Möte 2020-10-01

Förslag till föredragningslista har upprättas.

Delårsrapport per augusti 2020 är Hälso- och sjukvårdsnämndens andra uppföljningsrapport till regionstyrelsen. I rapporten lämnas en samlad bedömning, prognos av måluppfyllelse för fem av nämndens 10 mål, ekonomisk analys och rapportering av viktiga händelser. Till rapporten hörande Bilaga 4 är den första återrapporteringen utifrån den fastställda internkontrollplanen för nämnden.

Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för, leder och samordnar politiskt specialistvård, regionvård, primär- respektive tandvård i egenregi. Nämndens uppdrag är att tillgodose västerbottningens behov av hälso- och sjukvård samt tandvård, ge högspecialiserad vård till befolkningen i norra regionen samt följa och driva utvecklingen inom forskning, innovation och utbildning. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar även för utvecklingen av kunskaps-, behovs- och produktionsstyrning inom nämndens ansvarsområde och för att hälso- och sjukvården tas tillvara som en regional tillväxtfaktor. Inom ramen för nämndens uppdrag finns även ansvar för funktionshinder och habilitering samt för arbetet med nationella minoritetsgrupper. Inom nämnden finns förutom ett arbetsutskott, ett utskott för funktionshinder och samverkan samt ett utskott för primärvård och tandvård.

Verksamhetsplanen utgör en del av Region Västerbottens sammanhållna politiska styrning. I verksamhetsplanen beskrivs prioriterade områden och indikatorer kopplade till de av regionfullmäktige beslutade inriktningsmålen. Vidare beskrivs de ekonomiska förutsättningarna och budget för 2021, vilka baseras på regionfullmäktiges resultatbudget för år 2021, finansiella mål och ekonomiska ramar per styrelse eller nämnd.

Nämndens verksamhetsplan ligger till grund för hälso- och sjukvårdsdirektörens planeringsanvisningar som anger riktlinjer för basenheternas verksamhetsplanering.

Regionens revisorer har till nämnden överlämnat en rapport 12/2019 ”Granskning av hälso- och sjukvårdsnämnden 2019”. I rapporten beskrivs att hälso- och sjukvårdsnämnden inte hade tillräckliga resultat för år 2019, med ett underskott mot budget på -380 miljoner kronor och svaga resultat för verksamheten. Vidare anges att det saknas en analys om varför nämndens verksamheter år efter år redovisar stora ekonomiska underskott samt vilka åtgärder som krävs för att vända denna utveckling. Granskningar under 2019 visar även att nämnden saknade tillräckliga metoder och system för att styra och kontrollera sitt ansvarsområde.

Revisorerna lämnar följande rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden;
- Säkerställ att nämnden har ett tillräckligt tjänstepersonstöd. Inom flera områden är nämndens system för styrning och kontroll för svagt utvecklade.
-Säkerställ att de åtgärder som nämnden vidtar är tillräckliga. Ställ krav på konsekvensbeskrivningar vid beslut om åtgärder. Vid avvikelser bör nämnden ställa krav på att hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar förslag på kompletterande åtgärder.
- Om det är så att nämnden bedömer att den inte klarar av att genomföra sitt uppdrag bör nämnden vända sig till fullmäktige med förslag på åtgärder så att fullmäktige får möjlighet att ingripa.

Ett yttrande har upprättats, i vilket hälso- och sjukvårdsnämndens beskriver hur nämnden avser att gå vidare med de olika rekommendationerna.

Regionens revisorer har i en skrivelse till regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden samt regionala utvecklingsnämnden överlämnat en granskningsrapport, om en undersökning av tystnadskultur i regionen. Enkätundersökningen genomfördes i februari 2020 och skickades ut till 1582 anställda, varav omkring hälften har svarat.

Revisionens undersökning visar att många medarbetare i Region Västerbotten är osäkra på sin meddelarfrihet samt att omkring fyra av tio svarande inte känner till vad begreppet innebär. Undersökningen visar också att nästan hälften av de svarande upplever att det finns, eller till viss del finns, en tystnadskultur på deras arbetsplatser.

Revisorerna rekommenderar att regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden ;
- Vidtar åtgärder för att öka de anställdas kunskaper om meddelarfrihet och meddelarskydd
- Utred varför en stor andel av de anställda upplever att de inte fullt ut vågar säga vad de tycker och tänker på grund av rädsla för negativa konsekvenser.

Ett yttrande har upprättats, i vilket hälso- och sjukvårdsnämnden beskriver hur förvaltningen avser att gå vidare med frågan.

Länets kommuner och Region Västerbotten samverkar i frågor som rörhjälpmedelsförskrivning, vilket även innefattar metodstöd och service. En

länsgemensam hjälpmedelsstrategi för perioden 2017-2021 är antagen av landstingsfullmäktige samt respektive kommunfullmäktige i Västerbottens 15

kommuner. Arbetet behöver inledas för en ny avtalsperiod.Ärendet togs upp vid utskottets sammanträde den 20 augusti för vidare

beredning i utskottets presidium. Förslag är att ny hjälpmedelsstrategi tas fram i samverkan med länets kommuner och att processen bör bedrivas i

den samverkansstruktur som finns mellan länets kommuner och Region Västerbotten.

Region Västerbotten har beretts möjlighet att yttra sig över Socialstyrelsens förslag på ändringar i föreskriften avseende blodverksamhet SOSFS 2009:28.

Ett förslag till yttrande har upprättats.

