Möte 2026-02-18

Program enligt bilaga.

Personalföreträdare har i enlighet med kommunallagen (7 kap. 10-19 §§) rätt att närvara vid en nämnds behandling av ärenden som rör förhållandet mellan regionen som arbetsgivare och dess anställda. Personalföreträdarna ska utses av de lokala arbetstagarorganisationer som Region Västerbotten har kollektivavtal med, i första hand bland dem som är anställda inom nämndens verksamhetsområde.  Även om personalföreträdarna utses av arbetstagarorganisationerna så representerar de inte dessa. Personalföreträdarna ska fungera som ombud för alla medarbetare i Region Västerbotten.    

Personalföreträdarna har rätt att delta i nämndens överläggningar men inte i besluten. Vidare har personalföreträdare inte rätt att lägga förslag eller att få sin mening noterad i protokollet. 

Förslag till föredragningslista har upprättats.

Hälso-och sjukvårdsnämnden har att utse en justerare för att justera sammanträdets protokoll.
Justeringen sker genom digital signering senast dag den 23 februari 2026.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Nämnden har antagit en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet. Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering.

Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts:

-

Hälso-och sjukvårdsdirektörens information
Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör, lämnar information om aktuella händelser inom förvaltningen.

Hälso-och sjukvårdsnämndens Årsrapport 2025
Linda Arvidsson, controller, Ewelina Ogenblad, HR-strateg och Yvonne Nygren, stabschef, presenterar innehållet i hälso- och sjukvårdsnämndens årsrapport för 2026. 
Ärendet tas upp för beslut vid sammanträdet.

Tillsynsrapport för internkontroll 2025
Yvonne Nygren, stabschef, redogör för tillsynsrapporten för internkontrollplanen 2025. Ärendet tas upp för beslut vid sammanträde.

Tillsynsplan för internkontroll 2026
Yvonne Nygren, stabschef, redogör för den framtagna internkontrollplanen. Ärendet tas upp för beslut vid sammanträde.

Investeringsplan 2026-2029

Toni Suhonen, enhetschef och Johan Gammelgård, digitalisering och servicedirektör informerar nämnden om regionstyrelsens beslutade investeringsplan för 2026-2029. Ärendet tas upp för delgivning vid sammanträde.

Patientsäkerhetsberättelsen

Bengt Andersson, överläkare presenterar patientsäkerhetsberättelsen för 2025. Ärendet tas upp vid sammanträde.

Livskraftsarbete inom primärvården samt länsövergripande arbete om primärvården

Camilla Andersson, områdeschef närsjukvård Skellefteå presenterar det arbete som skett inom primärvården.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 18 juni 2025 att;

1.Fastställa ett nytt riktmärke för antal medarbetare per chef inom hälso- och
sjukvårdsförvaltningen till ett spann om 20–35 medarbetare.
2. Undantag från detta riktmärke kan göras om chefen arbetar kliniskt eller operativt
med verksamhetsrelaterade uppgifter i mer än 50 % av sin chefstjänst.
3. Vid fastställande av antal medarbetare ska hänsyn tas till verksamhetens karaktär,
tillgång till stödresurser samt chefsuppdragets omfattning och komplexitet i övrigt.
4. Beslutet träder i kraft den 1 juli 2025 och ska utvärderas genom återrapportering till
nämnden som senast vid nämndens första sammanträde på året 2026.

Den översyn som nu gjorts av chefsstrukturen visar att förändringen avseende nytt riktmärke för
antal medarbetare per chef sannolikt inte kommer att innebära några besparingar.

Regionen har sedan 2021 haft ett avtal med Samiskt nationellt kompetenscenter för psykisk hälsovård och missbruk, SANKS, vid Finnmarkssykehuset i Norge. Avtalet går ut i november 2026 och behöver förnyas. Avtalet avser öppen och sluten psykiatrisk vård och behandling av barn, unga och vuxna med speciella behov eller önskemål i relation till det samiska språket och samisk kultur. Avtalet omfattar även ny medicinsk bedömning, fortbildning och utbildning samt möjlighet för auskultation, randning och hospitering.

