Möte 2024-02-28

Förslag till föredragningslista har upprättat.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Nämnden har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.

Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering. Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts:
Håkan Andersson (C) - Låt HLR-instruktörerna på Kliniskt träningscentrum ta ansvar för uppföljning av alla som fått HLR - HSN 226-2024
Håkan Andersson (C) - Försenad upphandling - HSN 246-2024
Håkan Andersson (C) - Lokalbrister - HSN 247-2024

Enligt program.

Enligt program.

• Månadsrapporten för FVIS-programmet avseende januari 2024 innehåller lägesrapport, information om riskbilden, fördelning av förbrukade medel i förhållande till prognos och budget samt prognos över programperioden.  
• Resursläget är bra inom programmet förutom inom de områden där återtagna vårdresurser har deltagit. 
• Under januari beslutades en ny införandeplan och tidpunkter för införande av Sussa samverkan där region Västerbotten planerar för en driftstart v.42, 2024. Under februari har arbetet fortsatt med att detaljera införandeplanen. 
• En leveransplan från Cambio behövs för att planera regionalt arbete och möjliggöra driftstart.
   

Fråga om att inleda upphandling. Behov finns av att genomföra en upphandling av privata vårdgivare för att utföra distansgranskning av prover. Klinisk Patologi och Cytologi har ett ansvar för att upprätthålla den subspecialiserade cancerdiagnostiken i hela Norra regionen. Verksamheten har även ett fullständigt diagnostiskt uppdrag mot en av de norra regionerna där patologens hela verksamhet drivs av region Västerbotten och regleras via samarbetsavtal.

Klinisk patologi har nationellt en kompetensförsörjningsproblematik. Att upphandla möjlighet till distansgranskning medför mindre risker för förlängda svarstider och försenade cancerdiagnoser/behandlingar. Att upphandla möjlighet till distansgranskning medför även en större trygghet i det diagnostiska ansvar vi har gentemot Norra regionen. Beaktas bör att ytterligare en av regionerna har efterfrågat ett mer långtgående samarbete med region Västerbotten då de skall överta drift av patologiverksamheten som tidigare har varit i privat regi.

Det nuvarande avtalet, som löper fram till 30 juni 2024, har nyttjats enligt sammanställning nedan. Det gäller främst distansgranskning av cytologi-prover inom cellprovsscreeningen. Inget behov har funnits hitintills i år men det kan tyvärr snabbt förändras beroende på bemanningssituationen lokalt.

Sekretess råder.

Thoraxkliniken på Norrlands universitetssjukhus opererar drygt 1000 patienter per år. Hälften av dessa har någon form av hjärtklaffsjukdom som behöver klaffersättningsimplantat eller liknande. De flesta av klaffersättningarna består av konstgjorda klaffar antingen av biologiskt eller kolfibermaterial. Majoriteten av patienterna opereras med öppen teknik via bröstkorgen, ca 25% får numera sin nya klaff via ljumskartärer, sk TAVI. Tidigare avtal löpte ut i januari 2024, ett nytt avtal behöver upphandlas för att fortsatt behandling av svårt sjuka patienter ska kunna ske.

Sekretess råder.

I dag sköts tjänsten av en privat aktör. Nuvarande avtal kan förlängas som längst till mars 2026 och en upphandling behöver påbörjas.

Upphandlingen kommer att ske gemensamt med Region Norrbotten, Region Västernorrland samt Region Jämtland Härjedalen. Region Västerbotten har mandat att genomföra upphandlingen med fullmakt från de andra regionerna.

Tjänsten förväntas bidra till en patientsäker, jämlik, kostnadseffektiv läkemedelsanvändning och läkemedelsförsörjning. Upphandlingen förväntas ersätta avtal med dnr VLL372-2016.

