Möte 2022-10-13

Regionala utvecklingsnämnden
  •   1

    Sammanträdets öppnande och upprop

  • 08:00 Sammanträdets öppnande och upprop

    08:05 Information enligt tidsplan

    08:05-08:15 Ekonomiska rapport för regionala utvecklingsnämnden

    Föredragande: Lena Nordling, förvaltningscontroller/sektionschef

    08:15-08:30 Remiss Infrastrukturdepartementets rapport Arlanda flygplats – en plan för framtiden Ds 2022:11

    Föredragande: Maud Ericson, infrastrukturstrateg

    08:30-08:50 Bolagsdialog AC-Net Internservice AB

    Föredragande: David Lindström, VD, Lennart Holmlund, styrelseordförande, Annette Lindgren, vice styrelseordförande

    08:50-09:10 Bolagsdialog AC-Net Externservice AB

    Föredragande: David Lindström, VD, Mats Berggren, styrelseordförande, Jens Wennberg, vice styrelseordförande

    09:10-09:30 Bolagsdialog ALMI Företagspartner Nord AB

    Föredragande: Fredric Genberg, VD, Leif Karlsson, styrelseordförande

    09:30-09:50 Bolagsdialog Västerbottens museum AB

    Föredragande: Ulrica Grubbström, VD, Anders Lidström, styrelseordförande, Harriet Hedlund, vice styrelseordförande

    09:50-10:00 Bensträckare

    10:00-10:15 Remiss av Miljöprövningsutredningens betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen SOU 2022:33

    Föredragande: Lena Friborg, strateg Näringsliv och samhällsbyggnad

    10:15-10:30 Remiss av Klimaträttsutredningens slutbetänkande Rätt för klimatet SOU 2022:21

    Föredragande: Lena Friborg, strateg Näringsliv och samhällsbyggnad

    10:30-10:50 Utredning av tågtrafikering med dieseltåg längst sträckan Umeå - Lycksele

    Föredragande: Karolina Filipsson, kollektivtrafikstrateg

    10:50-11:00 Information om det regionala tillväxtanslaget 1:1

    Föredragande: Katarina Molin, verksamhetschef Företags- och projektfinansiering

    11:00-11:10 Information om Västerbotten på Grand Hôtel 2023

    Föredragande Carina Eriksson, strateg Externa relationer och strategisk platsutveckling

    11:10-11:25 Information från verksamheten

    Föredragande: Anna Pettersson, regional utvecklingsdirektör

    11:25-12:00 Partigruppsmöten

    12:00-13:00 Lunch

    13:00-14:00 Beslut enligt ärendelista

    ca 14:00 Sammanträdet avslutas

     

  • Regionala utvecklingsnämnden har att utse justerare som tillsammans med ordföranden ska justera protokollet från dagens sammanträde.

  • Regionala utvecklingsnämnden har att fastställa ärendelistan.

  • Föredragningar hålls enligt lista:

    • Ekonomisk rapport för regionala utvecklingsnämnden
    • Remiss Infrastrukturdepartementets rapport Arlanda flygplats – en plan för framtiden Ds 2022:11
    • Bolagsdialog AC-Net Internservice AB
    • Bolagsdialog AC-Net Externservice AB
    • Bolagsdialog ALMI Företagspartner Nord AB
    • Bolagsdialog Västerbottens museum AB
    • Remiss av Miljöprövningsutredningens betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen SOU 2022:33
    • Remiss av Klimaträttsutredningens slutbetänkande Rätt för klimatet SOU 2022:21
    • Utredning av tågtrafikering med dieseltåg längst sträckan Umeå - Lycksele
    • Information om det regionala tillväxtanslaget 1:1
    • Information om Västerbotten på Grand Hôtel 2023
    • Information från verksamheten

     

    Bilagor

  • Muntlig information till arbetsutskottet och regionala utvecklingsnämnden om ekonomisk ställning och väsentliga ekonomiska händelser inom nämnden under kalenderåret, från ekonomiansvarig Lena Nordling.

    • Ekonomiskt utfall per september 2022
    • Övrig ekonomirelaterad information

     

  • Tidplanen för Region Västerbottens budget- och planeringsprocess 2023 innebär att regionfullmäktige fastställer regionplan 2023 i november 2022. Det medför att regionala utvecklingsnämndens nämndplan kan fastställas vid nästkommande sammanträde, det vill säga vid nämndens sammanträde den 8 december 2022.

    Regionala utvecklingsnämnden föreslås ta ställning till inriktning för fortsatt arbete med förslag till nämndplan och budget 2023, för att möjliggöra ytterligare anvisningar inför planering på verksamhetsnivå inom förvaltningen som inleds i oktober.

    Regionala utvecklingsförvaltningens verksamheter behöver dock ha beredskap för att beslut om nämndplan för 2023 som fattas i december kan innebära behov av justeringar i förslag till verksamheternas aktivitetsplaner efter att nämnden fastställt nämndplan för 2023.

    Översyn av delmål och indikatorer görs även med hänsyn till att i större utsträckning synliggöra nämndens rådighet över delmålens utveckling samt tydliggöra nämndplanens roll i regionala utvecklingsnämndens samlade styrning. Utgångspunkter för det fortsatta arbetet i övrigt beskrivs närmare i bilagd tjänsteskrivelse.

    Vid sammanträdets behandling av ärendet ges möjlighet till ytterligare inspel och direktiv från nämnden inför det fortsatta arbetet som kan ha tillkommit efter nämndens behandling av återkopplingsrapport på planeringsförutsättningar i april 2022. Andra förutsättningar som bedöms komma att påverka verksamhetens planering är ekonomiska förutsättningar år 2023, tillkommande uppdrag under perioden med mera.

    Utgångspunkter för det fortsatta arbetet i övrigt beskrivs närmare i bilagd tjänsteskrivelse.

    Bilagor

  • I enlighet med reglementet för intern kontroll i Region Västerbotten ska varje nämnd årligen anta en tillsynsplan för uppföljning av den interna kontrollen. I tillsynsplanen fastställs vilka kontrollmoment som ska genomföras det året och valet av kontrollmoment ska bygga på en dokumenterad riskanalys.

    Riskanalysen identifierar de största riskerna för att inte uppnå ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, tillförlitlig information och rapportering om verksamheten samt följsamhet till lagar och regler. Med riskanalysen som grund kommer förslag på kontrollaktiviteter i tillsynsplanen tas fram. Planen är att förslaget till tillsynsplan kommer att behandlas i nämnden i december 2022.

    Bilagor

  • Regionala utvecklingsnämnden styrs av ett reglemente som fastställs av regionfullmäktige. Inför varje mandatperiod görs en översyn av alla regionens reglementen och nya antas.

    Regionfullmäktige den 29-30 november kommer att anta reglementen för regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden samt hälso- och sjukvårdsnämnden som gäller för kommande mandatperiod 2023-2026. Under mandatperioden sker därefter de revideringar som anses nödvändiga.  

    Vid översynen har reglementena likställts efter Sveriges Kommuner och Regioners rekommendationer från skriften reglemente för styrelse och nämnder. Arbetet har samordnats mellan alla förvaltningar inom Region Västerbotten av regionjuristen Henrik Sandberg. Utgångspunkten för arbetet har varit de nu gällande reglementena för nämnderna.

    För regionala utvecklingsnämnden innebär justeringarna bland annat att rubriceringen har ändrats och text har flyttats, skrivelsen om styrelsens och regionala utvecklingsnämndens uppdrag och ansvar för regionens bolag/företag har reviderats och samordnats med regionstyrelsen, de strategiska områdena under nämndens uppdrag och verksamhet har uppdaterats, skrivelse om de centrala stödfunktionerna har uppdaterats under rubriken personalansvar, samverkansstrukturen mellan nämnden och kommunerna hittas under rubriken information och samråd. Revidering av text under rubriken arbetsformer görs för möta organisationsförändringen av förtroendepersonsorganisationen där nämndsutskotten upphör och beredning införs. Utöver detta har behövliga följdändringar och kompletteringar utförts.

    Bilagor

  • Statsrådet Tomas Eneroth beslutade den 15 februari 2022 att tillkalla en bokstavsutredare med uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet baserat pa° tillförlitliga prognoser. Utredaren Peter Norman har haft en mycket begränsad utredningstid till sitt förfogande (4 månader) men redovisar trots den korta tiden en diger lista av åtgärder för att utveckla Arlanda. Planen har tagits fram bland annat med utgångspunkt i de transportpolitiska- och klimatpolitiska målen och fyrstegsprincipen. Detta innebär bland annat att planen ska bidra till omställningen till fossilfritt flyg.

    Arlanda flygplats är Sveriges största flygplats och har med sin dominerande storlek, det stora nationella- och internationella linjeutbudet och närhet till Sveriges huvudstad en särskild betydelse för Sverige. Arlanda flygplats knyter ihop landet med sin navfunktion för både inrikes och utrikes flygtrafik genom att erbjuda direktlinjer till både nationella och internationella destinationer. Genom detta bidrar Arlanda flygplats till nationell och internationell tillgänglighet för stora delar av Sveriges befolkning och näringsliv.

    Utredningen slår fast att Arlanda flygplats behöver utvecklas för att möta framtidens behov av en effektiv och hållbar flygtrafik.

    Utredaren har beaktat utredningen Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25) och delar i stort de bedömningar som återfinns i promemorian men när det gäller avveckling av Bromma flygplats och överflyttning av flygtrafik till Arlanda flygplats görs en delvis annan bedömning och lyfter att det är viktigt att aktörerna ges rimliga möjligheter att anpassa sig till nya förutsättningar, för att minska risken för en försämrad konkurrenssituation och tillgänglighet. Utredaren föreslår Bromma flygplats from den 1 januari 2030 endast ska trafikeras av fossilfritt flyg.

