Möte 2022-09-22

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 22 september 2022 får personalföreträdare närvara vid hela eller del av nämndens sammanträde och samtliga ärenden undantaget ärende som rör upphandling där sekretess råder. Personalföreträdarna har rätt att delta i hälso- och sjukvårdsnämndens överläggningar men inte i besluten. Vidare har personalföreträdare inte rätt att lägga förslag eller få sin mening noterad i protokollet.

Förslag till föredragningslista har upprättats.

Resultat och delårsuppföljning per augusti 2022

Harriet Boström, controller och Ewelina Ogenblad, HR-partner, informerar nämnden om resultat för verksamheten efter delår två per augusti. Av uppföljningen framgår att verksamheten under perioden upplevt en hög arbetsbelastning som delvis orsakas av hög korttidsfrånvaro på grund av bland annat covidsmitta och sommarperioden med mycket begränsad tillgång till vikarier. Under perioden har kostnaderna för hyrpersonal ökat, vidare redovisar nämnden efter 8 månader en negativ avvikelse från budget med 50 miljoner kronor och konstaterar att verksamheten inte kommer klara följsamhet till budgeten vilket meddelas Regionfullmäktige.

Yvonne E Nygren, stabschef, informerar om uppfyllelsen till verksamhetsmålen efter delårsuppföljning per augusti. Inför årets verksamhetsplanering och internkontroll infördes ett nytt stödsystem för arbetet vilket på sikt underlättar uppföljning och styrning. Det krävs dock ytterligare anpassningar av arbetssättet för att skapa bra uppföljning med tydliga instruktioner. Vad gäller måluppfyllelse råder stora variationer över länet. En del basenheter visar på god måluppfyllelse och andra basenheter på låga.

Ärendet återkommer i § 132.

Harriet Boström, controller informerar att Hälso- och sjukvården erhållit medel genom ett testamente, vilka ska fördelas enligt donatorns önskemål i testamentet.

Ärendet återkommer i § 137.

Uppföljning av sommaren 2022 avseende primärvård och sjukhusvård

Ewelina Ogenblad, HR-partner, informerar nämnden om den utvärdering och uppföljning av verksamheten inom sjukhusvården och primärvården som genomförts av under semesterperioden 2022. Det är fjärde året uppföljningen genomförs och rapporteras. Resultaten visar att sommaren varit tung och slitsam för verksamheterna. Arbetsmiljön har i hög grad påverkats av korttidsfrånvaro. Covidsmittan har fortsatt en stor inverkan på vårdverksamheten. Majoriteten av medarbetarna har trots detta i de allra flesta fall fått sammanhängande semester och endast i enstaka fall har avvikelse skett. I årets utvärdering infördes en ny fråga rörande bedömning av risk för patientsäkerhet. Vidare konstateras att samarbetet mellan vårdnivåerna och även kommunen har varit mycket gott.

Ärendet återkommer i § 145

Kompetensförsörjningsstrategi

Ewelina Ogenblad, HR -partner informerar nämnden om förslag till ny kompetensförsörjningsstrategi för region Västerbotten. Förslaget har utarbetats utifrån uppdrag från regionstyrelsen och arbetats fram i nära samverkan med ledningsgrupper och representanter för samverkan. Till strategin biläggs en aktivitetsplan som beskriver vilka olika aktiviteter som ska genomföras för att bidra till att nå uppsatta mål.

Ärendet återkommer i § 134.

Cityprojektet och samsjuklighetsutredningen

Monica Wahlström, enhetschef och Ola Knutsson, projektledare och informerar om Samsjuklighets-utredningen och om utvärderingen ”Cityprojektet” som är en uppsökande hälso- och sjukvård Umeå. Syftet med den uppsökande hälso och sjukvården som bedrevs i Umeå, var att öka tillgängligheten av hälso- och sjukvård för vuxna personer som befinner sig i centrala Umeå med samsjuklighet i form av missbruk och beroende samt annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd. En distriktssköterska bedriver uppsökande arbete på Umeå stadsmission och IOGTs öppna verksamheter, på Vasaplan, galleriorna och parkerna. Det finns idag finns ingen lokal för verksamheten.  Uppföljningen visar på ett ensamjobb som både kan vara ett arbetsmiljöproblem att röra sig dels i miljöerna med människor som kan vara påverkade och må psykiskt dåligt dels också svårigheter att distansera sig. Resursen är efterfrågad och uppskattad av samarbetspartners även om samarbetet skulle behöva struktureras upp.  Idag finns ingen läkarresurs för konsultation.  ett lågt förtroende för vård och myndigheter. I uppföljningen framkommer att de personer som söks upp ofta har ett lågt förtroende för den traditionella sjukvården, ofta på grund av tidigare erfarenheter av fel diagnos eller behandling. Ofta beskrivs även känslan av att bli dömd på förhand på grund av utseende, klädsel eller beteende och upplevelser beskrivs av att inte bli lyssnad eller trodd på.

Samsjuklighetsutredningen är en utredning som fokuserar på att samla behoven avseende skadligt bruk och beroende. Efter många olika utredningar under många år föreslås förändringar med fokus på brukarens behov och utifrån brukares egen målbild. Förslaget innebär en reform med tio bärande delar där flera av dem berör regionens ansvar. Ett förslag är att regionen ska ansvara för behandling av skadligt bruk eller missbruk, idag är detta ett delat ansvar mellan region och kommun samt en del förändringar av lagstiftning föreslås.

Samverkan inom Region Västerbotten

Kia Ronnhed, HR-direktör informerar om resultatet av genomförd utvärdering av samverkansstrukturen. Syftet med utvärderingen var att utvärdera om regionen lever upp till samverkansavtalets mål och syfte genom att undersöka hur avtalets delar tillämpas.  Utvärderingen inkluderar också efterlevnad och koppling till hantering av arbetsmiljöfrågor. En viktig del i det nuvarande samverkansavtalet är just arbetsmiljö och respektive samverkansforum ansvar som skyddskommitté. Uppföljningen har lett till att identifiera förbättringsområden samt upprätta förslag till åtgärder. Arbetet fortsätter och åtgärdsplan beräknas vara färdigställ under oktober månad. 

Återrapportering av handlingsplan för säkrad bemanning inom förlossningsvård

Olof Grankvist, verksamhetschef och Lena Rönngren, bitr. verksamhetschef rapporterar till nämnden de åtgärder som nu vidtas för att nå en attraktiv och god arbetsmiljö inom förlossningsvården i länet. Bland annat har flera arbetsgrupper inrättats som på olika håll identifierar aktiviteter som kan bidra att nå målet med attraktiv och god arbetsmiljö. I arbetsgrupperna ingår medarbetare, chefer och fackliga företrädare. Fem arbetsområden har identifierats som prioriterade. Exempel på dessa områden är arbetstidsförkortning, ersättningsnivåer, följsamhet till riktlinjer inom länet, mentorskap och kompetensförsörjning. Vidare diskuteras möjligheterna att skapa en attraktiv förlossningsmottagning i Lycksele som kan erbjuda alla länets förlösande kvinnor efterfrågade alternativ så som bassängförlossning och andra metoder som idag inte kan erbjudas i vare sig Umeå eller Skellefteå.  Syftet är att skapa ett valbart alternativ för de som önskar och på så sätt också på sikt öka antalet födslar i Lycksele.

Ytterligare alternativ som utreds är att skilja akuta flöden från icke akuta flöden. En del av resurserna på förlossningen går på kvällstid, när hälsocentralerna stängt, till att besvara frågor som är primärvårdsansvar och som inte är akuta ärenden. Att inrätta en jourlinje för mödravårdsfrågor bemannad av mödravården på kvällstid skulle frigöra resurser på förlossningen som idag går till dessa icke akuta frågor.

Hälso- och sjukvårdsdirektörens information

• Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har genomförde ett platsbesök och kontroll vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) den 8 september. Syftet är att utreda patientsäkerheten med anledning av den nationella bristen på vårdplatser. Samtliga universitetssjukhus i Sverige och flera region och länssjukhus har inspekterats. Resultatrapport från inspektionen förväntas komma under oktober.
• MAVA och SPEVA har hårt ansträngda verksamheter då flera sjuksköterskor men även undersköterskor saknas och personalomsättningen är hög vilket resulterar i brist på vårdplatser på NUS. Åtgärder planeras och översyn pågår för att komma till rätta med situationen.
• Planerad Upphandling av IVF och upphandling av palliativ vård pågår enligt plan.
• Mobila teamet i Skellefteå, är gemensamt mellan kommun och region och fungerar mycket bra och bidrar till färre inläggningar för patienter inom sjukhusvården. Bägge parter är mycket nöjda med arbetssättet. I Umeå startar motsvarande team upp med förhoppning om samma goda resultat
• Verksamhetsplanering och budgetberedning pågår trots att resursfördelningen inte är beslutad utan fastställs av regionfullmäktige först i november. Planerna och budgeterna blir därför preliminära. Inga omfördelningar mellan områden är föreslagna för 2023.  I december kommer den färdiga verksamhetsplanen att antas nämnden.
• Regionvårdsrapporten som följer upp regionvården är färdigställd. Det finns redaktionella saker att justera. Målgruppen för regionvårdsrapporten är andra regioner som köper vård vid NUS. Sammanställningen visar att den vård som ges håller god kvalitet.  Däremot minskar regionvården och vad orsaken till den minskade efterfrågan är behöver analyseras. Region Västerbotten har ett bra och öppet samarbete med grannregionerna.

Utskottens arbete

Margareta Löfgren (V) ordförande utskottet för primärvård och tandvård informerar om aktiviteter och pågående arbete med de riktade uppdragen som utskottet har fått under 2022. Dialog med beställarenhet förs vid varje sammanträde under hösten har förslag till primärvårdbeställning för 2023 diskuterats och utskottet var eniga om att arbetssättet med HLT-teamet bör finnas med i beställningen. Vidare följs sommarperioden upp och utfallet inom primärvården i länet under sommarperioden. Flera hälsocentraler har varit stängda under delar av sommaren men samverkat mellan andra mottagningar för att ta emot patienter.  En stor utmaning inom primärvården i länet är korttidsfrånvaro som ökar en redan tung arbetsbelastning för de som arbetar.  Primärvårdsjouren i Umeå haft hårt tryck på helgerna då folka väntat in helgen och då först sökt vård. Under veckorna har akutmottagningen vid NUS haft förstärkning av distriktsläkare. Inom tandvården råder akut resursbrist vilket kraftigt påverkar folktandvården i länet.

Kenneth Andersson (S) ordförande för Utskottet för funktionshinder och samverkan informerar nämnden om arbetet inom utskottet som har tagit del av informationer kring utveckling av patientkontrakt, förslag till ny länsgemensam hjälpmedelsstrategi.  Uppföljning av genomförd Minoritetsfestival, verksamhetsinformation om Barn och ungdomspsykiatrin samt studiebesök.

Denna upphandling avser ramavtal för MR-utrustning, 1,5 och 3 Tesla till Bild- och funktionsmedicin, Region Västerbotten. Prövning av anbud har skett i enlighet med upphandlingsdokumenten. Kvalificering har skett genom kontroll av uppfyllelse av ställda krav på leverantör. Utvärdering av kvalificerade anbud har skett enligt grunden bästa förhållande mellan pris och kvalitet. Inkomna anbud samt resultat av prövning av anbud framgår av bilaga Utvärderingsprotokoll. Föreslagen leverantör har lämnat det anbud som uppfyller utvärderingsgrunden på bäst sätt. Nämnden ska fatta ett tilldelningsbeslut.

Delårsrapport per augusti är Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) samlade uppföljningsrapport för andra tertialen 2022. Rapporten innehåller nämndens redovisning och analys av måluppfyllelse utifrån nämndens verksamhetsplan, redovisning av riktade uppdrag, samt en ekonomisk redovisning och analys och prognos. Rapporten innehåller också avsnitt om väsentliga personalförhållanden och viktiga händelser inom nämndens område. I rapporten följs målen som nämnden fastställt med stöd av de indikatorer som beslutats för respektive mål.

