Möte 2022-12-08

Program

09:00-09:30 Fika mack macka

09:30-09.35 Sammanträdets öppnande och formalia

09:35 Informationer enligt tidsplan       

09:35-09:55 Information om Region Västerbottens ekonomiska läge och fullmäktiges uppdrag till nämnderna.
Föredragande: Tommy Svensson, regiondirektör                 

09:55-10:10 Ekonomisk rapport per november och budget 2023 för regionala utvecklingsnämnden 
Föredragande Lena Nordling, förvaltningscontroller/sektionschef

10:10-10:15 Bensträckare

10:15-10:30 Remiss av Länsstyrelsen Uppsala läns rapport Lokal och regional klimatomställning – underlag för klimatpolitisk handlingsplan 2023
Föredragande: Lena Friborg, strateg Näringsliv och samhällsbyggnad

10:30-10:40  Remiss Västerbottens miljömål 2022-2030
Föredragande: Lena Friborg, strateg Näringsliv och samhällsbyggnad

10:40-10:55 Regional digitaliseringsstrategi för Västerbotten 2023-2030   
Föredragande: Magnus Rudehäll, enhetschef digitalisering och innovationsledning, Niklas Gandal, strateg samhällsbyggnad

10:55-11:15 Bolagsdialog Norrtåg AB

11:15-11:20 Bensträckare

11:20-11:40 Bolagsdialog Norrbottniabanan AB

11:40-11:50 Påverkansagenda Region Västerbotten, Regional utveckling i Västerbotten
Föredragande: Anders Sellström, strateg Externa relationer och strategisk platsutveckling

11:50-12:00 Deltagande på Västerbotten på Grand Hôtel 2023
Föredragande: Anders Sellström, strateg Externa relationer och strategisk platsutveckling

12:00-13:00 Lunch

13:00- 13:40 Bolagsdialog Länstrafiken i Västerbotten AB inkl. Bussgods i Norr AB

13:40-13:55 Agenda för kompetensförsörjning - Västerbottens län
Föredragande: Jonas Lundström/Thomas Berglund, strateg Näringsliv och utbildning

13:55-14:10 Information från verksamheten   
Föredragande: Anna Pettersson, regional utvecklingsdirektör

14:50 Partigruppsmöten 

14:55-15:10 Avslutningsfika                  

15:10 Beslut enligt ärendelista   

16:00 ca. Sammanträdet avslutas 

Ärende-/föredragningslista finns bilagd.

Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott har att utse en justerare som tillsammans med ordföranden justerar protokollet från utskottets sammanträde. Justeringen sker digitalt.

Regionala utvecklingsnämnden har att fastställa ärendelistan.

Föredragningar/informationer hålls enligt lista:

• Information om Region Västerbottens ekonomiska läge och fullmäktiges uppdrag till nämnderna
• Ekonomisk rapport och budget för regionala utvecklingsnämnden
• Bolagsdialoger
• Påverkansaganda 2022-2026, Regional utveckling i Region Västerbotten
• Deltagande på Västerbotten på Grand Hôtel 2023
• Yttrande över remissen Lokal och regional klimatomställning - underlag för klimatpolitisk handlingsplan 2023
• Yttrande över remissen Västerbottens miljömål 2022-2030
• Agenda för kompetensförsörjning - Västerbottens län
• Regional digitaliseringsstrategi 2023-2030 för Västerbotten
• Information från verksamheten

Muntlig information om nämndens ekonomisk ställning och väsentlig ekonomiska händelser inom nämnden under t.o.m. november. 

Regionförbundet Västerbottens län avvecklades per 2018-12-31. Regionförbundet bestod av 16 förbundsmedlemmar, Västerbottens läns landsting och länets 15 kommuner. Likvidationen är nu avslutad, tillgångar och skulder och övriga åtaganden är reglerade eller överförda till Region Västerbotten och en fördelning av kvarvarande bankmedel har beräknats.

Förbundsstyrelsen fattade beslut 2018-12-20 om överlämnande av kommunförbundets handlingar med tillhörande medel på ca 55 000 kr skulle överlämnas till Umeå kommun.
Detta beslut gällde handlingar från kommunförbundet tid innan 2008.

Vid likvidationen har det framkommit att det inte är fattat beslut om vad som händer med handlingarna tillhörande Regionförbundet i Västerbottens län 2008-2018. Handlingarna förvaras idag av Region Västerbotten, men det saknas ett formellt beslut om detta.

Regionstyrelsen är arkivmyndighet för regionala utvecklingsnämnden och föreslås därmed fatta detta beslut.

Den 30 maj 2018 fastställde förbundsfullmäktige att bifalla ansökan om att bilda regionkommun den 1 januari 2019, och Regionförbundet Västerbottens län avvecklades den 31 december 2018. Den 29 november 2018 fastställde förbundsstyrelsen att Regionstyrelsen i det nya Region Västerbotten utses till likvidator i samband med likvidationen av Regionförbundet Västerbottens län.

Likvidationen är nu avslutad, tillgångar och skulder och övriga åtaganden är reglerade eller överförda till Region Västerbotten och en fördelning av kvarvarande bankmedel har beräknats i enlighet med förbundsordningen § 23.