    Bilagor

  • Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

    Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

    Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

    Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen:

    • Årsredovisning med revisionsrapport 2020 samt lekmannarevisionens granskningsrapport med grundläggande granskning
    • VD—kommentar per augusti 2022/Uppföljning av bolagets verksamhet mot ägardirektiv per augusti 2021
    • Lekmannarevisionens granskningsrapport 2021
    • Verksamhetsplan 2022 inklusive finansiella mål
    • Internkontrollplan 2022
    • Rapport internkontrolluppföljning år 2021
    • Intyg/rapport som visar på att bolagets styrelse prövat och intygar att den verksamhet som bedrivits inom bolaget, har bedrivits i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna
    • Ifylld mall, Bolagets förutsättningar på kort och lång sikt – framgångar och utmaningar

    Bilagor

  • Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

    Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

    Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

    Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen:

    • Årsredovisning med revisionsrapport 2021 samt lekmannarevisionens granskningsrapport med grundläggande granskning
    • VD—kommentar per augusti 2022/Uppföljning av bolagets verksamhet mot ägardirektiv per augusti 2022
    • Lekmannarevisionens granskningsrapport 2021
    • Verksamhetsplan 2022 inklusive finansiella mål
    • Internkontrollplan 2022
    • Rapport internkontrolluppföljning år 2021
    • Intyg/rapport som visar på att bolagets styrelse prövat och intygar att den verksamhet som bedrivits inom bolaget, har bedrivits i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna
    • Ifylld mall, Bolagets förutsättningar på kort och lång sikt – framgångar och utmaningar

    Bilagor

  • Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

    Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

    Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

    Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen:

    • Årsredovisning med revisionsrapport 2021 samt lekmannarevisionens granskningsrapport med grundläggande granskning
    • VD—kommentar per augusti 2022/Uppföljning av bolagets verksamhet mot ägardirektiv per augusti 2021
    • Lekmannarevisionens granskningsrapport 2021
    • Verksamhetsplan 2022 inklusive finansiella mål
    • Internkontrollplan 2022
    • Rapport internkontrolluppföljning år 2021
    • Intyg/rapport som visar på att bolagets styrelse prövat och intygar att den verksamhet som bedrivits inom bolaget, har bedrivits i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna
    • Ifylld mall, Bolagets förutsättningar på kort och lång sikt – framgångar och utmaningar

    Bilagor

  • Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

    Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

    Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

    Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen:

    • Årsredovisning med revisionsrapport 2021 samt lekmannarevisionens granskningsrapport med grundläggande granskning
    • VD—kommentar per augusti 2022/Uppföljning av bolagets verksamhet mot ägardirektiv per augusti 2022
    • Lekmannarevisionens granskningsrapport 2021
    • Verksamhetsplan 2022 inklusive finansiella mål
    • Internkontrollplan 2022
    • Rapport internkontrolluppföljning år 2021
    • Intyg/rapport som visar på att bolagets styrelse prövat och intygar att den verksamhet som bedrivits inom bolaget, har bedrivits i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna
    • Ifylld mall, Bolagets förutsättningar på kort och lång sikt – framgångar och utmaningar

    Bilagor

  • Region Västerbotten har getts möjlighet att lämna synpunkter på Miljöprövningsutredningens betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen

    Idag är processen för en verksamhet att få tillstånd enligt miljöbalken krånglig och långsam och försenar den gröna omställningen. Uppdraget till utredningen har därför varit att föreslå en effektivare miljöprövning med minskad prövningstid och mer förutsägbara processer utan att sänka miljökraven.

    Utredningens förslag i korthet

    Utredningen lägger fram ett antal förslag som ska göra tillståndsprocessen snabbare och mer förutsägbar.

    Bilagor

  • Region Västerbotten har getts möjlighet att lämna synpunkter på Klimaträttsutredningens slutbetänkande SOU 2022:21 Rätt för klimatet

    Enligt det klimatpolitiska ramverket ska Sverige ha nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 och negativa nettoutsläpp därefter. Mer åtgärder behövs för att nå målen och utredningens uppdrag har varit utreda åtgärder inom 1) främja bidrag till klimatomställningen i miljöbalken, 2) underlätta byggande av elnät 3) transporteffektivt samhälle.

    Utredningens förslag i korthet

    Främja bidrag till klimatomställningen: Utredningen hade i uppdrag att ta fram förslag om hur klimataspekter kan vägas in i tillståndsprövning enligt miljöbalken. Utredningen landar dock i slutsatsen att en sådan lagförändring inte är lämplig.

    Underlätta byggande av elnät: Utredningen föreslår ett antal lagförändringar som ska snabba på processerna för att bygga ut och stärka elnätet. Utredningen föreslår också att rollfördelningen ska få en egen utredning

    Transporteffektivt samhälle: Utredningen föreslår ett antal uppdrag och ändringar i förordningar som ska leda till att länstransportplaner, nationella planen och Trafikverket arbetar mer med att minska trafikarbetet.

    Bilagor

  • Region Västerbotten har getts möjlighet att lämna synpunkter på Naturvårdverkets rapport Avgifter för sådan prövning och tillsyn som sker enligt miljöbalken

    Bakgrunden till utredningen handlar om att Miljöbalken saknar ett enhetligt avgiftssystem. Myndigheternas arbete finansieras både genom skattemedel och genom avgifter och olika principer tillämpas på olika branscher. Uppdraget till Naturvårdsverket var att lägga fram ett förslag som innebär full kostnadstäckning för myndigheterna, att det ska vara tydligt vilket arbete som görs på myndigheten och som verksamhetsutövaren betalar för och att principerna för avgifterna ska bara lättbegripliga och förutsebara.

    Utredningen handlar om statens avgifter enligt miljöbalken. Kommunerna avgifter berörs inte i utredningen

    Förslaget till remissvar stöder kortfattat principerna på vilket Naturvårdsverket bygger sina förslag.

    Bilagor

  • Infrastrukturdepartementet skickade den 6 juli 2022 ut en remiss, där departementet vill ha synpunkter på Statens väg- och transportforskningsinstituts (VTI) utredning om mål om ökad andel cykling i Sverige. I Västerbotten har även Norsjö kommun fått remissen.

    Det finns idag inget definierat nationellt mål för ökad cykling i Sverige. VTI fick i uppdrag av regeringen att ta fram detta. I uppdraget ingår att ta fram en målstruktur och föreslå indikatorer och system för uppföljning. VTI har avgränsat definitionen av cykling till att omfatta färd med trampcykel med eller utan elassistans – i dagligt tal ”vanlig” cykel och elcykel.

    Utredningen föreslår enkelt uttryckt att cyklandet fördubblas till 2035 och mer specifikt föreslår utredningen följande mål, målstruktur och ambitionsnivå:

    • Övergripande mål: Cyklingen i hela Sverige ska öka så att tillgängligheten förbättras, folkhälsan stärks och klimat- och miljöpåverkan minskar.

    • Etappmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige ska öka till 20 procent år 2030 och till 26 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafikresande minskar.

    • Etappmål 2: Cykelresornas andel av det totala persontransportarbetet i Sverige ska öka till 3 procent till 2035, utan att gång- eller kollektivtrafiken minskar.

    • Delmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige kortare än 10 km, ska öka till 30 procent år 2030 och till 45 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafikresande minskar.

    • Delmål 2: Cykelresornas andel av det totala antalet resor för barn i grundskoleåldern i Sverige ska öka till 40 procent år 2030 och till 50 procent år 2035, utan att andelen gångresor minskar.

    Därutöver har utredningen föreslagit sju indikatorer med tillhörande mått som kan kopplas till ovanstående målförslag. Den nationella resvaneundersökningen kan användas för uppföljning av målen och Nationella cykelrådets sammanställning ”Nationellt cykelbokslut” kan med fördel användas för uppföljningen av indikatorerna.

    Förslag till remissvar

    Förslaget finns i bilaga och innebär i korthet:

    • Cykel ombord är en nischad men viktig funktion
    • Slopa målet om cykelresornas andel av totala antalet resor i Sverige, men behåll delmålet om cykelresornas andel av totala antalet resor i Sverige kortare än 10 km. 
    • Överväg höjd ambitionsnivå för cykelresornas andel av persontransportarbetet till 2035
    • Ja till delmål om cykelresornas andel av barns cyklande
    • Överväg fler sätt att mäta cykling

    Bilagor

  • Region Västerbotten har tagit del av remissversionen av förslag till regionalt trafikförsörjnings-program för Västernorrlands län 2023 - 2030.

    I remissmissivet önskas särskilt synpunkter kategoriserat i fyra frågeställningar. Region Västerbotten har i yttrandet utgått från dessa frågeställningar samt även kompletterat med övriga synpunkter.

    Sammanfattningsvis så möter trafikförsörjningsprogrammet de utmaningar och behov som Västernorrland står inför men att programmet samtidigt är omfattande och i vissa fall väl detaljerat.

    Programmet omfattar många mål och ännu fler indikatorer. En begränsning av antalet indikatorer skulle vara positivt. Detaljeringsgraden för indikatorerna är i vissa fall specifik. Genomförande-planen är väldigt detaljerad och det kan finnas en risk uppföljningsfrekvens och återrapporteringar kommer att kräva betydande resurser.

    Trafikförsörjningsprogrammet utgår även från en förändrad förbundsordning då roller och ansvar för genomförande av programmet presenteras. Om förbundsordningen inte förändras så behöver det finnas en planering för hur roller och ansvar kommer att se ut då.

    Region Västerbotten noterar att en ny förbundsordning föreslås för Västernorrland. Den nya förbundsordningen påverkar finansieringen av Norrtåg AB, vilket är ett delägt bolag med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Norrbotten och Västerbotten. Norrtågstrafiken är ett gemensamt intresse för samtliga delägare vilket gör att en gemensam målbild för utvecklingen av Norrtåg behöver finnas. Västerbotten hyser en farhåga att den förändrade förbundsordningen kan påverka utvecklingen av Norrtåg negativt då det är fler parter som är involverade i tågtrafiken. Det är av vikt att Norrtågstrafiken utvecklas med fokus på dess regionala funktion och att lokala intressen endast är en delmängd.

    Slutligen så står det i förslaget till trafikförsörjningsprogram att "Hantering av Bussgods kommer i framtiden att ske på persontrafikens villkor. Bussutformning, linjesträckning och tidtabell kommer inte att anpassas för godshantering." Detta skapar stor oro, då detta i praktiken innebär att bussgods ej kommer att vara en del av kollektivtrafiken i Västernorrland. Detta förhållningssätt är inte förenligt med ett delägarskap i Bussgods i Norr AB.

    Region Västerbotten är även tveksam till trafikförsörjningsprogrammets stora antal bilagor. Bilagorna borde i stället hanteras som arbetsdokument som fastställs/hanteras särskilt från själva trafikförsörjningsprogrammet.

    Bilagor

  • Region Västerbotten har tagit del av remissversionen av förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram för Norrbottens län 2023 - 2030.

    I remissmissivet önskas särskilt synpunkter kategoriserat i tre frågeställningar. Region Västerbotten har i yttrandet utgått från dessa frågeställningar.

    - Hur väl fångar dokumenten upp de utmaningar och behov som länet står inför när det gäller den framtida kollektivtrafiken?
    - Är mål och strategier tydliga?
    - Är roller och ansvar för det fortsatta arbetet tydliga?

    I remissvaret lyfts att förslaget till Trafikförsörjningsprogram är omfattande och väl detaljerat, speciellt avseende nulägesbeskrivningen. Programmet fångar dock upp de stora framtida utmaningarna och behoven. Möjligen skulle utmaningarna avseende drivmedel kunna utvecklas.

    Det finns även identifierat en motstridighet avseende tillgänglighetsmålet då det i beslutsunderlaget, under målområde Tillgänglighet står att målet att 100% av fordonen ska vara tillgänglighetsanpassade på alla linjer. På annat ställe i samma dokument står dock att "Tillgänglighetsanpassningen av fordon och infrastruktur inom den allmänna trafiken bör i huvudsak ske i prioriterade stråk, stationer och bytespunkter". Denna motstridighet bör ses över.

