Möte 2025-01-20

Hälso- och sjukvårdsnämnden
11:00 - 12:00 Digitalt
  • HSN

    Tidpunkt Information Föredragande/inbjudna
    11:05-11:30 Investeringsärenden  Johan Gammelgård direktör, Magnus Håkansson controller, Fredrik Wirenblad verksamhetschef,  Marie Rodling Wahlström strateg
  • Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 20 januari 2025 får personalföreträdare närvara vid hela eller del av nämndens sammanträde och samtliga ärenden undantaget ärende som rör upphandling där sekretess råder. Personalföreträdarna har rätt att delta i hälso och sjukvårdsnämndens överläggningar men inte i besluten. Vidare har personalföreträdare inte rätt att lägga förslag eller få sin mening noterad i protokollet.

  • Förslag till föredragningslista har upprättat.

  • Håkan Andersson (C) justerar protokollet tillsammans med ordförande. 
    Justeringen sker digitalt den 22 januari. 

  • Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Nämnden har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

    Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet. Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering.

    Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

    Följande initiativärenden har anmälts:

  • Investeringsplanen innebär en utökning med ca 519 miljoner kronor totalt sett, i jämförelse med beslutad investeringsplan 2024-2027. Detta med anledning av prognosförändringar i fastighetsprojekten NNL och SNV. Utöver det har mindre justering mellan investeringsområde fastighet och IT föreslagits, med 10 miljoner kronor/år.

    Följande projekt senareläggs ytterligare, i jämförelse med tidigare plan:

    •  NUS By 10F (senarelagd, färdigställs kring årskifte 2030/2031): Påverkan för Neurointensivvård/Neurokirurgisk intensivvård. – lokaler (Kan riskeras att bli tomställda i väntan på genomförande)

    •  NUS By 23 (senarelagd, genomförs 2030-2034): ”Gamla psykiatrihuset” Planeras för Infektion och Medicinklinikerna.  –  flertalet lokaler/våningsplan är tomställda i väntan på genomförande.

    Det finns ett stort behov av investeringar i MT-utrustning de kommande fyra åren baserat på investeringsäskanden, men även en osäkerhet avseende genomförbarhet. Detta främst beroende på rådande berednings-/upphandlings-/ samt leveranstider.

    Under planperioden är det fortsatt fokus på digitalisering av regionens interna arbetsprocesser, ökning i mobilt arbetssätt och invånartjänster. Detta kräver tillsammans med ökat behov av lagringskapacitet, fortsatta investeringar i modernisering av infrastrukturen, framför allt server, nät- och säkerhetskomponenter.

    *Strategisk satsning avseende mobilt nätverk finansieras till största del via EU-bidrag. Nettoinvestering ca 20 mkr i jämförelse med 80 mkr i plan 2024-2026.

    Planerade investeringar inom hjälpmedel uppgår totalt till 136 miljoner kronor för åren 2025-2028.


    Verksamhetsservice

    Exempel på utrustningar som innefattas inom investeringsområdet är bland annat torktumlare, truckar, skurmaskiner och tvättmaskiner. Under planperioden uppgår investeringarna till 8 miljoner kronor.

    Totalt uppgår investeringar inom regional utveckling till totalt fyra miljoner kronor för planperioden. Främst avser det investeringar i konst inom ramen för regionens konstverksamhet. I övrigt ligger i planen löpande reinvesteringar, exempelvis i teknik för filmverksamheten. 

    •       Nyupplåning kommer att vara nödvändigt under planperioden

    •       Storleken på nyupplåningen beror verksamhetens resultat

    •       Med ett verksamhetsresultat i enlighet med budget: Nyupplåning med omkring 400-500 Mkr

    Bilagor

  • Investeringsbehovet kommande planperiod påverkas kraftigt av två stora projekt, Skellefteå nya vårdbyggnad (SNV) och Nus Norra Labhus (NNL). Förstudier är genomförda och redovisar alternativ för byggprojektens utformning samt prognostiserade totalkostnader för genomförande. Aktuell prognos för SNV är 1,9 miljarder och NNL 1,2 miljarder kronor efter föreslagna prioriteringar. Fördjupade och förfinade utredningar genomförs i kommande processteg där beräkningarna blir alltmer exakta.
     
