Möte 2023-02-15

Förslag till föredragningslista är upprättad.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Nämnden har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden. 

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.

Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering. Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts: 
Inga initiativärenden anmäls. 

Hälso- och sjukvårdsdirektörens information
Utbildning Cosmic
Stor utbildning under hösten som berör sammanlagt 170 heltider. 8500 medarbetare och 4 dagars utbildning. Idag finns det en testprototyp för systemet som går att testköra, regionen har ca 500 licenser.

Produktions och kapacitetsplanering - PKS
Arbetet med införandet har störts av pandemin. Det är ett komplext sätt att arbeta på, men viktig del för att bli mer resurseffektiva i framtiden. Fokus har varit att börja med slutenvården för att senare går över till vårdcentralerna. Nu har det övergått till nästa steg i införandet där simulationer görs med data från verksamheterna.

Med utbildning av Cosmic och införande PKS kan uppdragen från fullmäktige bli lidande som kartläggning av möten bland annat. En redan ansträngd personal hinner inte med allt, prioritering kommer att krävas.

Faktabaserad styrning -FBS
Just nu samlas det in all data och samlas i ett dataset för att senare kunna göra ett samlat uttag. Det ska leda till bättre underlag för beslut.

Beredskapsfrågan
Det är styrelsen som kommer leda och ha ansvaret för beredskapen. Dock kommer hälso- och sjukvården vara integrerad del i detta. Därför är det bra om nämnden får information om arbetet framöver.

Nationell upphandling hyrpersonal
Upphandlingen bedömdes vara klar 9 januari som Region Västra Götaland håller i. Upphandlingen har nu överklagats och nu är bedömningen att upphandlingen är klar sen hösten 2023 eller början av 2024

Planeringsläget för öppethållande HC i länet
Alla enheter planerar nu inför sommaren vad som kan göras. Möjligen kan verksamheter växeldra och stänga parallellt. Nämnden får mer ingående information under kommande sammanträde i mars.

Redovisning av fördelningen och effekten av lönetillägg
Yrkeskategorier som kan omfattas av förslaget (förutsatt att nedanstående kriterier uppfylls) är grundutbildade sjuksköterskor, röntgensköterskor, specialistutbildade sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och undersköterskor/skötare.

Medarbetare som omfattas har schemalagt arbete dag, kväll och helg, och/eller natt, inom dygnet runt-vården vid något av länets sjukhus alternativt sjukstuga i Södra Lappland. Satsningen är kopplat till länets vårdplatser men medarbetare inom förlossningsverksamhet, akutmottagningar, ambulansverksamhet, operations- och anestesiverksamhet, laboratorieverksamhet samt röntgen inkluderas.

Lönetillägget motsvarar, 3 000 kr/mån för sjuksköterskor (inkl. barnmorskor och röntgensköterskor), biomedicinska analytiker och 1 000 kr/mån för undersköterskor/skötare. Medarbetare som endast arbetar kväll, natt och helg via beredskap erhåller halva summan ovan. Tillägget beräknas på heltid och minskar i relation till sysselsättningsgrad.

Lönetillägget gäller retroaktivt från 1 december 2022, för visstidsanställda och tillsvidareanställda medarbetare anställda den 1 februari, och anpassas efter sysselsättningsgrad.

Ej krav på schemalagda nätter för omfattas av ersättningen, däremot måste medarbetare vara schemalagd att arbeta kvällar och helger för att omfattas. Medarbetare som arbetar ständig natt omfattas av ersättningen. Medarbetare som fördelar sin arbetstid mellan dygnet runt-vård och mottagningsverksamhet/dagtidsarbete måste tjänstgöra (dag, kväll och helg, och/eller natt) övervägande del av sin tid inom dygnet runt-vården för att omfattas, motsvarande 60 % av den totala arbetstiden ska utföras i dygnet runt-vård. Lönetillägget upphör om medarbetare byter arbetsplats/arbetstidsförläggning och kriterierna ovan inte uppfylls.

Information om Region Västerbottens svar till inspektionen för vård och omsorg (IVO) efter tillsynsbesök samt om IVO uppdrag och arbetssätt
Bengt Andersson informerar nämnden om regionens yttrande till IVO gällande tillsyn av patientsäkerheten vid NUS. Informationsinhämtning skedde för perioden 29 augusti-2 oktober 2022 genom uppgifter från vårdgivaren om beläggningsstatistik samt vårdavvikelser och anmälda lex Mariaärenden. Anmälda och oanmälda inspektioner genomfördes på akutmottagningen och vårdavdelningar inom kirurgi och medicin 7-8 september med intervjuer av läkare, sjuksköterskor och chefer. Möte med sjukhusledningen hölls 8 september.