    Antalet mål och indikatorer är på en bra nivå. Delredovisning av vissa av målen skulle dock kunna göras fler än en gång per år för att hålla arbetet med måluppfyllelse aktualiserat och med möjlighet till ytterligare åtgärder under året vid svag progress. Målformuleringarna skulle kunna kompletteras med en utvecklingskurva över tid för måluppfyllelse som stöd i uppföljningen om arbetet med att utveckla kollektivtrafiken behöver förstärkas inom något område för att nå målen 2030.

    Framtagande av en drivmedelsstrategi och hur utbyggnad av infrastrukturen för drivmedel ska hanteras vore behövliga då det är viktiga verktyg för att kunna uppnå miljömålet om att trafiken till 100% sker med förnyelsebara drivmedel.

    Roller och ansvar för det fortsatta arbetet skulle behöva förtydligas, inte minst då programmet indikerar många stora förändringar av kollektivtrafiken för att uppställda mål ska kunna nås. Detta gäller inte minst finansiering av kollektivtrafikens utveckling.

    Bilagor

  • Regionala utvecklingsnämnden fattade 2022-04-13 beslut om uppdrag till regionala utvecklingsförvaltningen att utreda vilka effekter trafikering med dieseltåg Umeå – Lycksele skulle innebära för marknadsutveckling, utbud och ekonomi för buss- och tågtrafik Umeå – Vännäs – Vindeln – Lycksele.

    Utredningen har genomförts med stöd av Länstrafiken i Västerbotten AB samt Norrtåg AB vid framtagande av möjliga trafikeringsförslag och ekonomiska beräkningar. Resandestatistik för kollektivtrafiken är hämtat från Norrtågs och Länstrafikens resandedatabaser.

    Sammanfattningsvis så kan konstateras att det finns ett omfattande resande till och från Umeå. Framför allt är det Vännäs – Umeå, men även mellan Vindeln – Umeå där de stora resandeströmmarna ses. De två mätperioder som resandestatistiken baseras på är från vecka 7 till och med vecka 25 under 2019 respektive 2022. Denna period är vald för att den ska vara så lite påverkad av pandemin som möjligt, men med aktuella data att basera antaganden utifrån.

    Resandet mellan 2019 och 2022 har generellt minskat. Minskningen kan till viss del säkerligen tillskrivas ökad andel distansarbete, något minskat tjänsteresande till följd av ökad andel digitala möten, men kan möjligen även påverkas av de ökade drivmedelspriserna.

    Kollektivtrafikens marknadsandel totalt sett har sjunkit något mellan 2019 och 2022. Busstrafiken har dock en högre marknadsandel 2022 än 2019, medan tågtrafikens marknadsandel har sjunkit. Kollektivtrafiken för de undersökta utgör en relativt liten del av det totala resandet. Det finns därmed potential till ökad marknads-andel. Utifrån analyser av marknadspotential så framträder sträckorna Vännäs – Umeå respektive Umeå ha goda förutsättningar till ett utökat kollektivt resande då de tidsmässiga vinsterna gentemot bilen är bra.

    Norrtåg har gjort en prognos om en resandeökning med 54 % om det framarbetade förslaget till utökad trafikering med tåg Umeå – Vännäs – Vindeln – Hällnäs genomförs. Förändringarna av linje 31 bedöms innebära att de resenärer som tidigare rest med tåget mellan Umeå och Lycksele i stället kan resa med buss.

    Ekonomiskt så skulle Region Västerbotten få en minskad kostnad för tågtrafiken om ca 1,5 mkr per år vid en övergång till eltågstrafik med ett utökat utbud enligt framarbetat förslag. De ekonomiska kostnaderna för dieseltågstrafik är klart högre än med eltågstrafik. Förutsättningarna att förbättra utbudet av tågtrafik för såväl sträckan Hällnäs – Vindeln – Tvärålund – Vännäsby - Umeå som Vännäs – Vännäsby – Umeå är kopplade till övergång till eltåg. Trafikeringen till och från Lycksele innebär att det inte finns möjlighet att utöka trafiken inom befintliga ekonomiska ramar. En elektrifierad tågtrafik skapar möjlighet till utökad trafik för samtliga stationer efter den elektrifierade sträckan från Hällnäs till Umeå.

    En utökning av busstrafiken med linje 31 skulle innebära en utökad kostnad om ca 900 000 kr per år. Det ökade resandet är inte intäktsberäknat i dagsläget, men kommer att innebära ytterligare positiva effekter för nettokostnaden för tågtrafiken liksom för intäkterna för linje 31.

    Enligt de förslag till tidtabell för tågtrafik Hällnäs – Vindeln – Vännäs – Umeå så finns inte möjlighet att ersätta funktionaliteten på linje 61 Vindeln – Vännäs. Detta innebär att den kostnadsreduktion som skulle ske om linje 61 inte upphandlades ej kan realiseras i dagsläget.

    Norrtåg har lyft fram att möjligheten att avyttra dieseltåget kan ske nu då det finns andra intressenter för fordonet. Detta rekommenderas ske till 2022-12 då det är osäkert om intressenter finns längre fram i tiden. Detta skapar förutsättningar för att arbeta med en utveckling av eltågstrafik till tåglägesansökan 2023.

    Genom att såväl Vännäspendeln som Tvärbanetrafiken finansieras inom ramen för Norrtågs konsortialavtal så påverkas även övriga finansiärer av minskade kostnader för trafikeringen samt ökat resande och ökade intäkter. Västerbotten andel av finansieringen inom ramen för konsortialavtalet uppgår till ca 30 %.

    Trafikverkets förändrade medfinansiering där dieseltågsträckan inte längre uppbär medfinansiering medan linje 31 däremot fått en utökad medfinansiering innebär att utökad busstrafiken därmed skulle kunna innebära förbättrade förutsättningar till medfinansiering från Trafikverket i samband med tecknande av avtal för Samverkande Inland i vilket linje 31 är en del. Nytt samverkansavtal ska tecknas för 2024 och framåt. I kommande utredning och dialog med Trafikverket under hösten 2022 och våren 2023 om ersättningsnivåer är det en styrka om kännedom finns om kommande förändringar av trafiken på linje 31 då detta kan påverka ersättningsnivån i kommande avtal.

    Bilagor

  • Verksamhetschef för företag och projektfinansiering Katarina Molin informerar om projektmedel inom det regionala tillväxtanslaget.

  • Det övergripande målet är att skapa en ökad medvetenhet om kustrutten kring Kvarken och den Bottniska viken i Sverige och Finland (Bothnian Coastal Route), som en attraktiv resrutt för turister och lokalbefolkning, med dess enastående natur och rika kulturarv och samtidigt skapa en sund bas för tillväxt och hållbar turism.

    Genom en ökad medvetenhet om de enastående naturvärden, den historia och kultur som vi delar och genom att utveckla besöksnäringen i området kan vi skapa bättre förutsättningar bland våra små och medelstora företag och lokala aktörer att återhämta sig från de negativa effekterna av Covid-pandemin. Följaktligen kommer ekonomisk tillväxt, stabilisering och en framtida hållbar utveckling att säkras.

    Projektet bygger på en förståelse för att företag inom turistnäringen skulle gynnas om resenärer som besöker en destination kunde se potentialen i att besöka fler destinationer inom regionen och därmed stanna längre. Detta skulle i sin tur även stödja hållbarhet i alla dess dimensioner. För att detta skall bli verklighet måste ett brett utbud av produkter slås samman och marknadsföras. För att effektivt genomföra detta, argumenterar projektet för att regionen måste se över gränsen för att finna en tillräcklig kritisk massa av innehåll för ett sådant varumärke.

    Under projektet kommer deltagarna att få ett bredare nätverk som kommer att underlätta framtida samarbete, och man kommer att se fördelarna med att arbeta tillsammans i ett större geografiskt sammanhang. Deltagarna kommer också att ha inhämtat ny kunskap från varandra och från den information som projektet bistår med. Konsekvensen av ett fördjupat samarbete förväntas resultera i stärkta nätverk och en internationalisering av kustturismnäringen.

    Ansökan avser medfinansiering till en ansökan till Interreg Aurora.

  • Norrländska bolag behöver stärka sin konkurrenskraft i en ständig föränderlig omvärld likväl som för att tillvarata de möjligheter som följer i spåren av de stora investeringarna i Övre Norrland. För detta behöver relevant tillväxtkapital tillgängliggöras på ett effektivt och kvalitetssäkrat sätt. Matchningen i denna process är avgörande.

    Bolagen behöver jobba med sin affärsmodell med fokus på en långsiktigt hållbar och cirkulär affärsmodell och organisation som säkerställer jämställdhet, jämlikhet och en inkluderande arbetsmiljö för att attrahera externt kapital. De omgärdande företagsfrämjande systemet behöver genom samhandling tydliggöra sina insatser mot olika typer av företag och framförallt hur deras stöd kompletterar varandra.

    Projektet kommer starkt att bidra med insatser kopplat till detta genom att identifiera och sluta avtal med 90 företag som ingår i fördjupad process med mål att nå externt kapital för tillväxt. Processen kommer stärka bolagets hållbarhetsarbete och förmåga att synliggöra värden i bolagen inför kapitalanskaffning samt att projektet därefter kommer tillgängliggöra forum för möte mellan bolag och tillväxtkapital från externa investerare. Processen kommer på kort och lång sikt stärka bolagets och dess ägares kunskap gällande kapitalanskaffning, förberedelse inför denna och tillhörande möte med externa investerare samt deras förmåga att säkerställa en långsiktigt hållbar och cirkulär affärsmodell och organisation.

    Projektet kommer för detta att skapa en digital mötesplats där investerare grupperas utifrån kapital, erfarenheter och drivkrafter samt bolagen i form av kaptialbehov, bolagspresentation/plan och hållbarhetsintegrering. Projektet kommer tydligt tillvarata den digitala mognad och acceptans som vuxit fram under pandemin.

  • Projektet Arbetsmarknadskunskap syftar till att öka kompetensflödet till i synnerhet branscher med stora kompetensbehov, på ett lokalt, regionalt och nationellt plan. Vi vill skapa förutsättningar för en stabil och långsiktig kompetensförsörjning genom att möta unga och andra som står utanför arbetsmarknaden och prata om arbetsmarknadens behov, var jobben finns och hur man tar sig dit.  Arbetsmarknadskunskap kompletterar den insats som görs av studie- och yrkesvägledare ute på skolorna. SYV arbetar mycket på individnivå gällande frågor om val av utbildning, yrke och karriär. Man riktar istället in arbetet mot gruppen för att skapa intresse för det lokala näringslivet och därmed arbeta för den framtida kompetensförsörjningen i regionen.  