En slutredovisning har upprättats som inkluderar fördelningen av kvarvarande bankmedel. Därefter har en revisionsgranskning utförts av slutredovisningen och därtill hörande dokumentation.

Medlemmarna i regionförbundet meddelas innan 2022-12-31 att likvidationen är slutförd och utbetalning av kvarvarande bankmedel kommer att ske i december 2022.

I nämndplan (tidigare benämnd verksamhetsplan) anger respektive nämnd hur regionfullmäktiges mål som beslutats i regionplan ska brytas ned och följas upp. Nio av regionfullmäktiges tolv mål till regionala utvecklingsnämnden.

Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 13 oktober 2022, beslutade nämnden om inriktning för den fortsatta beredningen av nämndplan inför nämndens slutliga fastställande den 8 december 2022. I inriktningsbesluten listas utgångspunkter för det fortsatta arbetet:

• Regionala utvecklingsnämndens återkopplingsrapport på planeringsförutsättningar inklusive bilagor
• Regionala utvecklingsnämndens nämndplan och budget 2022
• Uppföljning av nämndplan och budget 2022 per april månad och augusti månad
• Målmodell för regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan
• Översyn av delmål och indikatorer i syfte att minska antalet delmål och indikatorer, synliggöra nämndens rådighet över delmålens utveckling och stärka koppling mellan regionplan, nämndplan och regionala utvecklingsnämndens bidrag till regionala utvecklingsstrategin 2020-2030.
• Ekonomiska förutsättningar för år 2023

I beskriven inriktning för fortsatt beredning av nämndplan beslutade nämnden även om en beredningsgång där kollektivtrafikutskottet respektive kulturutskottet bereder förslag till delmål och indikatorer som faller inom ramen för respektive utskotts ansvarsområde. Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott bereder övriga delar av förslag till nämndplan 2023.

Det sammanhållna förslaget efter beredning i respektive utskott överlämnas till regionala utvecklingsnämnden inför beslut den 8 december 2022, se bilaga Samlat förslag efter beredning i AU, KTU, KU.

Som bilaga finns även regionala utvecklingsförvaltningens samlade förslag till nämndplan för regionala utvecklingsnämnden 2023.

Utgångspunkten för den regionala utvecklingsnämndens budget 2023 är den preliminära budgetramen för nämnden som uppgår till 412,9 miljoner kronor, ramen fastställs vid RF 29-30 november 2022. Budgetramen har räknats upp med 3,1 procent avseende löner och arvoden, med ett PO-påslag på 49,44 procent. Övriga kostnader har uppräknats med 3,3 procent. Budgeten för driftsanslag till kollektivtrafikbolagen (236,1 miljoner kronor) understiger det anslagsbehov som de båda kollektivtrafikbolagen har aviserat (281 miljoner kronor) med 44,9 miljoner kronor.

Finansieringen via avgifter från kommunerna har uppräknats med 1,1 procent, vilket innebär samma uppräkningsnivå som de senaste tre åren.

Flera poster i budgeten ligger kvar på samma nivå som år 2022, eller är lägre. Inom flera kostnadsslag har en återhållsam budget lagts, vilket gjorts utifrån perspektivet att år 2023 förväntas bli ett tufft ekonomiskt år både för nämnden och för hela Region Västerbotten.

Kulturutskottet har berett en kulturbudget för år 2023 som innefattar en uppräkning på 3,4 miljoner kronor och som huvudsakligen består av bolagsanslag 1,8 miljoner kronor, Aiejles samiskt resurscentrum 0,7 miljoner kronor, interregionala medel för matchning mot statsbidrag 0,2 miljoner kronor och löneökningar 0,6 miljoner kronor. Förslag till budget inbegriper i oförändrad omfattning den kulturbudget som har beretts av Kulturutskottet.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen:

• Årsredovisning med revisionsrapport 2021 samt lekmannarevisionens granskningsrapport med grundläggande granskning
• Lekmannarevisionens granskningsrapport 2021
• Verksamhetsplan 2022 inklusive finansiella mål
• Internkontrollplan 2022
• Rapport internkontrolluppföljning år 2021
• Intyg/rapport som visar på att bolagets styrelse prövat och intygar att den verksamhet som bedrivits inom bolaget, har bedrivits i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna
• Ifylld mall, Bolagets förutsättningar på kort och lång sikt – framgångar och utmaningar

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen:

• Årsredovisning med revisionsrapport 2021 samt lekmannarevisionens granskningsrapport med grundläggande granskning
• Lekmannarevisionens granskningsrapport 2021
• Verksamhetsplan 2022 inklusive finansiella mål
• Internkontrollplan 2022
• Rapport internkontrolluppföljning år 2021
•  Intyg/rapport som visar på att bolagets styrelse prövat och intygar att den verksamhet som bedrivits inom bolaget, har bedrivits i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna
• Ifylld mall, Bolagets förutsättningar på kort och lång sikt – framgångar och utmaningar

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen:

• Årsredovisning med revisionsrapport 2021 samt lekmannarevisionens granskningsrapport med grundläggande granskning
• Lekmannarevisionens granskningsrapport 2021
• Verksamhetsplan 2022 inklusive finansiella mål
• Internkontrollplan 2022
• Rapport internkontrolluppföljning år 2021
• Intyg/rapport som visar på att bolagets styrelse prövat och intygar att den verksamhet som bedrivits inom bolaget, har bedrivits i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna
• Ifylld mall, Bolagets förutsättningar på kort och lång sikt – framgångar och utmaningar

Region Västerbotten har getts möjlighet att lämna synpunkter på en rapport framtagen av Länsstyrelsen i Uppsala län. Rapporten fungerar som underlag till regeringen inför formandet av den klimatpolitiska handlingsplanen som enligt klimatlagen ska tas fram varje mandatperiod.

