•   1

    Program

  •   2

    Justering

  • Förslag till föredragningslista har upprättats.

  • Barn- och ungdomspsykiatrin har under en längre tid haft svårigheter att uppnå vårdgarantin. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade vid sammanträdet den 19 februari att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram en handlingsplan för att nå vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin, samt en rapport om arbetet utifrån gemensamma behandlingsriktlinjer. Vid dagens arbetsutskott avrapporteras en kort skriftlig statusrapport. Vid hälso- och sjukvårdsnämnden sammanträde den 25 mars återrapporteras uppdraget i sin helhet.

    Bilagor

  • I enlighet med hälso- och sjukvårdsnämndens reglemente ska nämnden säkerställa representation från regionstyrelse och regional utvecklingsnämnd i samverkansarbetet med funktionshinderrörelsen. Val sker i respektive nämnd.

    Hittills har alla ledamöter i utskottet för funktionshinder och samverkan säkerställt representation. I och med ovanstående val sker även val av representanter från hälso- och sjukvårdsnämnden.

    Vidare har Tobias Gillberg (C) inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ledamot i utskottet för primärvård och tandvård.

  • Revisionen har den 11 november 2019 överlämnat ”Uppföljande granskning av hanteringen för lönetillägg” med underliggande rapport 1/2019, till Hälso- och sjukvårdsnämnden.

    Revisorernas sammanfattande analys är att Hälso- och sjukvårdsnämnden inte har haft en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av lönetillägg.

    Mot bakgrund av missiv och rapport rekommenderar revisorerna följande:

    •Säkerställ att verksamheten följer beslutade regler och rutiner för hantering av lönetillägg.

    •Utred möjligheten att förbättra i lönesystemet så att det blir en tydligare styrning, uppföljning och kontroll av lönetillägg.

    •Säkerställ att ansvariga chefer återanmäler beslut om lönetillägg.

    •Säkerställ att styrelsen och nämnden får en tillräcklig uppföljning av utvecklingen av lönetillägg.

    •Säkerställ att det finns dokumenterade riskanalyser för hanteringen av lönetillägg.

    Förslag till yttrande har upprättats. Av yttrandet framgår att Hälso- och sjukvårdsnämnden instämmer helt i de synpunkter som revisorerna framfört. Planerade åtgärder mot bakgrund av revisorernas samtliga rekommenderade åtgärder kommer att vidtas, några initierades redan innan en fördjupad granskning av området beslutades.

    Bilagor

  • Med anledning av att regionresan 2020 infaller 2-4 september måste Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 2 september flyttas. Nytt datum 8 september 2020 föreslås.

    Bilagor

  • Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett underskott mot budget efter februari på 62 miljoner kronor. Kostnadsutveckling, jämfört med motsvarande period föregående år, uppgår till 1,6 procent. Huvuddelen av underskottet hänförs till personalkostnaderna, vilka redovisa en avvikelse mot budget på 54 miljoner. Övriga poster med stora negativa underskott utgörs av läkemedel med 8 miljoner kronor och hjälpmedel med 4 miljoner kronor. Vårdintäkterna redovisar ett överskott mot budget på 21 miljoner kronor.

    Vid arbetsutskottets beslutades att till nämndens sammanträde uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören:

    Med anledning av de redovisade budgetunderskotten efter februari ska redogöras för vilka åtgärder tandvården, närsjukvårds- och länssjukvårdsområdena genomförts för att klara budget, samt vilka ytterligare åtgärder som planeras vidtas för att klara respektive budget. Detta ska redovisas vid HSN:s sammanträde i mars.

    Förvaltningsledningen ska för HSN i mars redogöra för sin plan för att klara de ekonomiska målen.

    Bilagor

  • Hälso- och sjukvårdsnämnden ser allvarligt på den rådande ekonomiska situationen, och konstaterar att det omställningsarbete som genomförs för att nå en ekonomi i balans är omfattande. Omställningen för hållbar ekonomi är en nödvändighet för att dels skapa förutsättningar för den omstrukturering av vården som behövs utifrån ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och dels för att nå balans mellan de resurser som krävs för att klara uppdrag och de resurser som står till förfogande. Det finns en utmaning i en framtida behovsbild med större andel äldre i befolkningen med mer komplex sjukdomsbild. Detta tillsammans med svårigheter att tillgodose behovet av kompetenser kommer att kräva utveckling av hälso- och sjukvården som kan möta befolkningens behov på ett ändamålsenligt sätt. Nya arbetssätt och utvecklad digitalisering är några viktiga beståndsdelar i omställningen till god och nära vård. De strategier och prioriteringar som föreligger på kort och lång sikt är kopplade till den omställningsplan som tagits fram under 2019 och utgörs av