    Genom Exploratoriet finns ett etablerat nära samarbete med  arbetsgivare, vilka kan hjälpa dem att ge en aktuell bild av behoven hos de lokala företagen och ge färska exempel direkt från arbetsgivarna. Projektet är väl förankrat i regionen och det finns ett stort intresse från både offentliga och privata aktörer/företag. Syftet med Arbetsmarknadskunskap är ge unga och andra grupper som står utanför arbetsmarknaden en större förståelse, få dem att tänka till och göra medvetna studie- och yrkesval.

    Exploratoriet i Skellefteå AB ska under åren 2023-2025 bredda konceptet Arbetsmarknadskunskap till flera kommuner och till flera målgrupper samt addera flera nya arbetssätt. Tillsammans med Arbetsmarknadskunskap södra Västerbotten är målet att täcka hela regionen. Arbetsmarknadskunskap norra Västerbotten ska under projektperioden arbeta mot Skellefteå kommun, Norsjö kommun och Sorsele kommun samt verka för att nå även Malå. Tillsammans med Arbetsmarknadskunskap södra Västerbotten är också målet att utforma en samverkan, så man på bästa sätt nyttjar varandras kompetenser, lär av varandra och samkör lämpliga insatser för att effektivisera insatserna över hela Västerbotten.

    Grundskolans elever på högstadiet har tidigare varit den prioriterade målgruppen. Under kommande projekt kommer gymnasieskolan att få en större roll och arbetet breddas även mot VUX/SFI. Ett pilotprojekt har genomförts med VUX/SFI i Skellefteå med mycket gott resultat och under hösten 2022 kommer detta även genomföras med samma målgrupp i Sorsele. Detta innebär att man inför projektstart 2023 kommer att vara redo att addera den gruppen till våra primära målgrupper. Huvudaktiviteten för åren kommer att vara lektioner med högstadieelever, gymnasieelever samt elever på VUX/SFI. Målet är att träffa alla elever på högstadiet en gång per år, gymnasieungdomarna två gånger under deras gymnasietid och studerande på VUX/SFI baserat på deras upplägg.

  • Kompetensattraktion Västerbotten - långsiktig, hållbar kompetensförsörjning från kust till fjäll, ett kompetensattraktionssystem, en modell för samhandlande från skola till hållbart arbetsliv kräver strategiskt samarbete över organisationsgränser.

    Kompetensattraktion inom och till länet är avgörande då en väl fungerande kompetensförsörjning är förutsättningen för hållbar utveckling, ekonomiskt tillväxt och konkurrenskraft. Men matchningsproblematiken behöver lösas genom insatser och samhandlande på olika nivåer. Näringsliv och offentlig sektor har svårt att attrahera och det finns okunskap bland framför allt unga och nyanlända om vilken kompetens som efterfrågas. Det behövs strategiska, hållbara satsningar för att nå resultat på kort- och lång sikt. Det behövs inspirerande möten mellan arbetsgivare och blivande medarbetare i tidigt skede innan de bestämt studieväg. Då har elever ökad möjlighet till insikt om olika branscher och ett första möte med arbetsgivare som inspiration för framtiden. I Västerbotten får inte alla elever samma information och det kan påverka hur de gör sina utbildningsval. Vi vill verka för att elever i länets alla kommuner får rätt till arbetsmarknadskunskap.

    Den mest efterfrågade kompetensen idag är yrkesutbildade på gymnasienivå. Yrkestrainee är ett initiativ av Sv. Handelskamrar där vi tillsammans med region, kommun och arbetsgivare samverkar för minskat avstånd mellan skola-arbetsliv. Det är snabbaste studievägen till arbete där 1/3 av utbildningen är arbetsplatsförlagd och eleven kommer ut på arbetsplatsen från år 1. Information och koordination till utbildningsformen behöver utvecklas och koordinatorer på gymnasieskolan har uttryckt önskan om samordning och modell för information mellan högstadieelever/föräldrar/syv och arbetsgivare.

    I en samlad insats av strategiska och långsiktiga samarbeten med återkommande riktade aktiviteter kan vi få bättre förutsättningar för hållbar kompetensförsörjning med mångfald och könsutjämnade branscher i länet och samhandlande mot gemensamma målet  att behålla och attrahera kompetens i och till Västerbotten. Här behövs insatser kring attitydförändringar av synen på vissa branscher, könssegregerade yrken, uppfattningen om hållbarhet som begrepp och yrkesområde, valet av högskoleförberedande- resp. yrkesinriktade studier och lärlingsanställningens möjligheter. Vi vill genom utökade samarbeten och nätverkande på olika nivåer; lokalt, regionalt, nationellt och nordiskt, mellan arbetsgivare och andra som på något sätt arbetar med kompetensförsörjning, ge länets arbetsgivare möjlighet till kunskapsutbyte, samordna rekrytering och ökad kunskap om att lyfta fram hållbarhetsarbete som ett dragplåster för att öka attraktionen via sitt arbetsgivarvarumärke.

    Genom att skapa ett årligt återkommande forum kring kompetensförsörjning kan vi lyfta nya rön, intressanta rapporter och erbjuda en programbredd som ger kunskapsinhämtning och erfarenhetsutbyte.

  • Region Västerbotten vill med dessa medel skapa en samordnande struktur i Västerbottens län. Vi vill under projekttiden arbeta med att utveckla en hållbar struktur inom validering. Vi vill genomföra utveckling av ramverk, kvalité och strukturer som skapar tillgänglighet. Region Västerbotten vill driva, stödja, utveckla kunskap och uppmärksamma behov av validering samt samordna aktörer inom området. 

    Projektet kommer att arbeta med att inkludera strukturer i det regionala arbetet med kompetensförsörjning.

    Våra prioriterade områden att jobba med inom kommande projekt blir att stärka möjligheterna för kommunerna att i samverkan erbjuda validering till fler individer och inom fler utbildningsområden samt att stärka möjligheterna till väl fungerande branschvalidering inom de branscher där goda förutsättningar finns. 

  • I projektet ViiBIC (Västerbottens inkluderande och internationella företagsinkubator) kommer BIC Factory använda sina styrkor genom att stärka verksamheten till att bli mer hållbar, inkluderande och internationell och därigenom stödja unga entreprenörer - kvinnor och män - svenskar och utlandsfödda i hela Västerbotten och till viss del Norrbottens län att utveckla långsiktigt hållbara företag.

    Målet med projektet är att fler unga entreprenörer, både kvinnor och män, ska få tillgång till ett inkluderande stöd med rätt nätverk, mötesplatser och affärsstöd när de vill bygga livskraftiga, hållbara företag. BIC Factory vill utveckla sin verksamhet till att bli mer inkluderande.

    På sikt förväntas projektsatsningen att bidra och leda till; ett demokratiserat innovationsstödsystem som leder till ett mindre homogent företagande,  en förbättrad attraktionskraft för regionen, fler arbetstillfällen och mer tillväxt i regionen samt fler hållbara företag i regionen. Projektets mål och indikatorer ska vara jämställda. Det innebär affärsstöd till minst 40% kvinnor/40%män, och att ha minst 40% kvinnor/40% män deltagande i aktiviteterna.

    Målgruppen för projektsatsningen är unga entreprenörer under 40 år (kvinnor och män, svenskfödda och utlandsfödda) från hela Västerbottens län som nyligen har startat eget.

  • Kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs, kranskommunerna till Umeå har i 20 år samarbetat i projektform gällande näringslivsutveckling. Kommunerna har även gott samarbete med Umeå kommun, främst Umeå Näringslivsservice. Alla ingår i Umeåregionen vars övergripande syfte är att utveckla arbetsmarknadsregionen och att effektivisera kommunal verksamhet. OBS, Ö-vik ej inkluderat här. (www.umeåregionen.se) . Kommunerna vill nu gå från att samarbeta och samverka till att samäga komplexa problem och lösningar. Genom intervjuer och andra samråd med näringslivet har kommunerna tillsammans pekat ut följande områden att fortsätta arbeta med; företagsattraktion, kompetensattraktion, samhällsattraktion.  Projektet kallas Attrahera flera.

    Företagsattraktion syftar till att skapa tillväxt i företagen genom tydlig process och modell för  etableringar/ tillväxt i befintliga företag. I processen kommer hållbarhetsanalyser genomföras som en röd tråd hela vägen.

    Området Kompetensattraktion handlar om att skapa paketerbjudanden tillsammans  med företagen, utifrån deras behov. Paketerbjudanden ska kopplas mot andra aktörer och insatser.

    Samhällsattraktion handlar om att förfina nätverk, kluster och ekosystem och koppla dem till existerande resurser så som kunskapssäten, kapitalförsörjning, innovationssystem. Det innebär också att tillsammans jobba med näringslivet när det gäller fortsatta tillväxtområden i samhällsplaneringen.  Projektet ska bidra till att ta fram affärsmodeller tillsammans med näringslivet för att skapa samsyn, dela kapital och hitta lösningar för hur samhället kan bli mer attraktivt. 

    Aktiviteterna ska genomföras genom att arbeta i en horisontell stödstruktur (projektorganisationen) med ett horisontellt arbetssätt och ett gemensamt processverktyg, (horisontell innovationsledning). Att arbeta horisontellt innebär att arbeta över sektorer/branscher och förvaltningar, tillsammans med näringslivet.

    Attrahera Flera som projekt ska bidra till att utveckla samhällsinnovationer genom horisontellt arbetssätt där olika parter jobbar för gemensam samhällsutveckling, hållbar tillväxt och stärkt attraktionskraft.

  • AC Live vill verka för unga inom populärmusiken i Västerbotten - med fokus på arrangörskap och artister. Syftet är att unga ska skapa kontakt med varandra och ges ett sammanhang med möjlighet att utbyta erfarenheter och samarbeta. AC Live vill ge verktyg för dessa unga att utvecklas inom sina områden.

    Projektet vill jämna ut skillnader i länet, bidra till en sammanhållen region och skapa en plats för unga att testa nytt och växa. Det vill vi uppnå genom att bilda ett regionalt nätverk för arrangörer, artister och närliggande funktioner samt erbjuda fortbildning och utveckling för målgruppen. Med det menar vi bland annat regionala nätverksträffar, lokala workshops, läger, mentorsprogram och produktionsstöd. Målgruppen är befintliga och nya inom fältet i ålderspannet 16-32.

    Efter projektets slut ska en förening bildas för nätverket och AC Live ska ha utvecklat en modell för stödstruktur till populärmusiken i Västerbotten. På sikt drömmer vi om ett fast kansli - där en kan få stöttning, vägledning, pepp, inspiration och kontaktvägar som popmusikaktör i Västerbotten. Vi ska stärka ungas kreativitet, drömmar och visioner oavsett bostadsort och ge verktygen för att påverka kulturutbudet där de bor.

    Bakom denna ansökan står tre organisationer, Kulturföreningen Humlan Umeå (sökande organisation), Kulturföreningen Mullberget Skellefteå och Vilhelmina folkets hus. Humlan står som sökande men alla tre är initiativtagare till projektet och ämnar driva det tillsammans.

