Möte 2020-11-05

Ekonomisk månadsrapport per september 2020
Harriet Boström, controller informerar nämnden om den ekonomiska utvecklingen. Resultatet per september visar på en negativ avvikelse mot budget  vilken främst orsakas av ökande kostnader för läkemedel och personal samt minskade vårdintäkter. Kostnadsutvecklingen för hälso- och sjukvårdsnämnden är per september 5,4 procent.

Region Västerbotten har ansökt om 115 miljoner kronor i stöd från Socialstyrelsen för kostnader som orsakats av anpassningar vidtagna med anledning av covid-19. Ansökan rör kostnader fram till och med augusti. Beslut från Socialstyrelsen förväntas under november månad. En ny ansökan för kostnader, vilka uppstått under hösten, är under beredning.

Ärendet återkommer i § 111.

Avtal om regionvård för norra sjukvårdsområdet
Jan Ögren, ekonomidirektör och Annika Zingmark, strateg informerar nämnden om pågående arbete med förhandling om nytt avtal för regionvård mellan region Västerbotten, region Jämtland-Härjedalen, Västernorrland och Norrbotten. Nuvarande avtal går ut i december 2020 och den nya avtalsperioden stäcker sig mellan 2021 och 2023. En viktig utgångspunkt i förhandlingarna för region Västerbotten är att se över former och villkor för efterregleringen som idag är en tredjedel av den faktiska kostanden. Andra viktiga delar för regionen i avtalsförhandlingen är bland annat att skapa incitament för köptrohet, lika riskdelning för samtliga parter och en rättvis ersättning för NUS kostnader.

Universitetssjukhusen har samma förutsättningar nationellt, att de får bära kostnader från kringliggande regioner. Det innebär att om NUS inte är kostnadseffektivt så får NUS stå för den kostnadsökningen. Nytt avtal fastställs i december och börjar gälla från 2021.  

Framtidens vårdinformationssystem (FVIS)
Sara Lewerentz, digitaliseringsdirektör och Nicklas Lindberg, verksamhetsutvecklare informerar nämnden om pågående förberedelser för införande av framtidens vårdinformationssystem (FVIS). Det finns stora förväntningar på resurseffektivitet vid införandet.  Alla medborgare får en journal per individ, istället för olika journaler per enhet, vilket ger en helt annan tillgänglighet till patients samlade journal som bidrar till höjd kvalitet, säkerhet och resurseffektivisering.

Allt som köps av leverantören ska också förvaltas av parterna och det ska skötas genom en nyinrättad beställarorganisation. Organisationen är virtuell och utgörs av olika kompetenser och alla parter finns representerade.

I förberedelsearbetet, som pågår på verksamhetsnivå, genomförs hel del arbete med samordning av administrativa rutiner. I nuvarande journalsystem CROSS finns över 120 olika lokala rutiner. En stor del av planerat förberedelsearbete har försenats under 2020 med anledning av covid-19 vilket innebär att mer arbete krävs under 2021 för att ligga i fas. En konsekvensanalys ska upprättas om vad det kommer att innebära för region Västerbotten om införandet försenas.

Produktions och kapacitetsstyrning - PKS
Nicklas Lindberg, verksamhetsutvecklare informerar nämnden om produktions- och kapacitetsstyrning (PKS) som är ett system till stöd för styrning och uppföljning på verksamhetsnivå. Systemet kan vara en hjälp i att beräkna resurssättningen utifrån förutsättningar i antal vårdplatser, vårdtid i snitt per vårdtagare, hur många avdelningar som ingår i resursen, personaltillgänglighet med mera. Just nu pågår simulering av olika scenarios för beläggning och bemanning som följs upp. Förstalinjens chefer är positiva till införandet och ser PKS som ett stöd och som en hjälp att styra och planera verksamheten. Arbete med implementering och följsamhet till det nya arbetssättet kommer på sikt att visa resultat. Underlag som tas fram behöver initialt kvalitetsgranskas innan de kan utgöra underlag till grund för beslut.

Kunskapsstyrning
Kunskapsstyrning är ett nationellt system för att ge alla patienter god och jämlik vård oavsett i vilken region och del av landet patienten bor. Idag finns nationella ojämlikheter i vården orsakade av kunskapsskillnader. Syftet är ett gemensamt system för att kunna leverera en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet. Marit Danell Boman, strateg informerar nämnden om pågående arbete lokalt med kunskapsbaserad vård och organisationen för det nationella systemet för kunskapsstyrning. SKR beslutade 2017 om att inrätta arbetsmetoden med kunskapsstyrning. Målet är att utveckla, samordna, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hela hälso- och sjukvården och att bästa möjliga kunskap ska användas i varje vårdmöte.

Organisationen för kunskapsstyrning har tre nivåer;

• den nationella (NPO) som tar fram kunskapsmaterial,
• den regionala (RPO) RPO som ska samordna
• den lokala (LPO) om ska införa och utveckla

Den nationella nivån ansvarar för att ta fram metoder för kunskapsstöd, kvalitetsregister, uppföljning och analys, läkemedel, medicinteknik, forskning, patientsäkerhet och strukturerad vårdinfo med mera.