Regeringen har tidigare lämnat ett kommittédirektiv om utredning av översyn av samordning, utveckling och uppföljning av den nationella minoritetspolitiken. Utredningen är nu sammanställd och utskickad på remiss.

Betänkandet föreslår sammanfattningsvis följande: Tre delområden ska ersättas med fyra delmål. Sametingets roll inom samordnings- och uppföljningsansvaret ska renodlas till att bevaka frågor som rör samiska rättigheter och samiska språkets utveckling inom minoritetspolitiken. Uppdraget som uppföljare och samordnande myndighet för de fyra andra nationella minoriteter och minoritetsspråk flyttas från Länsstyrelsen Stockholm till den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen, Isof. Regeringen föreslås ta fram ett system med två statsbidrag till kommuner och regioner, ett för samiskt förvaltningsområde och ett för övriga två förvaltningsområden. Vidare föreslås att ett särskilt rådgivande organ inrättas på Isof. Rådets ledamöter ska utses av myndigheten och tillföra myndigheten sakkunskap och ge råd i frågor som rör de nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar.

Förslag till remissvar har upprättats. I remissvaret beskrivs tveksamheten att fyra delmål istället för tre delområden skulle ge en bättre samordning. I stället för delområdet-språk och identitet föreslås delmål 3 -kulturell identitet och delmål 4 -levande minoritetsspråk. Om betänkandets förslag antas föreslås att delmål 4 enbart utvärderas nationellt. Vidare kommer förslaget med två statsbidrag att ge en ökad administration för kommuner och regioner som är förvaltningsområde för samiska och ett annat språk. I kommitté-direktivet står det att den administrativa bördan för myndigheter, kommuner och landsting (numera regioner) ska hållas så låg som möjligt. I remissvaret förordas också en samordnad rapporteringsstruktur för mer jämförbar rapportering hur minoritetspolitiken utvecklas och för att få en uppföljningsstruktur som myndigheterna och regeringen kan följa över tid.

Region Västerbotten har enligt tidigare beslut arvoderat nationella minoritetsrepresentanter vid samråd med representanter där regionen är förvaltningsområde. Beslutet om arvodering behöver förtydligas.Region Västerbotten erhåller statsbidrag för de förvaltningsområden som regionen ingår i. Från och med 1 januari 2020 är regionen förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska.

För att underlätta och möjliggöra samråd med minoritetsrepresentanter där regionen är förvaltningsområde föreslås ersättning vid samråd med representanter från föreningar. Detta gäller under förutsättning att regionen erhåller statsbidrag för förvaltningsområdena. Ersättning utgår inte vid öppna samrådsmöten.

Förslag till arvodesregler har upprättas. Av förslaget framgår att statsbidraget ska utifrån minoritetsförordningen (2009:1299) användas till merkostnader som uppkommer i kommuner och regioner med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt minoritetslagen samt till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska. För att underlätta och möjliggöra samråd med minoritetsrepresentanter där regionen är förvaltningsområde föreslås ersättning vid samråd med representanter från föreningar. Detta gäller under förutsättning att regionen erhåller statsbidrag för förvaltningsområdena. Ersättning utgår inte vid öppna samrådsmöten.

Folktandvården i Västerbotten har sedan 2012 haft uppdraget från fullmäktige att basera sina årliga justeringar av tandvårdstaxan på Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets (TLV) referenspriser och dess justeringar. För allmäntandvård följer Folktandvården TLV:s referenspriser och för specialisttandvård gjordes en justering inför 2015 för att nå kostnadstäckning vilket medförde en höjning ovan referenspris.

Ett förslag till tandvårdstaxa för perioden 15 januari 2021 till och med 14 januari 2022 har upprättats. Förslaget innebär att taxorna för allmäntandvården läggs på samma nivå som de av TLV fastställda referenspriserna för 2021. För specialisttandvården föreslås att taxorna nivån ovan referenspris bibehålls på samma nivå (plus 10 procent) som tidigare. Ett fåtal utvalda åtgärder ligger utöver denna nivå, vilket är i enlighet med beslut från föregående år.

Detta innebär en höjning av tandvårdstaxorna på i medel 1,8 procent för allmäntandvård och 1,6 procent för specialisttandvård.

För att skapa en enhetlighet mellan taxor för jourverksamhet och ordinarie verksamhet togs tillägget om ett 50 procentigt påslag på tandvårdstaxans åtgärder för helgjour bort 2017. För 2021 föreslås ingen förändring. Vidare föreslås att taxorna för lokala åtgärder, som inte ingår i det statliga tandvårdsstödet, justeras för beräknad kostnadsökning.

Den interna taxan som reglerar åtaganden mellan regioner föreslås uppräknas med 2 procent vilket framgår av separat bilaga.

Ersättning för munhälsobedömning/utbildning justeras sedan 2017 årligen. Ett förslag till ny ersättning har upprättats. Här framgår att ersättning för munhälsobedömning/utbildning vid uppsökande verksamhet föreslås uppräknas med 3 procent.

Beslut/Yttranden som fattats med stöd av delegation

Arbetsutskottet, protokoll 16 september 2020

Utskott för primärvård och tandvård, protokoll 18 september 2020

Utskott för funktionshinder och samverkan, protokoll 20 september 2020

Beslut fattade av hälso- och sjukvårdsdirektören

Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation. Förteckning.

Beslut fattade med stöd av vidaredelegation

Områdeschefs, verksamhetschefs beslut som fattats med stöd av vidaredelegation. Förteckning.

Beslut fattade av ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden