Möte 2025-12-10

Under denna punkt hittar ni övergripande information om program/
tidsplan, eventuella kompletteringar, presentationer och annat som
kan vara av vikt att ha kännedom om.

Förhinder

Om du ej kan närvara så är det viktigt att du meddelar din
ersättare. Meddela gärna din frånvaro och vem som blir din ersättare till
Nina Olofsdotter via e-post; nina.olofsdotter@regionvasterbotten.se eller
via telefon 073-039 28 06 för att underlägga vid uppropet.

Program/tidsplan

Ärendelista och tidsplan finns bifogat.
Ca-tider:
kl. 09:30 sammanträdet startar och föredragningar hålls
kl. 09:30 bolagsdialoger
kl. 10:40 föredragningar övriga ärenden
kl. 12:00-12:45 lunch
kl. 12:45 föredragningar forts
kl. 14:45 partigruppmöten
kl. 15:30 beslutsrunda
kl. 16:00 sammanträdet avslutas

Tidsplan

Ärendelista och preliminär tidsplan för sammanträdet är bilagt.

Aktuella kompletteringar
Här uppges vilka kompletteringar som gjorts efter att kallelsen är utskickad.
Observera att informationen endast listar ärendena där kompletteringarna är
gjorda och vilket datum de gjordes.

- Ärende 46: V nominering bilagd.
- Ärende 38, 39: yrkande bilagd.
- Ärende  10: Yrkande bilagt.
- Ärende 11: Bilagor publicerade (2025-12-05)

En justerare ska utses som tillsammans jämte ordförande ska justera
sammanträdets protokoll. Justeringen sker genom digital signering tisdagen
den 16 december 2025.

Arbetsutskottet har att fastställa föredragningslistan.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelse har rätt att
väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Den 2 december 2021 beslutade
regionala utvecklingsnämnden att anta en rutin för anmälan av
initiativärenden till nämnden.

Aktuella initiativärenden som är under beredning:

• Återkoppling av arbetet med implementeringen av avsiktsförklaringen mellan Region Västerbotten och Samforma - Kristdemokraterna
  Anmäld i nämnden den 28 maj 2025 § 59
  Återkopplas till nämnden senast 10 december 2025.

-
Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska
vara skriftlig. Oavsett när initiativärenden lämnas in så måste tjänstgörande
ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte
enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.
Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering.
Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas av nämndens
beredande utskott inom 6 månader från det att initiativärendet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts till sammanträdet:

- Inga initiativärenden har anmälts inför att kallelsen skickats ut.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen omfattar dialog om utmaningar och möjligheter på kort och långsikt, uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen omfattar dialog om utmaningar och möjligheter på kort och långsikt, uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen omfattar dialog om utmaningar och möjligheter på kort och långsikt, uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt.

Uppdraget till utredaren var att ta fram förslag till en robust skogspolitik som balanserar produktion och miljöhänsyn, med tydligare mål och regelverk för ett aktivt och hållbart skogsbruk. Region Västerbotten har fått slutbetänkandet på remiss.

Region Västerbotten har regeringens uppdrag att planera för den regionala transportinfrastrukturen. I Region Västerbottens uppdrag som länsplaneupprättare ingår att ta fram en regional plan för transportinfrastruktur som anger den gemensamma strategiska inriktningen för hur länets transportinfrastruktur ska utvecklas under den kommande tolvårsperioden. Planen ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av länets transportinfrastruktur.

Den 20 mars 2025 gav Regeringen Trafikverket i uppdrag att starta upp åtgärdsplaneringen och arbeta fram en transportslagsövergripande plan för den nationella transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Samtidigt gavs regionerna möjlighet att revidera den regionala länsplanen för transportinfrastruktur som pekar ut den långsiktigt strategiska inriktningen för hur länets transportsystem ska utvecklas och vilka prioriteringar och investeringar man avser genomföra perioden 2026-2037.

Direktivet fastslår att den av regionen upprättade regionala transportinfrastrukturplanen ska beskriva vilka åtgärder som bör prioriteras för att bidra till uppfyllanden av de transportpolitiska målsättningarna samt klimatmålen. Prioritet bör ges till åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten och ska inriktas mot åtgärder i infrastrukturen utan omotiverade inskränkningar gällande framkomlighet eller transporteffektivitet. uppdrag till regionerna att ta fram ett förslag till en regional plan för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur ska ligga till grund för arbetet och styr vad som kan finansieras av länsplanen.

Förslaget till länstransportplan har varit ute på remiss, och inkomna synpunkter har, i den mån de varit relevanta för planen, arbetats in i förslaget. Remissvar finns att ta del av på hemsidan.

Trafikverket har sänt förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037 på remiss. Remissvar ska vara regeringen tillhanda senast den 30 december 2025, och beslut om planen förväntas under våren 2026.

Den nationella planen anger hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas under de kommande tolv åren. Detta omfattar fördelningen av medel till drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar, investeringar i statliga vägar, järnvägar, farleder och slussar, åtgärder för att minska infrastrukturens miljöpåverkan samt medel till forskning och innovation. Planförslaget omfattar cirka 1200 miljarder kronor och bygger på de transportpolitiska målen och principerna, regeringens infrastrukturproposition och direktiv, där fokus ligger på underhåll av vägar och
järnvägar, totalförsvar och största möjliga samhällsnytta.

Trafikverket anger att en grundprincip för planförslaget är att skapa största möjliga samhällsnytta av de medel som satsas på infrastrukturen. Enligt Trafikverket är infrastrukturplaneringsprocessen utformad så att investeringar ska utredas och beslutas i flera steg, innan definitivt beslut fattas. Om projekt under utredningsfasen visar sig bli för dyra omprövar Trafikverket dem. Trafikverket föreslår därför att ett antal investeringar utgår ur den nya infrastrukturplanen då de bedömer att kostnaderna är mycket högre än nyttan. Trafikverket uppger att de har skärpt sina prioriteringsmetoder för vilka investeringar som ska ingå i planen och gjort dem mer transparenta.

Regeringens infrastrukturproposition anger att planförslaget ska omfatta 1 171 miljarder kronor under planperioden. Nästan hälften av planeringsramen avsätts till vidmakthållande, varav 354 miljarder kronor till väg och 210 miljarder kronor till järnväg. Figuren nedan sammanfattar hur dessa ramar fördelas i planförslaget i miljarder kronor. Till detta kommer ytterligare finansiering i form av bland annat infrastrukturavgifter.

