Möte 2021-04-14

Lars Bäckström (C) utses att tillsammans med Anna-Lena Danielsson (S) justera protokollet. Justeringen sker digitalt den 21 april. 

Förslag till föredragningslista har upprättats. 

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 14 april 2021 får personalföreträdare närvara vid hela eller del av nämndens sammanträde och samtliga ärenden undantaget ärende som rör upphandling där sekretess råder. Personalföreträdarna har rätt att delta i hälso- och sjukvårdsnämndens överläggningar men inte i besluten. Vidare har personalföreträdare inte rätt att lägga förslag eller få sin mening noterad i protokollet.

Enligt program. 

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar en negativ budgetavvikelse efter mars månad 2021 på 112 miljoner kronor och en nettokostnadsökning på 2,9 procent. Under perioden har intäkterna varit 3,5 procent högre än föregående år medan kostnaderna ökat med 3,0 procent.

Intäkterna samlat redovisar ett underskott mot budget för perioden på 9,7 miljoner kronor. I detta ingår vårdintäkter, patientintäkter och tandvårdsintäkter som fortsätter redovisa stora underskott.  Underskotten vägs upp av övriga intäkter där primärvården erhållit kompensationen från staten avseende provtagning och tester för covidpandemin.

Kostnaderna redovisar ett underskott mot budget på totalt 102 miljoner kronor med en kostnadsutveckling på 3,0 procent. Störst avvikelse återfinns inom personalkostnader där underskottet mot budget uppgår till 80 miljoner kronor och kostnadsutvecklingen är 4,1 procent. Kostnaderna för övriga personalkostnader och för utomlänsvård har varit låga.

Både kostnader och intäkter påverkas fortsatt av den pågående pandemin. Under motsvarande period 2020 var effekter av pandemin av mindre omfattning och bokförd merkostnaden uppgick då för samma period till 1,5 miljoner kronor. För samma period 2021 uppgår nu merkostnaderna till 29 miljoner kronor. Verksamheten har fått kompensationen från staten avseende provtagning och tester men ersättning för uppkomna merkostnader hanteras under april månad.

I december 2019 enades Socialdepartementet och SKR tagit i en överenskommelse mellan staten och SKR. Överenskommelsen omfattar en satsning på att stärka mödrahälso- och förlossningsvården samt främja insatser för en bättre hälsa hos kvinnor. Överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner är en treårig överenskommelse där parterna är överens om att det långsiktiga arbetet med att stödja utvecklingen av insatser för att alla kvinnor och deras familjer ska känna trygghet och få en säker vård i rätt tid i samband med graviditet, förlossning och eftervård. Satsningen på förlossningsvården och kvinnors hälsa omfattar hela vårdkedjan inklusive förebyggande insatser, från mödrahälsovård till eftervård för kvinnan efter graviditet och förlossning. Medlen ska användas för vården till kvinnan under hela processen, och bidra till ökad kontinuitet oavsett hur regionen valt att organisera vården. Medel inom satsningen får även användas för insatser inom neonatalvården. Den årliga tilldelningen av medel till regioner beslutas i särskilda årliga regeringsbeslut under förutsättning att riksdagen beviljar medel.

Region Västerbotten tilldelades 24 667 106 kr för de insatser som genomfördes under 2020. Villkoren för fortsatt tilldelning är att vi följer överenskommelsens delar och fortsätter redovisa insatser inom följande områden:

• Det finns en tydlig vårdkedja med en ökad kontinuitet från graviditeten till förlossning och eftervården.
• Eftervården utvecklas och stärks.
• Rätt vård för eventuella skador och vårdskador är lätt att hitta.
• Bemanningen är sådan att det ska finnas en barnmorska eller annan person med relevant kompetens tillgänglig för den födande kvinnan under förlossningen.
• Föräldrar känner trygghet i att det finns plats för dem både före och efter förlossning, inte minst för dem som har särskilda behov eller som har långt till närmaste förlossningsklinik.
• Evidensbaserad kunskap och kunskapsstöd ska utvecklas och finnas tillgänglig för personalen för att ge stöd till att förebygga, diagnosticera och behandla förlossningsskador.
• Det finns goda förutsättningar för forskning.

