Möte 2021-03-18

Se bifogad fil. 

Ett förslag till föredragningslista har upprättats. 

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 mars 2021 får personalföreträdare närvara vid hela eller del av nämndens sammanträde och samtliga ärenden undantaget ärende som rör upphandling där sekretess råder. Personalföreträdarna har rätt att delta i hälso- och sjukvårdsnämndens överläggningar men inte i besluten. Vidare har personalföreträdare inte rätt att lägga förslag eller få sin mening noterad i protokollet.

Enligt program. 

Region Västerbotten har tagit del av och beretts tillfälle att lämna synpunkter på Remiss av förordning om statsbidrag för verksamhet i regionala registercentrum och kvalitetsregisterverksamheten vid regionala cancercentrum.
Region Västerbotten ser positivt på förordningen och dess syfte att skapa en långsiktighet för kvalitetsregisterverksamheten vid RC och RCC. Däremot anser vi att föreslagen förordning endast reglerar en delmängd i kvalitetsregistersystemet och inte löser flera av de utmaningar vi upplever i systemet som helhet. Förordningen bör ge tydligt stöd för att nationella kvalitetsregister integreras och blir användbara för planering, införande och uppföljning på olika nivåer i regionernas nationella system för kunskapsstyrning.
Vi anser därför att det, inför fastställande av förordningen, finns ett behov av att säkerställa att förordningen bidrar till att stärka kvalitetsregistersystemet som helhet inklusive kopplingen till det nationella systemet för kunskapsstyrning.
Ikraftträdandet av förordningen behöver därför ta hänsyn till vilka konsekvenser den kan ge på andra pågående processer inom kvalitetsregistersystemet som arbetet med CPUA-konsolidering, översyn av IT-plattformar samt integrationer för en mer automatiserad informationsförsörjning.

Sametinget har på regeringsuppdrag tagit fram ett förslag till handlingsprogram för bevarande av de samiska språken. Region Västerbotten har erbjudits möjlighet att lämna ett yttrande på remissen.

Förslag till remissyttrande har tagits fram. Regionen ställer sig positiv till en långsiktigt utformad handlingsplan för de samiska språken. Handlingsplanen väver samman många komplexa frågor och sträcker sig över flera olika områden, ej enbart språket. Många förslag är svåra att bedöma då konsekvensbeskrivningar och kostnadsberäkningar inte är tillräckligt utförliga. Regionen är positivt inställd till förslaget att upphandla översättare på nationell nivå. I yttrandet lyfts aspekten att regionen är tveksam till en samisk språklag då det inte framgår vad det skulle innebära för skyldigheter för regionen, och tveksamheten att utöka Sveriges åtaganden i språkstadgan då det skulle vara svårt att uppfylla dem.

På regeringens uppdrag har Institutet för språk och folkminnen tagit fram ett handlingsprogram för bevarande av de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska. Region Västerbotten har erbjudits möjlighet att lämna yttrande på remissen.

Handlingsplanen innehåller förslag inom flera olika områden, bland annat ökad medvetenhet inom den offentliga sektorn, förslag för språkens revitalisering, möjlighet att lära sig språken från förskolan till högskolenivå samt inom kulturen som bär språket.

Förslag till yttrande har tagits fram. I förslaget välkomnar regionen förslaget om nationell översättningstjänst då det är svårt att få tag på kvalificerade översättningstjänster. Regionen bedömer att det är viktigt med nationella språkcentrum, men ställer sig tvekande till regionala/kommunala språkresurscentrum då förvaltningskommunerna är små och ekonomin ansträngd för både kommuner och region. Vidare föreslås också att regionen ställer sig positiv till att ansvaret för språkstödspaken flyttas till en statlig myndighet under förutsättning att ungdomsföreningarna som tidigare tagit fram paketen är positiva till förslaget. Vidare arbete med språkstödspaketen bör då ske i samråd med ungdomsföreningarna.