  • Landsbygder (globalt och i norra Finland och Sverige) har i decennier kämpat med utvecklingen av säkra och pålitliga uppkopplingstjänster för alla invånare och besökare. På senare tid har den ökande klyftan mellan städer och landsbygd fått ökad uppmärksamhet. FN:s globala hållbarhetsmål är avgörande, men också det pågående kriget i Europa har visat på behovet av robust, säker trådlös infrastruktur, tillgänglig för alla. Att skapa motståndskraft i norra Sverige och Finland utgör därför ett starkt gemensamt intresse för de två regionerna.

    Detta projekt tar upp utmaningen med samhällelig motståndskraft på landsbygden. Robusthet och säkerhet för morgondagens 6G-nätverk, moln och IoT-tjänster måste garanteras och den allmänna tillgängligheten till bredbandsuppkoppling och internettjänster på landsbygden i vår region måste förbättras.

    Projektets huvudmål är att utveckla, demonstrera och sprida ny teknik som kommer att förbättra den samhälleliga motståndskraften hos framtida 6G-nät i Aurora-området.

    Projektet kommer att ta itu med dessa utmaningar genom att (1) utveckla ny teknik för 6G-mobilnät som är tillgänglig för införande i 6G-standarden senast 2025 (2) utnyttja och kombinera den ömsesidiga expertis om mobilnät, IoT, digitalisering med LAPINAMK samt universiteten i Luleå och Uleåborg, och (3) involvera respektive industrinätverk på båda sidor om gränsen.

    Efter framgångsrikt slutförande av detta projekt kommer ett återstående avtryck att ha gjorts som hjälper framtida 6G-nätverk att förbättra den samhälleliga motståndskraften i Aurora-området på landsbygder.

    Aktiviteter såsom: Trådlösa nyckelteknologier för glesbygder, Samhälleliga behov och innovationer och Demonstrationer och mätningar.

  • Projektets gemensamma mål är att öka små och medelstora företags konkurrenskraft genom gränsöverskridande partnerskap, B2B-matchmaking och kunskapsdelning. Detta är ett 3 årig AURORA projekt. Projektet kommer att erbjuda satsningar som är riktas mot SMF, startups och kluster särskilt inom export området i AURORA region (Sverige, Finland och Norway).

    Projektet fokuserar på affärer internationalisering genom att underlätta gemensamma aktiviteter gränsöverskridande, branschöverskridande och klusteröverskridande. Dessa aktiviteter är inriktade på små och medelstora företag, nystartade företag och kluster.

    • Huvudmål för små och medelstora företag: Fler gränsöverskridande kontakter för att möjliggöra B2B-matchmaking, global tillväxt, strategiska partnerskap, och utökad kompetens inom internationalisering.
    • Huvudmål för nystartade företag: Underlätta tidigare och snabbare marknadskännedom om Aurora-regionen, samt bygga strategiska partnerskap, kontakter och utökad kompetens inom internationalisering.
    • Huvudmål för kluster: Möjliggöra kunskapshöjning om klusters internationalisering, bygga globalt kontakter och nätverk, samt utbyta erfarenheter och lära av bästa praxis för att stärka gränsöverskridande, klusteröverskridande och branschöverskridande samarbete, och locka fler företag att gå med i klustren som se fördelarna med att internationalisera.
  • Näringslivet upplever det svårt att veta var man kan och ska vända sig med sina problemställningar för att få rätt hjälp och stöd med sina tillväxt- och exportsatsningar. Företagen har ofta inte kännedom om vilken hjälp och stöd som finns att få inom olika områden eller hur man får kontakt med rätt kompetenser och resurser. 

    Projektet Boosting Gateway2Export vill samla relevanta aktörer och resurser inom det exportfrämjande systemet samt vidareutveckla och effektivisera samverkan, informationsspridning, aktiviteter och insatser mellan organisationerna för att på ett effektivt sätt kunna möta företagens behov.

    På kort sikt vill vi lyfta fram och visualisera de resurser som finns tillgängliga i vår region och tillgängliggöra dessa för företagen via en gemensam portal kopplat med personlig rådgivning. På lite längre sikt ska detta leda till effektivare stöttning och rådgivning kopplat till export och internationalisering (rätt hjälp på rätt plats) och därmed underlätta för våra företag att ta steget ut internationellt.

    Projektets mål är att bidra till fler hållbart exporterande SMF från Västerbottens län som drivs av både kvinnor och män. Genom stöd i form av coachning, tillgång till nätverk och plattformar och kompetenshöjande insatser med fokus hållbarhet och cirkularitet som framgångsfaktorer har företagens möjligheter att skapa affärsdrivna partnerskap, kontakter på sina tilltänkta målmarknader och att öka sin export stärkts. Projektet eftersträvar en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män med målet är att minst 33% av de deltagande företagen ska ha representerats av kvinnor.

  • De ökade kraven på grön omställning innebär att nya industrier etablerar sig i regionen, att stora forsknings- och infrastrukturprojekt drivs och att det genomförs satsningar på kompetensförsörjning. Det som saknas är ett gränsregionalt samarbete som bygger innovativa nätverk/ekosystem, som driver fram framtidens hållbara innovationer inom energiområdet och som omfattar regionens energibolag/elbolag.

    Projektet syftar därför till att tillvarata de nya förutsättningarna som skapats för företag och organisationer i Kvarkenregionen (på svenska och finska sidan) att utveckla och sälja framtidens hållbara energilösningar.

    Projektet ska stödja gränsöverskridande samverkan kring utveckling av innovativa energilösningar. Det sker genom att utveckla en långsiktig samverkansplattform, att stödja innovationssamarbeten mellan energibolag och andra stora företag, små och medelstora företag och akademi och att utveckla internationellt samarbete. En nyckelfråga och något helt nytt är att vi samarbetar speciellt med att bygga innovativa nätverk/ ekosystem runt regionens elbolag.

    Projektets mål är att accelerera innovation inom området framtidens hållbara energilösningar genom att samla Trippel helix-aktörerna i medverkande regioner och därigenom främja företagens konkurrenskraft och platsernas attraktionskraft. Ett förväntat resultat är att projektet genom gränsöverskridande samarbete har bidragit till fler hållbara innovationer inom energiområdet och angränsande områden.

    Projektet söker EU-finansiering från Interreg Aurora.

  • Projektets mål är att skapa förutsättningar för en cirkulär affärsmodell hos företagen samt att motivera nya företag/Innovatörer att utveckla hållbara tekniklösningar. Projektets mål är också att vidareutveckla rekryteringsplattformen Business Region North som syftar till rekrytering av nödvändig kompetens till inlandets företag.     

    Projektet vill fortsätta att utveckla arbetet med att optimera konstruktioner genom livscykelanalyser och Eco Design ute hos fler företag då det finns behov av detta och företagen saknar kompetens att göra arbetet själva. Det är viktigt att erbjuda CAD-stöd till innovatörer i Inlandet då denna tjänst annars saknas.

    Aktivitet: Livscykelanalyser och Eco Design

    Det behövs utvecklingsarbete för att få dessa begrepp erkända och implementerade bland företagen. En cirkulär affärsmodell startar med design, alltså konstruktionen av produkten eller tjänsten. Detta har erbjudits tidigare men Inlandets teknikpark har under innevarande programperiod insett att de behöver flytta fokus till tidigare i värdekedjan till det som kallas Eco Design för att på allvar åstadkomma ett mera cirkulärt förfaringssätt ute på företagen.

    Aktivitet: Business Region North

    Detta är en rekryteringsplattform för inlandets företag och kommuner som testas fram under 2022 med ambitionen att implementera i aktuellt projekt under 2023.  Plattformen har tagits fram för att utveckla inlandets livsmiljö. Tillgången på grön energi och fokus på hållbarhet och grön omställning gör att företag i regionen kan växa och behöva en rekryteringsplattform för att nå kvalificerade personer som är intresserade av hållbarhet.

    Aktivitet: ISO-certifiering och Lean produktionsteknik

    Projektet kommer även att jobba med i de tidigare bedrivna projekten aktiviteterna som i huvudsak omfattar ISO-certifiering (ISO 9001, ledningssystem, ISO 14001, miljöledningssystem samt ISO 45001, attraktiv arbetsmiljö) och ständiga förbättringar (Lean produktionsteknik).

  • Projektet ska utveckla en digital testyta för hälso- och sjukvården samt omsorgen. Detta fyller luckan i koppling till testytor genom att renodlat fokusera på digitala lösningar, något som efterfrågas av såväl företag som vården och omsorgen själva. Det sker i samverkan med befintlig personal som borgar för en hållbarhet i upplägget. Att kunna erbjuda detta kommer att stärka regionens konkurrenskraft och att bli mer hållbar genom att utveckla den digitala vården.

  • Stort regionalt fokus ligger nu på Industrietableringarna i Norra Sverige som kräver en massiv inflyttning till regionen. För att det ska lyckas krävs en diversifierad och bred arbetsmarknad vilket en stark och konkurrenskraftig spelbransch under tillväxt kommer medföra.

    Spelbranschen har en stark attraktionskraft, är inriktad på export för en global marknad, den är skalbar samt helt digital vilket gör att den därmed kan utvecklas lika väl i fjäll som i kust. Den norrländsk spelbranschen är dock fortfarande väldigt ung och består uteslutande av solo- (utan anställda), micro- (1-10 anställda) och småföretag (10-49 anställda) där ett fåtal bolag lyckats framställa starka produkter som ger vinst och tillväxt. De flesta av bolagen är fortfarande i ett produktutvecklingsskede där man är beroende av riskkapital i väntan på en lansering.

    Projektet syftar till att, i denna viktiga fas, bidra till en konkurrenskraftig och växande spelbransch i regionen, med mer innovativa bolag som har fler internationella avtal och fler anställda. Detta bidrar till att möta regionens utmaningar kring kompetensförsörjning och grön omställning, genom att bidra till att stärka regionens attraktion, diversifierar arbetsmarknaden, ökar jämställdhet och inkludering.

    I projektet kommer vi genomföra aktiviteter inom arbetspaketen Nyetablering, Expansion, Innovation, Projektledning. Aktiviteterna inkluderar bland annat affärsutveckling, etableringsstöd, närvara på internationella mässor och konferenser, lokala internationella mötesplatser, innovativa mötesplatser, kvinnliga nätverk samt kunskap och verktyg för grön omställning.

  • Nytänkande och smarta lösningar på jämlika och jämställda villkor ska bidra till ökad tillväxt i Övre Norrland. Projektet GenderSmart Innovation Arena tar avstamp i Övre Norrlands rika näringsliv inom gruva och skog samt kunskaps- och forskningskompetens inom affärsutveckling.

    Projektets målsättning är att öka affärsnyttan i regionens små och medelstora företag inom gruv- och skogssektorn genom samverkan med universitet. Ett framgångsrikt koncept med strategier och ett digitalt verktyg för genusmedvetna affärsmodeller, Richer Business, som utvecklades och paketerades tillsammans med regionala IT-företag, kommer att vidareutvecklas med och spridas till företag inom gruv- och skogsbranscher. Projektet syftar till att stärka innovationskapaciteten och konkurrenskraften i regionens små och medelstora företag och motverka könssegregationen på arbetsmarknaden i Övre Norrland.