Förslag till sammanträdestider för verksamhetsåret 2023 har upprättats och ska fastställas av arbetsutskottet respektive hälso- och sjukvårdsnämnden. 

Kompetensförsörjning är en av Region Västerbottens viktigaste strategiska frågor för framtiden. Att kunna behålla, utveckla, attrahera men även rekrytera och avveckla kompetenser är en avgörande förutsättning för att regionen ska klara sitt uppdrag. Kompetensförsörjningsstrategin för perioden 2023-2030 ska utgöra en grund för det arbete regionen som organisation behöver bedriva för att trygga kompetensförsörjningen. Strategin ska bidra till ett helhetsperspektiv på kompetensförsörjningsfrågorna och samtidigt kunna visa på en gemensam riktning för Region Västerbottens verksamheter för att klara kompetensförsörjningsbehoven på både kort och lång sikt.
Strategins inriktning är tillvara och utveckla befintlig kompetens som finns i organisationen, samt verka för ett inflöde av rätt kompetens, så ska målet om rätt (fulltalig) bemanning med rätt kompetens för rådande uppdrag år 2030 uppnås. Strategin ska också kunna understödja Hälso- och sjukvårdens målbild 2030 och på så sätt bidra till att invånare i Västerbotten ska få tillgång till en jämlik hälso- och sjukvård.

Bakgrund
Förmågan att möta framtiden med rätt kompetens är idag, och imorgon, den största och viktigaste utmaningen på arbetsmarknaden och en strategisk fråga för alla organisationer oavsett bransch, storlek eller verksamhet. Så även för regionen. En åldrande befolkning, snabb teknisk utveckling och ändrade vårdkonsumtionsmönster med mera ställer krav på vår förmåga att utvecklas. En annan konsekvens av en åldrande befolkning kan förväntas bli ett ökat behov av personal och andra resurser inom vård- och omsorg. Kompetensförsörjningsutmaningarna som finns redan nu berör inte bara den direkta vårdverksamheten utan är också en realitet för andra verksamhetsområden inom regionen. En del problem och utmaningar är regiongemensamma medan andra är mer specifika beroende på profession och verksamhetsområde.

Beskrivning
De strategiska områdena i strategin är framtagna utifrån dialog med regionens ledningsgrupper på förvaltnings och områdesnivå samt centralfackliga representanter. Den inriktning som varit i dialogerna är att organisationen ska uppnå rätt bemanning med rätt kompetens för rådande uppdrag 2030. Med rätt bemanning i detta avseende menas fulltalig bemanning utifrån vad som krävs för att fullgöra uppdraget.
Utifrån de strategiska områden har samtliga fått prioritera vilka åtgärdsområden som anses viktigast för att nå målet år 2030.
En åtgärdsplan är framtagen som bilaga utifrån de prioriteringarna där övergripande aktiviteter finns beskrivna för att nå målsättning 2030 (bilaga 1 till strategin).

Region Västerbotten, förkortat RV, har getts möjlighet att lämna yttrande till Socialdepartementets remiss gällande Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2022:11)
Förslag till yttrande har upprättats. Region Västerbotten kommenterar i sitt yttrande de delar i förslaget där det finns en avvikande uppfattning eller där det i övrigt finns skäl till kommentarer. I delar som inte kommenteras ställer sig regionen i huvudsak bakom handlingsplanen.