IVO meddelade sitt beslut 30 november 2022, och man konstaterade i detta följande brist:
Vårdgivaren har inte säkerställt att sjukhuset har disponibla vårdplatser utifrån det faktiska behovet inom den somatiska specialistsjukvården vilket medför allvarliga vårdskador/risk för allvarliga vårdskador eftersom:
- Patienter riskerar att vårdas utan adekvat övervakningsutrustning på icke patientsäkra platser
- Patienter inte alltid får sina behov av tillsyn, omvårdnad, läkemedel och nutrition tillgodosedda

IVO bedömer därför att vårdgivaren inte planerar, leder och kontrollerar verksamheten så att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL upprätthålls.

Region Västerbotten redovisar i sitt yttrande till IVO följande inställning.
Region Västerbotten är medvetna om problematiken och tar allvarligt på situationen och har vidtagit respektive planerar att vidta nedan redovisade åtgärder, både på kort och lång sikt för att komma till rätta med de risker som IVO beskriver
Region Västerbotten uppfattar tre huvudsakliga orsaker till IVO`s bedömning:
- Personalbrist framför allt gällande sjuksköterskor
- Köbildning vid triagering på akutmottagningen
- Överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter

Återkommande information om Centrum för obstetrik och gynekologi (CFOG)
Magnus Hedström och Ellinor Berglund informerar nämnden om pågående omorganisation på CFOG. Rekrytering av ny verksamhetschef pågår och samverkan med fackliga representanter. Handlingsplanen med prioriterade områden redovisas.

Ellinor Berglund informerar om Lyckselemodellen.
Syftet är att arbeta fram en attraktiv kontinuitetsmodell där barnmorskorna får leda arbetet vid deras vårdnivå. Där man vill öka närvaro och kontinuitet kring patienten under graviditet och förlossningen. Barnmorskan ska ansvara för den normala förlossningen och där vill vi även öka möjligheterna till att erbjuda alternativa smärtlindringsmetoder, där ibland finns även erbjudandet om vattenförlossningar.

Uppdatering av riktlinje för investeringar Region Västerbotten
Magnus Håkansson informerar nämnden om den nya riktlinjen för investeringar för regionen.
Investeringar påverkar ofta verksamhet och ekonomi under lång tid vilket ställer krav på en väl fungerande planerings- och beslutsprocess för investeringar. Riktlinjen beskriver övergripande regionens investeringsprocess för planering, prioritering, beslut och uppföljning av investeringsram och investeringsplan. Riktlinjen beskriver också hur roller, ansvar och befogenheter fördelas i investeringsprocessen. Nuvarande riktlinje för investeringar beslutades 2018 men nu finns behov att uppdatera riktlinjen utifrån dagens förutsättningar. Exempelvis ändringar i Region Västerbottens planeringsprocess. Målet med denna uppdatering av riktlinjen har även varit att effektivisera beslutsprocessen genom att tydliggöra ansvar och befogenheter och möjliggöra beslut på rätt nivå

Cosmic-införandet och aktuell status 
Sinella Keskiniva, Ragnberth Helleday och Sara Winqvist informerar nämnden om Cosmic-införandet och aktuell status för projektet. En av nyttorna är att Cosmic underlättar samverkan mellan olika enheter inom vården och möjliggör den digitalisering som pågår av hälso-och sjukvården. Vidare att patienten får en överblick över sin vård i en enda journal, medarbetare får ett system med högre patientsäkerhet genom ex den gemensamma läkemedelslistan, ledning och styrning har utdata i realtid att använda för uppföljning av hälso-och sjukvård. Forskning och utveckling får tillgång till standardiserade data med hög tillgänglighet

Nuläget för projektet är att det under våren utbildas utbildare parallellt med det nya arbetssätt som ska anpassas för regionen. . Nya rutiner ska säkerställas i lokala arbetsgrupper nära verksamheterna. En central riskanalys av patientsäkerhet är genomförd och ett förarbete för risk-och konsekvensbedömning avseende arbetsmiljö ska göras tillsammans med fackliga representanter.

För verksamheternas del är effekterna av FVIS i direkt relation till hur regionen lyckas med att ge våra medarbetare tillräckliga kunskaper och förmågor i Cosmic. Det är genom tillräcklig hög grad av utbildning och tillräcklig hög grad av tillämpning av förändrade arbetssätt som detta möjliggörs. För den tekniska delen krävs att regionen möjliggör standardisering och organisering av systemen och därigenom får en förmåga till uppskalning.