    En utredning som visar möjligheten att minska lokalytor på kort och lång sikt, med syfte att minska behovet av utökat investeringsutrymme är genomförd avseende SNV och NNL. I återrapporteringen föreligger olika förslag för kostnadsreduceringar, se "Bilaga 1. PM utredning besparingsförslag Skellefteå nya vårdbyggnad och NUS Norra Labhus".

    Investeringsplanen för nuvarande och kommande planeringsperiod fram till 2035 kommer att få stor påverkan trots föreslagna bortprioriteringar. Med hänsyn till dessa visar en ny prognos på att ytterligare utrymme på cirka 900 miljoner kronor behöver avsättas fram till 2030 för dessa två projekt. Det innebär på kort sikt att utökningen behöver finansieras med ytterligare lån samt att en återhämtning påbörjas i investeringsplanen. Återhämtning innebär att andra planerade projekt kan behöva omprioriteras. Alternativt att det sker en förbättring i regionverksamhetens resultat efter 2030.

    Regionfullmäktige föreslås besluta i februari om ett utökat investeringsutrymme fram till 2030 med 900 miljoner kronor för projekten Skellefteå Nya vårdbyggnader med en prognostiserad totalkostnad på 1,9 miljarder kronor samt NUS Norra Labhus med en prognostiserad totalkostnad på 1,2 miljarder kronor. Det utökade investeringsutrymmet finansieras via utökad upplåning.

    Bilagor

  • Den långsiktiga planeringen för Laboratoriemedicin och dess verksamhetsutveckling förutsätter ett nytt kompletterande hus, renoveringar och rivning av äldre befintliga byggnader i området NUS Norra, även kallat ”6-blocket”.

    Redan år 2015-2016 togs en strategisk plan fram för en ny- och kompletterande byggnad avseende moderna lokaler för Laboratoriemedicin och Umeå Universitet. I den dåvarande investeringsplanen planerades projektet att genomföras i slutet av 2020-talet. På grund av byggnadsrelaterad ohälsa tidigarelades sedermera projektet och initialt planerades för en modullösning. I upphandlingen av modullösningen inkom endast ett anbud som var avsevärt dyrare än beräknat, varför detta alternativ skrinlades. I och med detta uppkom en förändrad situation gällande prioritetsordning i liggande investeringsplan.

    Regionledningen tog mot bakgrund av detta ett inriktningsbeslut 2022-05-30 att med oförändrad totalkostnad påbörja ett arbete för ett nytt Labhus. Investeringen beräknades till 895 miljoner kronor för enbart Fastighet. I samband med det sparbeting som lagts på investeringsplanen som helhet har den avsatta summan minskat till cirka 550 miljoner kronor från ursprungliga 895 miljoner. Strategiskt arbete har genomförts för att fastställa vilka verksamheter det nya huset ska inrymma. 2023-06-14 togs beslut att genomföra programhandling, upphandling och förberedande projektering av nya lokaler (RS 1103-2023).

    En förstudie av olika alternativa placeringar av ny byggnad har gjorts och har resulterat i ett förslag som uppfyller verksamhetens behov. Den föreslagna byggnaden placeras inom området för byggnaderna 6A, 6B, 6E och 6H vilka då rivs. Utifrån framtagen förstudie rekommenderas således alternativ G som innebär en prognostiserad totalkostnad av 1,2 miljarder kronor när samtliga berörda investeringsområden är inräknade.

    Bilagor

  • Hälso- och sjukvårdsnämndens ram har i regionplanen 2025 förstärkts med 214 mkr. Utrymmet reduceras utifrån beslut om höjda avgifter och omfördelning till RS för licensavtal. Kvar att fördela är 190 mkr.