Fråga om att inleda upphandling av en vårdtjänst hos en privat vårdgivare för utredning av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Målgrupp för vårdtjänsten är både vuxna och barn. Då takvolymen i nuvarande avtal på 1000 utredningar beräknas ha uppnåtts i oktober 2024 om regionen fortsätter att köpa i snitt 40 utredningar i månaden, behöver en ny upphandling påbörjas.
Behovet kommer att vara ca 300 utredningar/år, varav ca 200 utredningar för barn och unga samt ca 100 utredningar för vuxna. Årlig kostnad, baserad på kostnader för nuvarande avtal, är ca 11,8 miljoner.

Nuvarande ramavtal tecknades sommaren 2022. Verksamheterna hade vid avtalsstart varit avtalslösa under en längre period och det fanns därför ett större behov av utredningar. Under perioden september 2022 – december 2023 har 618 personer, varav 183 vuxna samt 438 barn och ungdomar, utretts och fakturerats regionen.  Av de åtta leverantörerna som ska avropas enligt avropsordning, har endast fyra leverantörer levererat utredningar. Hanteringen av ramavtalet har varit administrativt krävande då omfattande tid har behövt läggas innan en leverantör åtagit sig uppdragen. Merparten av utredningarna, 438 st, har utförts av leverantör nr 8 har det högsta priset för tjänsten. Det har också varit en omfattande administration av underleverantörer. Leverantörerna har i nuläget 75 godkända underleverantörer.

Årsrapport är hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) samlade uppföljningsrapport för året 2023 till regionfullmäktige. Rapporten innehåller nämndens förvaltningsberättelse inklusive väsentliga händelser och personalförhållanden. Redovisning och analys av måluppfyllelse utifrån nämndens verksamhetsplan, redovisning av de riktade uppdrag som fullmäktige gett nämnden, samt en ekonomisk redovisning och analys. I årsrapporten följs målen som nämnden fastställt med stöd av de indikatorer som beslutats för respektive mål. Av de 23 delmål som riktats till hälso- och sjukvårdsnämnden kommer 1 helt att uppfyllas, 12 delvis uppfyllas och 10 kommer inte att uppfyllas. Samtliga riktade uppdrag redovisas och har i och med denna årsrapportering avslutats.

Tillsynsrapporten är en uppföljning av nämndens tillsynsplan för interna kontroll. För varje kontrolltest som har beslutats i nämndens tillsynsplan redovisas det genomförda kontrolltestet, resultatet av testet, bedömning av resultatet samt åtgärder som har beslutats med anledning av uppföljningen. I tillsynsrapporten redovisas även status för de åtgärder som har beslutats i tillsynsplanen. Till årsrapporten har samtliga kontrolltester genomförts till de risker som Hälso- och sjukvårdsnämnden har identifierat som mest väsentliga att följa upp under 2023.

Allvarliga brister har konstaterats inom ett område, efterlevnad av rutin för hantering av tillbud och arbetsskada i Stella. Över hälften av de tillbud som rapporterats har inte hanterats genom att åtgärd registrerats i Stella, vilket bedöms som allvarligt. Det har skett en tydligt ökning av antalet tillbud som saknar registrerade åtgärder. Åtgärder för att öka kunskap och betona vikt av att tillbud rapporteras och hanteras är pågående. Aktiviteter för att belysa vikt av rapportering samt utbilda både chefer och medarbetare planeras under 2024.

Vissa brister har konstaterats inom några områden. För de flesta görs bedömningen att ingen åtgärd behöver vidtas.

Bland annat har stickprov på upphandlingar avseende jävsdeklaration har genomförts och visade på en viss brist i dokumentation och rutinen kommer att uppdateras så att det blir tydligare.

Jämställdhetsintegrering av beslutsunderlag visar fortfarande på avvikelse i den kvantitativa och kvalitativa uppföljningen. 

Uppföljning att beställaren av vara/tjänst har godkänt utländska fakturor visar fortsatt att det inte finns några avvikelser och att de nya rutinerna fortsatt fungerar väl.