    - Minska kostnadsutvecklingen
    - Anpassa närvarotid till bemanningsmål
    - Minska kostnaderna för inhyrd personal med målet att bli oberoende av hyrpersonal
    - Införa produktions- och kapacitetsstyrning
    - Effektivisera vårdprocesser och standardiserade vårdförlopp
    - Utveckla arbetet med digitala lösningar
    - Utveckla god och nära vård
    - Genomgripande översyn av jourlinjer och jourarbete
    - Översyn av medicinskt material, diabeteshjälpmedel och läkemedel


    En omstrukturering av vården är nödvändig för klara att möta befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Till det behövs en förbättring av tillgängligheten, en ökad samverkan med kommuner och andra närliggande intressenter. Det är också viktigt att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande arbete. Att ha kompetenta resurser i en attraktiv arbetsmiljö som präglas av tydliga uppdrag som genomsyras av god planering är andra viktiga beståndsdelar.

    För att klara det uppdrag som regionen har som ansvarig för norra regionens högspecialiserade vård är det viktigt att ligga i framkant i fråga om medicinsk utveckling som levererar vård av god kvalitet. Att dessutom göra det till en kostnad som inte är högre än vad andra med motsvarande uppdrag har är en utmaning i sig med hänsyn till de strukturella förutsättningarna som föreligger i form av stora avstånd och en förhållandevis liten befolkning för uppdraget.

    Sammanfattningsvis vill hälso- och sjukvårdsnämnden understryka att de utmaningar som beskrivits ovan kommer att kräva ett långsiktigt och uthålligt omställningsarbete. De åtgärder som beskrivs förutsätter delvis omfördelningar och förändringar i nämndens uppdrag för att kunna genomföras inom gällande ekonomiska ramar. En översyn av nämndens uppdrag i form av utbudsbegränsningar och strukturförändringar kommer sannolikt att bli nödvändig. Det behöver därför finnas beredskap för detta i det fall ytterligare medel inte kan omfördelas till nämndens verksamheter.

  • Nya kostnadsutjämningen innebär att Region Västerbotten erhåller en ökad intäkt på 225 miljoner kronor för 2020 och de kommande åren ytterligare ökade intäkter på cirka 40 miljoner kronor. Prognosen för skatteintäkter är 12 miljoner kronor högre och läkemedelsbidraget är 40 miljoner högre än tidigare prognoser. En del av ändringarna av statsbidraget följer den kommunala finansieringsprincipen och innebär ett ökat uppdrag som finansieras via generella statsbidrag med 17 miljoner kronor.

    Sammanfattningsvis innebär de nya prognoserna att skatteintäkterna, generella statsbidraget och läkemedelsbidraget ökar år 2020 med 294 miljoner kronor. Ökade medel för kostnadsutjämningen fördelas till verksamhet som är beslutad eller underfinansierad samt till projektet för framtidens vårdinformationssystem (FVIS). Inriktningen är att kostnaderna inte ska öka förutom för FVIS projektet.

    Fullmäktige har fastställt att hälso- och sjukvårdsnämnden erhållit en ökad budget på 141,7 miljoner kronor och uppdrar till nämnden att fördela anvisad ram till olika ansvarsområdena och kostnadsposter.

    Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar:

    Fördelning av tilläggsbudget 2020 fastställs.

    Arbetsutskottets behandling

    Vid arbetsutskottets sammanträde yrkade Kjell Bäckman (V) på följande:

    I första stycket justeras summan från 80 till 60 miljoner och ett nytt andra stycke läggs till. Allt enligt nedanstående. HSN fördelar till förvaltningen enligt nedan: Inom sjukhusverksamheten återfinns underskottsproblem bland annat inom direkta produktionskostnader som nya dyra läkemedel, medicinskt material samt diabeteshjälpmedel. Utökad tjänst som hjälpmedelsstrateg ska rymmas inom den ökade budgeten. Ökad finansiering för dessa poster erhålls med 60 miljoner kronor. För att driva på omstruktureringen av vården och utvecklingen av den nära vården avsätts 20 miljoner kronor. Pengarna ska användas bl.a till följande:

    • Stärka första linjens vård och behandling av barn och unga med psykisk ohälsa.
    • Vård och rehabilitering av äldre multisjuka, i syfte att stärka hemgång från slutenvård och undvika återinläggning.
    • Starta verksamhet för mottagande och behandling av ME/CFS-patienter.
    • Beredskap för behov i samband med nya riktlinjer gällande förlossningsvården.
    •  Förstärkning av 1177.
    • Oförutsedda utgifter.