Utredningens förslag i korthet

Fokus ligger på att stärka kommunerna och regionerna i klimatarbetet. Analysen är att det saknas kapacitet i kommuner och regioner för ett sammanhållet klimatarbete och många kommuner upplever att klimatarbete inte tillhör kärnuppdraget och därför prioriteras ned.

För att stärka arbetet i regioner och kommuner förslås bland annat att:

• inrätta en nationell samordnare med tillhörande kansli och ganska stora resurser
• en färdplan för regioner och kommuner ska tas fram för klimatarbetet
• ett myndighetslyft för förbättrad samordning mellan myndigheter
• ett kommunal klimatlyft med ett flerårigt stöd till samtliga kommuner, 1 miljon kronor per kommun
• ett regionalt klimatlyft med fokus på att stärka länsstyrelsens kapacitet att leda det regionala klimatarbetet
• fleråriga stöd till regioner avseende mobilitet, tillgänglighet och transporteffektivitet, 4 miljoner kronor per år

Utredningen som helhet biläggs ärendet.

Remissvarets inriktning

Regionala utvecklingsförvaltningen bedömer att förslagen i utredningen är bra och tillstyrker utredningens förslag med undantag för förslaget om att stärka länsstyrelsen roll som regional samordnare. Här pekar vi i stället på det faktum att energi- och klimatfrågor idag är en av de viktigaste regionala utvecklingsfrågorna.

Beredning

Inspel till remissvar har framkommit dels genom en intern dialog med olika funktioner på förvaltningen men samtal också förts med tjänstemän på Umeå och Storumans kommuner.

Rapporten presenterar 47 förslag och rekommendationer för att undanröja hinder för näringslivets klimatomställning.
Uppdraget är att möta EU:s höjda ambitioner och klimatarbete och redovisning av uppdraget ska utgöra en del av underlaget till nästa klimatpolitiska handlingsplan enligt
5 § andra stycket 8 klimatlagen (2017:720) och omfatta åtgärder som bör genomföras under perioden 2023–2026.
Hindersanalyserna, förslagen och rekommendationerna är utformade av Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Jordbruksverket, Boverket och Skogsstyrelsen på uppdrag av Tillväxtanalys.

Den gröna omställningen som pågår i norra Sverige skapar många möjligheter och påverkar hela samhället, människorna, kommunerna, regionerna, infrastrukturen och företagen.
Det är bråttom och angeläget att saker görs både i närtid och i framtiden. Näringslivet går i bräschen och driver på omställning. Näringslivet investera stort för att öka sina konkurrensfördelar och för att möjliggöra en globalt hållbar utveckling.

Insatserna utifrån de förslag och rekommendationer som rapporten föreslå för att på ett mer effektivt sätt bidrar till att utsläppen minskar samtidigt som näringslivet ställer om till nettonollutsläpp med bibehållen och stärkt konkurrenskraft välkomnas likväl en inriktning mot förutsägbarhet, tydlighet och långsiktighet.

Rapportens presentation förslag och rekommendationer är gynnsam med insatser kombinerat med övriga utredningar kopplade till underlag inför klimatpolitisk handlingsplan 2023 (Lokal och regional klimatomställning och Trafikanalys rapport: förslag som leder till transportsektorns klimatomställning).

Vi ser utredningarna som en bra helhet som kommer att ge resultat och menar på att man inte kan plocka delar av det utan det är angeläget att se och genomföra helheten. Region Västerbotten ser positivt på förslagen och rekommendationerna.

Region Västerbotten har mottagit remiss avseende Trafikanalys underlag ”Förslag som leder till transportsektorns klimatomställning”. Region Västerbotten ser positivt på huvuddelen av förslagen som presenteras i rapporten. Det finns dock några synpunkter som Region Västerbotten lyfter i yttrandet. Detta avser:

Utökade möjligheter till statlig medfinansiering av steg 1- och steg 2-åtgärder. Det är positivt med utökad möjlighet till medfinansiering men att statsbidraget i högre utsträckning borde kopplas till de regionala planerna då kommuner och regioner därigenom får en bättre möjlighet till en sammanhållen planering. Vidare borde länsplaneupprättarna i enlighet med det regionala utvecklingsuppdraget ha rådighet över de beslut som tas om statlig medfinansiering inom respektive län.