Sjukvårdsorganisationen och förvaltning - Sjukvårdens framtid
Brita Winsa hälso- och sjukvårdsdirektör kortfattat om regionens huvuduppdrag, bland annat om hälso- och sjukvård, folkhälsa och forskning, innovation och utbildning. Hur mycket omsätter regionen samt intäkter och kostnader redovisas. Regionen har ca 10 700 medarbetare och Norrlands universitetssjukhus (NUS) är norra Sveriges arbetsplats med ca 5 700 anställda. NUS bedriver kvalificerad sjukvård, forskning och undervisning för hela norra Sverige. NUS har flera profilområden, bland annat inom ryggmärgsskador, kronisk lungsjukdom hos barn, Neonatal intensivvård och plexus brachialisskador.

Regionen bedriver även vård i Lycksele och Skellefteå. I Lycksele finns bland annat akutsjukvård, fetmakirurgi och höftledsoperationer. I Skellefteå finns bland annat akutsjukvård och förlossning, specialiserad sjukvård och forskning.

Hälso och sjukvårdsförvaltningens organisation redovisas. Förvaltningschef, stabschef, FoU-chef och områdeschefer och tillhörande områden redovisas. Dessutom redogörs måluppfyllelse för vårdgarantin, väntetid för patienter, utveckling antal anställda, utmaning inom allmänmedicin, konsumtion av slutenvård, läkemedelskostnader, vårdplatser för regionen och demografiförändringar för länet.

Resultatuppföljning
Årsrapport 2022 Ekonomi
Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar för år 2022 en negativ budgetavvikelse på 199 miljoner kronor och en nettokostnadsutveckling på 6,7 procent.

Intäkterna redovisar ett överskott mot budget för året på 327 miljoner kronor. I detta ingår vårdintäkter med en negativ avvikelse mot budget på 61 miljoner kronor. Patientintäkter och tandvårdsintäkter redovisar underskott som tillsammans uppgår till 81 miljoner kronor.

Underskotten vägs upp av övriga intäkter främst genom erhållna statsbidrag för ökad tillgänglighet, uppdämda vårdbehov och uppskjuten vård.

Kostnaderna redovisar ett underskott mot budget på totalt 526 miljoner kronor. Störst avvikelse återfinns inom personalkostnader där underskottet uppgår till 276 miljoner kronor och en kostnadsutveckling på 2,4 procent. Personalkostnader kopplat till insatser i arbete med förbättrad tillgänglighet och uppdämda vårdbehov ersätts med statsbidrag redovisad som intäkt.

Både kostnader och intäkter har påverkats av den pågående pandemin. Förändrad produktion till följd av pandemin har resulterat i minskade patient- och vårdintäkter vilket främst varit tydligt under andra halvåret 2022, då bemanningsproblematiken tilltagit, och antalet vårdplatser reducerats.

Årsrapport 2022 personal:
Regionen har en omfattande personalbrist inom vissa verksamheter som leder till stängda vårdplatser och försämrad arbetsmiljö för de som är kvar i arbete. Det är svårigheter att bemanna vakanta utrymmen och vikariat, hög personalomsättning, hög sjukfrånvaro, ökat nyttjande av inhyrd personal.

Antalet anställda i december 2022 uppgår till 9 459 personer, motsvarande siffra för december 2021 var 9 460. Med anställd avses en person som har en tillsvidareanställning eller ett vikariat med månadslön och med en sysselsättningsgrad om minst 40 procent.

Fördelningen av kvinnor och män inom förvaltningen sett till totalt antal anställda är i hög grad kvinnodominerad, men det ser väldigt olika ut mellan olika yrkesgrupper. Inom exempelvis läkargrupperna är fördelningen mellan kvinnor och män ganska jämn.

Samtliga områden i förvaltningen beskriver fortsatt stora utmaningar med att rekrytera personal och numerären för antalet vakanta sjuksköterskeutrymmen är stor. Gällande specialistsjuksköterskor är bristen särskilt stor avseende barnmorskor men även med inriktning mot anestesi-, intensiv- och operationssjukvård samt med inriktning mot distrikt och psykiatri. Inom tandvården är också bristen på personal påtaglig och hög personalomsättning råder.

Under 2023 behöver regionen fokusera på åtgärder som löser personalbristen. Den beslutade kompetensförsörjningsstrategin 2023 - 2030 kommer att vara till hjälp i att sätta mål och staka ut vägen framåt. Åtgärder från strategin återfinns i nämndsplaner för både regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden samt i förvaltningarnas verksamhetsplaner.