Utvecklingsarbete har skett under de senaste åren som nu innebär att vi är mer träffsäkra kring vilka risker vi ska hantera inom intern kontroll men det är ett arbete som behöver fortsätta.

Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade bedömning är det finns en acceptabel intern kontroll. Sammantaget har arbetet med intern kontroll förbättrats men det finns fortsatt finns brister. Nämnden bedömer att arbetet med att utveckla arbetsprocessen för intern kontroll fortsatt behöver utvecklas.

I enlighet med Region Västerbottens reglemente för intern kontroll tar varje nämnd fram en årlig tillsynsplan för intern kontroll. Tillsynsplanen syftar till att säkerställa att kontrollsystemet i nämndens verksamhet fungerar genom att testa att kontrollaktiviteter som finns i verksamheten för de risker nämnden har prioriterat som mest väsentliga att följa. I tillsynsplanen redovisas även de risker som hanteras aktivt med åtgärdsplaner samt de risker som identifierats men som inte blir fokus under det kommande året.

Kommunstyrelsen i Dorotea och Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att en förstudie gällande gemensam systemledning mellan Region Västerbotten och Dorotea kommun ska genomföras samt att en handlingsplan som beskriver vilka åtgärder som behöver vidtas inkluderas i arbetet. Förstudien kan ses som ett led i den avsiktsförklaring som skrevs 2015 av dåvarande Västerbottens landsting och Dorotea kommun, där organisationerna nu är inne i fas tre samt fortsättningen på det påbörjade arbetet med nytänkande ledning för den nära vården: vård och omsorgssystem för glesbygd i södra Lappland.

Målet är att säkra en god, nära och tillgänglig hälso- och sjukvård och omsorg för medborgarna i Dorotea med utgångspunkt från en gemensam systemledning för hälso- och sjukvård och omsorg. Men en gemensam systemledning skapas bättre förutsättningar för samordning och samnyttjande av befintliga resurser på alla nivåer och risken minskar för olikheter gällande förutsättningar för organisationernas medarbetare.

Angreppsättet som används i förstudien har haft ett ”utifrån in perspektiv” för att först skapa samsyn i vilka behov som styr de vård och omsorgslösningar systemledningen ska ansvara över.  Behovssegmenteringen visar fyra behovsgrupper hos Doroteas innevånare, från vaggan till graven.
Kopplat till behovsgrupperna har sedan optimala samverkande vård och omsorgslösningar designats där utöver målbilden ovan, varit att individerna ska så långt som möjligt få sina behov tillgodosedda, inte eskalera upp i nivå och vid eventuell försämring ska beredskapsplaner finnas. Fyra vård och omsorgslösningar med tillhörande vårdtjänst och vårdlogik kopplas till behoven.

Det finns goda förutsättningar att genomföra de föreslagna vård- och omsorgslösningarna under en pilotperiod och stegvis dra lärdomar och låta den gemensamma systemledningen formas succesivt utefter dem. En viktig utgångspunkt i piloten bör vara att arbeta utifrån en lärande process, där beslut baseras på kontinuerlig kunskapsinhämtning från pilotprojektet för att påverka och förbättra vård och omsorgslösningar samt systemledningens alla nivåer. Piloten föreslås starta mars 2024 till januari 2026 och följa den process och de strategier och aktiviteter som lagts fram i handlingsplanen.

Sedan 1991 har det funnits ett nationellt forskningsregister för celiaki hos barn och ungdomar med data på insjuknandefrekvens (incidens) av celiaki från 1973 och framåt. Syftet med kvalitetsregistret ”Registret för celiaki hos barn och ungdomar” är att fortsättningsvis följa insjuknandefrekvensen men även andra kvalitetsmarkörer i Sveriges regioner med det huvudsakliga målet att följa upp och förbättra vården och uppföljningen av celiaki hos barn och ungdomar. Fokus ligger på hur diagnosen ställs, att utvärdera effekten av och följsamheten till den glutenfria kosten, vilket stöd som erbjuds celiakipatienter och hur livskvaliteten påverkas hos barn och ungdomar med celiaki.