De lokala arbetsgrupperna var tidigare ämnesbaserade expertråd som inte var en del i organisationen för kunskapsstyrning men som ingår nu i den nya strukturen för kunskapsstyrning.

2020 beslutade SKR och staten tillsammans att det som tidigare kallades standardiserade vårdförlopp (SVF) byter namn till personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Vårdprogram och vårdförlopp är ett kliniskt kunskapsstöd på webben som just nu byggs upp för att skapa ett nationellt vårdsystem. De nya vårdförloppen innehåller tydliga åtgärder för individen oavsett vårdgivare. Det innebär att en patient eller brukare ska få samma vård oavsett var i landet patienten bor eller vilket sjukhus eller vårdgivare patienten kommer till. Vårdförloppen är breda och kan inkludera primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Vårdförloppen kommer att göra arbetet enklare och tydligare för personalen och tryggare för patienten.

Region Västerbotten har representanter i alla nationella programråd.

Beslutsstrukturen för kunskapsbaserad styrning inom region Västerbotten är att de lokala grupperna lyfter frågor till kunskapsstyrningsrådet som beslutar i frågor. Rådet kan i sin tur lyfta frågor till Hälso och sjukvårds- eller regiondirektören vid behov. Regionens kunskapsråd ska samverka med andra intressenter.Nya vårdförlopp kan innebära ökade kostnader och det finns inga nationella medel kopplade till införandet utan måste ske med omfördelning av medel inom budget.

ME/CFS – kroniskt trötthetssymptom
Jens Boman, seniorstrateg har utrett möjligheterna och former för inrättande av en mottagning för utredningar och diagnostisering av patienter och behandlingsmetoder för patienter med diagnosen ME/CFS. Idag kan patienter remitteras till Ersta/Sköndalkliniken i Stockholm. Det finns ingen inriktad mottagning norr om Stockholm. Syftet med en mottagning är att just arbeta med diagnostisering, och utprövning av behandlingsmetoder som sen genomförs lokalt, nära patienten och bygger på god och nära vård.

Ärendet återkommer i § 114.

Hälso- och sjukvårdsdirektörens information
Spridningen av covid -19 i länet är hög och förändras dagligen på ett negativt sätt. En del av förklaringen är i att testningen är hög och det går fort med smittspårningen. Vid sammanträdet var få patienter inlagda för intensivvård men det förändras snabbt. De allra viktigaste faktorerna för att undvika spridning är att hålla distansen till andra människor, att tvätta händerna och att stanna hemma vid minsta symptom. Läget är allvarligt och den snabba utvecklingen oroande.

Det upparbetade vårdbehovet analyseras. Inom cancervården öka produktionen och fler behandlas nu jämfört med samma period föregående år men däremot minskar remisserna, vilket kan vara en orsak av att färre har sökt vård under våren och sommaren på grund av covid -19 pandemin. Den 10 november kommer en rapport från SKR om vårdkön som uppkommit under pandemin.

Investering plan och ram
Tommy Svensson, servicedirektör informerar nämnden om förslag till beslut om ny ram och plan för investeringar som regionstyrelsen ska besluta om. Investeringsramen för perioden 2022-24 fastställs av fullmäktige i juni 2021.

Flera faktorer påverkar investeringsramen och utrymmet för investeringar. Tre större projekt har genererat ökade kostnader med 140 miljoner kronor på grund av oförutsedda komplikationer. Detta har inneburit att andra planerad projekt har fått prioriteras ner och väntar. Fastigheter med BRO (byggnadsrelaterad ohälsa) måste åtgärdas vilket kommer att ske de närmsta åren i både Skellefteå och Lycksele. Däremot finns utmaningar i att uppfylla kravet om robusta sjukhus utifrån Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) villkor. Prioritering av investeringar kommer att behövas framöver och förslag för olika tänkbara scenarios presenteras. Behoven är stora och effekten blir att investeringsramen kommande period behöver höjas.

Ärendet återkommer i § 113.

Kostförsörjning vid Lyckseles sjukhus
Kommunen har sagt upp avtalet om att leverera kost till sjukhuset i Lycksele. Tommy Svensson, servicedirektör informerar nämnden om att arbete pågår med att hitta en övergångslösning. Många frågor återstår dock att reda ut innan beslut kan fattas. Dialog förs med kommunen och externa leverantörer.

Neonatalsjukvård i hemmet
Antti Holsti, verksamhetschef, Jolanta Wroblewska, Frida Sundström och Maria Svedelius presenterar arbetet med att ställa om neonatalvård till god och nära vård i hemmet. Inom Barn och ungdomsvården är god och nära vård är i fokus genom hela kliniken från ledning och genom hela verksamhet vilket är viktigt för att skapa förändring.