Avtalet syftar till att reglera villkor för vård och behandling, samt tillhörande tjänster mellan Region Västerbotten och SANKS. Avtalet ska utgöra en plattform för samarbete och kunskapsutbyte för att förebygga psykisk ohälsa och utveckla vården för den samiska befolkningen. Kostnaden under avtalsperioden har varit ca 400 000 kr/år och förväntas under kommande avtalsperiod ligga på samma nivå samt med en årlig uppräkning.

Den 30 september 2025 fastställdes upphandlingsdokument för upphandling av ortopediresurser inom ortopedi.

Inkomna anbud har utvärderats och hälso- och sjukvårdsnämnden avser nu att fatta beslut om tilldelning av avtalet.

Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) fastställde den 24 september 2025, § 167, upphandlingsdokument för upphandling av språktolktjänster.

Inkomna anbud har utvärderats och hälso- och sjukvårdsnämnden avser nu att fatta beslut om tilldelning av avtalet.

Efter tidigare beslut i hälso-och sjukvårdsnämnden den 4 september 2025, § 151, HSN 810-2025, om att genomföra upphandling av ramavtal för ambulanser, har upphandlingsprocessen gått vidare.

Årsrapport 2025 är hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) samlade uppföljningsrapport för året 2025 till regionfullmäktige.
Rapporten innehåller nämndens förvaltningsberättelse inklusive väsentliga händelser och personalförhållanden. Den innehåller redovisning och analys av måluppfyllelse utifrån nämndens verksamhetsplan, redovisning av de riktade uppdrag som fullmäktige gett nämnden, uppdrag från nämnden till förvaltningen samt till nämndens beredningar, samt en ekonomisk redovisning och analys.
I årsrapporten följs de delmål som nämnden fastställt. Av de 18 delmål som riktats till hälso- och sjukvårdsnämnden kommer två helt att uppfyllas, tolv delvis uppfyllas och två delmål bedöms inte uppfyllas.

Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamheter redovisar för år 2025 ett underskott mot budget på 334 miljoner kronor och en nettokostnadsminskning på 413 miljoner kronor, vilket motsvarar 5,7 procent jämfört med 2024. Nettokostnadsminskningen är främst en effekt av minskade kostnader för PO påslag (personalomkostnadspålägg) och ökade övriga intäkter avseende framför allt statsbidrag men även övriga projektbidrag och avslut av överskottsprojekt.

Intäkterna samlat redovisar ett överskott mot budget för året på 356 miljoner kronor och har ökat med 259 miljoner kronor jämfört med 2024 vilket motsvarar en ökning på 5,5 procent.

Kostnaderna redovisar en negativ avvikelse mot budget på totalt 690 miljoner kronor. Största kostnadsposten och med störst avvikelse är personalkostnader där underskottet uppgår till 456 miljoner kronor.

Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 9 december 2025 om investeringsplanen för 2026–2029 (§ 238, RS 853-2025).

Totalt för planperioden 2026 – 2029 planeras investeringsutgifterna uppgå till 4 676 miljoner kronor, varav 1 131 miljoner kronor 2026. Investeringar i regionens fastigheter utgör det största investeringsområdet och uppgår till 3 572 miljoner kronor under planperioden.

Investeringsplanen innebär inga större förändringar totalt sett, i jämförelse med beslutad investeringsplan. För år 2029, som tillkommer i årets investeringsplan, uppgår investeringsutgifterna till totalt 1 188 miljoner kronor. Investeringsbehoven är fortsatt stora och för att rymma investeringsplanen inom de ekonomiska ramarna har prioriteringar gjorts. Detta medför att behov skjuts fram till kommande planperioder, där investeringsbehoven är fortsatt höga.