Bakom det tänkta registret står Barnläkarföreningens celiakiarbetsgrupp tillsammans med Svenska celiakiförbundet (patientorganisationen) som även finansierar uppbyggnaden. NPO Barn och ungdomars hälsa har uttryckt sitt stöd för ett register. Kontakt har etablerats med Register Centrum Norr/ FOUI-staben för teknisk implementation och förvaltning och ett kostnadsförslag har tagits fram.

Nationell insamling i kvalitetsregisterdata regleras i patientdatalagen kap 7. hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås att utgöra nationellt personuppgiftsansvarig myndighet för registret.

Enligt interna riktlinjer har förankring skett i professionsföreningar, Nationellt programområde för barn och ungas hälsa samt föredragits nationellt i SKRs samverkansorgan mellan registercentrumorganisationer RCO-SAM.

Olof Sandström, överläkare vid Barn- och Ungdomscentrum vid Region Västerbotten föreslås vara registerhållare.

I Region Västerbotten finns idag endast möjlighet till sprutbyte i Umeå. Behovet finns dock i hela länet. Region Västerbotten har ambition att bedriva en jämställd och jämlik vård för alla invånare med goda livsvillkor för alla. Arbetet med att förebygga ohälsa och sjukdom hos hela befolkningen inkluderar personer som injicerar droger. Detta innebär att behov av sprutbytesmottagningar för denna patientgrupp behöver mötas över länet genom etablering av sådan verksamhet med förslag på start i Skellefteå.

Det finns två huvudsakliga syften med sprutbytesverksamhet:
-att förebygga spridning av blodburna infektioner såsom Hepatit B/C och HIV
-att få möjlighet att få motivera den enskilde till vård och behandling för sitt missbruk

Internationella studier har visat att sprutbyten minskar incidenten av Hepatit och HIV, minskar mängden oriktigt förvarade kanyler ute i samhället, att de är kostnadseffektiva och inte ökar missbruk eller brottslighet.

Att inrätta en sprutbytesmottagning i Skellefteå innebär initiala likväl som löpande kostnader. I förlängningen uppskattas dock kostnaden att utjämnas genom minskat antal infektioner som kräver behandling inom sjukvården.

Inrättande av en sprutbytesmottagning i Skellefteå är angeläget. Inför ett slutgiltigt beslut om inrättande behöver exempelvis hälsoekonomisk analys, organisatorisk placering och finansiering beaktas.

Funktionsrätt Västerbotten, som samlar ett stort antal patient-och funktionshinderföreningar i länet, har under många år varit en aktiv samverkanspart till Region Västerbotten i funktionshinderpolitiska frågor. Samverkan har varit betydande för tidigare landstingets och numera regionens verksamheters utveckling.

I samband med att Funktionsrätt Västerbotten firar 60 år vill Hälso-och sjukvårdsnämnden uppmärksamma detta genom en gåva.

Regionen får årligen statsbidrag för de nationella minoritetsspråk som regionen är förvaltningsområde för. Statsbidrag ska, enligt förordningen (2009:1299), användas till de merkostnader som uppkommer i regionen med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och till åtgärder för att stödja användningen av de språk som man är förvaltningsområde för. Användandet av statsbidraget ska också ske i samråd med de nationella minoriteterna.

Föreningarna har tidigare haft möjlighet att söka bidrag från statsbidraget för aktiviteter som stöttat deras språk och kultur. Möjligheten att söka bidrag har pausats för att utvärdera denna insats.

Utvärdering av insatserna har gjorts och regionen har även undersökt hur andra regioner och kommuner använt statsbidraget, samt rådfrågat regionens jurist i ärendet. När all information tagits fram har samråd i ärendet skett med de nationella minoriteter som berörs.

De statsbidrag som beviljats till en förening når oftast enbart de föreningsaktiva medlemmarna, och inte de nationella minoriteter som inte är med i någon förening. De är inte så många regioner kvar som fortfarande beviljar bidrag till enskilda föreningar, utan regionerna satsar i stället på att förbättra den egna verksamheten eller tillsammans med andra aktörer ekonomiskt stödja bredare insatser.

Regionen föreslår därför att möjligheten att söka bidrag till nationell minoritetsföreningen avslutas, till förmån för att förbättra regionens egen verksamhet och tillsammans med andra aktörer kunna stödja bredare insatser. Vid samråd med de nationella minoriteterna som regionen är förvaltningsområde för, lämnades synpunkter att de är positiva till att regionens insatser når fler, även om insatser till föreningarna tidigare också varit uppskattade.

Fastighetutvecklingsplanen och lokalförsörjningsplanen fastslår att en ny byggnad för somatiska vårdavdelningar i Skellefteå är förutsättningen för en modern vård.

En förstudie för Skellefteå nya vårdbyggnad har förstudie genomförts i fas 0 under ledning av vårdens projektledare tillsammans med arkitekt, lokalplanerare och med deltagare från vårdverksamheter. Till förstudien har det arbetats fram lokalförteckningar, verksamhetsbeskrivningar samt prioriterade samband och flöden.
Förstudien presenterades för den strategiska styrgruppen ”Skellefteå nya vårdbyggnad” 2023-12-14 där den strategiska styrgruppen rekommenderar att inriktningsbeslut tas enligt förordat alternativ utifrån förstudierapport. Rekommendation från förstudien är att bevilja investeringsmedel för framtagande av programhandling i Fas 0 och att projektera en systemhandling enligt investeringsplan samt ett inriktningsbeslut för byggnation av ny vårdbyggnad enligt förordat alternativ ”Kamlösning med central gård”.

Plan för kris- och katastrofmedicinsk beredskap lägger grunden för regionens arbete med krisberedskap och civilt försvar. Syftet med planen är att beskriva regionens kris- och katastrofmedicinska beredskapsorganisation med dess roller, ansvar och uppgifter före, under och efter en särskild händelse eller samhällsstörning.

Region Västerbotten har att tillämpa gällande lagar, föreskrifter och andra krav inom området så att den kris- och katastrofmedicinska beredskapen kan upprätthållas. Detta regleras bland annat i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22) samt i lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH, 2006:544). Denna plan gäller för mandatperioden 2023-2026 och omfattar både hanteringen av särskilda händelser samt extraordinära händelser. Därmed svarar planen upp mot ovan nämnda lag och föreskrift.

Planen beslutas i regionstyrelsen (RS), men tillstyrks innan dess i hälso- och sjukvårdsnämnden samt regionala utvecklingsnämnden. Den förankrats även i hälso- och sjukvårdsledningen på tjänstepersonnivå. Planen har utarbetats av den regionala och lokala beredskapsfunktionen i samråd med bland annat TiB-funktionen (tjänsteperson i beredskap), KiB-funktionen (kommunikatör i beredskap) och Ambulanssjukvården Västerbotten. De har involverats och delgett sina synpunkter baserade på erfarenhet och expertis.  Arbetet har fokuserat på att utforma planen så att den föreslagna krisberedskapsorganisationen har förutsättningar att fungera för hela regionen i ett långsiktigt perspektiv.

Den nuvarande planen har genomgått en enklare revidering med fokus på att uppdatera bilder och formalia samt anpassa till vissa nationella förändringar i organisationsstrukturen för det svenska civila beredskapssystemet. De huvudsakliga förändringarna sedan förra versionen är följande:
- Grafiskt har bilder uppdaterats och tillkommit
- 3.1.1 stycket har anpassats till det nya svenska civila beredskapssystemet 
- 4.1 det regionövergripande arbetet med förmågeutveckling har beskrivits
- 4.2 identifierade risker och samhällsviktig verksamhet har uppdaterats utifrån senast genomförda risk- och sårbarhetsanalys
- 4.3.2 formuleringen för funktionen Beredskapsöverläkare har reviderats till förmån för den uppdaterade rollbeskrivningen.
- 4.4 stycket om utbildning har kortats ned med en hänvisning till regional utbildnings- och övningsplan.
- 5.9 stycket om beredskap vid CBRN-händelse har kortats ned med en hänvisning till riktlinje för CBRN.