Årsrapport 2022 måluppfyllelse
Av de 10 regionmålen som är riktade mot nämnden 4 uppfylls, 4 uppfylls inte, 1 uppfylls delvis och 1 går inte att följa upp. Arbetet med att utveckla mätbara indikatorer har under 2022 intensifierats. För 2023 har nämnden formulerat delmål som basenheterna skall skapa aktiviteter utifrån.

Avser specialiserad palliativ slutenvård vid hospice för såväl vuxna som barn och ungdomar.

Omfattar patienter i livets slutskede med behov av komplexa symptomlindrande medicinska och omvårdnadsmässiga insatser dygnet runt, oavsett ålder och diagnos. I mån av plats även patienter med anhöriga som har behov av tidsbegränsad avlastning. 

Hjärtcentrums fyra röntgenutrustningar på PCI-lab och arytmilab måste alla bytas inom en 4-årsperiod. Orsaken är att röntgenutrustningarnas livslängd inom kort passeras och att servicemöjligheterna helt upphör. Tidpunkterna när leverantören och våra tekniker inte kan garantera fortsatt drift. Upphandling, inköp och installation måste således göras i god tid så att vi inte riskerar att något/några av labben får stängas.

Arytmienheten har två laboratorier som huvudsakligen används för ablationer, invasiv utredning av hjärtarytmier, implantationer/byten av pacemakers och implanterbara defibrillatorer (ICD). Det ena av arytmienhetens båda laboratorier är utrustat med navigationsutrustning av modell Stereotaxis. PCI-enheten har två (2) laboratorier används huvudsakligen för kranskärlsröntgen/PCI, PFO/ASD-slutningar, TAVI-ingrepp, hjärtkateteriseringar, pacemakerinläggningar och hjärtbiopsier. De används dygnet runt årets alla dagar för behandling av akuta hjärtinfarkter. Totalt för de fyra (4) laboratorierna rör det sig om ca 3000 ingrepp/år. Utökning av verksamheten kan bli aktuell under ramavtalsperioden. Investeringen är sedan tidigare godkänd av regiondirektören (ärende 1600224).

Föreningslivet i Västerbotten spelar en betydande roll för länets utveckling. Region Västerbotten och länets aktörer har stora möjligheter att tillsammans arbeta för utveckling och för att möta länsbornas behov och förväntningar. Samverkan är ett av organisationens viktigaste verktyg för att påverka, förändra och agera. Genom att stödja föreningar och ideella initiativ bidrar regionen till att ideella organisationer självständigt och med kontinuitet kan arbeta för att aktivera och stödja medlemmar att påverka sin livssituation, öka sin livskvalitet, delta i samhällsutvecklingen och därmed bidra till att stärka och utveckla demokratin. Förslag till riktlinjer för bidrag har upprättats. Förslaget innehåller riktlinjer som bidrag till patient och brukarföreningar i Västerbotten inom hälso- och sjukvårdsnämnden och som utgår från regionfullmäktiges beslut om övergripande regler för stimulansmedel till ideella organisationer (Fastställt av regionfullmäktige 2020-11-24, § 139). Organisationsbidrag är ett generellt bidrag till en ideell organisation där bidraget inte avgränsas till särskilda verksamheter inom organisationen utan avses användas till administration med mera.

I korthet innebär förslaget
-att regionen fortsätter stärka en samlad patient- och brukarrörelsen för politiska samråd genom ett verksamhetsstöd till samlande paraplyorgan  och de enskilda föreningarna
- att regionen värnar de små föreningarna genom att diversiera medlemsbidraget.
- att regionen stärker föreningarna genom att höja grundbidragsdelen som fördelas på alla sökande, 
- att regionen förenklar såväl ansökningsförfarande som handläggningsadministrationen genom att förenkla ansökningsprocessen,  reducera  antalet fördelningsgrunder, samt att införa överenskommelse för verksamhetsbidrag med paraplyorganisation som ansöker vart tredje år i stället för varje år.

Inom Hälso- och sjukvårdsnämndens budget finns avsatta budgetmedel för föreningsbidrag till handikapporganisationer. Gällande budgetram uppgår till 3 450 000 kronor per år och ramen har inte räknats upp under senaste 4-årsperioden, samtidigt som andelen föreningar som ansöker om bidrag och uppfyller kriterierna för varje år ökar. Det innebär att bidraget per förening urholkas. Regionfullmäktige fastslog att föreningars arbete är viktiga för regionen och spelar en betydande roll för länets utveckling. Vidare menar regionfullmäktige att verksamhet som bedrivs inom ideella organisationer kompletterar men också kan vara ett alternativ till regionens verksamhet. Fler målgrupper nås och såväl form som innehåll i aktiviteter och resultat diversifieras. Allt detta ska bidrar till att regionen som samhällsaktör bättre kan nå sina mål (RS 1436-20209).