Region Västerbotten har fått möjlighet att yttra sig i slutbetänkandet SOU 2022:22.
Betänkandet innefattar förslag till en utvidgad vårdgaranti med flera nya lagstadgade tidsgarantier både inom primärvård och specialiserad vård. Den nya vårdgarantin innefattar även att informera patienten om tidpunkten för vård. Regionens ansvar att patienten får vård hos annan vårdgivare tydliggörs och utökas. Regionala handlingsplaner ska behållas och utvecklas, den statliga uppföljningen ska fortsätta med årliga platsbesök och dialoger. Slutbetänkandet lämnar även bedömningar om hur stödet för omställningen nära vård kan utvecklas och patientens delaktighet tydliggöras. Betänkandet lämnar bedömningar rörande forskning, utbildning och utveckling inom nära vård. Slutbetänkandet innehåller även bedömningar om det fortsatta arbetet med barn och ungas psykiska hälsa och utvecklingen av intygshantering i hälso- och sjukvården.

I ett arvskifte efter privatperson har Norrlands Universitetssjukhus angetts som testamentstagare. Av testamentet uttrycks att hälften av medlen skall tillfalla Hjärt- och lungforskning och den andra hälften av medlen skall tillfalla forskning för reumatiska sjukdomar.

Arvet är utbetalat i form av insättning om 2 448 344 SEK via regionens bankgiro.

Enligt regionens riktlinjer (Riktlinjer mot korruption och muta) ska större donation eller gåva tas upp i respektive nämnd för officiellt mottagande. Ett sådant beslut skall innehålla förslag på fördelning till verksamhet och ändamål utav dessa medel.

Förslag är att medlen förvaltas central inom Hälso- och sjukvårdsförvaltning och hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att fördela dessa medel till verksamhet inom ramen för medlens avsikt.

Den långsiktiga lösningen med nytt kompletterande hus vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) Norra behöver tidigareläggas i investerings- och beslutsprocessen.
I regionens fastställda investeringsplan finns sedan tidigare en strategisk plan för en ny och kompletterande byggnad avseende moderna lokaler för laboratoriemedicin och Umeå Universitet. I investeringsplanen är den planerad till senare delen av 2020-talet. Beslut om en övergångslösning med en ny fastighetsmodul för laboratorieverksamheten, som innebär moderna och funktionella lokaler för forskning inklusive ett högrisk-lab antogs av regionfullmäktige under hösten 2021(RS 1882-2021). Lab-modullösningen syftade till att skapa tid för en planering av en långsiktig modern lab-funktion som säkerställer en framtidssäkrad, rationell och effektiv analysverksamhet samt forskning och utbildning tillsammans med Umeå universitet.
En förändrad situation med avsevärt dyrare kostnader för övergångslösningen än beräknat, föranleder behov av omprioritering i investeringsplanen där nybyggnationen tidigareläggs.

Regiondirektören fattade därför ett inriktningsbeslut 2022-05-30 att påbörja arbetet/projekteringen av ett kompletterande lab-hus i stället för en mellanlösning med lab-moduler för Umeå universitet och evakuering av annan lab-verksamhet. Utgångspunkten är att tidigareläggningen sker till en oförändrad totalkostnad.

Arbete pågår för att fastställa vilka verksamheter det nya huset ska inrymma. Därefter ska programhandling göras för att få fram exakta kostnader och kvadratmeter enligt projektplan. Investeringsutrymme för att utföra programhandlingen bereds som ett eget ärende.

Enligt senaste bedömningen beräknas läkemedelsbidraget, som ingår i det generella statsbidraget, uppgå till 927 miljoner kronor. Det budgeterade beloppet uppgår till 865 miljoner kronor. 33 miljoner kronor ska gå tillbaka till staten för dess andel av återbäring för förmånsläkemedel. Av återstående 29 miljoner kronor föreslår Regionstyrelsen, utifrån gällande försiktighetsprincip, att 20 miljoner kronor förs över till Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Det tas årligen fram en rapport som redovisar kvaliteten av regionvården vid Norrlands universitetssjukhus inom de kliniker som har störst omfattning av regionvård. Denna rapport är den tionde i ordningen för uppföljning av regionvården.

I rapporten presenteras bla uppgifter om patientvolymer och kostnader för regionvården på övergripande nivå. I en bilaga redovisas specifika kostnader och volymer per klinik.
Rapporten redogör också för hur Region Västerbotten arbetar för att uppnå målen i God vård. God vård är ett begrepp som Socialstyrelsen tagit fram som visar vilka mål och kriterier som ska vara vägledande när hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader följs upp.