Redovisningen för 2020 sändes in under föreskriven tid och i enlighet med de krav som ställts.

Den 20 januari 2020 beslutade SKR:s förbundsstyrelse att godkänna den nationella överenskommelsen om psykisk hälsa 2020 ( 20/00003). Överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner är en ettårig överenskommelse där parterna är överens om att det långsiktiga arbetet med att stödja utvecklingen av insatser för att främja psykisk hälsa, tidigt möta psykisk ohälsa och att ge effektiv vård och stöd till personer med allvarlig problematik behöver fortsätta. Regeringen och SKR är överens om att det behövs tydliga incitament till förändring men också utrymme att genom lokala anpassningar utnyttja stimulansmedlen på mest effektiva sätt.

Region Västerbotten rekvirerade 21 659 393kr inom ramen för överenskommelsen Insatser för psykisk hälsa 2020, samt tilldelades Västerbottens kommuner och regionen tillsammans en länsgemensam summa på 17 743 749 kr. De länsgemensamma pengarna ska enligt villkoren gå till att stärka samverkan, brukarmedverkan, suicidprevention samt finns särskilda pengar avsatta till ungdomsmottagningarna. De pengar som regionen själv förfogar över ska gå till utvecklingsarbete och mobila lösningar som syftar till att öka kvalitén på det akuta omhändertagandet vid psykisk ohälsa, insatser för barn och unga, en kunskapsbaserad och säker hälso- och sjukvård samt psykiatrisk traumavård med ett särskilt fokus på barn och unga

De medel som följer med villkoren i överenskommelsen ska redovisas till SKR i sju olika enkäter där berörda verksamheter deltagit. Redovisningen för 2020 sändes in i föreskriven tid och i enlighet med de krav som ställts i överenskommelsen.

Region Västerbotten har sedan 1995 årligen avsatt särskilda medel för så kallad spjutspetsforskning. Syftet är att säkra Västerbottens och Norra sjukvårdsregionens tillgång till högspecialiserad vård, och välutbildade medarbetare på minst samma nivå som i övriga landet. Medlen ska fördelas till högkvalitativa projekt, som efter en treårig satsning kan utvecklas ytterligare för att bli, eller fortsätta vara nationellt och internationellt konkurrenskraftiga. Region Västerbotten har under dessa 26 år genomfört nio utlysningar som tilldelats 93 spjutspetsprojekt.

Det ligger i Region Västerbottens intresse att det finns särskilt starka och långsiktigt framgångsrika och produktiva forskargrupper. För att åstadkomma detta avser regionen att stödja de allra starkaste projekten, drivna av redan väletablerade forskare med forskargrupper som klarar utbildning av framtidens forskningsledare och därmed generationsväxlingar utan minskad vetenskaplig produktion, liksom starka och särskilt innovativa projekt drivna av juniora forskare som har goda förutsättningar att etablera självständiga och långsiktigt livskraftiga forskargrupper med god extern finansiering.

För att öka både möjligheter till rekrytering och säkra tillgång till kvalificerade medarbetare med forsknings- och utbildningskompetens inom Region Västerbotten, avsätter regionen forskningsmedel till spjutspetsprojekt för åren 2022-2024. Med hänvisning till att både avsatta ekonomiska medel och antalet som tilldelas dessa, har varit samma sedan den strategiska satsningen började för 26 år sedan, föreslås en ökning vid denna utlysning.

Med anledning av den mycket stora konkurrensen om meriterade medarbetare med efterfrågad kompetens, och ökade krav inom den högspecialiserade vården, föreslås nedanstående satsning. Utlysningen föreslås ökas från 10 till 15 spjutspetsprojekt, varav minst 5 projekt prioriteras speciellt inriktade för strategiska satsningar i syfte att stärka konkurrenskraften för nationell högspecialiserad vård. Varje spjutspetsprojekt föreslås få en ökad tilldelning från 870 000 kronor till 1 000 000 kronor per år. Detta innebär att varje projekt får en ökad tilldelning från totalt 2 610 000 kronor till 3 000 000 kronor fördelat under treårsperioden.