    Projektets övergripande mål är att förbättra de små och medelstora företagens innovationskapacitet inom gruv- och skogssektor genom samverkan och inkludering. På lång sikt ska projektet öka tillväxten och konkurrenskraften i regionens små och medelstora företag och bidra till smart, hållbar och attraktiv Övre Norrland.

    Projektmålet är ökad affärsnytta i regionens små och medelstora företag inom gruv- och skogssektor genom att fler företag får nytta av forskningens resultat inom området praktisk jämställdhetsintegrering i allmänhet och nya innovativa genusmedvetna affärsmodeller i synnerhet.

  • Go Community ämnar ge verktyg för unga vuxna att utveckla sina idéer och genom det skapa förutsättningar för fler företag att bildas. Detta så att framtidens passionsdrivna entreprenörer kan växa sig modigare, vilket gynnar hela samhället och skapar ett varmare entreprenöriellt klimat samt fler attraktiva platser, där människor vill leva, verka och bo. Att ingjutas mod, inspiration och bygga kunskap kring entreprenörskap i en tydlig sammanlänkning med företagare inom kulturella och kreativa näringar samt tjänstenäringen avser projektet även utveckla en testbädd för en inspirerande digital mötesplats för företagare över hela Norr- och Västerbotten.

    Go Community ämnar även ge aktiv stöttning till:

    * Unga vuxnas idéer, verktyg och förutsättningar för entreprenörskap genom ett nytt program/upplägg och en ny målgrupp genom programmet Idea Boost

    * Hundratals kreativa och passionsdrivna entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar, besöksnäring och tjänsteföretag i form av inkubatorprogram

    samt Hangoutprogrammet

    * Utforska och utveckla testbädd för hopkoppling av unga vuxna, entreprenörer från vitt skilda branscher att utforska format för att få dem att samverka, bedriva kunskapsutbyte och växa tillsammans för ett mer sammansvetsat företagsklimat i norra Sverige, där exempelvis kreatören samverkar med industriföretaget.

    Detta ämnar leda till ett stort sammanlänkat nätverk av unga nytänkande nya entreprenörer i norra Sverige, med stark koppling till mer seniora passionsdrivna företagare inom kulturella och kreativa näringar, besöksnäring, tjänsteföretag.

  • Det övergripande målet med projektet är att öka deltagandet av små och medelstora företag i Övre Norrland i den gröna omställningen.

    Projektmål - Att genom aktiva företagsfrämjande aktiviteter samt behovsmotiverad och tillämpad forskning och innovation öka SMFs vilja och förmåga och aktivt bidra till den gröna omställningen.

    Delmål 1 - Att genom aktiv affärs- och ekosystemutveckling utveckla SMFs och de företagsfrämjande aktörernas intresse och kunskaper inom grön omställning.

    Aktivitet 1 - Utveckla och vässa SMF-erbjudanden inom grön omställning.

    Aktivitet 2 - Initiera och bedriva SMF-case inom grön omställning

    Delmål 2 - Bedriva behovsmotiverad och tillämpad forskning och innovation inom grön omställning där akademi, stora företag samt SMF aktivt samverkar och korsbefruktar.

    Aktivitet 1 - Behovsmotiverad och tillämpad forskning och innovation inom vätgasanvändning.

    Aktivitet 2 - Behovsmotiverad och tillämpad forskning och innovation inom elektrifiering.

    Aktivitet 3 - Behovsmotiverad och tillämpad forskning och innovation inom cirkulär ekonomi och digitalisering

    Aktivitet 4 - Behovsmotiverad och tillämpad forskning och innovation inom hållbara naturresurser (skogen, malmen och vattenkraften)

  • Bakgrunden till projektet är den kraftiga industriella satsning som sker i övre Norrland. En utveckling som leder till en förändrad roll i svenska samhällsekonomin för norra Sverige och ställer även stora krav på förändring och nytänkande från såväl offentlig sektor som näringslivet.

    Projektet skall möta 800 företag totalt i Västerbotten och Norrbotten och genomföra knappt 900 fördjupade insatser med syfte att stödja och stärka ett konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv, med särskilda insatser på landsbygd och mot kvinnligt ledda företag.

    Projektets innehåll och inriktning ger deltagande företag en ökad förståelse och kunskap inom hållbarhetsområdet, man arbetar fram en handlingsplan för hur man skall arbeta med implementering av hållbara och cirkulära affärsmodeller. Förmågan och insikten i hur och inom vilka områden man skall påbörja och/eller fortsätta sitt omställningsarbete har stärkts. Man har skaffat sig kunskaper inom finansiering, är tryggare i sin finansieringsstrategi och är förberedd i sin finansieringsansökan. Det personliga och affärsmässiga nätverket växer och man har fått till sig insikter och kunskap samt påbörjat förändringsarbete avseende produkt- och tjänsteutveckling, digitalisering och säkerhet.

    Projektet har tre huvudinriktningar:

    1. Hållbar affärsutveckling. Ett viktigt och aktuellt utvecklings- och omställningsområde.
    2. Förnyelse/Förändring. Den accelererande industriella utvecklingen i övre Norrland ställer höga krav på hållbart förnyelsearbete i våra befintliga företag.
    3. Finansiering. Förutom kompetensförsörjning är finansieringsfrågan det område som utgör ett stort hinder för utveckling och omställning.

    Aktiviteternas innehåll gör att projektet möter upp regionernas fokusområden för smart specialisering samt bidrar till att uppfylla såväl baskraven som de särskilt relevanta målen avseende Agenda 2030:s globala mål.

  • Projektet kommer att stötta spelindustrin som innehåller 80 aktiebolag i Norr och Västerbotten som är 12% av det totala antalet spelföretag i Sverige. Detta är ett ca 3,5 årig ERUF ÖN projekt med medfinansiering från ERUF ÖN, Region Norrbotten, Skellefteå kommun, Umeå kommun, Luleå kommun, Boden Business Park.

    Projektet är tänkt att:

    • Skapa och tillgängliggöra internationellt erkända och relevanta testbäddar för spelteknologi och metodik som kan nyttjas inom forskning, utbildning och spelproduktion samt initiera samverkan med aktörer från industri och offentlig sektor.
    • Utveckla nätverk och samarbete inom spelnära innovation - och därmed bidra till skapandet av spelnära testbäddskluster.
    • Öka samarbetet, speciellt avseende testbäddar med andra sektorer, aktörer och kluster.
    • Skapa insikt om värdet att samarbeta med FOU (Forskning Och Innovation).
    • Stötta innovativa idéer i skärningspunkter via pilotprojekt och beforska hur spelbranschen kan bidra till innovation, digitalisering och omställning till ett klimatneutralt samhälle.
  • Idériket Umeåregionen 2030 är en ideell förening som förvaltar leadermedel och är ett leaderområde som beviljats stöd från Jordbruksverket och EU under programperioden 2023-2027. Denna ansökan avser medfinansiering till Idériket Umeåregionen, ett av tre leaderområden i Västerbotten som arbetar med lokalt ledd utveckling och har egen leaderstrategi. Projektet stödjer lokala initiativ och projekt med utgångspunkt i sin leaderstrategi.

    Projektet har ett brett partnerskap med representation från myndigheter, utbildning/forskning, lantbruks- och idrottsrörelsen, föreningar m. fl. Leaderstrategin ansluter till RUS:en, Umeåregionens landsbygdsutvecklingsstrategi, Agenda 2020 m. fl. övergripande dokument.

    Leader Idériket Umeåregionens mål är:

    1. Stärka och utveckla attraktiva platser, livsmiljöer och kulturmiljöer

    2. Stärka och utveckla ett innovativt näringsliv

    3. Stärka och utveckla civilsamhället och idéburen sektor

    4. Stödja och främja hållbar omställning och cirkularitet

    Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminering, miljö, klimat, ungdomars delaktighet och hållbarhet genomsyrar samtliga mål och insatsområden.

  • Leader Lappland 2030 är en ideell förening som förvaltar leadermedel och är ett leaderområde som beviljats stöd från Jordbruksverket och EU under programperioden 2023-2027. Denna ansökan avser medfinansiering till Leader Lappland, ett av tre leaderområden i Västerbotten.

    Satsningen inom Leader Lappland har tre övergripande mål:

    1. Stärka och utveckla ett attraktivt område där människor lever hållbart och i balans

    2. Stärka och utveckla den lokala företagsamheten

    3. Stärka och utveckla det ideella engagemanget

    De tre målen bidrar tillsammans att säkerställa hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder samt att uppnå en balanserad territoriell utveckling av landsbygdsekonomier och samhällen på landsbygden, inklusive sysselsättningsskapande och -upprätthållande åtgärder.

    Samtliga övergripande principer (jämställdhet, mångfald och icke-diskriminering, miljö och klimat och ungdomars delaktighet) integreras i samtliga mål och insatsområden.

  • Leader Skellefteå Älvdal är en ideell förening som förvaltar leadermedel och är ett leaderområde som beviljats stöd från Jordbruksverket och EU under programperioden 2023-2027. Denna ansökan avser medfinansiering till Leader Skellefteå Älvdal, ett av tre leaderområden i Västerbotten.

    Detta projekt omfattar genomförandet av utvecklingsstrategin för leader Skellefteå Älvdal där kommunerna Malå, Norsjö och Skellefteå ingår. Genomförandet ska leda till att förverkliga lokala initiativ och utvecklingsprojekt som ligger inom ramen för leaderområdets utvecklingsstrategi som är framtagen genom en bred förankringsprocess i området. Genomförandet ska leda till en hållbar utveckling som gör det möjligt att uppnå utvecklingsstrategins vision "Idéer ges plats när vi tillsammans skapar världens bästa vardag med allt så nära ".

    Satsningen inom Leader Skellefteå Älvdal har tre övergripande mål:

    • Samverkan, delaktighet och värdskap
    • Fritid och boende
    • Hållbarhet, lokalt utbud och entreprenörskap

    Leader Skellefteå Älvdal riktar sig till breda målgrupper inom offentlig, privat och ideell sektor vilka genomför projekt inom utvecklingsstrategin. Skellefteå Älvdal ideell förening ansvarar för genomförandet. Föreningen är öppen för alla. Projektorganisationen följer Jordbruksverkets föreskrifter för leaderområden.

  • Projektet är ett Interreg Auroraprojekt som genomförs i form av samarbete mellan 5 regioner. Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten i Sverige och Österbotten samt Södra Österbotten i Finland.