    Tabellen justeras i konsekvens med ovanstående, vilket innebär att Medicinskt material ändras till 38,3 mkr, Läkemedel ändras till 31,7 mkr. Dessutom läggs till hälso- och sjukvård gemensamt en ny post, Utveckling av den nära vården, med 20 mkr.

    Arbetsutskottet beslutade överlämna ärendet till hälso- och sjukvårdsnämnden för beslut.

  • I enlighet med riktlinjer för intern kontroll i Region Västerbotten ska styrelser och nämnder varje år ta fram en internkontrollplan för styrelsens eller nämndens verksamhet.

    Som underlag till planen genomförs en riskanalys för att identifiera de största riskerna för att inte uppnå ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, tillförlitlig information och rapportering om verksamheten samt följsamhet till lagar och regler. Vid riskanalysen görs en värdering av sannolikheten att en risk kommer att inträffa samt vilken konsekvens detta skulle få för verksamheten. När sannolikheten och konsekvensen har bedömts räknas riskvärdet (sannolikhet x konsekvens) ut. Riskanalys beslutades av hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 5 december 2019.

    Med riskvärdet som underlag har förslag på kontrollaktiviteter tagits fram. Kontrollaktiviteterna är avgränsade och specifika mätningar eller avstämningar som genomförs för att få information om, följa och förebygga de risker som prioriteras. I internkontrollplanen fastställs även vilken metod som ska användas för att genomföra kontrollen, vilken funktion som ansvarar för att genomföra och rapportera kontrollen samt när den ska återrapporteras till nämnden.

    Förslag till plan för intern kontroll 2020 inklusive riskanalys har upprättats

  • Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställde nämndens delegationsordning 2019-05-23, § 79.

    Under punkt 3 i delegationsordningens innehållsförteckning, delegation till hälso- och sjukvårdsdirektören, finns förslag på följande tillägg.

    Delegation till hälso- och sjukvårdsdirektören.

    3.1.11. Besluta i frågor om införande av nytt läkemedel eller ny medicinsk terapi
    3.1.12. Beslut i ärenden om fysioterapiersättning och läkarvårdsersättning
    3.6.13. Förhandla och besluta enligt gällande arbetsrättslig lagstiftning om förhandlingsrätt inom nämndens uppdrag
    3.6.14. Beslut i ärenden om justering av löneskuld

  • Under förutsättning att regionfullmäktige beslutar om ändrade ramar för regionfullmäktige till
    3 227 miljoner kronor för 2020 fastställer styrelsen nya ramar per område. Den ökade budgeten på 153 miljoner kronor förklaras av budgetförstärkning från nya kostnadsutjämningen, läkemedelsbidraget och nya regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen.

    Sammanlagt förstärks primärvårdens beställarbudget med 40,3 miljoner kronor. Utökningen fördelas i ersättningsmodellen Hälsoval med 22,2 miljoner kronor, tilläggsuppdrag till hälsocentraler med 19,5 miljoner kronor och till beställaren centralt med 2,7 miljoner kronor. Glesbygdsmedicin flyttas till FoU-staben inom hälso- och sjukvårdsförvaltning med budget 4,1 miljoner kronor.

    Tilläggsuppdrag
    - Budgetförstärkning med 7,5 miljoner kronor till slutenvårdsplatser som bedrivs på sjukstugorna på sju orter. Fördelning per sjukstuga samordnas mellan beställaren och verksamheten.

    - Samhällsrummen på 8 orter övergår till ordinarie verksamhet 2020 och budget för driftkostnader fördelas med 150 tusen kronor per samhällsrum, totalt 1,2 miljoner kronor.

    - Förstärkt primärvård (PRIMO), som finns i Umeå, ska etableras i Lycksele och Skellefteå och utökad budget tilldelas med 2,2 miljoner kronor. Vilka hälsocentraler som verksamhet ska tillhöra samordnas mellan beställaren och verksamheten.

    - Budgettillskott för klinisk undervisningsmottagning (KUM) erhålls med 4,5 miljoner kronor som fördelas till hälsocentralerna Backen, Anderstorp och Storuman med 1,5 miljoner kronor vardera.

    - Samordningskoordinator rehabiliteringsprocess och myndighetssamverkan för fyra hälsocentraler tillskapas som erhåller tilläggsuppdrag. Ersättning på 250 tusen kronor per hälsocentral ska finansiera del av tjänst och driftkostnader.