När spjutspetssatsningen startade för 26 år sedan var det en relativt hög summa att tilldelas, men med dagens ökade kostnader att bedriva kvalificerad klinisk forskning, är nuvarande tilldelning förhållandevis låg. Projektmedel som tilldelas inom ALF, har ökats till maximalt 1 miljon kronor per år för att bättre motsvara forskares behov av finansiering för att bedriva klinisk forskning. Region Västerbotten avsätter en låg summa till forskningsfinansiering, jämförelsevis med andra regioner som bedriver universitetssjukvård i landet.

Koppling till lagrum. Landstingens och kommunernas engagemang i FoU är fastställt i § 26b Hälso- och sjukvårdslagen: ”Landstingen och kommunerna ska medverka vid finansiering, planering och genomförande av klinisk forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av omfattning som behövs. Samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor.”

Av granskningen framgår att revisorerna bedömer att det finns brister i nämndens beredning av åtgärdsförslagen i omställningsplanen för en hållbar ekonomi. Revisorerna beskriver att dokumenterade underlag saknas både avseende åtgärdsförslagens bedömda besparing och kring de konkreta förändringar som verksamheterna behövde genomföra. Revisorernas slutsats är att nämnden inte undersökte förutsättningarna till besparing av 528 miljoner kronor fördelat på tre år.
Revisorerna bedömer också att det finns stora brister i nämndens styrning, uppföljning och kontroll av verksamheternas arbete med genomförandet av åtgärdsförslagen i omställningsplanen.
Revisorernas rekommendation är att hälso- och sjukvårdsnämnden stärker hela sin styrkedja från planering till genomförande och uppföljning.

Med utgångspunkt i granskningarna lämnar revisorerna följande rekommendationer till Hälso- och sjukvårdsnämnden:

-Säkerställ att de åtgärder som hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar om är väl underbyggda och förankrade i verksamheten. Antaganden om besparingar ska vara analyserade och dokumenterade.

-Säkerställ att det finns en fungerande styrning av hur de åtgärder som nämnden beslutar om ska genomföras i verksamheterna. Det betyder att det ska finnas planeringsanvisningar med en tydlig idé om vad som ska förändras, på vilket sätt, med vilka resurser och inom vika tidsramar. Målsättningar för genomförandet ska vara formulerade på ett sådant sätt att de går att följa upp.

-Säkerställ att det finns en ändamålsenlig uppföljning av hur de åtgärder som nämnden beslutar om genomförs i verksamheterna och hur åtgärdernas måluppfyllelse ser ut. Det betyder att det ska finnas en beskrivning av vilka förändringar som genomförs för att nå målen och en redovisning av om målen blivit uppfyllda. Först då blir det meningsfullt att göra en ekonomisk bedömning av åtgärdernas effekter.

-Nämnden bör besluta om korrigerande åtgärder när planerade besparingar uteblir.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat ett yttrande utifrån revisionens rekommendationer.

Regionens revisorer har den 29 januari 2021 överlämnat missiv gällande granskning av budgetprocessen 2020. Granskningsrapporten har tillställts hälso- och sjukvårdsnämnden. Revisorernas slutsats är att hälso- och sjukvårdsnämnden inte säkerställt en ändamålsenlig budgetprocess. De anser dock att det är positivt är att regionstyrelsen beslutat om en ny budgetprocess, som nämnden omfattas av, från beredningen av budgeten för år 2022.

Med utgångspunkt i granskningen lämnar revisorerna följande rekommendationer till Hälso- och sjukvårdsnämnden:

-Säkerställ att budgetunderlag som nämnden lämnar till styrelsen för beredning håller en tillräcklig kvalitet. Det bör finnas dokumenterade riskanalyser i underlagen som visar att budgetförslag och åtgärder med mera är genomförbara.

-Skapa förutsättningar i budgetberedningen för ändamålsenliga prioriteringar.