Ungefär 10 procent av alla nyfödda skrivs in i neonatalvård och av dessa är 6 procent för tidigt födda vilket innebär en lång tid på sjukhus som inskriven i slutenvården. Patienterna har på slutet av vårdperioden ett mindre vårdbehov, än initial och det har varit fokus vid utveckling av metod för neonatal hemsjukvård.  Modern neonatalvård är familjecentrerad och föräldrarna har en mycket viktig roll i delaktighet av våren av sitt barn. Föräldrarna blir experter på att vårda sitt barn.

Det finns evidensbaserade fördelar med vård i hemmet; anknytningen mellan barnet och dess föräldrar stärks, det stimulerar amningen och den neonatala dödligheten sjunker.

För familjen innebär att vårdas i neonatal hemsjukvård

• att föräldrarna blir de primära vårdgivarna för första gången,
• att föräldrarna är väl förberedda för att vårda sitt barn hemma,
• att föräldrarollen förstärks,
• att anpassat och kontinuerligt stöd fån neonalthemsjukvårdsteamet erbjuds

Under neonatalhemsjukvårdsperioden förbereds såväl föräldrar som BVC personal för övergång till BVC och primärvård.  Överlämning kan ske i hemmet tillsammans med BVC-sköterska. Ca 6.8 barn per dygn skulle kunna få neonatalsjukvård i hemmet jämfört med i dag. Målet är att alla barn som kan vårdas hemma, ska vårdas hemma. Det skulle i sin tur medföra att fler barn med akut behov av neonatal vård kan tas emot på sjukhuset och inte behöva behöver remitteras till andra län. Omställningen ger också möjlighet att ta sig an fler barn från andra regioner. En tydlig organisation för verksamheten krävs och förutsätter inrättandet av två specialistutbildade sjuksköterskor med erfarenhet vilket har möjliggjort. Verksamheten startar 2021.

Samordning av folkhälsoarbetet
Maria Falck, enhetschef för folkhälsa, informerar nämnden om det yttrande som upprättas över remissen "Samordning av Västerbottens folkhälsoarbete en avsiktsförklaring". Länsstyrelsen uppdrogs 2019 att tillsammans med regionen utveckla metoder och arbetssätt för samordning av ett regionalt arbete för en god och jämlik folkhälsa. Arbetsgruppen som leds av länsstyrelsen har upprättat ett förslag till avsiktsförklaring som är på remiss. Inom projektet har folkhälsoarbetets infrastruktur kartlagd. Forskning bedrivs parallellt för att se vilka metoder som är framgångsrika. Syfte med avsiktsförklaringen är att sprida folkhälsoarbetets metoder och arbetssätt. Utbildningsinsatser pågår för ledning och politiker. Arbetsnamnet för satsningen är forum för folkhälsa Västerbotten.

Information från utskotten

Utskott primärvård och tandvård- Jonas Karlberg (V), ordförande, informerar att utskottet förbereder årets sista sammanträde som hålls den 19 november. Fokus är förberedelser och planering av aktiviteter 2021. Vidare genomfördes, i utskottets regi, ett seminarium om Västerbottens folkhälsoundersökningar i oktober som var mycket lyckat. Övriga nämnder och organ inbjöds att delta.

Kenneth Andersson (S) ordförande utskottet för funktionshinder och samråd informerar om att utskottet sammanträder nästa gång den 12 november. Beredning av revidering av arbetsordning för samverkan för brukare och patientföreningar pågår. En viktig del i god och nära vård är att öka delaktighet och inflytande för patienter och brukare. Vidare ska utskottet se över nästa års planering och planera för hur följa sina särskilt riktade uppdrag. Utskottet konstaterar att en lösning för hur sammanträden i regionspensionärsråden ska genomföras behövs då samtliga tillfällen 2020 har ställts in på grund av covid-19.

Utifrån fastlagd investeringsram av fullmäktige har beredning av planen 2021 och även planen och ramen 2022-2025 genomförts. Beredningsprocessen som grund sker via lokalgrupper i vården och fastighetsorganisationen. Planen baserar sig på fastighet och lokalförsörjningsplaner i länet.
Behoven av åtgärder i våra fastigheter överstiger tilldelad ram och därför har prioriteringar av behoven skett utifrån byggnadsrelaterad ohälsa, vårdverksamhet och fastighetsdrift/robusthet.
Prioriteringarna får konsekvenser på arbetsmiljö, vårdeffektivitet och fastighetsdrift/robusthet.
Hälso och sjukvårdens ledning har tagit del av planen och dess konsekvenser, deras rekommendation är att ramhöjningar behöver ske för att tillgodose delar av de prioriterade behoven.
Effekten av planen och ramen 2021-2025 är att vi genomför flertaliga åtgärder som förbättrar arbetsmiljö, vårdeffektivitet och fastighetsdrift/robusthet men samtidigt har vi flera kritiska behov vi inte kan tillgodose utifrån tilldelad ram. Detaljer vilka projekt som avses att genomföras, konsekvenser för de som nedprioriteras återfinns i bilaga 1.