Budgetramen föreslås att förstärkas med ytterligare 300 000 kronor från och med år 2023. Utrymme omfördelas från Hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma utrymme kostnadsställe 18242. Från och med år 2024 sker uppräkning av föreningsbidraget med budgetindex.

Regionfullmäktige beslutade den 29 november 2022 om regionplan och budget 2023–2026. Därigenom har regionfullmäktige gett alla nämnder i uppdrag att se över följande:

- Kartlägga och optimera samverkans och mötesstrukturer för att frigöra tid och eller minska bemanning.
- Kartlägga tjänster, funktioner som kan optimeras, arbetsuppgifter som kan effektiviseras och delar där ambitionen kan sänkas alternativt pausas.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har i nämndplan 2023 beslutat uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram förslag för hur nämnden avser arbeta för att genomföra uppdragen för hälso- och sjukvårdsnämnden räkning.

Direktiv för uppdragets genomförande
Hälso- och sjukvårdsnämnden ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att genomföra uppdragen. Till sin hjälp utser nämnden en politisk styrgrupp i form av hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott. En löpande dialog med hälso- och sjukvårdsförvaltningen samverkansgrupp (FSG) förutsätts.

Genomförda revisionsgranskningar, som exempelvis granskning år 2021 av hälso- och sjukvårdsnämnden och granskning 2021 om reglering av ansvar och befogenheter ska beaktas under arbetets gång.

Inom ramen för uppdragen ska följande redovisas till nämnden:
- Kartläggning enligt vad regionfullmäktiges uppdrag i regionplan stipulerar.
- Beskrivning av konsekvenser förknippade med eventuella åtgärder för att optimera, effektivisera, ambitionssänka, pausa eller ta bort uppdrag och/eller tjänster.

Skriftlig återrapportering lämnas till hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med delårsrapport per april och delårsrapport per augusti. Slutrapport lämnas i samband med årsrapportering per december 2023.

Tillsynsrapporten är en uppföljning av nämndens tillsynsplan för interna kontroll. För varje kontrolltest som har beslutats i nämndens tillsynsplan redovisas det genomförda kontrolltestet, resultatet av testet, bedömning av resultatet samt åtgärder som har beslutats med anledning av uppföljningen. I tillsynsrapporten redovisas även status för de åtgärder som har beslutats i tillsynsplanen. Till årsrapporten har samtliga kontrolltester genomförts till de risker som hälso- och sjukvårdsnämnden har identifierat som mest väsentliga att följa upp under 2022.

Allvarliga brister har konstaterats inom två områden:

1) Nämnden lever inte upp till beslutsunderlag som är jämställdhetsintegrerade. Arbetet med att ta fram åtgärder fortsätter under 2023.

2) Åtgärder har inte vidtagits i nog stor utsträckning vid tillbud eller arbetsskador. Åtgärder kommer att vidtas under 2023.

Vissa brister har konstaterats inom ett område:

1) 3 av 13 chefer som har svarat på enkäten uppger att det saknas skriftlig fördelning av arbetsmiljöuppgifter.

Utvecklingsarbete har skett under de senaste åren som nu innebär att vi är mer träffsäkra kring vilka risker vi ska hantera inom intern kontroll men det är ett arbete som behöver fortsätta. I fler fall är det också tydligare nu hur relationen mellan risk, kontrollaktivitet och kontrolltest ser ut.

Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade bedömning är det finns en acceptabel intern kontroll. Sammantaget har arbetet med intern kontroll förbättrats men det finns fortsatt finns brister. Nämnden bedömer att arbetet med att utveckla arbetsprocessen för intern kontroll fortsatt behöver utvecklas.

I enlighet med Region Västerbottens reglemente för intern kontroll tar varje nämnd fram en årlig tillsynsplan för intern kontroll. Tillsynsplanen syftar till att säkerställa att kontrollsystemet i nämndens verksamhet fungerar genom att testa att kontrollaktiviteter som finns i verksamheten för de risker nämnden har prioriterat som mest väsentliga att följa. I tillsynsplanen redovisas även de risker som hanteras aktivt med åtgärdsplaner samt de risker som identifierats men som inte blir fokus under det kommande året.