Prognos av regionens kassaflöde visar att nyupplåning på 600 miljoner kronor behövs för att finansiera investeringsplanen med ett resultat i enlighet med föreslagen budget. Planerade investeringsnivåer innebär att avskrivningskostnaderna prognosticeras öka betydligt efter 2029.

För planperioden fram till 2029 förväntas ingen större förändring
jämfört med 2024 års utfall för avskrivningar. För att säkerställa en hållbar investeringsplan krävs löpande uppföljning, anpassning och ekonomiska åtgärder. Utan detta riskerar Regionen att nödvändiga investeringar skjuts upp, vilket kan påverka både verksamhetens kvalitet och regionens ekonomiska stabilitet negativt.

Tillsynsrapporten är en uppföljning av nämndens tillsynsplan för interna kontroll. För varje kontrolltest som har beslutats i nämndens tillsynsplan redovisas det genomförda kontrolltestet, resultatet av testet, bedömning av resultatet samt eventuella åtgärder som har beslutats med anledning av uppföljningen. I tillsynsrapporten redovisas även status för de direktåtgärder som har beslutats i tillsynsplanen.

Allvarliga brister har konstaterats inom ett område, efterlevnad av rutin för hantering av tillbud och arbetsskada i Stella. Över hälften av de tillbud som rapporterats har inte hanterats genom att åtgärd registrerats i Stella, vilket bedöms som allvarligt. Åtgärder för att öka kunskap och betona vikt av att tillbud rapporteras och hanteras är pågående.

Vissa brister har konstaterats inom några områden. Bedömningen för dessa är att ingen åtgärd behöver vidtas.

Bedömningen av 2025 års internkontroll bedöms i sin helhet vara acceptabel. Kontrollmomenten är i de flesta fall ändamålsenliga och i stort visar resultaten på mindre eller inga brister.

De åtgärder som vidtagits för risker som har hanterats aktivt bedöms i de flesta fall vara ändamålsenliga, i vissa fall behöver åtgärden fortsätta under 2026 för att få full effekt.

Några av de risker som hanterats aktivt i 2025 års internkontroll kommer 2026 att hanteras i arbetssätt (genom kontrolltester) då de direkta åtgärderna resulterat i nya processer som kan följas.

I enlighet med Region Västerbottens reglemente för intern kontroll tar varje nämnd fram en årlig internkontrollplan. Internkontrollplanen syftar till att säkerställa att kontrollsystemet i nämndens verksamhet fungerar. För de risker som är kopplade till en befintlig process följs detta med tillämpliga kontroller. I tillsynsplanen redovisas även de risker som hanteras med direkta åtgärder där det inte finns någon process att följa genom kontrollaktiviteter samt de risker som av olika skäl tolereras men som inte blir fokus under det kommande året. Vidare finns risker som hälso-och sjukvårdsnämnden har identifierat men som hanteras på annat sätt, till exempel sådana som ligger under annan nämnds kontroll.

Enligt patientsäkerhetslagen, PSL 2010:659, SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §, ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten.

Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar samt att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses.

Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år, finnas tillgänglig för den som vill ta del av del av den och den bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet.

Region Västerbotten har enligt gällande lagstiftning upprättat en patientsäkerhetsberättelse för verksamhetsåret 2025.

Systemet SMS-livräddare har funnits i Sverige sedan 2010, och hittills är 14 av landets 21 regioner anslutna.

En vetenskaplig utvärdering från 2015 visade att sedan införandet 2010 hade andelen hjärtstoppspatienter som fick tidig hjärt- och lungräddning (HLR) innan ambulans anlände ökat markant, vilket är positivt då tidig HLR räddar liv.

I den norra sjukvårdsregionen är Jämtland/Härjedalen och Norrbotten idag anslutna till systemet.