Sänk hastigheten i tätbebyggt område. Region Västerbotten utgår från att SCB:s definition av tätort tillämpas, med minsta invånarantal på 200 och 150 m mellan husen och en tydlig kärna. Genom att vissa tätorter har strukturen med randbebyggelse utmed pendlingsstråk och E- vägar, så skulle en sänkning till 40 km /h kan påverka yrkestrafik, kollektivtrafik och pendlare som färdas längre sträckor i form av ökade körtider. Detta är inte en önskvärd utvecklig i ett län som Västerbotten med långa avstånd och långa kör/restider.

Utveckla klimatkraven i den upphandlade Gotlandstrafiken Region Västerbotten ser förslagen avseende högre ställda klimatkrav och att det sker genom att regeringen förtydligar ramar och riktlinjer för Trafikverkets uppdrag att handla upp Gotlandstrafiken som positivt. Dock saknas en tydlighet kring vilka effekter ökade kostnader för Gotlandstrafiken innebär för tillgängligheten i norra Sverige. Det kan, om det inte tillförs medel till hela systemet eller att det säkerställs att ökade kostnader för Gotlandstrafiken inte negativt påverkar medelstilldelningen till buss och tågtrafiken inom ramen för samverkansavtal med kollektivtrafikmyndigheter, innebära undanträngningseffekter och försämrad tillgänglighet för norra Sverige. 

Ställ krav på minskad klimatpåverkan vid upphandling av flygtrafik
Region Västerbotten ser med oro på om denna omställning negativt påverkar kostnaderna för resenärerna, då flyget i många inlandskommuner är det enda tidsmässigt möjliga resealternativet. Ökade kostnader för resenärerna skulle negativt påverka tillgängligheten för resande till/från Västerbottens inland.

Utredning av ett investeringsstöd för framdragning av el för elflyg samt utredning av stöd för att köpa eller hyra fossilfria flygplanstyper
Region Västerbotten anser att satsning på elflyg är positivt. Bland de effekter som omnämns i rapporten, att flygplanens kapacitet kommer att vara mindre än idag, längre restider och att det kan medföra ökade kostnader för resenärerna. Detta anser Region Västerbotten är kraftigt negativa effekter för tillgängligheten i de delar av landet som inte har tillgång till tidsmässigt och prismässigt hållbara alternativ att resa. Om det ska vara möjligt att göra en transition till elflyg utan att kraftigt försämra tillgängligheten behöver såväl linjenät ses över med ambition att inrätta fler direktflyg, att tillgodose kapacitetsbehovet genom fler avgångar samt att ökade kostnader ej ska bäras av resenären.

Resonemang om järnvägen
Rapporten berör järnvägstrafiken i alldeles för liten omfattning. Persontrafiken efter oelektrifierade sträckor helt glömts bort. Region Västerbotten anser att järnväg bör vara en del av styrmedlen och att elektrifiering av sträckor som idag inte är elektrifierade i norra Sverige verkligen kan ge effekt för långväga resor och transporter. Ett sammanhängande elektrifierat nät av järnväg skulle tillsammans med Botniabanan och Norrbotniabanan skapa ett sammanhängande järnvägsnät inte bara i nord-sydlig riktning utan även i öst-västlig riktning. Mot bakgrund av den ökade betydelsen av det öst-västliga stråket Finland – Sverige – Norge, så stärks detta behov ytterligare. Genom elektrifiering av idag ej elektrifierade sträckor så uppnås inte bara en miljömässig effekt utan även en robusthet i systemet.

Region Västerbotten har emottagit begäran om yttrande med avseende att föreningen Rally Sweden har ansökan om tillstånd att anordna rallytävlingen Rally Sweden den 9 – 12 februari 2023.

Såväl organisationen för krisberedskap som ambulanssjukvården har tagit del av
underlagen och det finns från dem inga kommentarer eller invändningar. Den
gemensamma beställningscentralen för serviceresor som ansvarar för sjukresor i
kommuner som berörs av de olika delsträckorna har utifrån genomgång av de olika
underlagen inte heller några synpunkter eller kommentarer.

Region Västerbotten är även regional kollektivtrafikmyndighet i Västerbotten och
ansvarar därmed för den allmänna kollektivtrafiken i länet. Region Västerbotten lyfter i yttrandet att det är viktigt att berörda aktörer gemensamt säkerställer att arrangemanget kan genomföra utan att det hindrar kollektivtrafikens framkomlighet. Länstrafiken i Västerbotten AB ansvarar för utförandet av kollektivtrafiken och de gör tillsammans med berörda kommuner och entreprenörer som utför trafiken en detaljerad genomgång av hur kollektivtrafiken kan påverkas.

Länstrafiken kommer att lämna in ett eget mer omfattande och detaljerat yttrande
kopplat till den allmänna kollektivtrafiken. Region Västerbotten ställer sig som
kollektivtrafikmyndighet bakom Länstrafikens yttrande. Region Västerbotten ser att
det är av vikt att eventuella frågor från Länstrafiken besvaras och att respons lämnas från arrangörerna för Rally Sweden kring Länstrafikens förslag.

Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till en samlad nationell strategi med syfte att under den kommande tioårsperioden främja långsiktig och hållbar utveckling av de kulturella och kreativa branscherna i hela landet (dir. 2021:100).
Ambitionsnivån för den framlagda strategin är primärt att stärka de kulturella och kreativa företagen för att dessa i sin tur kommer att bidra till en samhällsutveckling som kännetecknas av kulturell, social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet i hela landet.