-Säkerställ att aktuella styrdokument för nämndens budgetberedning finns inlagda i ledningssystem.

-Skriv till fullmäktige med förslag på åtgärder om nämnden bedömer att nämnden inte klarar sitt uppdrag från fullmäktige.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättat ett yttrande utifrån revisionens rekommendationer

Motionären föreslår att införa vårdcoacher inom cancervården. De standardiserade vårdförloppen (31 st införda i regionen) utgår från nationellt framtagna vårdprogram för respektive cancerdiagnos. Vårdprogrammet beskrivet bland annat bakgrund till sjukdomen, diagnostisering, primärbehandling, rehabilitering och hantering av recidiv. Till vårdprogrammet finns kopplat en vårdförloppsbeskrivning som ytterligare beskriver arbetsprocessen för hur det standardiserade vårdförloppet ska genomföras samt en kodningsvägledning som beskriver hur koder för mätning av ledtid ska utföras. Allt i syfte att patienten ska omhändertas på samma sätt oavsett var i landet man bor eller vem man är. Vid många kliniker och för många diagnoser i regionen finns också kontaktsköterskor som till viss del fungerar som stöd och coach, en funktion som man får tillgång till när man diagnostiserats med någon form av cancer. Det finns alltså ett redan pågående arbete genom vårdprogram och standardiserade vårdförlopp för att säkra en jämlik cancervård.

Motionären föreslår höjda straffavgifter för vuxna som missar besök och hänvisar bland annat till en undersökning från kirurgkliniken i Mora. Där framkommer att 13 procent av inbokade operationer inte blir av, vilket i vissa fall beror på patientens fritidsaktiviteter eller resor. Motionären menar att samma problematik bör finnas i Västerbotten och föreslår därför en höjning av avgifter för vuxna som missar besök. 

Av motionssvaret framkommer att enligt 2019 års för Region Västerbottens siffror är det 7,5% (1.584st) av planerade operationer där patienten uteblir eller avbokar sig. Dock är det bara 2,3% (485st) som sker sent och 0,8% (166st) som inte hör av sig eller inte dyker upp alls (24h innan planerad operations tid), vilket försvårar att kalla annan patient till den avbokade operationen. I dessa fall faller betalningsansvar ut. Region Skåne och region Dalarna vilka motionären hänvisar till tar idag ut en avgift för uteblivet besök vid sjukvårdande behandling (ex operation) på ca 300 SEK. I Region Västerbotten är motsvarande summa 200 SEK. En höjning av avgiften skulle kunna övervägas och en viss effekt kan eventuellt förväntas av en avgiftshöjning. Det är dock svårt att förutse hur de, ändå relativt få, sent avbokade besöken genom en höjning av avgiften skulle minska i antal.

Motionen föreslås vara besvarad. 

Hälso- och sjukvårdsnämnden har beretts möjlighet att återkoppla till Regionstyrelsen avseende föreslagna planeringsförutsättningar som tagits fram inför beredning av Regionplan 2022. Nämnden har utgående från föreslagen mall upprättat och lämnat sina synpunkter i bifogat PM.

Beslut om att starta upphandling på grund av utbyte av interventionsutrustningar IR/INR. Utrustningar som används till neuroradiologiska och allmänradiologiska interventionella ingrepp. Exempel på användningsområden där utrustningarna krävs är trombectomier, behandling av kroppspulsåderbråck, åderbråck i hjärnans kärl, dränering av bölder i buken, behandling av stopp i urin och gallvägar, stoppa akuta livshotande blödningar i kärl eller organ, behandling av blodproppar i vener och artärer mm.

Anmälan av utskottsprotokoll

Arbetsutskottets protokoll från 2021-03-31

Utskottet för primärvård och tandvård. Protokoll från 2021-03-26

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Protokoll från 2021-03-30

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören
Hälso och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation. Förteckning.

Beslut fattade på vidaredelegation
Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och sjukvårdsdirektören. Förteckning. 

Beslut fattade av hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande
Dosdispensering, öppenvård. Tilldelningsbeslut. HSN 1161:3-2020