Regionfullmäktige beslutade den 22 november 2023 om regionplan och budget 2024-2027. I planen har regionfullmäktige beslutat om följande uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden;

• Formalisera arbetet med att minska hyrberoendet
• Identifiera och ta fram förslag på samordnade funktionella aktiviteter mellan förvaltningarna och i norra sjukvårdsregionen i syfte att minska administrativa kostnader
• Identifiera och initiera ett fokusarbete för att förbättra tillgängligheten vid valda enheter
• Minska tjänsteresandet för Region Västerbotten med 15 procent i jämförelse med år 2023
• Stärka vår ledning och styrning genom att tydliggöra och förankra verksamhetsstyrningens innehåll, starta upp implementering enligt identifierade delaktiviteter 2024
• Utveckla samspelet mellan sjukhusvården och primärvården i syfte att stödja omställningen till nära vård
• Arbeta systematiskt utifrån ett etiskt perspektiv med prioriteringar för minskad vårdkonsumtion

Centrala ledningsgruppen har upprättat uppdragsdirektiv som fastställs av regiondirektör. Eftersom uppdragen är delvis riktade till flera nämnder har samordning mellan förvaltningarna skett genom uppdragsdirektiv inför detta beslut, bilaga 1-6 Det är av största vikt att koordinering mellan förvaltningar och nämnder sker löpande för att uppdragen ska kunna utföras på bästa sätt.

Arbetet med att minska tjänsteresandet pågår och fortsätter i enlighet fjolårets arbete.

I två av uppdragen har tolkningar och förslag till målsättningar klargjorts, de är
- Minska hyrkostnaden till 4% av den egna personalkostnaden, det innebär en minskning av 20% mot dagens nivå
- Förbättra tillgänglighetssiffrorna av utprovning av hörapparater och ögonoperationer med 20%, öppna upp 25 vårdplatser för valda opererande enheter på NUS

Hälso-och sjukvårdsnämnden beslutade den 21 december 2023 om nämndplan och budget 2024. I planen har nämnden beslutat om följande uppdrag till hälso-och sjukvårdsförvaltningen;

• Utreda hur Region Västerbotten kan förbättra vård och behandling för våldsutsatta i hela länet. Behandlingen ska utgå från våldet som personen är eller har varit utsatt för
• Uppdra till hälso-och sjukvårdsledningen och berörda verksamheter och staber i regionen att arbeta fram en strategi för universitetssjukvård
• Uppdra till hälso- och sjukvårdsförvaltningen att genomföra en kartläggning av kvinnosjukvård i länet
   

Hälso- och sjukvårdsdirektören har upprättat uppdragsdirektiv för ovanstående uppdrag.

Uppdragen till nämndens beredningar redovisas i delårs- och årsrapport.

Av reglementet för hälso- och sjukvårdsnämnden, som fastställdes av regionfullmäktige den 29-30 november 2022 § 170, framgår det att det ska finnas ett arbetsutskott som ska bestå av nämndens presidium.

Arbetsutskottet ansvarar för beredning av ärenden till nämnden. Det gäller ärenden som inte beretts av någon beredning. Utskottets övriga uppgifter framgår av uppdragsbeskrivningen.

Nämnden beslutade om arbetsutskottets uppdragsbeskrivning den 30 mars 2023. Efter antagandet har önskemål om att kallelse med handlingar skickas fem dagar i stället tre dagar. Sammanträdesplanen för 2024 är anpassat efter att kallelse skickas fem dagar innan arbetsutskottets sammanträde.