    Regionfullmäktige har i regionplanen beskrivit att tillskott ska gå till ofinansierade kostnader såsom lönekostnader, nationell högspecialiserad vård, medicinskt material och medicinsk utveckling. Det ska också fördelas till tandvården för utbyggnad av konceptet Hälsa tillsammans och fortsatt behandling av påbörjad behandling patienter 20-23 år.

    Vid hälso-och sjukvårdsnämndens sammanträde den 12 december 2024 saknades underlaget om fördelning av budgettillskottet på 190 mkr i ärendet ”Hälso- och sjukvårdsnämndens nämndplan 2025”, HSN 746-2024, § 219. Nu har detta färdigställts och tillskottet föreslås fördelas enligt följande:

    Personalkostnader 81 mkr
     Produktionskostnader – förstärkt budgetindex 19 mkr
     Medicinskt material opererande kliniker 20 mkr
     Tandvård – Hälsa tillsammans förebyggande insatser 3 mkr
     Tandvård – Förlängning insatser för
    påbörjade behandlingar 20-23 år
      6 mkr
     Forskning WCMM medfinansiering  7 mkr
     Nya metoder och NHV i full drift 50 mkr
     Centrum mot våld i de tre länsdelarna 3 mkr
     Insatser för förbättrad tillgänglighet i Primärvård 1 mkr

    Summa: 190 mkr

    Bilagor

  • Hälso- och sjukvårdsnämnden har den 16 december 2024 och den 8 januari 2025 erhållit statsbidrag för tillgänglighet och utökade vårdplatser gällande för verksamhetsåret 2024. Totalt har medel inkommit med 94,9 mkr. 35 mkr av dessa fördelades genom beslut i HSN den 19 juni 2024, § 120.

    Bilagor

  • Region Västerbotten har beretts möjlighet att avge ett yttrande avseende promemorian Uppdaterat högkostnadsskydd för läkemedel. Regionen lämnar i sitt yttrande nedan synpunkter:

    Under perioden 2012–2024 har Statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 55 procent medan patientavgifterna bara har ökat med 21 procent under samma tidsperiod.

    Region Västerbotten är i princip enig i ändringsförslaget att även läkemedelskonsumenterna måste bidra till att förbättra en långsiktigt hållbar finansiering av läkemedelskostnaderna, men anser att förslaget med en drastisk ökning på 31% i ett steg skulle innebära att redan hård ansatta, resurssvaga delar av befolkningen drabbas hårdast av höjningen i en tid där även kostnaderna för räntor, energi, boende och livsmedel redan har skjutit i höjden på kort tid. Dessa befolkningsgrupper har inga reserver för att fånga upp dessa kostnadsökningar som har kommit på bred front samtidigt som intäkterna bara har ökat marginellt. En möjlig konsekvens och risk skulle vara att patienter avstår från uthämtning och användning av läkemedel med negativa konsekvenser för folkhälsan och i förlängningen ökade kostnader för primär och sluten vård.

    Region Västerbotten menar därför att höjningen av kostnadstaket för högkostnadsskyddet för läkemedel bör ske gradvis in mindre steg under en längre tidsperiod än föreslagit för att vara socialt acceptabelt.

    Bilagor

  • Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bjuder in förtroendevalda i kommuner och regioner till ett nytt nätverk som kommer att fokusera på arbetet för nationella minoriteter och urfolk. Nätverket genomförs på prov med tre digitala träffar under 2025 och kommer därefter att utvärderas. Utbildningen är inplanerad följande datum: 19 februari, 6 maj och den 23 september 2025.   

    Fokus är att ge ny kunskap, inspel från nationella aktörer, forskningserfarenheter, goda exempel och utrymme för erfarenhetsutbyte.   

    Två ledamöter från beredningen för funktionshinder och samverkan i Region Västerbotten föreslås delta i nätverket. Beredningen har i uppdrag att representera Region Västerbotten i samråd med nationella minoriteter samt ha fördjupad kunskap i området.  Ledamöterna väljs för den period som utbildningen pågår under 2025. 

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.