    Målet är att göra naturen tillgänglig för alla genom forskningsbaserade virtuella tjänstemodeller. Forskningen visar att naturen förbättrar hälsa, välbefinnande och livskvalitet genom naturbaserade insatser. Det finns grupper i samhället som av olika skäl inte kan ta sig ut i naturen. Samtidigt finns ett behov och ett ökande intresse för att inkludera naturbaserade interventioner inom social- och hälsovården, som komplement till institutionell och farmaceutisk terapi och rehabilitering. Avsikten är att kombinera den senaste VR/digitala tekniken, multidisciplinär forskning och kompetens hos lokala naturentreprenörer för att tillsammans skapa innovativa servicemodeller med naturmiljöer och multisensoriska upplevelser för att främja individens hälsa och välbefinnande.

    Projektet ska:

    1. Utveckla och beforska innovativa och effektiva naturbaserade digitala tjänstemodeller för utsatta kundgrupper med särskilda behov

    2. Ge stöd till företags- eller arbetshälsan genom att skapa lättanvända "laddningsverktyg" för vårdpersonal för att minska stressrelaterade symtom och för att stödja återhämtning under, men även efter, krävande arbetspass

    3. Bidra med förbättrad forsknings- och innovationskapacitet och framtagande av avancerad teknologi inom social- och hälsovårdsorganisationer, små och medelstora företag och forskningsenheter inom projektområdet genom starkt tvärvetenskapligt samnordiskt forskningssamarbete

    4. Skapa allmännytta genom att ta fram och producera materialet för kostnadseffektiva och hållbara tjänstemodeller som förbättrar mänskligt välbefinnande, bioekonomi, grönt och ansvarsfullt företagande och regional utveckling.

  • Projektet bidrar till ett stärkt och hållbart näringsliv genom att främja nyttjandet av optisk mätteknik bland små och medelstora företag. Optisk mätteknik är en nyckelteknologi för utveckling av nya lösningar som främjar en konkurrenskraftig ekonomi samtidigt resursanvändningen kan minskas. EU understryker att fotonik är en av de teknologier som ligger till grund för digitala system och skapar möjligheter för innovativa lösningar inom allt från minskad klimatpåverkan till att möjliggöra bättre hälsa för alla. Projektet ska möjliggöra för regionens MSME att utveckla innovativa lösningar som understöder en hållbar omställning och bidrar till internationell konkurrenskraft.

    Följande mål ska vara uppnådda vid projektavslut:

    • Minst 160 SMF ska ha nått en ökad insikt om optisk mätteknik
    • Minst 10 förstudieprojekt ska ha genomförts
    • Minst 6 prototypprojekt ska ha genomförts
    • Minst 3 SMF ska fått kompletterande stöd från annan innovationsstödjande part
    • Stödet ska ha fördelats med hållbarhetskriterierna i beaktande

    Jämställdhet och jämlikhet är centrala faktorer i projektet. Av de delprojekt som ska bedrivas ska 50% genomföras med företag som ägs helt eller delvis av kvinnor. Projektet har aktiviteter planerade i syfte att nå MSME över hela länet med en särskild fokus på mikroföretag.

    Optisk Innovationskraft är ett ca 3 årig ERUF ÖN samverkansprojekt mellan Adopticum och LTU Business.

  • Utmaningar relaterade till tillgången av vårdpersonal, åldrande av befolkningen, krympande arbetskraftsdeltagande, ökad efterfrågan på personliga tjänster och hemtjänst samt önskan och behov av hälsovårdsledning att gå mot att leda med kunskap, allt är i behov av innovativa lösningar. Samtidigt fortsätter urbaniseringen att koncentrera den yngre befolkningen till tillväxtcentra och följaktligen stiger medelåldern i avlägsna områden ännu mer, vilket ökar behovet av hälso- och sjukvård i dessa områden. Befolkningen i norr är starkt koncentrerad till de största städerna med mer glesbygd med stora avstånd emellan. Ändå har folkhälsoorganisationerna mandat enligt lag att tillhandahålla hälsovårdstjänster till hela regionen.

    HANDTAG-förstudien avslöjade att det finns flera möjligheter att tillämpa en mängd nya teknologier, såsom artificiell intelligens, IoT, sensorer, maskinseende, robotik och maskininlärning, för att lösa många av de akuta problemen inom IPC. Men folkhälsoområdet har sällan den nödvändiga expertis eller resurser som krävs för att utveckla och ta till sig den senaste tekniken, och därför producerar den sällan implementerbara och duplicerbara lösningar.

    Dessutom spelar MSME (mikro-, små och medelstora företag) och nystartade företag en viktig roll i ekonomin och samskapande av nya lösningar för infektionskontroll med lokala företag skulle kunna stärka ekonomin i nordliga områden.

    Turismen är också en relevant inkomstkälla i norra områden. Som sett under Covid-19-pandemin är turismen och resandet relaterat till spridningen av viruset. Vidare måste det finnas verktyg för att göra de norra områdena säkra för besökare även under pandemin för att hålla den lokala verksamheten vid liv. Aktiviteter såsom: Samskapande och projektutveckling, Testning av framtagna lösningar, Disseminering av resultat och kommersialisering.

  • Västerbotten har många starka innovationsfrämjande aktörer, kunskapsmiljöer och företag. Samtidigt saknas en koordinering och samordning av regionens aktörer vilket leder till att den fulla potentialen inte tas tillvara. Innovationsinitiativ är ofta i tidsbegränsade projekt som ibland konkurrerar med varandra eller sker parallellt, samt att resultaten och lärdomarna inte sprids. Detta skapar ett fragmenterat arbete och bidrar inte till att vi använder våra resurser och drar nytta av varandras kunskaper for att skapa hållbar tillväxt och konkurrenskraft.

    Projekt syftar till att på kort sikt öka målgruppernas kunskap om metoder och modeller för att bedriva ett starkt, hållbart och inkluderande innovationsfrämjande arbete. På längre sikt bidrar projektet till att regionen blir en innovationsmotor för hållbar utveckling och till ett innovationsekosystem med starka och inkluderande innovationsprocesser. Detta innebär att innovationsförmågan i Västerbotten stärks och bidrar då till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin; En levande plats och en cirkulär plats.

    Projektets målgrupper utgörs dels av aktörerna inom innovationsekosystemet, men även av offentlig sektor, akademin, civilsamhället samt mikro-, små- och medelstora företag. De företag som tillhör målgruppen ska vara verksamma inom de utpekade styrkeområdena i Västerbottens regionala innovationsstrategi (RIS).

    Aktiviteter såsom: Acceleratorer och start-ups, Lärandeprocess, Bechmarking och Extern kommunikation.

  • SMArt Livskraftig Landsbygd (SMALL) vill skapa attraktiv, livskraftig och hållbar landsbygd. Digitalisering i landsbygd är viktigt då det stärker utvecklingen av infrastruktur, attraktivt boende, butiksutveckling, service och innovation samt minskar behovet av transporter. 

    Projektet bygger på och utvidgar Digiby-projektet (Digitala tjänster i byar, www.digiby.se) där vi har testat ett antal piloter med redan tillgänglig digital teknik. Dessa piloter har avsevärt förbättrat situationen i de byar där de genomförts, för byn, för människorna och för miljön. Det har inkommit önskemål från en rad aktörer om ett liknande projekt i Västerbotten och det finns ett stort behov av att vidareutveckla verksamheten i Norrbotten. I SMALL-projektet avser därför vi att utöka det geografiska området genom att, utöver Norrbotten, även involvera Västerbotten, testa och vidareutveckla RuraLL (en metod för att driva digitalisering i landsbygd) samt att fokusera på forskning om samarbete för ökad digitalisering i landsbygd.

    Alla piloter sker i nära samverkan och dialog med inblandade aktörer och intressenter och bygger på deras behov, önskemål och idéer. I vårt tidigare projekt, DigiBy, har vi redan i samverkan med berörda aktörer, identifierat lämpliga samverkanspiloter. Dessa piloter har alltså identifierats och valts av byar/kommuner. De samverkanspiloter som kommer att starta initialt i SMALL är: 

    1) Digital hubb

    2) Digital galleria

    3) Mobil arbetsplats

    4) Servicebuss

    Baserat på de behov som olika aktörer i landsbygd ger uttryck för identifieras fler samverkanspiloter under projektets gång. Vi siktar på minst sex samverkanspiloter.

    Projektet kommer att skapa samverkansmiljöer för utveckling och innovation inom smarta samhällen som kommer att ligga i skärningspunkten mellan akademi, SMF, industrin, offentlig sektor och civilsamhället för att hitta digitala lösningar som är anpassade för landsbygden. Vi kommer exempelvis att samskapa digital galleria (säljplats) för produkter, där resurser delas och mikroföretagen får en mötesplats där de enkelt träffar olika företagare från olika branscher. Små företag kan samnyttja olika digitala tjänster och på så sätt samverka och stärka sitt eget företag och få ekonomiska vinster.

  • Projektet ska arbeta för att sammanföra, kunskapshöja och exponera företag inom Västerbottens besöksnäring med inriktning på export. Under det gemensamma platsvarumärket Västerbotten Sweden ska projektet verka för att fler företag exporterar kvalitetssäkrade, hållbara upplevelser och erbjudanden till den internationella gästen.  Detta genom kunskapshöjande insatser för exportmognad, produktutveckling, marknadsinsatser och en digital plattform. Projektet kommer även att initiera arbetet med att de ingående destinationsorganisationerna certifierar sig som en hållbar destination genom Global Sustainable Tourisms Councils kriterier (eller motsvarande) och bygga upp egen kapacitet och kunskap för att säkra en livskraftig och hållbar export.

    Aktiviteter avseende:

    Exportmognad, Produktutveckling, Digitalisering av Västerbotten Sweden, Målmarknader och Hållbarhetscertifiering.

  • Projektet vill lösa problemen med de regionala skillnaderna i stödsystem för näringslivet och fylla behoven främst genom samarbete och samhandling, både strategiskt och operativt. Vi ser att det behöver utvecklas nya modeller för samverkan mellan oss som kommuner men också mellan oss och andra företagsfrämjare, även akademin, för att på bästa sätt stödja företagen i vår region. Med lokal kunskap och närvaro, kan samverkan, både mellan kommunerna men även med stödstrukturernas aktörer som besitter spetskunskap inom sina områden, anpassa systemet för hela regionen. Det är av största vikt att samverkan blir till nytta hos regionens företag. 

    En förutsättning för samverkan är att det finns möjligheter att mötas. Därför vill vi arbeta med nätverksskapande, mellan kommuner, andra aktörer och företag. 

    Vi ser också ett behov av att se på smart specialisering på ett nytt sätt i Region 10. På platser där få företag finns inom en bredd av branscher behövs ett generalistiskt perspektiv för affärsutveckling gentemot branscher. Det i sig blir därför en smart specialisering för inlandskommuner, på samma sätt som att allmänläkare är en specialistinriktning inom medicin. På liknade sätt som vi vill arbeta med en bredd av branscher vill vi arbeta med både strategisk samverkan mellan aktörer och konkret stöd till enskilda företag. Det är viktigt att de förändringar i metod som utvecklas gör konkret nytta till de enskilda företagen. Dessutom blir det ett incitament för dem att vara med och utveckla nya modeller och metoder samt ett sätt att testa om de skapar värde.