Nämnden återremitterade ärendet i december för att layout ska enas med övriga uppdragsbeskrivningar.

Förslag till uppdragsbeskrivning för beredning för primärvård och tandvård. I uppdragsbeskrivningen ingår uppgifter, ansvarsområde samt arbetsformer. 

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att återremittera beredningens uppdragsbeskrivning vid sitt sammanträde i december för att lyfta ut de årliga uppdrag som beredningen erhåller och som redan framgår i nämndplanen. 

Förslag till uppdragsbeskrivning för beredningen för funktionshinder och samverkan  har upprättats. I uppdragsbeskrivningen ingår uppgifter, ansvarsområde samt arbetsformer. 

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att återremittera beredningens uppdragsbeskrivning vid sitt sammanträde i december för att lyfta ut de årliga uppdrag som beredningen erhåller och som redan framgår i nämndsplanen. 

Under beredningen har förvaltningen lämnat förslag på ytterligare förändringar i uppdragsbeskrivningen.  
 

Birgitta Burström (L) lämnade in en motion med rubriken Satsa på en kvällsöppen hälsocentral i nära anslutning till Skellefteå lasarett, vid regionfullmäktige den 21 februari 2023. I motionen föreslås att man planerar för en kvällsöppen hälsocentral i nära anslutning till Skellefteå lasarett. 

Ett motionssvar har upprättats. 

Hans-Inge Smetana (KD) och Betty-Ann Nilsson (KD) lämnade in en motion med rubriken Lycksele lasaretts styrning, vid regionfullmäktige den 21 februari 2023. I motionen föreslås att utreda och införa möjligheten för personalen att få det fulla ansvaret som en intraprenad innebär.

Ett motionssvar har upprättats.

Ulf Wahllöf (M) lämnade in en motion med rubriken Tiopunktsprogram för att vända utvecklingen av primärvården i region Västerbotten, vid regionfullmäktige den 21 februari 2023. I motionen föreslås att genomföra en bred och genomgripande primärvårdsreform för primärvården i Västerbotten enligt motionens intentioner med särskilt fokus att varje specialist och ST-läkare i allmänmedicin garanteras en blandad lista med ett fast och oföränderligt listtak om 1 100 invånare per distriktsläkare samt 550 invånare per ST-läkare. 

Ett motionssvar har upprättats.

Maria Lundqvist-Brömster (L), Lars Jacobsson (L) och Birgitta Burström (L) lämnade in en motion med rubriken Vaccination mot TBE, vid regionfullmäktige den 19 september 2023. I motionen föreslås att Region Västerbotten inför en subvention av TBE-vaccinationer för att förebygga mänskligt lidande och ge jämlika förutsättningar för alla västerbottningar att skaffa ett skydd mot TBE.

Ett motionssvar har upprättats.

Petter Nilsson (SD), Linda Strandberg (SD), Katrin Larsson (SD), Lars Forsgren (SD), Jimmy Frohm (SD), Mikael Jonsson (SD) lämnade in en motion med rubriken Avpolitisera psykiatrin vid regionfullmäktige den 19 september 2023. I motionen att utreda att säga av sig ansvaret för den nationella högspecialiserade vården på området utredningar för könsdysforin.

Ett motionssvar har upprättats.

Beslut fattade av arbetsutskottet på delegation av nämnden
§ 9 Kurser och konferenser 2024. HSN 30:1-2024.
Ärendegrupp 2.1.1

Beslut fattade av ordförande på delegation av nämnden.
Ordförandebeslut - Beslut om avbrytande. HSN 1008:9-2022.
Ärendegrupp 1.1
Ordförandebeslut - Beslut om att återuppta upphandling. HSN 1008:10-2022.
Ärendegrupp 1.1

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation.
Förteckning.

Beslut fattade på vidaredelegation
Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och sjukvårdsdirektören.
Förteckning.