För verksamhetsåret 2020 fick Fullmäktiges beredningar genom Regionplanen följande uppdrag:
”Genom medborgardialog och i samverkan med kommuner och andra aktörer i samhället ta fram underlag om vad som kan göras för att främja barn och ungas psykiska hälsa”

Beredningarnas rapporter beskriver arbetet med fullmäktiges uppdrag och de resultat som framkommit. Nämnden har efter att ha tagit del av utredningarnas rapporter upprättat ett svar där beredningarnas synpunkter bemöts. I svaret beskrivs de verksamheter som bedrivs inom HSN område och som kopplar till beredningarnas uppdrag. Sammanfattningsvis pågår redan ett stort antal aktiviteter och projekt inom nämndens område för att främja barn och ungas psykiska hälsa.

Fullmäktiges beredningar för folkhälsa och demokrati arbetar med uppdrag fastställda i regionplanen. I uppdraget ingår även att öka kunskapen om medborgarnas behov av åtgärder och insatser samt att verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda.

De tre beredningarna fick för 2019 bland annat i uppdrag att ”Utifrån ett medborgarperspektiv belysa hinder och goda exempel på övergångarna mellan sjukhusvård och kommunal hemsjukvård”. Utifrån det har beredningarna i sina rapporter listat ett antal behov från de dialoger de haft med medborgare, verksamheter och föreningar i Västerbotten (se bilaga 1). Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i maj 2020 att följa upp regionens insatser under hösten 2020 kopplat till de behov som beredningarna redovisat.

Under 2020 har regionen internt och tillsammans med kommunerna i länet fortsatt ett förbättringsarbete med olika aktiviteter i syfte att utveckla rutiner, verktyg och samsyn för en effektiv utskrivningsprocess.

Plan för kris- och katastrofmedicinsk beredskap lägger grunden för regionens arbete med krisberedskap och civilt försvar. Syftet med planen är att beskriva regionens kris- och katastrofmedicinska beredskapsorganisation med dess roller, ansvar och uppgifter före, under och efter en särskild händelse eller samhällsstörning.

Region Västerbotten har att tillämpa gällande lagar, föreskrifter och andra krav inom området så att den kris- och katastrofmedicinska beredskapen kan upprätthållas. Detta regleras bland annat i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22) samt i lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH, 2006:544). Denna plan gäller för mandatperioden 2018-2022 och omfattar hela händelseskalan, både hanteringen av särskilda händelser samt extraordinära händelser. Därmed svarar planen upp mot ovan nämnda lag och föreskrift.

Planen beslutas i regionstyrelsen (RS), men tillstyrks innan dess i hälso- och sjukvårdsnämnden samt regionala utvecklingsnämnden. Den har även förankrats i hälso- och sjukvårdsledningen på tjänstepersonnivå. Planen har utarbetats av den regionala och lokala beredskapsfunktionen i samråd med bland annat TiB-funktionen (tjänsteperson i beredskap), KiB-funktionen (kommunikatör i beredskap) och Ambulanssjukvården Västerbotten. De har involverats och delgett sina synpunkter baserade på erfarenhet och expertis.  Arbetet har fokuserat på att utforma planen så att den föreslagna krisberedskapsorganisationen har förutsättningar att fungera för hela regionen i ett långsiktigt perspektiv.

Den nuvarande planen har genomgått en omfattande revidering med anpassning till nuvarande organisationsstruktur samt de lärdomar som hittills dragits i samband med hanteringen av pandemin, till exempel vikten av uthållighet och redundans vid en långdragen händelse.  De huvudsakliga förändringarna sedan förra versionen är följande:

- RS samt HSN:s och RUN:s ansvar avseende krisberedskap har förtydligats. Tidigare har varken HSN eller RUN nämnts i planen. Vi har även förtydligat vissa roller på tjänstepersonnivå inom RS, HSN och RUN utifrån att nämndernas ansvar tydliggjorts. Det blir på så sätt en mer inkluderande plan med bättre förutsättningar för hela regionens framtida arbete inom området. Behov av förändring har även framkommit under pandemihanteringen där hälso- och sjukvårdsledningens roll i den regionala särskilda sjukvårdsledningen upplevts otydlig.  (Avsnitt 5.3.2)

- Vad som avses med linjeorganisation respektive särskild sjukvårdsledning och skillnaden däremellan har förtydligats. Även detta för att ge bättre förutsättningar för regionens framtida arbete inom området. Det är också en lärdom som dragits under pandemihanteringen. Under en långdragen händelse måste ledningsförhållandena vara tydliga. (Avsnitt 3.2)

- Stabsfunktionernas sammansättning och uppgifter i särskild sjukvårdsledning (SSL) har justerats enligt nationellt koncept, exempelvis ändrat namn på chef i SSL från ”chef” till ”sjukvårdsledare” för att bättre överensstämma med andra regioner, Länsstyrelsen Västerbotten, Försvarsmakten m.fl. Detta i syfte att underlätta samverkan mellan aktörer.  (Avsnitt 6.3.3)

- Avsnittet om utvärdering har kompletterats med mål (avsnitt 7.1).