Årsrapport är hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) samlade uppföljningsrapport för året 2022 till regionstyrelsen. Rapporten innehåller en sammanfattning om forskning, utveckling och innovation, nämndens förvaltningsberättelse inklusive väsentliga händelser och personalförhållande redovisning och analys av måluppfyllelse utifrån nämndens verksamhetsplan, redovisning av aktiviteter för de riktade uppdrag som fullmäktige gett nämnden, samt en ekonomisk redovisning och analys. I årsrapporten följs målen som nämnden fastställt med stöd av de indikatorer som beslutats för respektive mål. Av de tio mål som riktats till hälso- och sjukvårdsnämnden kommer 4 helt att uppfyllas, 1 delvis uppfyllas och 3 kommer inte att uppfyllas. För ett av målen kan inte måluppfyllelsen bedömas då det inte finns att tillgå något utfall för indikatorn vid tiden för årsrapportens färdigställande. Samtliga riktade uppdrag redovisas och har i och med denna årsrapportering avslutats men delar kommer att fortgå i ordinarie verksamhet.

Enligt dataskyddsförordningen är varje nämnd inom Region Västerbotten ansvarig för att verksamheten följer dataskyddslagstiftningen. Det innebär att nämnder behöver informera sig, styra och följa upp sin verksamhet avseende behandlingen av personuppgifter. Varje nämnd har utsett ett Dataskyddsombud (”DSO”). DSO:n har till uppgift att övervaka verksamhetens integritets- och dataskyddsregelefterlevnad samt att ge rekommendationer och rapportera direkt till högsta förvaltningsnivå.

I enlighet med artikel 38.3 i dataskyddsförordningen ska DSO rapportera om dataskyddsarbetet till den personuppgiftsansvariges högsta förvaltningsnivå, vilket sker i form av en årsrapport.

Revisorerna har under 2022 genomfört granskning av dataskyddsarbetet och utöver detta har DSO tagit fram en plan för årliga kontroller i syfte att göra återkommande genomlysningar av Regionens dataskyddsarbete. För året 2022 har DSO fokuserat på att följa upp tidigare genomförda granskningar.

Under 2022 har det för hälso- och sjukvårdsnämndens område registrerats 15 st. personuppgiftsincidenter i Platina. Personuppgiftsincidenterna har dokumenterats men i stor utsträckning saknas ett ställningstagande kring om händelsen är allvarlig och skall rapporteras vidare till tillsynsmyndigheten. DSO rekommenderar därför att nämnden säkerställer att personuppgiftsincidenter och bedömningar dokumenteras i tillräcklig omfattning.

En kontrollplan avseende GDPR från dataskyddsombudet för verksamhetsåret 2023 har tagits fram. Planen beskriver ett antal kontrollpunkter som ska genomföras under året. Dessa kontrollpunkter är:

1. Styrdokument för dataskyddsarbetet
2. Tekniska och organisatoriska åtgärder för personuppgiftsbehandlingar
3. Personuppgiftsincidenter
4. Personuppgiftbiträdesavtal
5. Registerförteckning
6. Konsekvensbedömning/samråd
7. Hantering av registrerades rättigheter
8. Kunskapsnivån i verksamheten

Utöver dessa kommer de som framkommit i tidigare granskningar att följas upp.

Betty-Ann Nilsson (KD) och Max Fredriksson (KD) lämnade in ett initiativärende till nämnden den 20 december gällande medarbetare i verksamheterna. Ledamöterna vill att redovisning av antalet medarbetare ska redovisas antalet per klinik/basenhet samt skilja på administrativ personal som arbetar nära patienten.

Det är möjligt att redovisa antalet medarbetare vid respektive klink/basenhet men det speglar dock inte hur många som faktiskt arbetar vid respektive enhet. För att få en rättvis bild av bemanningssituationen behöver närvarotid följas. Indikatorn ”Antalet medarbetare” innehåller även personer som är tjänstlediga, barnlediga eller på annat sätt ej i tjänst. Utifrån att nytt personalsystem är implementerat (TESSA) bör detta vara möjligt igen under 2023.

Att i redovisning skilja på antalet medarbetare avseende administrativ personal och personal som arbetar nära patienten skulle kräva att vi först reder ut vad som menas med administrativ personal. Är en sjuksköterska som till större delen av sin tid arbetar med operationsplanering administrativ personal? Det finns flera olika sådana exempel i vården, men administration inom hälso- och sjukvård är ett vitt begrepp som rymmer många professioner och kompetenser. Alla med samma grunduppgift, att stödja den verksamhet de verkar i. Administratörer finns i verksamheten eftersom det finns en stor mängd administrativa arbetsuppgifter. Det kan handla om allt ifrån upphandling av material och tjänster, utveckling av IT-stöd, uppföljning av vården, olika former av administration kopplat till personal, kommunikation och ekonomihantering. Oaktat så kräver en sådan redovisning ett rätt omfattande detaljarbete för att särskilja vad som är administrativ personal.