Botniska korridoren har inkommit med en hemställan om ett inriktningsbeslut innan årsskiftet för att säkerställa fortsatta engagemang i samarbetet från och med 2027.

Botniska korridorens arbetar för att säkerställa ett sammanhållet, kapacitetsstarkt och framtids säkrat järnvägssystem för gods- och persontrafik som länkar samman Sverige med EU och bidrar till att stärka den inre marknaden. Målet är att de gemensamt prioriterade banorna snabbare planeras, finansieras och byggs ut enligt TEN-T standard. Detta stärker konkurrenskraft, exportmöjligheter, klimatomställning, punktlighet och totalförsvarets robusthet.

Samarbetet utgörs av en styrgrupp med två förtroendevalda från respektive region (totalt 14) och en arbetsgrupp bestående av en infrastrukturstrateg från respektive region, de två Brysselkontorens (Central och North Sweden European Office) infrastrukturtjänstemän, en representant vardera från Norrbotniabanegruppen och Nya Ostkustbanan AB samt Botniska korridorens verksamhetsledare och processledare.

Samarbetet drivs i projektform och innevarande period går mot sitt slut under 2026 och planering pågår för ett fortsatt samarbete.

Verksamheten Företag och projektfinansiering redovisar de projektärenden som regionala utvecklingsnämnden har att fatta beslut om på sammanträdet. Antalet ärenden kan ha ändrats sedan redovisningen i arbetsutskottet exempelvis ifall någon sökandes återtagit sin ansökan.

Sammanställningarna av projekten ger en övergripande bild av aktuella projektansökningar, sökande, projektnamn, beskrivning, belopp etc. inklusive en preliminär bedömning.

Projektet AI Västerbotten utvecklar de deltagande kommunernas förmåga och kapacitet att medvetet nyttja artificiell intelligens (AI) i sina verksamheter, enskilt och tillsammans med andra kommuner, som ett stöd i att klara framtidens välfärd och service på ett likvärdigt och hållbart sätt.   

Projektet utgår från gemensamma utmaningar och behov och tar tillvara styrkor hos såväl mindre som större kommuner. Genom utbildning, gemensamma ramverk för etik, juridik och säkerhet, stöd till styrning och ledning, bättre tillgång till data samt utmaningsdrivna piloter och en samverkansplattform skapas förutsättningar för att använda AI på ett strategiskt, ansvarsfullt och effektivt sätt.   

Målet är att nå en ökad AI-mognad hos kommunerna, där utveckling drivs medvetet och i högre grad i samverkan samt med gemensamma resurser. Vilket förväntas ge effekter i form av ökad tillgänglighet och kvalitet avseende välfärdstjänster och service samtidigt som verksamheterna kan effektiviseras. 

Go Connect bygger ett digitalt och ortsoberoende ekosystem för entreprenörer inom kulturella och kreativa branscher samt tjänstesektorn i norra Sverige. Genom arbetspaketen Hangout, Inkubator, Alumni och Mindset 2.0 erbjuds strukturerad kompetensutveckling, personlig coachning och nätverk som stärker både företag och människor. Alumni-spåret ger etablerade entreprenörer stöd att växla upp, ompaketera och hitta ny riktning samtidigt som de bidrar med mentorskap till tidigare programdeltagare. Mindset 2.0 går från tanke till handling genom att koppla samman kreatörer med helt andra branscher, där idéer utvecklas vidare till konkreta tjänster och produkter. Projektet inkluderar även internationella perspektiv, där samarbeten och mentorskap med aktörer i andra länder breddar kunskap, öppnar nya marknader och stärker norra Sveriges konkurrenskraft. Go Connect skapar ett hållbart stödsystem där fler kan leva på sin passion och bidra till ett attraktivt och mer kreativt norra Sverige. 

Regional ÖstersjöSamverkan (ROS) är en ettårig förstudie som drivs av Region Västerbotten med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet ska ta fram ett kunskaps- och beslutsunderlag för den gröna och digitala omställningen, med jämställdhet (mål 5) och minskad ojämlikhet (mål 10) som grund, i enlighet med utlysningen inriktade gentemot RUA. 

Tre värdekedjor analyseras livsmedel, energi och digitalisering med fokus på nuläge, hinder, möjligheter och representation. Förstudien omfattar även deltagande i nationella och internationella nätverk, bland annat BSR S3 Directors Network och Regional Innovation Valleys, med minst fyra internationella möten. 

Slutresultatet blir en rapport som samlar analyser, nätverksdokumentation och policyrekommendationer samt en plan för nästa steg: etablering av ett interregionalt innovationssekretariat. 

Projektet Smart Partners Västerbotten ska stärka regionens förmåga att samarbeta med andra europeiska regioner inom smart specialisering. Idag är internationella kontakter ofta kortsiktiga och personberoende, vilket gör att Västerbotten går miste om möjligheter till gemensamma satsningar och EU-finansiering. 

Projektet samlar offentliga aktörer, universitet och innovationsfrämjande organisationer i Västerbotten för att gemensamt analysera styrkeområdena Life Science, digitalisering och kulturella och kreativa branscher (KKB). Tillsammans identifieras 4-6 partnerregioner i Europa, och genom dialogmöten och en studieresa byggs långsiktiga relationer upp. Resultatet blir en gemensam modell och färdplan för hur Västerbotten ska arbeta strategiskt med internationella partnerskap, samt 1-2 nya gemensamma projektidéer. 

Västerbottens regionala utvecklingsstrategi 2020 - 2030 betonar att länets utveckling förutsätter fördjupade och gränsöverskridande samarbeten. Utmaningarna är många samtidigt som utvecklingen hämmas av att aktörer på olika nivåer arbetar i stuprör. Kunskap och nätverk är i hög grad personberoende och riskerar att gå förlorade när projekt och verksamheter upphör. Lokala initiativ blir ofta inte synliga på regional nivå. Och kommunernas centrala roll och betydelse i den regionala utvecklingen behöver få ett tydligare fokus. Projektet Cross Borders möter dessa utmaningar genom att utveckla kunskap och kopplingsfunktioner som stärker det regionala systemet. Och genom att bygga en struktur som ger överblick över pågående och genomförda projekt på olika nivåer, identifiera kopplingar och generera synergier som annars går förlorade, skapar projektet ökad samverkanskapacitet, konkurrensförmåga och attraktionskraft i enlighet med RUS intentioner.

Projektet ska stärka små och medelstora företags kompetens och tillgång till digitalisering och AI, särskilt i Norrbotten och Västerbotten. Målet under projekttiden är att höja företagens kunskap och förmåga att använda digitala verktyg och AI, samt att minska digitalt utanförskap. Efter projekttiden ska företagen ha stärkt sin strategiska kapacitet för hållbar tillväxt och innovation. Aktiviteterna omfattar rådgivning, utbildningsinsatser, handlingsplaner och samverkan med regionala aktörer. 

Projektet ska påskynda övergången till en cirkulär ekonomi inom Västerbottens träindustri genom resurseffektiva affärsmodeller, minskat avfall och lägre klimatpåverkan. Branschen domineras av små och medelstora företag med utmaningar kring kompetens, hållbarhet och innovation. Genom konkreta verktyg ska företagen utveckla cirkulära processer, öka återanvändning och stärka samverkan. Projektet bygger på en färdplan och fokuserar på nätverk, kunskapsutbyte och innovativa lösningar för energieffektivisering, minskade utsläpp och optimerade materialflöden. Företag, akademi och organisationer involveras för långsiktig förankring. Arbetet sker via direkta insatser, kunskapsdelning och regional samverkan, anpassat efter företagens behov. Målet är en mer hållbar, motståndskraftig och konkurrenskraftig träindustri där resurser används effektivt och produkter designas för återanvändning och återvinning. 

Projektet möter utmaningen att klimatförändringar och globala störningar gör lokalsamhällen i norra Sverige sårbara då försörjningssystem för mat, vatten och energi är centraliserade. Genom att etablera tre fysiska pilotmiljöer för decentraliserad vattenförsörjning, klimatanpassad odling och kollektiv förädling/lagring, utvecklar och testar projektet konkreta lösningar i praktiken. I pilotmiljöerna samverkar civilsamhälle, kommuner, akademi och näringsliv för att pröva, anpassa och utvärdera metoder. Erfarenheterna dokumenteras i ett analysverktyg och modeller för resiliensnav som ger målgruppen idéburna organisationer och kommuner långsiktiga verktyg för klimatanpassning och lokal beredskap. Arbetet sker genom praktiska tester, workshops och tvärsektoriellt lärande. Projektet ger målgruppen nya resurser, kapacitet och samverkansformer som ökar självförsörjning och motståndskraft och skapar modeller som kan spridas till fler samhällen i både norra och södra Sverige. 

För att stärka Hembygdsföreningar och utveckla kulturarvet i Kvarkenregionen kommer projektet att arbeta gränsöverskridande i nära samarbete med hembygdsföreningar. Kvarkenregionen har en lång gemensam historia med liknande kultur på båda sidor. 

Under 1700- och 1800-talen har det varit flera krig och tider av fred. Kontakterna mellan båda sidor av Kvarken har varit mycket viktiga under hela tiden.  Krigen 1808-1809, kriget 1714-1721 (Stora ofreden eller stora Nordiska kriget) och Krimkriget, 1853-1856, har haft enorm inverkan på området. 

Projektet kommer att dokumentera lokal kunskap från den tiden genom kontakter och workshops med lokalbefolkningen och hembygdsföreningar, och producera ny kunskap genom studier i arkiv. Tillsammans med Hembygdsföreningar kommer projektet att metoder för hur man kan dokumentera och förmedla kunskaperna kring detta och på detta sätt utveckla det lokala och regionala kulturarvet. 

Arbetslivet förändras snabbt. WEF pekar ut core och emerging skills som avgörande fram till 2030. Trots att idrotten är en av landets största ledarskolor saknas systematik för att bygga dessa färdigheter. Problemet är dubbelbottnat: i glesa miljöer saknas strukturer som gör föreningslivet till en språngbräda in i arbetslivet, och arbetsgivare har låg förmåga att rekrytera på faktiska färdigheter. 

Projektet utvecklar och testar en prototyp där unga får uppdrag med mentorstöd, reflekterar i loggbok, tränar korta moduler inom framtidskompetenser och får sina insatser synliggjorda i öppna intyg. Syftet är att både synliggöra och bygga nya färdigheter, så att unga blir rustade ledare som bidrar i arbetslivet och utvecklar sina lokalsamhällen. Detta stärker ungas möjligheter och arbetsgivares kapacitet för hållbar kompetensförsörjning i hela Västerbotten. 

LORE, Literary and Oral Nordic Experiences, syftar till att stödja kulturutövare i Västerbotten att utforska nya sätt att skapa och synliggöra litteratur och berättelser, med fokus på  Augmented Reality och 3D-modellering. Projektet främjar samverkan mellan kultursektorn och andra branscher inom digital innovation, skapar nya arbetstillfällen och stärker regionens attraktionskraft, vilket bidrar till kulturutövares möjlighet att bo och verka professionellt i Västerbotten.  

Genom att synliggöra såväl etablerade som nya litterära platser och miljöer bidrar LORE till att bevara och utveckla det litterära kulturarvet. Projektet bidrar till att göra Västerbottens litterära och kulturella platser tillgängliga och engagerande för en bred publik.  

Projektet ska genom samverkan mellan utbildning och bransch bidra till flexibla och behovsanpassade kompetensutvecklingsinsatser hos näringslivet i Norrbotten och Västerbotten.  Genom projektets utformning och sektorövergripande partnerskap är vår bedömning att projektet kommer att möta utlysningens utmaningar inom en rad områden som kompetensbrist inom styrkeområden, aktörssamverkan, ekosystem, strategisk planering och styrning och matchning mellan utbildning och behov. 

Genom en geografiskt oberoende lärlingsmodell anpassad för små elevgrupper ökar vuxenutbildningens utbildningskapacitet, även i glesbygd, till förmån för inkludering, jämställdhet och kompetensförsörjning till smala bristyrken. 

Projektets aktiviteter har en tydlig koppling till Norrbottens och Västerbottens regionala utvecklingsstrategier RUS och dess utpekade prioriteringar, samt utpekade områden i de regionala smart specialiseringsstrategierna och Norrbottens och Västerbottens regionala innovationsstrategi 2022-2030. 

Projektet syftar till att stärka elevers motivation, entreprenöriella kompetenser och valkompetens i grundskolan och anpassad grundskola i Västerbotten. Det ska ske genom hållbara strukturer för samverkan med arbetslivet och ett utbildningskoncept för samhällsnära undervisning. Målet är att vid projektslut stärka elevers motivation, entreprenöriella kompetenser och valkompetens. Projektet har tre delmål: 1) etablera Västerbottensmodellen - ett strukturerat arbetssätt för entreprenörskap i skolan, 2) utveckla ett utbildningskoncept där elever arbetar med verkliga samhällsutmaningar tillsammans med lokala aktörer, och 3) bygga ett regionalt nätverk med SYV och nyckelpersoner från länets 15 kommuner för erfarenhetsutbyte och samverkan. Tillsammans skapar dessa delmål en hållbar och regionalt förankrad struktur. 

Projektet skapar robusta och meningsfulla digitala lösningar som stärker service, attraktivitet och motståndskraft i Norrbottens och Västerbottens landsbygder. Genom forskning, innovation och lokala piloter görs digitalisering relevant i vardagen. Småföretag, civilsamhälle, kommuner och invånare är aktiva medskapare.  

Projektet utvecklar, testar och etablerar platsbaserade lösningar i minst 15 orter, där nya modeller för service och samverkan byggs. Det stärker tillväxtförmågan hos små och mikroföretag på landsbygder. Genom flexibla digitala lösningar, riktad affärsutveckling och stöd till nya intäktsmodeller ges fler företag möjlighet att växa och bredda sitt erbjudande. På så sätt ökar landsbygdens attraktivitet, innovationsförmåga och resiliens. Resultaten sprids och kan skalas upp till andra regioner, nationellt och internationellt. 

SPECTROSWISE -Projektet syftar till att utveckla en fältbaserad analysmetod för att identifiera farliga material under rivning, renovering och konservering av byggnader. Inom projektet utvecklas en prototyp testad i verkliga miljöer i tre olika fallstudier. Vibrationsspektroskopi av olika varianter används med referensdatabaser som underlättar snabba och kostnadseffektiva analyser för snabbare bedömningar. Gränsöverskridande samarbete mellan Novia, UmU och RISE använder kompletterande expertiser och resurser, något som främjar kunskapsutbyte och innovation. SPECTROSWISE ämnar förbättra byggsäkerhet och hållbarhet genom att möjliggöra tidig upptäckt av farliga material. Denna proaktiva strategi stöder säkrare arbetsmiljöer, välgrundade beslut, effektiv återvinning och minskad miljöpåverkan. 

Arctic Cybersecurity Hub är ett gränsöverskridande samarbetsprojekt mellan Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och University of Oulu. Projektet syftar till att stärka cybersäkerheten i Aurora-regionen genom forskning, innovation och kompetensutveckling inom AI och IoT. I takt med att digitaliseringen fördjupas och säkerhetsläget förändras, ökar behovet av robusta tekniska lösningar och samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Projektet är en del av Sveriges och Finlands gemensamma ansvar inom NATO och bidrar till att bygga ett resilient samhälle i norr. Genom att etablera testbäddar, utveckla prototyper och engagera ett stort antal små och medelstora företag skapas ett tydligt gränsöverskridande mervärde. Ett resilient samhälle innebär här en region med motståndskraftiga digitala infrastrukturer, där kunskap delas över nationsgränser och aktörer gemensamt stärker sin förmåga att möta nya hot. 

Projektet adresserar utmaningen att Västerbottens exportinriktade SME-företag i låg grad omsätter digitalisering och AI i praktisk verksamhet. Detta begränsar deras internationella konkurrenskraft och riskerar att öka klyftan mellan kuststäder och inland. Nationella studier visar att Sverige ligger under EU-genomsnittet i AI-användning, främst på grund av brist på strategier och stödjande företagskultur. Projektet löser detta genom att de 20 företagen får egna individuella utvecklingsspår med AI som motor i exportprocesserna. Företagen får stöd av experter och Umeå universitet samt deltar i erfarenhetsutbyte. Genom öppna seminarier sprids metoder och resultat till fler, vilket stärker hela regionens tillväxt och hållbarhet. 

Projektet ska med hjälp av digitala verktyg identifiera och synliggöra kritiska värdekedjor genom nya digitala lösningar för att säkerställa en regional robusthet och resiliens av efterfrågade varor. Projektet ska även tydliggöra behovet av kritiska varor samt undersöka hur kontaktytorna mellan regionala tillverkande SMF och offentliga försörjningsmyndigheter kan stärkas för en ökad kunskapsöverföring och dialog kring försörjningsbehov med stöd av digital teknik. Projektet kommer även att genomföra dialogmöten längs värdekedjorna och anordna publika möten för att adressera försörjningsbehovet samt skapa en ökad förståelse för samhällets behov och industriella SMF:ers förutsättningar att bidra i detta. 

Projektet ACE-ESUDA syftar till att accelerera omställningen till förnybara och smarta energisystem i Övre Norrland genom att utveckla innovativa styrsystem, optimera energilagring och främja energieffektivitet. Baserat på ESUDA-projektet, där data från fastighetssystem i Skellefteå och Piteå analyseras med maskinlärning för energiprofiler, utvidgar vi nu med data även från Luleå kommun samt adresserar nya metoder för automatisering och skalbarhet. Vi integrerar ytterligare data från smarta mätare och BMS-system, implementerar resultat i fastighetsägares verksamhet och bygger ut ACE Sandbox som testbädd för aktörer att testa nya teknologier som V2G, solceller och distribuerade resurser. 

Genom samverkan mellan kommuner, forskning och företag skapas nätverk för kunskapsutbyte, ökad resiliens i lokala el/energinät och nyttiggörande av överskottsenergi. Projektet stödjer grön omställning, minskar utsläpp och stärker regional innovation, i linje med Agenda 2030:s mål för hållbara samhällen. 

Projektet ska stärka västerbottniska aktörers kapacitet att hantera kompetensbrist, åldrande befolkning och omställning i arbetslivet särskilt i inlandet där utmaningarna är som störst. Genom att etablera samverkansplattformen BSR Economy of Wellbeing of People (EoWoP) kopplas aktörer i Västerbotten samman med nätverk i hela Östersjöregionen. Under projekttiden genomförs behovskartläggning, tematiska arbetsgrupper, studiebesök och erfarenhetsutbyten. Målet är att skapa nya samarbetsytor och stärka förmågan hos västerbottniska organisationer att delta i internationellt utvecklingsarbete. På sikt ska detta bidra till bättre kompetensförsörjning, ökad attraktivitet och ett mer jämlikt och hållbart arbetsliv i hela Västerbotten. 