- En regional katastrofkommitté föreslås inrättas, i likhet med de katastrofkommittéer som redan är etablerade på lokal nivå. Detta för en mer enhetlig beredskapsorganisation som säkerställer tydliga beredningsprocesser på tjänstepersonnivå. Även vilka verksamheter/funktioner som ska vara representerade i katastrofkommittéerna tydliggörs. (Avsnitt 5.3.2)

- Ett avsnitt om försörjningsberedskap avseende medicinteknisk utrustning, förbrukningsmaterial och läkemedel har lagts till. Detta för att tydliggöra vikten av en god beredskap inom dessa områden utifrån ett kris- och katastrofmedicinskt perspektiv. (Avsnitt 8.1)

- Ett avsnitt om sjukvården vid höjd beredskap och krig har lagts till (avsnitt 9).

- Nomenklatur samt nya arbetssätt och processer har uppdaterats i enlighet med de förändringar som skett inom området på nationell nivå, främst via Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

- Regionens uttryckta ambitioner utifrån ett HBTQ-perspektiv har beaktats genom ett inkluderande språk.

- Innehåll i planen har kortats ned genom att mer detaljerade beskrivningar som hör till andra dokument lyfts ut ur dokumentet och istället hänvisas till, så som andra planer, rutiner eller åtgärdskort.

Under lång tid har avgiften för övernattande partner på länets BB-avdelningar varit 100 kronor per dygn. Denna avgift har inte justerats upp varför Västerbotten idag har en låg kostnad för partner. Utifrån en jämförelse med andra regioner så föreslås därför en avgiftshöjning till 350 kronor per dygn. Detta är en nivå som många andra regioner har beslutat om. I avgiften kommer som tidigare ingå bäddning, städ, tvätt, övernattning, frukost samt kvällsfika.

Under år 2020 beslutades om en ny planerings- och budgetprocess inför år 2022. Hela processen ska startas med faktaunderlag som har rubriken Planeringsförutsättningar som beskriver framtidens förutsättningar för regionens verksamheter. Med dessa kommer ett antal bilagor såsom investeringsplan och budgetramar för respektive nämnd.

Planeringsförutsättningarna ska användas för utformning av regionplan, nämndernas- och verksamheternas planerings- och budgetprocess. Hela dokumentet inklusive bilagor bifogas ärendet. 

Regionstyrelsen gav regiondirektören i uppdrag att utifrån klimatutredningen ta fram långsiktiga klimatmål för återrapportering. Under hösten 2020 har en beredning skett tillsammans med flera instanser inom regionen. Under beredningsfasen beslutade vi att inte särskilja miljö och klimat utan försöka få ihop det som en helhet.
Analyser av målutfall och processbrister från det tidigare miljöpolitiska programmet har genomförts i syfte att förbättra utfallet över tid. En av de viktiga slutsatserna är att arbetet för miljö-klimatförbättringar behöver integreras i regionens normal planerings och beslutsprocess.
En annan viktig åtgärd är att förstärka det systematiska miljöarbetet genom ett förbättrat IT stöd för egenkontroll

Miljö och klimatstrategin har utgått från agenda 2030 och nationella målsättningar. Regionplanen och miljöpolicy samt klimatutredningen av regionens klimatpåverkan. Avgränsningen gäller Region Västerbottens egen verksamhet och dess påverkan.