Alliansen genom Elmer Ericsson (M) lämnade in ett initiativärende till nämnden den 20 december gällande säkrad bemanning inom förlossningsvården

Handlingsplanen för säkrad barnmorskebemanning beslutades av Hälso- och sjukvårdsnämnden vid nämndens möte i maj 2022. Den åtgärd i handlingsplanen som beskriver en omorganisation av mödrahälsovården och CFOG utreds dock i särskild ordning. Under hösten har därefter uppdaterad information getts till nämnden vid varje möte. Vid nämndens möte i december 2022 presenterades 5 prioriterade områden;

1.       Barnmorskeledd förlossning i Lycksele
2.       Satsningar för att göra arbete på förlossningen attraktivt
3.       Kompetenshöjning och mentorskap
4.       Separata akuta och planerade besök till förlossningen
5.       Följsamhet till samma riktlinjer över länet

Hälso- och sjukvårdsdirektören har vidare fått ett uppdrag att beräkna kostnader för de prioriterade åtgärderna från handlingsplanen och bereda ett ärende till RF avseende äskande av medel för genomförandet.
Gällande förlossningsenheten vid Lycksele lasarett beslutade nämnden, utifrån en oberoende utredning av tidigare landstingsdirektören Anders Sylvan och chefsläkare Sofie Jacobsson, vid sitt möte i januari 2023 att skyndsamt initiera en upphandling av ett konsultbolag med totalansvar för bemanning av såväl läkar- som barnmorskekompetens som komplement till nuvarande personalstab med uppdrag att succesivt växla över till bemanning i egen regi. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade också att förlossningsverksamheten i Lycksele under upphandlings- och uppbyggnadsfasen hålls stängd med syfte att kunna allokera tillräckliga resurser för återuppbyggnad av en solid struktur för återstart senare under 2023.

En handlingsplan för säkrad barnmorskebemanning beslutades av Hälso- och sjukvårdsnämnden vid nämndens möte i maj 2022. De åtgärder som beskrivs i planen syftar alla till att stärka förlossningsvården för att kunna upprätthålla förlossningsenheter vid regionens tre sjukhus. Vid nämndens möte i december 2022 presenterades 5 prioriterade områden vilka listas enligt nedan.

1.Barnmorskeledd förlossning i Lycksele
2. Satsningar för att göra arbete på förlossningen attraktivt
3. Kompetenshöjning och mentorskap
4. Separata akuta och planerade besök till förlossningen
5. Följsamhet till samma riktlinjer över länet

Under varje prioriterat område finns ett antal åtgärder föreslagna. Gällande förlossningsenheten vid Lycksele lasarett beslutade nämnden vidare i januari 2023, utifrån en oberoende utredning av tidigare landstingsdirektören Anders Sylvan och chefsläkare Sofie Jacobsson, att skyndsamt initiera en upphandling av ett konsultbolag med totalansvar för bemanning av såväl läkar- som barnmorskekompetens. Regionens målsättning är att successivt växla över till bemanning i egen regi.

Hälso- och sjukvårdsdirektören har av hälso- och sjukvårdsnämnden vidare fått ett uppdrag att beräkna kostnader för de prioriterade åtgärderna från handlingsplanen och bereda detta ärende till Regionfullmäktige avseende äskande av medel för genomförandet. De föreslagna åtgärderna, som i de flesta fall innebär en utökad bemanning av barnmorskor och lönesatsningar måste självklart beaktas både i ljuset av de ekonomiska förutsättningarna som kan ges samt de möjligheter som finns att rekrytera utifrån en nationell brist på barnmorskor.

Upphandlingen av en konsult är i uppstartsskedet och det är i dagsläget svårt att exakt bedöma vad kostnaden för denna åtgärd kommer att uppgå till, detta särskilt då kravspecifikationen av resurser som ska upphandlas inte finns framtagen ännu. En sannolik bedömning, utifrån att vi har god kännedom om vad hyrpersonal kostar i förhållande till egen personal, är att kostnaden kommer att uppgå till ca 3 gånger kostnaden jämfört med att bedriva verksamheten i egen regi. Detta skulle innebära att kostnaden för ett upphandlat bolag för att bedriva förlossningsverksamhet i Lycksele skulle uppgå till ca 40–50 Mkr/år.