Framtidens Mötesplats ska stärka civilsamhällets och offentliga aktörers kapacitet att möta människor i komplex utsatthet i Västerbotten och hela Norrland. Projektet utgår från Umeå men bygger via nätverket Älska Norrland förankring i mindre orter och glesbygd. Genom nya samverkansmodeller, gemensamma rutiner och kompetensutveckling med Umeå folkhögskola som pedagogisk motor, skapas långsiktiga strukturer som gör att människor inte faller mellan stolarna. Brukarmedverkan säkerställer att målgruppen själva bidrar till lösningarna. Projektet svarar mot pågående reformer inom socialtjänst och kriminalvård som kräver ökad samordning och civilsamhällets delaktighet. Resultatet blir ökad kapacitet, bättre samarbete och en mer inkluderande välfärd där både individer och samhällsaktörer stärks inför framtidens utmaningar. 

Sedan framtagandet av avsiktsförklaringen har dialog förts regelbundet med Samforma.
I slutet av 2024 påbörjades ett arbete med att ta fram en projektansökan vilken även inkluderade Region Norrbotten. Syftet med den var att som ett första steg undersöka, kartlägga och stärka civilsamhället i de båda länen för att i ett andra steg i ett fullskaleprojekt stärka samverkan mellan civilsamhälle, kommuner och regioner. På grund av ett negativt beslut från en större medfinansiär pausades initiativet.

Avsiktsförklaringen med Samforma har inneburit att kontakterna med Region Västerbotten har stärkts genom att fler möten har genomförts. Ett flertal kontakter med deras medlemsorganisationer har också hållits, till exempel kan nämnas tillfällen med Rädda Barnen. Ett strategiskt samarbete med projekt SESIN (Stärkt ekosystem för social innovation i norr) inleddes under våren, med fokus på att förbättra förutsättningarna för social innovation i norra Sverige. Initiativet drivs av Mötesplats Social Innovation vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Umeå universitet, Samforma och Coompanion i Norrbotten och Västerbotten. Från och med hösten 2025 deltar Region Västerbotten i studieförbundet Bilda Nords projekt ”Civilsamhället i samverkan”. Vidare bjöds Samforma in till Mötesplats Lycksele 4-5 juni 2025 där de deltog med en programpunkt. De har också bidragit med inspel i arbetet med RUS-revideringen.

En separat avsiktsförklaring finns också framtagen med Youth Up North. Samverkan med dem har främst bestått av avstämningar mellan deras regionchef för norra Sverige och personal vid regional utvecklingsförvaltning. En dialog finns om hur barn och ungas perspektiv och påverkan på regional utveckling kan stärkas samt hur ungas röster kan synliggöras i uppdateringen av Västerbottens RUS.

Arbetet med att följa upp samarbetet mellan Region Västerbotten och Samforma sker i nuläget främst genom kontinuerlig uppdatering i verksamhetsuppföljningssystemet Stratsys, där politiken kan ta del av det i samtliga delrapporter.

Sammanfattningsvis så har framtagandet av avsiktsförklaringar varit ett positivt steg framåt och ett bra hjälpmedel att ta utgångspunkt i och det är viktigt att Region Västerbotten fortsätter att utveckla samverkan med civilsamhället. Förutsättningarna för ett konstruktivt, systematiskt långsiktigt och hållbart samarbete med Samforma och civilsamhällets organisationer skulle emellertid främjas genom tillskjutandet av ekonomiska och personella resurser. Idag sker allt arbete när tid kan frigöras från basverksamhet och pågående projekt.

Det är olyckligt både sett till den utvecklingspotential som samverkan med civilsamhället kan resultera i såväl som ur ett arbetsmiljöperspektiv.

Jämförelsevis kan nämnas att det finns etablerade samverkansformer mellan näringsliv och offentlig sektor, främst via kommunala och regionala näringslivsfunktioner och förståelsen för vikten av ett välfungerande och blomstrande näringsliv är utbredd inom Region Västerbotten. Motsvarande strukturer, resurser, strategier och förståelse saknas för att möjliggöra och utveckla en god och stabil samverkan med civilsamhället. Detta trots att det idéburna engagemanget spelar en väsentlig roll för lokal och regional utveckling.

Det blir allt viktigare för regioner att hävda sin roll i konkurrensen med andra regioner. I strävandet efter en stark och attraktiv region som har att hantera en föränderlig framtid där såväl ”stad som land” ska leva och fungera behövs trygga och stabila samarbeten som inkluderar flera olika parter. I den regionala utvecklingsstrategin för Västerbotten uttrycks vikten av civilsamhällets delaktighet. Samtidigt saknas möjligheter för att stimulera och öka förutsättningarna för hur civilsamhället ska bli mer delaktigt. Frånvaro av en stabil och strukturell grund innebär en risk för att det mesta som görs endast blir ”tomtebloss”

Regionala utvecklingsnämnden redovisar per september månad ett resultat som överstiger budget med 2,1msek. På den underliggande nivån redovisar kollektivtrafiken ett negativt resultat på -2,0 msek. Utfallet baserar på lämnad prognos vid bolagsdialoger. Det negativa utfallet vägs upp av ett positivt utfallet inom nämndens övriga verksamheter, främst beroende av kostnader planeras uppstå senare delen under året, men också som en effekt av lägre personalkostnader.
Kollektivtrafikens budget konstaterades vid 2025 års budgetprocess underfinansierad med ca 20 msek. Därtill har ändrade villkor med Trafikverket, omvärldsförändringar påverkat förutsättningarna för bolagen. Resultatutvecklingen inom Länstrafiken har dock varit positiv vilket innebär en resultatförbättring i förhållande till tidigare aviserat underskott för Kollektivtrafiken.

Utgångspunkten för den regionala utvecklingsnämndens budget är den tilldelade budgetramen på 448,7 msek, med en ramökning på ca 3,2 procent vilket motsvarar 13,9 msek. Utifrån förutsättningarna i ramtilldelningen och respektive verksamhets förutsättningar och förändrade behov inför 2026 har ett förslag på ramfördelning till respektive basenhet arbetats fram.
Kulturberedningen har berett den regionala kulturbudgeten för år 2026.

Budgeten för den regionala utvecklingsnämnden föreslås läggas inom tilldelad budgetram, dock med vetskapen om en risk att kollektivtrafiken kommer att vara underfinansierad år 2026. Underfinansieringen av kollektivtrafiken beror främst på minskade statsbidrag från Trafikverket.

I nämndplan anger respektive nämnd hur regionfullmäktiges mål och uppdrag som beslutats i regionplan ska brytas ned och följas upp.

Regionfullmäktige har fastställt Regionplan 2026 inklusive budgetramar den 11-12 november 2025.

Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 18 juni 2025, beslutade nämnden om inriktning för den fortsatta beredningen av nämndplan inför nämndens slutliga fastställande den 10 december 2025. I inriktningsbesluten listas utgångspunkter för det fortsatta arbetet:

- Förslag till nämndplan för regionala utvecklingsnämnden tas fram av regionala utvecklingsförvaltningen. De fullmäktigemål som regionfullmäktige fastställt för planperioden i november 2023 är en utgångspunkt för regionala utvecklingsnämndens delmål och indikatorer, men även följande utgångspunkter:

- Regionala utvecklingsnämndens återkopplingsrapport på planeringsförutsättningar inklusive bilagor för planeringsperioden 2026

- Aktualitetsöversyn av regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2020-2030 samt andra sakområdesstrategier och -agendor som stödjer genomförandet av regionala utvecklingsnämndens grunduppdrag. I nämndplan ska nämndens rådighet och möjlighet att påverka vara utgångspunkten.

- Översyn av regionala utvecklingsnämndens nämndplan och budget 2025 med utgångspunkt i vilka prioriteringar som är att bedöma som fortsatt gällande,

- Konsekvenser av genomförande av fullmäktigeuppdrag riktade till regionala utvecklingsnämnden 2023-2025

- Målmodell för regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan,

- Ekonomiska förutsättningar för år 2026

Utöver ovan nämnda, beaktas även de rekommendationer som lämnats i revisionens grundläggande granskning av regionala utvecklingsnämndens verksamhet 2024.

I inriktningsbeslutet fastställdes den beredningsgång som innebär att kulturberedningen bereder förslag till regionala utvecklingsnämnden till delmål och indikatorer som faller inom ramen för kulturberedningens ansvarsområde. Kulturberedningen har den 13 november berett dessa delar av förslag till nämndplan 2026 (se bilaga). Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott bereder övriga delar av förslag till nämndplan den 26 november 2025. Det sammanhållna förslaget som utgör sammanställning av förslag berett av regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott och nämndens kulturberedning, överlämnas till regionala utvecklingsnämnden inför beslut den 10 december 2025.

Den regionala kulturbudgeten för 2026 uppgår till 124 103 000 kr. Förvaltningen har i uppdrag att ge förslag på fördelning motsvarande en uppräkning om 2 330 000 kr. Vad gäller regionens delägda kulturbolag och löner i förvaltning bereds detta i särskild ordning och är därmed inte föremål för förslag till fördelning i detta ärende.  

De regionala kulturverksamheterna står inför en ansträngd ekonomisk situation där ökade kostnader för löner, lokaler, produktion och transporter överstiger bidragsnivåerna. Detta har lett till en successiv urholkning av anslagen och minskad möjlighet till långsiktig planering. Inom kulturarv och arkiv råder underfinansiering samtidigt som kraven på digitalisering och säker förvaring ökar. Scenkonst och dans påverkas av stigande produktionskostnader och brist på långsiktig finansiering, vilket minskar den regionala närvaron. Bild- och formområdet präglas av projektberoende ekonomi och höjda arvodesnivåer. För barn och unga är tillgången till kultur ojämn, särskilt i glesbygd.

Förvaltningen föreslår att uppräkningen fördelas genom prioriteringar och generell uppräkning. Prioriteringarna föreslås att fördelas i enlighet med följande insatsområden i den regionala kulturplanen:

Tillvarata folkbildningen roll i det regionala utvecklingsarbetet,
Utökat anslag till rörelseägda folkhögskolor (1 000 000 kr).

Verka för att länets kulturarv kan brukas och utvecklas av en bred allmänhet genom ökad delaktighet, 
Utökat anslag till Folkrörelsearkivet i Västerbotten, Företagsarkivet i Westerbotten och Västerbottens läns hemslöjdsförening (totalt 376 800 kr).

Stärka villkoren för professionella kulturskapare,
Utökat anslag till Danscentrum Norr, Dans i Västerbotten, Konstfrämjandet Västerbotten samt regional kulturverksamhet (628 200 kr).

Stärka förutsättningarna att arrangera kulturaktiviteter för alla,
Utökat anslag till Riksteatern Västerbotten (200 000 kr).

Därutöver föreslås en generell uppräkning om 3,2 % (125 000 kr) för ett antal övriga verksamheter.

Totalt: 2 330 000 kr.

Region Västerbotten äskar om statliga stöd i enlighet med förordning 2010:2012 om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Äskandet omfattar också statligt stöd för en fjärdedel av anslaget för ”Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD)”. Utgångspunkt för Region Västerbottens ansökan om statligt stöd är de nationella kulturpolitiska målen, Region Västerbottens kulturplan 2024–2027 samt de strategiska utvecklingsområden som återfinns i riktlinjerna för kultursamverkansmodellen.

Regionens framställan består av Region Västerbottens kulturplan 2024–2027 som ligger till grund för fördelning av regionala och statliga anslag. I kulturplanen framgår vilka verksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen. Ekonomiskt underlag som beskriver den regionala finansieringen med preliminär uppräkning för 2025 bifogas till framställan.

Det statliga anslaget uppgick år 2025 till 87 560 000 kronor.

Den regionala kulturbudgeten för 2026 uppgår under förutsättning av politiska beslut till, 124 103 000 kronor (inkl. kultursamordningens löner) varav 72 983 000 kronor inom samverkansmodellen.

Regionens framställan till Kulturrådet 2025 innefattar:

• En uppräkning av det statliga anslaget 2025 med 3%, motsvarande 2 537 000 kr (exkl.nmd)
• statligt anslag till NMD motsvarande 3 000 000 kr, uppräkning 18 300 kr
• stärkt interregional samverkan genom Kultur i Norr motsvarande 250 000 kr

-
Totalt framställer Region Västerbotten ett äskande om 90 365 000 kronor för verksamhetsåret 2026.

Regionala utvecklingsnämnden fattade vid sammanträde 2025-03-13 (§10) beslut om att den samordnade upphandlingen Telekommunikationstjänster 2025 kunde påbörjas.

Därefter fattade nämnden vid sammanträde 2025-09-04 (§13) beslut om att fastställa upphandlingsdokumentationen för upphandlingen Telekommunikationstjänster 2025.

Upphandlingen innefattar både fast och mobil telekommunikation vilket inkluderar såväl trafiktaxor som olika former av mobila abonnemang samt tillhörande tjänster som exempelvis telefonväxlar. 147 offentliga organisationer i Norr- och Västerbotten har lämnat fullmakt till Region Västerbotten för att för att delta i den samordnade upphandlingen som har ett avtalstak på 520 mnkr.