För att säkerställa en snabb och kvalitetssäkrad respons vid hjärtstopp har region Västerbotten så kallad IVPA (i väntan på ambulans) -avtal med de flesta av länets kommuner. Räddningstjänsterna är alltid i beredskap med korta utryckningstider och avtalen täcker dom flesta orter och kommuner inom regionen.
SMS-Livräddare skulle dock kunna vara ett viktigt komplement för att säkerställa snabbast möjliga insats vid hjärtstopp.

Ambulanssjukvården i Region Västerbotten ansvarar i dag för den prehospitala akutberedskapen. Då ambulanssjukvården är den verksamhet som hanterar larmansvaret är det rimligt att kostnader för införande och förvaltning av SMS-livräddning läggs där.

Hälso- och sjukvårdsnämndens delegationsordning föreslås ändras avseende nyttjande av bemanningsföretag, ärendegrupp 3.6 HR punkt 10. Förslaget är att denna punkt skall kunna vidaredelegeras av hälso- och sjukvårdsdirektören.
Syftet med förändringen är att ansvar för tilldelad budget och bemanningsresurser behöver tas och utverkas på rätt nivå. Nyttjandet av bemanningsföretag (hyrpersonal) följs kontinuerligt av HR vilket säkrar snabba korrigerande åtgärder vid behov. Kostnader kommer också följas kontinuerligt.

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens möte den 18 juni 2025 fattades beslut om ett antal åtgärder kopplade till nämndens uppdrag från regionfullmäktige att minska personalkostnader motsvarande 213 mkr (§124).

En av åtgärderna som beslutades var att införa restriktioner för ersättningsrekryteringar inom alla personalkategorier i syfte att minska den totala bemanningsvolymen. Åtgärden bedömdes innebära en besparing på ca 80 mkr.

Sex månader senare har nu förvaltningen utvärderat effekten av åtgärden vilket visat att den inte har fått avsedd verkan.
I samband med beslutet i juni beskrevs konsekvenser som förväntades uppkomma och förvaltningen kan nu konstatera att:

- förvaltningen ser att dispensförfarandet har lett till att rekrytering av vissa nyckelkompetenser försenats

samt att

- dispensförfarandet inneburit ett omfattande administrativt arbete för hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledning

Åtgärden bedöms inte heller i någon större omfattning ha påverkat den totala bemanningsvolymen och ej heller gett några större ekonomiska besparingar.

Det pågår en översyn av allmäntandvårdens kliniker i Västerbotten (Dnr 598–2025) och i det arbetet har det framkommit ett behov av att utreda mobila arbetssätt.

Tandvården i Västerbotten har en omfattande resursbrist, framför allt inom allmäntandvården med vakanta tjänster för tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Personalomsättningen är hög, personalens medelålder och yrkeserfarenhet är låg och bristen på erfaren handledning för ny personal är påtaglig.

Under flera år har ett stort antal av allmäntandvårdsklinikerna inte kunnat bemannats med behandlare. Tandvårdsteam från större kliniker har regelbundet åkt till klinikerna och utfört tandvård på grupper där Folktandvården har ett slutansvar.

Vissa av de drabbade klinikerna har även pausat (preliminärt stängt) verksamheten och antingen flyttat patienter till annan klinik eller använts sig av tidigare nämnda team.

Detta medför att ett antal kliniker i dagsläget står tomma eller används oregelbundet medan fasta kostnader för hyra, utrusning och service kvarstår.

Problembilden berör samtliga tre basenheter inom allmäntandvården. Bedömningen är att tandvården behöver hitta nya arbetssätt för att kunna hantera slutansvaret. Med stöd av mobilitet och digitalisering bedöms det idag finnas möjlighet att skapa nya arbetssätt med samma kontinuitet och kvalitet.

Region Västerbotten har beretts möjlighet att yttra sig om remiss avseende betänkandet ”Fortsatt utveckling av Nationell Läkemedelslista".