I Västerbotten bedöms en tillämpad nationell strategi öka sysselsättningen i sektorn med 15 procent fram till 2030 inom befintliga ramar.

Den regionala påverkansagendan är den regionala utvecklingsförvaltningens konkretisering av mål- och delmål i den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Den syftar till att identifiera och prioritera frågor av politisk karaktär där Region Västerbotten kan och vill bedriva påverkansarbete. Påverkansagendan bryter ut frågor av politisk karaktär med hjälp av RUS och aktuella politiska tendenser samt erfarenheter och rekommendationer från sakkunniga och politiker vid Region Västerbotten och vid kommunerna i Västerbotten.
Utgångspunkten för påverkansarbetet är den regionala utvecklingsstrategins sex övergripande prioriteringar:

- En nytänkande och smart region
- En region med platsbaserad hållbar näringslivsutveckling
- En nära tillgänglig region
- En region med hållbara livsmiljöer att bo, verka och leva
- En hälsofrämjande region
- En region rik på kompetenser

Region Västerbotten arbetar dessutom med flera horisontella kriterier. Verksamheter inom påverkansagendan kommer därför att inkludera hållbarhetsaspekter som jämställdhet, jämlikhet och miljöhänsyn.
Påverkansagendan innehåller Västerbottens egna målsättningar men också några påverkansfrågor som identifierats som gemensamma med övriga tre regioner i norra Sverige.
Påverkansagendan förvaltas av enheten för externa relationer och strategisk platsutveckling och är allas ansvar, en naturlig del i det vardagliga arbetet för regionen och norra Sveriges fortsatta utveckling. Påverkansagendan ligger fast tills en ny fastställs. Den kompletteras med handlingsplaner i den takt det är möjligt och där behovet finns.

Kommentar: Arbetsutskottets önskemål om redaktionella ändringar är inlagt i det förslag som bilagts ärendet.

Västerbotten är mitt i en samhällsutveckling där behovet av kompetenser är stort och växande. Det behövs nya invånare för att möta upp behovet av fler kompetenser och det finns behov av både fler och stärkta kompetenser för att möta de krav och möjligheter som finns kopplat till klimatförändringarna och den dubbla omställningen (grön och digital).

Agenda för kompetensförsörjning har tagits fram för att visa en tydligare bild av arbetet med att hantera kompetensförsörjningsutmaningarna och komponenter som behövs i det arbetet. Agendan är tänkt att fungera både som stöd och inspiration när aktörer i länet arbetar för att tackla utmaningarna, i den egna organisationen men särskilt i gemensam kraftsamling.

Kompetensförsörjningsagendan visar på tre utvecklingsområden:

Sammanhållet kompetensförsörjningsarbete

I Västerbotten behövs ett sammanhållet kompetensförsörjningsarbete där aktörer arbetar med gemensam kraft för att hantera både kända och nya utmaningar

Livslångt lärande och rustad för arbetslivet

I Västerbotten behövs livslångt lärande och en befolkning som är rustad för ett arbetsliv i förändring 

Gott arbetsgivarskap och kompetensattraktion

I Västerbotten behövs det goda arbetsgivarskapet och kapacitet för kompetensattraktion lokalt, nationellt och internationellt

Den regionala digitala agendan för Västerbotten 2014–2020 (RDA) har varit länets gemensamma strategi för hur vi på bästa sätt ska ta tillvara på digitaliseringen möjligheter. Med anledning av en ny regional utvecklingsstrategi samt förändringar i omvärlden som en ny programperiod i EU, samt utvecklingen inom digitaliseringsområdet tar Region Västerbotten under 2022 fram Regional digitaliseringsstrategi för Västerbotten 2022–2030 (RDS).

Den skiljer sig från Region Västerbottens digitaliseringsstrategi, då den i huvudsak riktar sig till en extern målgrupp, även om regionens egen organisation också är en viktig aktör i länets digitalisering.

Framtagandet av den regionala digitaliseringsstrategin tar sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin för Västerbotten 2020-2030 (RUS) och andra relevanta mål och planer. Arbetet leds av den regionala utvecklingsförvaltningen.

Under vårvintern 2022 förankrades framtagandeprocessen såväl internt inom Region Västerbotten, som med länets kommuner och andra externa aktörer. Mellan april och juni genomfördes en bred dialogprocess med deltagare från offentlig, privat och idéburen sektor. Utifrån dialogprocessen togs ett förslag till ny regional digitaliseringsstrategi för Västerbotten 2022–2030 fram och fastställdes genom ett ordförandebeslut i den regionala utvecklingsnämnden den 17 juni.

Förslaget till regional digitaliseringsstrategi har det övergripande målet att Västerbotten ska vara en nytänkande och smart region. För att nå målet är förmågan och kapacitet till digital transformation avgörande. I strategin definieras fem fokusområden med förslag till nyckelåtgärder ut för att stärka denna förmåga.