    Projektets huvudsakliga aktiviteter sammanfattar: Strategisk samverkan, hållbar affärsutveckling, projektledning samt främja nätverk och nätverkande.

  • Projektet ska bidra till att accelerera den gröna omställningen genom att tillvarata och utveckla regionens kreativa kapacitet. Det ska ske genom att utveckla och testa nya plattformar som främjar industriell symbios mellan kreativ och industriell sektor med fokus på cirkulära och hållbara lösningar. För att stötta nya affärsidéer som tar form ska projektet utveckla ett nytt avancerat affärsutvecklingsprogram med internationell prägel samt bidra till utvecklingen av lokala och tematiska entreprenörsdrivna ekosystem, där dessa startups ofta ingår, genom förbättrad infrastruktur, tillgänglighet och regional samverkan.

    Det finns outnyttjad kapacitet inom kulturella och kreativa branscher som har potential att accelerera den gröna omställningen som pågår i norra Sverige i och med nyindustrialiseringen. Enligt forskning har kulturella och kreativa branscher (KKB) en bevisad förmåga att bidra med innovationskraft, hållbar utveckling och utvecklade attraktiva livsmiljöer. Genom projektets aktiviteter ska outnyttjad innovationskraft komma industrisektorn till del, vilket skapar möjlighet för nya kreativa lösningar att utvecklas som exempelvis tillvaratar reströmmar, skapar nya innovativa varor och tjänster eller förbättrar befintliga interna processer. Projektet ska även verka för ökad jämställdhet och jämlikhet i näringslivet.

    Projektmål - Accelerera den gröna omställningen genom att tillvarata och utveckla regionens kreativa kapacitet inom kulturella och kreativa branscher.

    Delmål 1 - Plattformar som främjar industriell symbios och utvecklingen av nya cirkulära lösningar mellan kulturella och kreativa branscher och industrisektorn har testats och utvecklats.

    Delmål 2 -   Affärsidéer och startups inom kulturella och kreativa branscher som bidrar till den gröna omställningen har utvecklats till hållbara företag och stärkt sin konkurrenskraft.

    Delmål 3 - Infrastruktur, tillgänglighet och regional samverkan för lokalt entreprenörsdrivna ekosystem har skapats eller förbättrats.

    Kreativ kapacitet för grön omställning är ett ca 3 årig ERUF ÖN projekt.

  • Projektet syftar till att skapa och stärka regionala förutsättningar för förnyelse och omställning av Västerbottens små- och medelstora industriföretag.

    Målet med projektet är att regionens små- och medelstora industriföretag har fått ny kunskap och verktyg för att driva den gröna omställningen genom hållbarhetsintegrerade affärsmodeller, digitalisering och innovation. Ett långsiktigt samarbete mellan industrier, forskning och offentlig sektor har skapats för ett gemensamt ansvar för den gröna omställningen.

    För att uppnå projektets mål kommer projektet att genomföra sex olika arbetspaket som innehåller workshops, seminarier, konsultstöd, marknadsföringsinsatser och uppstart av samverkansforum. Alla aktiviteter kommer att planeras, genomföras och utvärderas utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv, vilka beskrivs mer ingående i tids- och aktivitetsplanen.

    Grön Omställning i Västerbotten Industrier (GOVI) är ett ca 3 årig ERUF ÖN projekt.

  • Projektet har en uttalad ambition att skapa och introducera en värdekedjemodell (sustainable valuechain model) som består av följande för företagen viktiga områden vilka ska bidra till att underlätta deras gröna omställning. Strategiskt inköp/logistik, Varumärkesstrategi, intern (arbetsgivarvarumärke) och extern (export), Intern och extern kommunikation, Fundament och förändringsledning, Infrastruktur/digitalisering/resurseffektivisering, Ledarskap/medarbetarskap Mångfald, jämställdhet, jämlikhet.  

    Projektmål- Stärka företagens konkurrenskraft och utvecklingsförmåga i små och medelstora industri och industrinära företag i regionen, genom: Innovativa arbetssätt, kompetensutveckling och affärsmodeller för SMF för att underlätta till en omställning som är nödvändig för företagen och utveckling av nya metoder, tjänster, modeller hos befintliga företag.

    Delmål 1: Ökad konkurrenskraft hos deltagande företag

    Delmål 2: Höja insikt, bidra till nya insikter genom erfarenhetsutbyte och stärker små ekosystem och ökar möjligheter till samverkan och att hitta potentiella samverkanspartners och värdekedjor.

    Delmål 3: Ökad kunskap, samverkan och samarbetsförmåga

    Delmål 4: Nätverkande och tvärsektoriella erfarenhetsutbyten

    Delmål 5: Initiera till strategisk samverkan mellan aktörer

    Projektet ska samverka med RISE samt med Luleå Tekniska Universitet och deras projekt Gendersmart Innovation Arena. Detta är ett ca 3 årig ERUF ÖN projekt.

  • Mot bakgrund av de stora etableringarna som sker i Övre Norrland just nu står vi mitt i ett paradigmskifte där hållbar omställning av både näringsliv och samhälle är absolut nödvändigt.

    Att bygga hållbara och attraktiva platser som erbjuder attraktiva livsmiljöer för människor kommer att vara centralt för att möjliggöra en grön expansion i norra Sverige. Politikområdet utgår från en helhetssyn på formandet av människans hela livsmiljö. Projektet vill lösa problemet med avsaknaden av en samlande nod för politikområdet i Övre Norrland.

    Projektmålet med projektet är etablerandet av en accepterad nod som innovationsmiljö, med tillhörande verksamheter, för politiken för gestaltad livsmiljö i Övre Norrland. Via innovationsmiljön byggs också kapacitet för grön omställning.

    Primära målgrupper är offentliga aktörer vilka har direkt bäring på samhällsutveckling och som därmed kommer involveras i projektets aktiviteter med syfte att bygga kapacitet och skapa en innovativ miljö.

  • Projektets fokus är att ta fram en prototyp för ett ”grönt batteri”, där batteriet byggs upp till större del av komposterbara komponenter (anoder, katoder, bärare av elektrolyter) utan att kompromissa batteriets prestanda. Större delen av batteriet kommer att bestå av råvaror från skogsnäringens restströmmar. Projektet bygger på redan existerande experimentella bevis på att konceptet har potential.

    I projektet ingår även en analys av både teknisk prestanda och ekonomisk genomförbarhet för att jämföra med ett traditionellt batteri. Batteriets prestanda utifrån ekologiska kriterier analyseras genom en livscykelanalys under projektet.

    Ansökan avser den svenska delen av ett större projekt som bygger på samarbete mellan aktörer i Sverige och Finland där varje aktör har specialkunskaper inom energilagring och batteriets olika delar. Flertalet företag i Sverige och Finland har visat intresse för projektet och dess resultat.

    Projektet söker EU-finansiering från Interreg-Aurora.

  • Carina Eriksson, strateg vid Externa relationer och strategisk platsutveckling informerar om kommande Västerbotten på Grand Hôtel 2023. evenemanget äger rum vecka 4 med invigning den 24 januari 2023.

  • Regionala utvecklingsnämnden beslutar årligen om en sammanträdesplan som fastställer årets sammanträdesdatum för nämnden.

    Planen tar hänsyn till sammanträdestider för Sveriges Kommuners och Regioner, regionfullmäktige och regionstyrelsen, kommunala sammanträdesdagar samt stoppdatum kopplade till EU finansiering och interna ekonomiska händelser.

    Nämnden har möjlighet att vid behov besluta om extra sammanträdestider om det uppstår en situation där beslut behöver tas i ett ärende som inte kan hanteras inom den befintliga sammanträdesplanen. 

    Det har identifierats ett behov av att hålla ett extra sammanträde i oktober för att hantera förändringar i kollektivtrafiken. På grund av detta behöver regionala utvecklingsnämnden besluta om ett extra sammanträde under oktober månad.

     

    Bilagor

  • Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller i styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Den 2 december 2021 beslutade regionala utvecklingsnämnden anta en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

    Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativet lämnas in måste en tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in skriftligt före sammanträdet.

    Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering. Initiativärenden som överlämnas till förvaltningen för beredning ska behandlas av nämndens beredande utskott inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

    Följande ärenden har anmälts till sammanträdet:

    Inga anmälda ärenden.

    Bilagor

  • Regionala utvecklingsnämnden informeras om samrådets och utskottens protokoll och därmed även de ärenden som behandlats av dessa.

    Bilagor

  • Muntlig information lämnas till arbetsutskottet och regionala utvecklingsnämnden från regionala utvecklingsdirektören Anna Pettersson om aktuella händelser från verksamheten.

  • Här behandlas aktuella kurser och konferenser och det beslutas om deltagande i de fall som det behövs.

    Bilagor

  • En postlista bifogas till sammanträdet med alla inkomna handlingar som är registrerade i regionala utvecklingsnämndens diarium under en viss tidsperiod. Om ledamot vill läsa någon av handlingarna kan ledamoten kontakta nämndsekreteraren som då mejlar ut handlingen. Viktig information från Sveriges Kommuner och Regioner som exempelvis rekommendationer, tolkningar av lagar och information om avtal finns att läsa och söka på hemsidan under underrubrik cirkulär.

    Aktuella meddelanden inkomna efter arbetsutskottets sammanträde 

    Två år med Elektrifieringskommissionen - en sammanfattning

    Kalendarium - styrelse- och ägarrådsmöten för AB Transitio 2023

    Styrelseprotokoll nr 177 för AB Transitio den 15 september 2022

    Styrelseprotokoll nr 1/22 för AC-Net Externservice 11 februari 2022

    Konstituerande styrelseprotokoll nr 2/22 för AC-Net Externservice 6 maj 2022

    Styrelseprotokoll nr 3/22 för AC-Net Externservice 12 maj 2022

    Styrelseprotokoll nr 4/22 för AC-Net Externservice 8 september 2022

    Styrelseprotokoll nr 1/22 för AC-Net Internservice 18 februari 2022

    Styrelseprotokoll nr 2/22 för AC-Net Internservice 13 maj 2022

    Styrelseprotokoll nr 3/22 för AC-Net Internservice 15 september 2022

    Styrelseprotokoll för Norrbotniabanan AB 21 februari 2022 inkl bilagor

    Styrelseprotokoll för Västerbottensteatern AB 18 maj 2022 inkl bilagor

    Styrelseprotokoll för Västerbottensteatern AB 23 september 2022 inkl bilagor

     

    Bilagor

  • Regionala utvecklingsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till delegat i enlighet med delegeringsordningen. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden omprövar eller fastställer delegeringsbesluten. Däremot får nämnden återta lämnad delegering eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut.

    Inga aktuella delegeringsbeslut

    Bilagor

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.