Målsättning var att upphandlingen skulle genomföras för att ett nytt avtal skulle vara klart från den 1 juli 2025. Av oförutsedda anledningar försenades dessvärre processen och ett övergångsavtal som gäller till 2025-12-31 har därför tecknats med nuvarande leverantör.

Under hösten har en arbetsgrupp, ett urval av representanter från de deltagande organisationerna, arbetat med att färdigställa upphandlingen. Vilket innefattat publicering och en därefter långdragen frågor- och svarprocess med anbudslämnare samt en juridisk bedömning avseende modellen med kravställning för bättre mobiltäckning.

Upphandlingstekniskt stöd har erhållits från Umeå kommuns upphandlingsbyrå, enligt gällande avtal med Region Västerbotten, och de kunde under eftermiddagen den 26 november 2025 lämna ett färdigställt förslag till tilldelningsbeslut som består av följande tre dokument:

Anbudssammanställning
Utvärderingsprotokoll
Beslutsprotokoll

Tilldelningsbeslutet behöver fastställas av regionala utvecklingsnämnden då det totala värdet på upphandlingen är för högt för att beslutet ska få tas på delegation.

Efter att överprövningsperioden på 10 dagar förlöpt kan Regionala utvecklingsdirektören teckna och ingå avtal enligt nämndens delegationsordning (3.4.2) såvida ingen överprövning inkommit.

Då det färdigställda förslaget till tilldelningsbeslut inkom först sent den 26 november 2025 har ärendet inte passerat regionala nämndens arbetsutskott som brukligt är. Motivet att lyfta ärendet direkt till nämnden är att nästa sammanträde infaller först den 26 februari 2026. Att vänta med att fatta tilldelningsbeslut till dess skulle innebära avsevärt ökade kostnader för såväl Region Västerbotten som de övriga 146 organisationer som innefattas i upphandlingen.

Tilldelningsbeslutet innebär också att båda de två anbudsgivare som lämnats anbud på upphandlingen kommer att antas och få teckna avtal.

Region Västerbotten erbjuds köpa 80 aktier i Arctic Business Incubator AB (ABI) för kvotvärde, motsvarar ca 8 000 kr och 8% ägande samt att träda in som part under gällande aktieägaravtal. Aktierna skulle då förvärvas från en eller flera av de kommunala delägarna. Bolagets förslag är att Region Västerbotten ska finansiera verksamheten med ett årligt driftsbidrag om 1,5 mnkr per år.

Frågan om delägarskap har diskuterats förvaltningsövergripande inom ramen för samverkansrådet för innovation. Rådet bedömer att bolaget kan stödja regionens arbete med regional utveckling och föreslår att den regionala utvecklingsnämnden blir ägarnämnd.

Regionen har redan ett starkt engagemang i inkubatorverksamheter i Umeå, vilket har bidragit till ett välkänt innovationssystem både nationellt och internationellt. Genom att bli delägare i ABI kan Region Västerbotten stärka innovationsstödet även där, vilket skapar två starka innovationsmiljöer i länet. Delägarskapet kan också främja samverkan mellan innovationssystemen i Västerbotten och Norrbotten, samt öppna upp för gemensamma satsningar, exempelvis inom EU:s regionala utvecklingsfond.

Finansieringen gäller aktieköp för ca 8 000 kr och 8% ägande. Att gå in som delägare innebär även kostnader årligen för driftsbidrag och annat som kan tillkomma. Bolagets förslag är att Region Västerbotten ska finansiera verksamheten med ett årligt driftsbidrag om 1,5 mnkr per år. En utökade ram för driftbidrag är en förutsättning för ett delägarskap, då regional utvecklingsnämnden inte har möjlighet att ta kostnaden inom befintlig ram.

På ägarsamråd i maj 2024 beslutade ägarna att ägardirektivet för Skellefteå Museum AB skulle ses över.

Ägardirektivet har strukturerats om och upprepningar har tagits bort. Eftersom Skellefteå kommun är majoritetsägare i bolaget har Skellefteå kommuns mall för ägardirektiv använts, i enlighet med överenskommelse mellan ägarna.

Efter önskemål från lekmannarevisorerna har formuleringen i punkt 9. Ekonomiska mål, verksamhetsplan & budget om att ”resultatet efter finansnetto uttryckt som ett genomsnitt under tre år ska vara positivt”, ersatts med ”resultatet före skatt för aktuellt år sammanräknat med de två föregående åren ska ge ett genomsnittligt resultat i balans.

Detta eftersom bolaget har använt bokslutsdipositioner för att omfördela resultatet, så att det möter kostnader för utställningarna. Skrivningen tar sikte på resultat före bokslutsdispositioner och då tappar bolaget effekten av sin resultatplanering. Vilket innebär att bolaget behöver ta fram ett resultat och betala skatt för att sedan få kostnader/underskott. Övriga kulturbolags ägardirektiv kommer också att behöva uppdateras framöver, men inte av samma anledning, utan mer för att det var länge sedan en översyn gjordes.

Förslag till ägardirektiv behandlades på ägarsamråd i maj 2025. Ägarna är överens om förslaget och efter ägarsamrådet har beslutprocesserna starta, för fastställande i respektive ägares fullmäktige.

Ärendet återremitterades på regionala utvecklingsnämndens sammanträde i juni 2025, för att ärendet ska behandlas av kulturberedningen innan beslut i nämnden.

Umeå kommun finansierar Ultra-trafiken. Kommunstyrelsen i Umeå kommun har inkommit med förslag till nivå för den årliga justeringen av taxan, att gälla från 2026-05-04.

Kollektivtrafiken finansieras till delar via de trafikintäkter som resandet genererar och till delar av den uppdragsersättning som kommer via Umeå kommun. Umeå kommun har bedömt att förslag till justering av taxan är rimligt utifrån de utmaningar som finns inför trafikåret 2026/2027.

I normala fall är strategin vid taxejusteringar att hälften av biljettyperna justeras år 1 och resterande biljettyper år 2. Det är första gången som biljettpriserna för barn föreslås justeras sedan 2022.

Förslag till förändringar framgår av protokollsutdrag från Umeå kommuns kommunstyrelse, vilket biläggs ärendet. I bilagan framgår nuvarande prisnivå inom parentes. Röd text innebär en förändring jämfört med idag. En kolumn är tillagd där biljetterpriserna 2011 redovisas. Utifrån jämförelsen mellan 2011 års priser och föreslagna strukturen för 2026/2027 kan utläsas att taxejusteringarna varit relativt små de senaste åren.