Under perioden 22 juni till och med den 20 september genomfördes en remissbehandling av förslaget till ny regional digitaliseringsstrategi. 86 externa remissinstanser bjöds in att inkomma med inspel och synpunkter. Parallellt genomfördes en intern remissomgång där även regionstyrelsens förvaltning, hälso- och sjukvårdsförvaltning och verksamheter inom regionala utvecklingsförvaltningen inbjöds att lämna inspel och synpunkter. Det var en öppen remiss via vår webbplats, dvs utöver listan med remissinstanser har även andra intressenter haft möjlighet att lämna inspel och synpunkter.

Totalt inkom 18 remissvar varav 8 från kommunerna i Västerbotten. Remissvaren gav en generellt positiv respons på såväl anslag som fokusområden. Remissinstanserna ser ett behov och nytta av strategin. Ett flertal synpunkter om förtydliganden samt önskemål om konkretisering av åtgärder och mål inkom.


Utifrån de inkomna remissvaren har en revidering av förslaget till regional digitalisering för Västerbotten 2022–2030 genomförts vilket innefattat konkretiseringar och förtydliganden samt att området digital transformation lyfts fram för att fungera som ett övergripande område, en kappa, för de övriga fokusområdena.

Regionfullmäktige antog i september 2021 en miljö- och klimatstrategi. Syftet med strategin är att nå Region Västerbottens övergripande mål att vara en ledande miljöregion. Inom strategin klimatavsnitt finns inriktningsmål med följande indikatorer - Region Västerbottens verksamhet ska vara klimatneutral år 2045 och - Region Västerbottens markbundna transporter ska vara fossilfria år 2030.

Miljö- och klimatstrategin ska bidra till att de nationella miljö- och klimatmålen kan nås. Sverige har som mål att 2030 ska utsläppen i transportsektorn ha minskat med 70 % och de markbundna transporterna ska vara fossilfria.

Utifrån den klimatkartläggning som genomfördes under 2019 så identifierades transporterna som ett av de områden där Region Västerbotten har störst påverkan på klimatet. Region Västerbotten har en viktig roll i omställningen till en fossilfri fordonsflotta i Västerbottens län.

Att ta fram en plan för fossilfria marktransporter är en prioriterad aktivitet för att uppnå de fastställda inriktningsmålen och indikatorerna i miljö- och klimatstrategin. Den finns bland annat med i regionstyrelsens verksamhetsplan för 2022.

I arbetet med att ta fram en plan för fossilfria marktransporter 2030 så har bland annat aktiviteten att ta fram en drivmedelsstrategi för kollektivtrafiken identifierats. Vid framtagande av en drivmedelsstrategi så finns behov av och önskemål om att inkludera kommunerna i länet i det arbetet. Det är önskvärt att Region Västerbotten tillsammans med länets kommuner samverkar i arbetet för att komma fram till en drivmedelsstrategi som är väl förankrad och som stärka såväl kommunerna som Region Västerbotten i arbetet mot Sveriges miljömål för 2030.

Plan för fossilfria marktransporter kommer att återrapporteras till regionstyrelsen  i december. Under arbetet med framtagande av planen har behov av förankring med regionala utvecklingsnämnden framförts av deltagande från regionala utvecklingsförvaltningen då aktiviteter i planen påverkar nämndens ansvarsområde. 

Norrlandsresan är ett samarbete inom vilket de fyra norrlandslänen – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland-Härjedalen och Västernorrland som har en beslutad taxa och 
ett gemensam biljettutbud för resor över länsgräns. Vissa förändringar är nödvändiga i
Norrlandsresans utbud under våren 2023 då ett nytt biljett- och betalsystem ska
introduceras som bygger på en nationell standard.

I det nya biljett- och betalsystemet kan rabatter inte kan länkas till ett betalmedel,
vilket gör att reskassan inte kan rabatteras, vilket den gör idag. För att täcka behovet
av en produkt med rabatt, kommer i stället ett 10-resorskort införas som erbjuder 10
%rabatt på resor över länsgräns. Behovet av att avveckla reskassan inom
Västerbotten finns liksom för Norrlandsresan.

Förutom avvecklingen av reskassan så finns även behov av att förändra årskortet
inom Västerbotten. Årskortet är en produkt som innehas av ca 1 000 personer.
Betalning sker via autogiro i förskott. Bankerna kommer att införa en gemensam
internationell standard för ut- och inbetalningar 2022/2023 och kommer efter det inte
att ha en lösning för autogiroinbetalningar. Produkten årskort planeras ersättas av ett
abonnemang kopplat till ett betalkort där debitering sker i förskott. Internt kommer en
övergång från årskort till abonnemang att innebära minskad administration, som i
dagsläget uppgår till 25 % arbetstid. För kunden finns även positiva effekter då ingen
kredit ansökan behöver göras och abonnemanget inte har någon bindningstid.

Reskort i Västerbotten är en produkt med en liten kundgrupp. Reskortet används ofta som ett betalmedel till sina barn för köp av bussbiljetter då barnet inte har ett eget betalkort. I och med att Länstrafiken inför ett nytt betalsystem och ny resenärsapp, som möjliggör köp- och förmedling av biljetter till en annan användare på ett enkelt och smidigt sätt, så föreslås att denna produkt ska avvecklas.