    - Budgettillskott på 2 miljoner kronor, fördelas för satsning på första linjen i områden med socioekonomisk profil. Förstärkning av hälsa, lärande och trygghet (HLT) kring barn och ungdomar vid tre hälsocentraler inom Umeå. Vilka hälsocentraler som verksamhet ska tillhöra samordnas mellan beställaren och verksamheten.

    - Kallelsekansli för cervixcancerprevention finansieras med 1,1 miljoner kronor. Verksamheten ska tillhöra mödra- och barnhälsovården.
    Övrigt/centralt
    Samordning och administration av beslutstöd, medicinska riktlinjer och handlingsöverenskommelser för primärvård som benämns Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK) finansieras med 1,5 miljoner kronor och läggs inom beställaren centralt. HPV vaccin för pojkar hanteras centralt inom beställarenheten och budgeten ökas med 1,2 miljoner kronor.

    Bilagor

  • Region Västerbotten har under 2019 fortsatt det etablerade systematiska arbetssättet för att följa upp och förbättra patientsäkerheten.

    Kompetensförsörjningen är ett problem i Västerbotten precis som i övriga regioner vilket bidrar till att vårdplatser inte kan hållas öppna. Tillsammans med samordningsfrågor för att uppnå en god och sömlös vård är det två stora utmaningarna för patientsäkerheten. Under 2019 har både planerade och akuta omflyttningar/ombyggnationer gjorts vilket involverat resurser från Vårdhygien för att minska patientsäkerhetsrisker, dessutom har det inneburit en belastning på medarbetarnas arbetsmiljö.

    För att systematiskt följa hur patientsäkerheten fungerar görs regelbundna mätningar av korrekt läkemedelslista, vårdrelaterade infektioner, följsamhet till basala kläd- och hygienrutiner och förekomst av trycksår.

    Datakvalitet har säkerställts och återstart av IT-systemet Infektionsverktyget, som kontinuerligt mäter antibiotikaförbrukning och vårdrelaterade infektioner för varje patient, genomförts under 2019. Analys av data från Infektionsverktyget 2016 - 2019 visar att de vårdrelaterade infektionerna minskat över tid.

    Nedgången i följsamheten i de basala hygien- och klädrutinerna fortsätter. Detta trots ett antal aktiviteter som vidtagits under året för att förbättra resultatet. Förekomst av trycksår har ökat något men samtidigt finns en minskning av de allvarligaste trycksåren. Korrekt läkemedelslista visar på ungefär samma resultat för sjukhusvården men även en förbättring inom primärvården, dock är det inte så många enheter inom primärvården som deltar i mätningen. Antalet utlokaliserade patienter har minskat enligt data som rapporteras till SKR.

    I punkprevalensmätningen som genomförs under en höstvecka mäts förekomst av trycksår, fall och nutritionsproblem samt vidtagna åtgärder. Resultatet visar på en variation mellan och inom sjukhusen och sjukstugorna, när det gäller systematiskt patientsäkerhetsarbete. Positivt är att nutritions- problematik uppmärksammats i högre utsträckning och förebyggande insatser har satts in. Resultaten ligger sedan till grund för verksamheternas förbättringsarbeten och resultaten diskuteras i patientsäkerhetsdialogerna med verksamheterna. I dessa tas också upp vilka typer av avvikelser och klagomål som enheten har och hur man arbetar med dem för att göra förbättringar.

    Bilagor

  • Beslut/Yttranden som fattats med stöd av delegation

    Arbetsutskottets protokoll 13 mars 2020

    Utskott för primärvård och tandvård, protokoll 20 februari 2020

    Utskott för funktionshinder och samverkan, protokoll 26 februari 2020

    Beslut fattade av hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande

    Virologi och cytologi, cervixcancer. Fastställande av upphandlingsdokument

    Dosdispensering, öppenvård. Fastställande av upphandlingsdokument

    Beslut fattade av hälso- och sjukvårdsdirektören

    Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation. Förteckning.

    Beslut fattade med stöd av vidaredelegation

    Områdeschefs, verksamhetschefs beslut som fattats med stöd av vidaredelegation. Förteckning.

    Bilagor

  • Till hälso- och sjukvårdsnämnden sammanträde har följande handlingar inkommit:

    Revisionsplan för år 2020, HSN 307-2020

    Meddelande från styrelsen nr 4/2020. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner om strategi för genomförande av vision e-hälsa 2025, HSN 250-2020

    Bilagor

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.