Sammantaget bedöms justeringarna enligt förslaget resultera i en helårseffekt på ca 3 % av nuvarande intäkter eller ca 3,0 Mkr.

Den 1 augusti 2025 upphävdes lag (2007:459) om strukturfondspartnerskap.
Strukturfondspartnerskapet Övre Norrland finns kvar under en övergångsperiod fram till den 31 oktober 2025. Den 1 november 2025 ska strukturfondspartnerskapet ersättas med ett strategiskt partnerskap.

De nya strategiska partnerskapen har i uppdrag att samverka med Tillväxtverket som förvaltande myndighet för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Svenska ESF-rådet som förvaltande myndighet för Europeiska Socialfonden+ (ESF+) i arbetet med utlysningsplaner för, och utlysningar av fondmedel från respektive fond.

Regeringen har utsett Regionrådet Rickard Carstedt till ordförande för Strategiska Partnerskapet Övre Norrland,  (Övre Norrland omfattar Norrbottens och Västerbottens län) från och med den 25 september 2025.

Region Västerbotten erbjuds nominera fem ledamöter och fem ersättare till partnerskapet

I januari varje år tar Västerbotten plats på Grand Hôtel i Stockholm. Aktörer från Västerbotten, Sverige och världen samlas för erfarenhetsutbyten, nya kontakter, samverkan och påverkan. Såväl på nationell nivå som internationell nivå.

På plats finns företrädare för både akademi, politik, näringsliv och civilsamhälle med representanter från kommuner och region från Västerbotten, men också andra delar av Sverige och Europa.

Regionala utvecklingsnämnden har tidigare beslutat att nämnden deltar vid invigningen av Västerbotten på Grand Hôtel. Nämnden brukar representeras av presidiet samt fem ledamöter som årligen roterar. Deltagandet gäller för invigningen den 20 januari 2026, både dag- och kvällsprogrammet.

Muntlig information lämnas till regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott
från regionala utvecklingsdirektören Patrik Sällström om aktuella händelser
från förvaltningen.

Muntlig information ges till arbetsutskottet om pågående arbete med
uppdragen.

I Regionplan 2026 har regionfullmäktige riktat tre uppdrag till regionala utvecklingsnämnden under 2026:

• Fortsätta att stärka vår ledning och styrning i syfte att öka takten i verksamhetsutvecklingen och måluppfyllelse.
   
• Styrelser och nämnders nettokostnadsutveckling ska inte överstiga vad som krävs för att klara den av fullmäktige erhållna budgetramen 2026
   
• Ett mål för nettokostnadsutvecklingen ska sättas på styrelse- och nämndnivå
   
• Målet för tillåten nettokostnadsutveckling ska beslutas av respektive styrelse och nämnd tillsammans med nämndplanen i december
   
• Öka kännedom, engagemang och ägarskap i regionens hållbarhetsarbete

-
Enligt regionfullmäktige ska regionala utvecklingsnämnden sätta mål för nettokostnadsutveckling 2026 i samband med att beslut fattas om nämndens budget 2026 och nämndsplan 2026. Regional utveckling exklusive kollektivtrafiken ska under 2026 ha en nettokostnadsutveckling på högst 3 procent jämfört med tilldelad ram 2025. Mål för nettokostnadsutvecklingen 2026 följs upp genom ordinarie uppföljning av utfall mot budget samt redovisas för regionala utvecklingsnämnden vid samtliga sammanträden i samband med ekonomisk uppföljning.

Regionala utvecklingsnämnden ger regionala utvecklingsförvaltningen i uppdrag att genomföra uppdragen i enlighet med nämndens fattade beslut. Till sin hjälp utser nämnden en politisk styrgrupp i form av regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott. Den politiska styrgruppen ska hållas informerad om fullmäktigeuppdragens genomförande och vid behov initiera samrådsförfarande, alternativt bereda tilläggsdirektiv/beslut för regionala utvecklingsnämnden att besluta om som stödjer fullmäktigeuppdragens fortsatta genomförande. Ytterligare direktiv för uppdragens genomförande kan komma att utgå från regionala utvecklingsnämnden under genomförandetiden.

De fullmäktigeuppdrag som riktats till regionala utvecklingsnämnden är riktade till flera nämnder. Den politiska styrgruppen ska därför även uppmärksammas på eventuella överlappningar och målkonflikter som uppstår under genomförandet till följd av andra nämnders genomförande av sina fullmäktigeuppdrag. Då ingen nämnd är underställd någon annan nämnd (kommunallag 2017:925) har regionala utvecklingsnämnden att ta ställning till eventuella åtgärder. Likaså om målkonflikter skulle uppstå som kan behöva lyftas till regionfullmäktige.

Regionala utvecklingsnämnden har överlåtit beslutanderätt till delegat enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan nämnden återta lämnad delegation.

Delegationspunkt/Ärendegrupp, diarienummer, beslutsdatum, delegat

Beslut som fattas med stöd av delegation

2.2. Beslut om företagsstöd över 3 000 000 kr och upp till 10 000 000 kr/ delegat: Regionala  utvecklingsnämndens arbetsutskott

Beslut RUN AU 2025-11-26 § 126 Företagsstöd E-son Trading AB
RUN 497:2-2025
2025-11-26 Arbetsutskottet

Beslut som fattas med stöd av regionala utvecklingsdirektörens vidaredelegation

6.5 Beslut om företagsstöd upp till 3 000 000 kr.

Förteckning, Beslut fattade med stöd av regionala utvecklingsnämndens vidaredelegation gällande företagsstöd
RUN 13:15-2025
 

7.1 Beslut om stöd till riktade kulturinsatser till och med 250 000 kr/Delegat: Regionkulturchef

Beslut. Bolidens teater och musikförening kulturcrew, film och tacokväll
RUN 413:8-2025
2025-11-12 Joakim Sandberg

Beslut. Föreningen Littfest, Unga Littfest 2026
RUN 413:7-2025
2025-11-12 Joakim Sandberg

Beslut. Kulturföreningen Kretsen, Ung fot i punkdörren
RUN 413:6-2025
2025-11-12 Joakim Sandberg
 

7.2 Beslut om stöd till riktade kulturinsatser inom film och rörlig bild upp till och med 200 000 kr/delegat: Enhetschef Film i Västerbotten

Förteckning, Beslut fattade med stöd av regionala utvecklingsnämndens vidaredelegation
RUN 13:14-202

Redovisning av handlingar som är av vikt för regionala utvecklingsnämnden
att ta del av.