Länstrafikens styrelse rekommenderar att följande beslut fattas av regionfullmäktige 
1.Avveckla reskassan både på Norrlandsresan och inom länet. 
2. Avveckla årskortet med autogiro och i stället införa en abonnemangstjänst i Västerbotten 
3. Avveckla reskortet i Västerbotten.

Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland Härjedalen, Norrbotten, Västernorrland och Västerbotten har mottagit en skrivelse från Trafikverket daterad 2022-10-24. 

Trafikverket hänvisar till skrivelse daterad 1 mars 2022 där Trafikverket önskar detaljerad information beträffande eventuella förändringar av operatörsavtalet med VY utifrån en muntlig information om att operatörsavtalet skulle komma att omförhandlas. Norrtåg har både muntligen redovisat och även lämnat det omförhandlade operatörsavtalet tillsammans med budget för 2023 till Trafikverket. Trafikverket hänvisar till att den kraftigt ökade kostnaden som redovisas i budgeten för 2023 inte förändrar Trafikverket tidigare inställning att inte utöka ersättningen för Norrtågstrafiken.

De fyra kollektivtrafikmyndigheterna och Norrtåg har diskuterat den inkomna skrivelsens innehåll och är av uppfattningen att det finns skäl för Trafikverket att utifrån det träffade samverkansavtalet för Norrtågstrafiken ska betala en högre ersättning för Norrtågstrafiken. Region Västerbotten har fått i uppdrag att utarbeta en gemensam skrivelse från de fyra kollektivtrafikmyndigheterna.

På uppdrag av övriga kollektivtrafikmyndigheter har ett mailsvar avsänts till Trafikverket där det framgår att ett gemensamt svar kommer att sändas, men att det bedöms vara av vikt att det förankras politiskt i respektive kollektivtrafikmyndighet. För Västerbotten innebär det att förslag till yttrande ska behandlas av regionala utvecklingsnämnden.

Det gemensamma svaret förankras för närvarande mellan de fyra kollektivtrafikmyndigheterna men planeras presenteras för kollektivtrafikutskottet på sammanträdet 23 november.

Under 2019 hanterade Region Västerbotten, Umeå Energi och Skellefteåkraft frågor kring fördelning av ägande och aktier i och med likvidationen av regionförbundet och skapandet av den nuvarande organisationen Region Västerbotten.

Beslut om principiell hantering i ärendet fattades av Regionfullmäktige i juni 2019. Där stadgades att realisationsvinsten för överlåtelser av aktier till de bägge energibolagen skulle hållas samman för att kunna verka som delfinansiering i projektverksamhet inom regional utveckling.

I Regionala utvecklingsnämndens hantering av ärendet beskrevs det på följande sätt:

”att realisationsvinsten kvarstår i regional utveckling för dess specifika syfte, och med särskild bokföring. På det sättet kan angelägna projekt för digitalisering i hela Västerbotten kunna delfinansieras”.

Under hela 2020 och fram till dags dato har arbete pågått för att få de nya strukturfondsprogrammen på plats. De försenades till följd av framför allt Brexit och pandemin. Först den 15 november har vi nåtts av beskedet att EU-kommissionen godkänt Norrbottens och Västerbottens regionalfondsprogram.

Det är nu hög tid att samla medlen på det sätt som de är avsedda och ge möjligheter till angelägna insatser inom regional utveckling. På så sätt kan vi utveckla strategiskt arbete och synergier med övriga insatser inom sakområdena i regional utveckling.

Mot bakgrund av detta förslås att förvaltningschefen uppdras inrätta ett projekt för att hantera de medel som avsatts till ovanstående ändamål. Projektet föreslås ha en projekttid på tre år och hanteras enligt de riktlinjer för projekt som gäller för regionala utvecklingsprojekt inom regionala utvecklingsförvaltningen.

Sedan 2020 har Region Västerbotten en skriftlig överenskommelse med organisationen Folkbildningen i Västerbotten som samlar verksamma folkhögskolor och bildningsförbund i länet. Överenskommelsen reglerar bland annat formerna för samverkan och utveckling. Regional utvecklingsförvaltning har haft ambitionen att understödja folkbildningens arbete med kompetensförsörjning och möjligheterna till livslångt lärande och bildning. Under pandemin har det inte varit möjligt att leva upp till överenskommelsens intentioner även om utvecklingsdialoger har hållits under 2022.

Regionala utvecklingsnämnden har att förrätta följande val:

- Nominering av ledamöter till Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland 2021-2027

Två personer, en kvinna och en man ska nomineras för varje ledamotspost, i syfte att uppnå jämn könsfördelning. Strukturfondspartnerskapet ska eftersträva en spridning i ålder och bakgrund. Erbjudande att nominera förslag på ledamöter har i oktober lysts. Nomineringarna ska vara Strukturfondspartnerskapets Övre Norrlands sekretariat tillhanda senast 30 november men Region Västerbotten har fått uppskov att lämna in nomineringarna tills efter regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 8 december.

Val om deltagande ledamöter till Mötesplats Lycksele, Mötesplats Digitala Västerbotten, Västerbotten på Grand Hôtell och Västerbotten i Almedalen lämnas över för beslut i regionala utvecklingsnämnden den 8 december 2022. Valen sker i separat ärende (RUN 550-2022).