Regionvårdsrapporten kommer även att presenteras för Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF) som är ett kommunalförbund där Region Jämtland Härjedalen, Region Västernorrland, Region Västerbotten och Region Norrbotten ingår. Regionförbundet har ett gemensamt ansvar för beställning, planering och samordning av regionsjukvård, utbildning och forskning utifrån ett behovs- och befolkningsperspektiv.

Region Västerbotten avsätter årligen upp till 2 Mkr i forskningsmedel för postdoktoral meritering i syfte att stödja medarbetare som är i början av sin forskningskarriär. Vid ansökningstidens utgång bedöms varje ansökan individuellt av en utsedd granskningsgrupp som lämnar förslag till beslut om fördelning. Innan den nya förvaltningsorganisationen trädde i kraft fastställdes beslut om medelstilldelning av dåvarande landstingsdirektör medan det sedan 1 januari 2019 formellt beslutas av hälso- och sjukvårdsnämnden enligt rådande ärendeberedningsprocess.

Tre fallstudier har granskat möjligheter till en förändrad styrning som kan säkra en förbättrad samverkan mellan regionens och kommunernas verksamheter inom hälso-och sjukvård i länet. I fokus har tre olika samverkanssystem inom respektive närsjukvårdsområde varit:

• Mobilt verksamhetssystem i Umeå närsjukvårdsområde
• Styrsystem för samverkan inom nära vård i Skellefteå närsjukvårdsområde
• Styrning och utveckling av sjukstugemodellen i Södra Lapplands närsjukvårdsområde

Samtliga fallstudier avser nytänkande styrning i omställningen till nära vård. Utveckling behöver ske lokalt, samtidigt som länet hålls ihop för att samlat och jämlikt möta de behov som finns. Mycket bra arbete pågår redan, men utveckling av styrsystem och vårduppdrag kan leda till en mer personcentrerad vård och omsorg, ökad kvalitet och bättre resursanvändning. Systemledningen för omställningen mot Nära Vård (bestående av Länssamverkansgruppen samt Samråd Vård och Omsorg) har beslutat att utvecklingsarbete utifrån resultatet av samtliga fallstudier ska fortsätta. Arbetet ska bedrivas med fortsatt stöd av forskningsinsatser och ett första steg är att utarbeta en brett förankrad genomförandeprocess med etappmål.
De tre fallstudierna genomfördes som en del av ett forskningsuppdrag från SKR i samverkan med Länssamverkansgruppen i Västerbotten. Dessa insatser fortsätter genom detta nya forskningsuppdrag.
Finansiering av det nya forskningsuppdraget föreslås fördelas mellan regionerna och länets kommuner enligt statens fördelningsnyckel för statsbidrag för God och Nära vård, 1/6 del finansieras av länets kommuner och 5/6 delar av regionen.
Företaget Governo, som tidigare genomfört fallstudierna, tilldelas uppdraget enligt bifogad offert och en total kostnad av 1 152 000 SEK (exklusive moms)
Undantag från reglerna om offentlig upphandling gäller för Forsknings- och utvecklingsprojekt.

En enkät för utvärdering av sommaren 2022 har skickats ut till 31 verksamheter inom sjukhusvård samt
14 verksamheter inom länets primärvård med hundra procents svarsfrekvens. Hjälpmedelsverksamheten samt tandvården är inte inkluderade i genomförd utvärdering. Utvärderingen har även kompletterats med en sammanställning från PKS där en jämförelse mellan sommaren 2022 och 2021 gjorts avseende vårdtillfällen, vårdplatser, medelvårdtid och beläggningsgrad. Målsättningen är att regionens medarbetare ska få ut fyra veckors sammanhängande semester under  juni, juli och augusti och att medborgarna ska känna trygghet med den akuta verksamhet som bedrivs under sommaren. Sammanfattningsvis har sommaren 2022 varit en slitsam sommar, i jämförelse med de senaste årens somrar.