälsoarbetets metoder och arbetssätt. Utbildningsinsatser pågår för ledning och politiker. Arbetsnamnet för satsningen är forum för folkhälsa Västerbotten.

    Information från utskotten

    Utskott primärvård och tandvård- Jonas Karlberg (V), ordförande, informerar att utskottet förbereder årets sista sammanträde som hålls den 19 november. Fokus är förberedelser och planering av aktiviteter 2021. Vidare genomfördes, i utskottets regi, ett seminarium om Västerbottens folkhälsoundersökningar i oktober som var mycket lyckat. Övriga nämnder och organ inbjöds att delta.

    Kenneth Andersson (S) ordförande utskottet för funktionshinder och samråd informerar om att utskottet sammanträder nästa gång den 12 november. Beredning av revidering av arbetsordning för samverkan för brukare och patientföreningar pågår. En viktig del i god och nära vård är att öka delaktighet och inflytande för patienter och brukare. Vidare ska utskottet se över nästa års planering och planera för hur följa sina särskilt riktade uppdrag. Utskottet konstaterar att en lösning för hur sammanträden i regionspensionärsråden ska genomföras behövs då samtliga tillfällen 2020 har ställts in på grund av covid-19.

  • Utifrån fastlagd investeringsram av fullmäktige har beredning av planen 2021 och även planen och ramen 2022-2025 genomförts. Beredningsprocessen som grund sker via lokalgrupper i vården och fastighetsorganisationen. Planen baserar sig på fastighet och lokalförsörjningsplaner i länet.
    Behoven av åtgärder i våra fastigheter överstiger tilldelad ram och därför har prioriteringar av behoven skett utifrån byggnadsrelaterad ohälsa, vårdverksamhet och fastighetsdrift/robusthet.
    Prioriteringarna får konsekvenser på arbetsmiljö, vårdeffektivitet och fastighetsdrift/robusthet.
    Hälso och sjukvårdens ledning har tagit del av planen och dess konsekvenser, deras rekommendation är att ramhöjningar behöver ske för att tillgodose delar av de prioriterade behoven.
    Effekten av planen och ramen 2021-2025 är att vi genomför flertaliga åtgärder som förbättrar arbetsmiljö, vårdeffektivitet och fastighetsdrift/robusthet men samtidigt har vi flera kritiska behov vi inte kan tillgodose utifrån tilldelad ram. Detaljer vilka projekt som avses att genomföras, konsekvenser för de som nedprioriteras återfinns i bilaga 1.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.