Tillsammans för regionens utveckling. Samarbete är nyckeln till utveckling, och blir därmed vårt mest kraftfulla verktyg för att kunna förändra och förbättra här i Västerbotten. Ett viktigt inslag är de mötesplatser som arrangerar varje år där arrangörer, partners och besökare kan utbyta kunskap, sätta upp nya projekt och samarbete och på så sätt leda länets utveckling.

Tidigare har nämnden fattat separata beslut om varje deltagartillfälle, men efter önskemål från nämndens presidium så föreslås nämnden ta ett generellt beslut för hela mandatperioden.

Nämnden föreslås välja deltagare till följande arrangemang:

- Mötesplats Lycksele
- Mötesplats Digitala Västerbotten
- Västerbotten på Grand Hôtel
- Västerbotten i Almedalen

Mötesplats Lycksele

Mötesplats Lycksele är en viktig och långsiktig satsning för att utveckla regionen. Tillsammans skapar hundratals människor – från näringsliv, politik, akademi, allmänhet och det civila samhället – en arena som glöder av utmaningar, nya grepp och lösningar. Det är en delvis deltagarstyrd konferens där inspirations föreläsningar med panelsamtal, en handfast workshop, prisutdelningar och nya möten fyller agendan. Här djupdyker vi i frågor om den regionala utvecklingen och mobiliserar aktörer från hela länet kring påverkansfrågor relevanta för Västerbotten. Genom att skapa engagemang och förändra attityder öppnar mötesplatsen upp för diskussioner och samhandling mellan opinionsbildning och regionala aktörer. Något som i sin tur syftar till att vidareutveckla innovationsklimatet och framtidssäkra regionens attraktionskraft.

Mötesplats Digitala Västerbotten

Mötesplats Digitala Västerbotten arbetar med både bredd och spets för att driva den digitala utvecklingen framåt. Syftet är att skapa förutsättningar för enskilda medarbetare i offentlig sektor, företag, akademi och civilsamhället i Västerbotten att vara delaktig i den omvandling som digitalisering medför. Att ta vara på digitaliseringens möjligheter till en hållbar välfärd och vi tror att samverkan är nyckeln till effekt. Mötesplats Digitala Västerbotten syftar till att stärka närverk mellan individer och organisationer, accelerera utveckling för individer och organisationer genom lärande och erfarenhetsutbyte, öka jämliken i den digitala utvecklingen, ge ny kunskap och insikt om digitaliseringens möjligheter och utmaningar, omvärldsbevakning och vara inspirerande och energigivande mötesplats som överbryggar organisatoriska gränser.


Västerbotten på Grand Hôtel

I januari varje år samlas aktörer från Västerbotten, Sverige och världen på Grand Hôtel i Stockholm för erfarenhetsutbyten nya kontakter, samverkan och påverkan, såväl på nationell nivå som internationell nivå. Under några veckor erbjuds företag och organisationer från Västerbotten att, i lokaler på Grand Hôtel, arrangera seminarier, konferenser och möten med mera för att presentera sig och öppna upp för nya samarbetet med nationella och internationella partner.

Västerbotten i Almedalen

Region Västerbotten satsar offensivt för att lyfta och ytterligare stärka de regionala förutsättningarna för initiativ från näringsliv, akademi/utbildningsanordnare, politik/förvaltning och det civila samhället. På ett både framgångsrikt och kostnadseffektivt sätt säker vi olika forum får länets intressen kan synliggöras. Almedalen är ett etablerat forum där många av våra prioriterade aktörer från både offentlig och privat sektor finns på plats under en begränsad tid. Det ger även stora möjligheter till sektorövergripande samordning samt möjligheter att både agera enskilt och tillsammans i olika frågor. Almedalen äger oftast rum i början på juli.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelse har rätt att väcka ärenden, så kallade initiativrätt. Den 2 december 2021 beslutade regionala utvecklingsnämnden anta en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före och under ett sammanträde och ska vara skriftlig. Oavsett när initiativet lämnas in så måste en tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart att lämna in den skriftligt före sammanträdet.

Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatt hantering. initiativärenden som överlämnas till förvaltningen för beredning ska behandlas av nämndens beredande utskott inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande ärenden har anmälts till sammanträdet:

Inga anmälda ärenden.

Muntlig information lämnas till arbetsutskottet och regionala utvecklingsnämnden från regionala utvecklingsdirektören Anna Pettersson om aktuella händelser från verksamheten.

Här behandlas aktuella kurser och konferenser, samt beslutas om deltagande i de fall som det behövs.

Ärendets behandling i arbetsutskottet 23 november:

Arbetsutskottet beslutade att Ledamöterna i regionala utvecklingsnämnden får delta digitalt vid Mötesplats Digitala Västerbotten den 14-15 december. Regionala utvecklingsnämndens presidium får delta fysiskt på plats i Umeå.

Regionala utvecklingsnämnden har att notera informationen.

Regionala utvecklingsnämnden informeras om utskottens protokoll och därmed även de ärenden som behandlats av dessa.

Regionala utvecklingsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till delegat enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan nämnden återta lämnad delegation.