Övergripande pekar utredningen på att en ökad patientsäkerhet och en ökad tillgång av läkemedelsdata är den primära vinningen med en uppdaterad nationell läkemedelslista, särskilt sådana läkemedel eller medicintekniska produkter som patienten använder under lång tid eller till och med livslångt.
Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag att registret nationell läkemedelslista tillsammans med medicinteknikregistret utvecklas och att grunden läggs för vidare delning av information genom federerade (decentraliserade) lösningar.

Regionen samtycker i sak kring betänkandets förslag. Regionen bedömer att utvecklingen skulle kunna innebära behov av ökade personella insatser och eventuellt ökad administration. Det utgör, i tider av hög belastning på vården, en osäkerhetsfaktor gällande kvalitetssäkring och tidsfaktor kopplat till införandet.

Regionen har upprättat ett kort yttrande.

Betty-Ann Nilsson (KD) och Max Fredriksson (KD) lämnade in ett initiativärende med rubriken Sena handlingar till hälso- och sjukvårdsnämnden, vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 5 november 2025.
Nämnden beslutade att överlämna ärendet för beredning inom förvaltningen. 

I ärendet yrkade Kristdemokraterna att:

• handlingarna delges nämndens ledamöter enligt kommunallagens krav som stipulerar en vecka innan sammanträde
• nämndens presidium följer upp att dessa rutiner efterlevs och vid behov initierar åtgärder för att säkerställa att ledamöterna får handlingar och underlag i rätt tid

Förvaltningen har nu berett ärendet och tagit fram ett svar. 

Anton Bergström Nord och Elin Segerstedt Söderberg, båda (M), lämnade in ett initiativärende vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 24 september 2025, § 162. I initiativärendet yrkar de följande: Att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att föreslå hur ” Mål och riktlinjer för nationella minoriteter 2024-2026” kan utökas med insatser kopplade till den judiska minoritetens trygghet, kulturella identitet och synlighet, i enlighet med vad som anförts i ärendet.”

Ett svar på initiativärendet har upprättats I svaret beskrivs pågående dialoger mellan regionen, Umeå kommun och judar för att klargöra vilka insatser som har bäst effekt. Vidare framgår det att regionen redan gör en del insatser för den judiska minoriteten, men att hela samhället måste hjälpas åt och att fler insatser behövs. Det framgår också att ett nytt mål och riktlinjedokument kommer att tas fram under våren då den nuvarande planen snart upphör.

Vid HSN 18 juni 2025, § 114, lämnade Håkan Andersson (C), Anton Bergström Nord (M), Ulf Wahllöf (M), Betty-Ann Nilsson (KD) och Max Fredriksson (KD) in ett initiativärende med rubriken ”Tydliggör sjukstugornas uppdrag”. I ärendet föreslås att:

- Hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att utreda hur sjukstugornas uppdrag kan tydliggöras.

- Hälso- och sjukvårdsdirektören bereder beslutsunderlag till hälso- och sjukvårdsnämnden avseende sjukstugornas uppdrag samt finansiering av dessa uppdrag.

En vidare utredning skulle kunna tydliggöra uppdraget för sjukstugorna i södra Lappland i syftet är att säkerställa en enhetlig och jämlik vårdnivå i glesbygd, stärka patientsäkerheten och uppfylla lagstadgade krav.
Hälso-och sjukvårdsnämnden (HSN) beslutade vid sammanträdet att skicka initiativärendet på beredning.

Hälso-och sjukvårdsnämnden har överlåtit beslutanderätt till delegat enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan nämnden återta lämnad delegation.

Beslut fattade av hälso-och sjukvårdsdirektören

Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut som fattats med stöd av delegation.

Förteckning. HSN 5-2025.

Beslut fattade på vidaredelegation

Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation från hälso- och

sjukvårdsdirektören.

Förteckning. HSN 6-2025.

Redovisning av handlingar för kännedom till hälso-och sjukvårdsnämnden.