För åtgärder beskrivna i den beslutade handlingsplanen består den stora kostnaden av rekrytering av fler barnmorskor (ett 20-tal) och därtill ökade ersättningar. Sammantaget beräknas kostnaden för detta till ca 20 Mkr.

Gällande den sk Lyckselemodellen (barnmorskeledd förlossning) är bedömningen att detta arbetssätt när det väl är på plats i sig inte kommer att innebära någon större merkostnad gällande personalresurser jämfört med nuvarande arbetssätt. Dock kommer modellen initialt under uppbyggnadsfasen att generera en del kostnader. Dessa kostnader härör tex till nödvändiga ombyggnationer, inköp av utrustning, studieresor etc. Uppskattningsvis kommer dessa kostnader att uppgå till ca 2 Mkr.

Utifrån beslut vid nämndens sammanträde den 17 januari § 19 om beslutad handlingsplan samt att upphandla en konsult med ansvar att bedriva verksamheten under en begränsad period enligt kommande upphandlingsunderlag krävs ett budgettillskott. För upphandling av konsult äskas 50 Mkr/år under avtalstiden.

För genomförande av övriga åtgärder beskrivna i framtagen handlingsplan äskas 20 Mkr/år, vilket omfattar ett 20-tal nya barnmorsketjänster och därtill föreslagna lönesatsningar i en permanent ramökning till nämnden villkorat till åtgärder i beslutad handlingsplan inklusive uppbyggnad av den sk ”Lyckselemodellen” med barnmorskeledd förlossning. Eventuellt överskott pga svårbedömda kostnader för tex den upphandlade konsulten regleras i årsbokslutet.

Nicklas Sandström (M) motionerar om att påbörja ett arbete med att differentiera fler vårdnivåer på framför allt NUS för att åstadkomma en mer resurseffektiv och patientsäkerhet patientomhändertagande. 

I takt med att sjukvården ständigt förändras kan det finnas skäl att se över behov av olika vårdnivåer. Det skulle kunna vara aktuellt att se över hur intermediära vårdnivåer skulle kunna utvecklas till exempel i syfte att avlasta intensivvården. I det pressade läge sjukvården just nu befinner sig sa° finns det dock inga resurser att göra en sådan översyn, det skulle i sa° fall kräva externa resurser.

Ett eventuellt ställningstagande att skapa ytterligare vårdplatser med intermediära vårdformer är vidare att se som en ambitionshöjning och om inte nya ekonomiska resurser tillförs sa° måste de finansieras antingen genom omfördelning eller nedprioritering av annat vilket måste tas i beaktande. Det pågår ett arbete med att tillse att alla vårdplatser är öppna, det är av största prioritet.

Mot denna bakgrund anses motionen vara besvarad

Ewa-May Karlsson (C) och Håkan Andersson (C) motionerar om att tillsätta och genomföra länsutredning med uppdrag att klargöra vilka åtgärder, inklusive och ekonomisk analys, som behöver vidtas i syfte att under en 5-årsperiod uppfylla att varje heltidsarbetande allmänmedicinskt specialist max 1500 personer personer på sin lista. 

Det långsiktiga målet i Region Västerbotten är 1100 patienter per läkare för att uppnå Socialstyrelsens riktvärde men det är i dagsläget en bit kvar att nå dit, målet om 1500 patienter per läkare i regionen är endast ett delmål. Region Västerbotten har i dagsläget hanterat det som rör patienters möjlighet att få tillgång till en fast läkarkontakt, vilket regleras i lag, genom beställningen till primärvården. Det finns framtagna rutiner att registrera detta för hälsocentralerna så att uppföljning är möjlig både för varje hälsocentral och på en övergripande nivå. Den politiska majoriteten kommer under mandatperioden se över primärvården i sin helhet. Redan nu har beslut fattats om en extern genomlysning av beställningen till primärvården som innefattar det motionären efterfrågar.

En riktlinje som bland annat närsjukvårdsområde Skellefteå/Norsjö arbetar utifrån är att varje heltid allmänspecialist ansvarar för 1485 listade patienter när personalbudgetar sätts. För att höja läkarbemanningen för att nå 1100 per läkare förutsätts fler läkare i primärvården. Det finns dock inte möjlighet utifrån nuvarande ekonomiska förutsättningar att öka antalet läkare utan att minska på andra professioner eller vidta en begränsning av utbudet. För att klara utmaningen i primärvården behövs alla professioner och ett arbetssätt där man jobbar i team. Således behöver antingen kapiteringen höjas eller beställningen förändras. 

Utifrån att fullmäktige har fattat beslut om en genomlysning av primärvården som en del i arbetet för att göra ett tydligare och bättre uppdrag anses motionen besvarad