Förslaget på långsiktiga, mätbara och tidsatta inriktningsmål för region Västerbottens klimatstrategi består av två inriktningsmål enligt följande:
1 Vi ska minska vår klimatpåverkan för att uppnå en fossilfri och klimatneutral verksamhet.
   De tidsatta klimat målen är :
    1.1 Region Västerbottens verksamhet ska vara klimatneutral 2045
    1.2 Region Västerbottens markbundna transporter ska vara fossilfria 2030
2 Vår verksamhet ska vara anpassad till ett förändrat klimat

Därefter lägger vi till två målområden för miljö, hälsosam och giftfri miljö och hållbar resursanvändning med efterföljande inriktningsmål
3 Vi ska minska användning av miljö- och hälsofarliga ämnen och riskerna med dessa 
4 Vi ska minska utsläpp och kassation av läkemedel 
5 Vi ska gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster vid inköp och utvecklande av regionens fastigheter 
6 Vi ska vara energieffektiva
7 Vi ska minska och agera cirkulärt vid användningen av material och naturresurser  

Genom att vi antar miljö och klimat målen, integrerar miljö-klimat arbetet i regionens planerings och uppföljningsprocess samt förstärker egenkontrollen skapar vi förutsättningar för ett långsiktigt miljö och klimat arbete som följer de nationella riktlinjerna, Detaljer och skrivelsen återfinns i bilaga 1

Enligt patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ska vårdgivaren skriva en patient-säkerhetsberättelse. Idén med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt för alla redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att för-bättra patientsäkerheten.

Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §. Patientsäkerhetsberättelsen bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år. Region Västerbotten har enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) upprättat en patientsäkerhetsberättelse för verksamhetsåret 2020.

Anmälan av utskottsprotokoll

Arbetsutskottets protokoll från 2021-03-04

Utskottet för primärvård och tandvård. Protokoll från 2021-02-26

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Protokoll från 2021-03-03

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation. Förteckning.

Beslut fattade på vidaredelegation
Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och sjukvårdsdirektören. Förteckning. 

Beslut fattade av hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande 

Yttrande på remiss, Avgift för intyg om godkänd bastjänstgöring. HSN 224:2

Upphandlingen avser förmedling av tolkar för språktolkning genom telefon-, video- och kontakttolkning till regionens verksamheter och leverantörer som ingår i Region Västerbottens valfrihetssystem. 

Till utrustningar för cancerdiagnostik på klinisk Patologi på Laboratoriemedicin behövs systembundet förbrukningsmaterial för att kunna färga inkomna prover som sedan ska användas för diagnostisering. Utan dessa förbrukningsmaterial kan ingen diagnostik utföras inom histopatologi och immunhistokemi. Tidigare avtal har nu löpt ut och ett nytt behöver tecknas. Det nya ramavtalets totala maximala giltighetstid är fyra (4) år där dagens kostnad för förbrukningsmaterial uppgår till ca 6 miljoner kronor per år. Ramavtalets totala kontraktsvärde blir då ca 24 miljoner kronor.

Godkänt fastställande av upphandlingsdokumentation krävs för genomförandet av ny upphandling och skapande av nytt giltigt ramavtal för systembundet förbrukningsmaterial till färgning av patientprover vid cancerdiagnostik.

Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse efter februari månad 2021 som uppgår till 62 miljoner kronor och en nettokostnadsökning på 4,5 procent. Under perioden har intäkterna varit högre än föregående år med 1,3 procent medan kostnaderna ökat med 3,3 procent.

Intäkterna samlat redovisar ett underskott mot budget för perioden på 7 miljoner kronor. Patient intäkter och tandvårdsintäkter redovisar liksom under 2020 stora underskott.  Underskotten vägs till viss del upp av övriga intäkter där primärvården erhållit kompensationen från staten avseende provtagning och tester för covidpandemin.

Kostnaderna har en negativ avvikelse mot budget på totalt 55 miljoner kronor och en kostnadsutveckling på 3,3 procent. Störst avvikelse återfinns inom personalkostnader där underskottet mot budget uppgår till 59 miljoner kronor och kostnadsutvecklingen är 4,4 procent. Kostnaderna för övriga personalkostnader och för utomlänsvård har varit låga. Under 2021 har ingen ersättning för pandemins merkostnader bokförts.

Verksamheten har fortsatt liksom under 2020 i allt väsentligt präglats av den pågående Covid-19 pandemin och i mars 2021 är pandemin på intet sätt över.