Möte 2025-04-09

Under denna punkt hittar ni övergripande information om program/
tidsplan, eventuella kompletteringar, presentationer och annat som
kan vara av vikt att ha kännedom om.

Förhinder

Om du ej kan närvara så är det viktigt att du meddelar din
ersättare. Meddela gärna din frånvaro och vem som blir din ersättare till
Nina Olofsdotter via e-post; nina.olofsdotter@regionvasterbotten.se eller
via telefon 073-039 28 06 för att underlägga vid uppropet.

Program/tidsplan

Ärendelista och tidsplan finns bifogat.
Ca-tider:
kl. 08:00 sammanträdet och och föredragningar hålls
kl. 11:05 ajournering för partigruppmöten
kl. 11:35 sammanträdet återupptas med beslutsrunda
kl. 12:00 sammanträdet avslutas

Aktuella kompletteringar

Här uppges vilka kompletteringar som gjorts efter att kallelsen är utskickad.
Observera att informationen endast listar ärendena där kompletteringarna är
gjorda och vilket datum de gjordes.

- Inga kompletteringar gjorda

Regionala utvecklingsnämnden har att utse justerare som jämte ordföranden justerar sammanträdets protokoll. Justeringen sker genom digital justering den 14 april 2025.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelse har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Den 2 december 2021 beslutade
regionala utvecklingsnämnden att anta en rutin för anmälan av
initiativärenden till nämnden.

Aktuella initiativärenden som är under beredning:

• Stötta företag med språk- och introduktionsanställningar - Centerpartiet.
  Anmäld i nämnden den 13 mars 2025 § 2
  Återkopplas till nämnden senast den 4 september 2025.

-
Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska
vara skriftlig. Oavsett när initiativärenden lämnas in så måste tjänstgörande
ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte
enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.
Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering.
Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas av nämndens
beredande utskott inom 6 månader från det att initiativärendet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts till sammanträdet:

- Inga initiativärenden har anmält innan utskicket av denna kallelse.

Regionala utvecklingsnämnden fattade 2024-08-22 beslut om att uppdra åt regionala kollektivtrafikmyndigheten att bereda inkommen ansökan från Skellefte kommun avseende utökad befogenhet att ingå avtal för den inomkommunala kollektivtrafiken i Skellefteå kommun och att skolskjutsar samt flygbusstrafiken ska omfattas av trafikpliktsbeslut.

I beredningsprocessen har såväl Skellefteå kommun som Länstrafiken i Västerbotten deltagit. Vid ett beslut om utökad befogenhet att ingå avtal är det av vikt att den allmänna kollektivtrafiken fortsatt ska vara ett sammanhållet kollektivtrafiksystem i Västerbotten.

1. I beredningen av ärendet har en sammanställning gjorts över system, funktionaliteter och ansvar kopplat till kollektivtrafiken, vilket återfinns i bilaga till ärendet. Konsensus råder om att det är Länstrafikens system som ska användas. Länstrafiken kommer utöver dagens ansvar för olika funktioner för den inomkommunala regiontrafiken även att ansvara för samma funktioner kopplat till Skellefteå tätortstrafik.

2. Det finns ett antal system/funktioner kopplade till Skellefteå tätortstrafik där det finns behov av fortsatt process kring hur system/ersättning av system ska hanteras ekonomiskt.

3. En utvecklad planeringsfunktion etableras hos Skellefteå kommun för såväl inomkommunala matarlinjer som tätortstrafiken.

Avseende utökad befogenhet att ingå avtal för den inomkommunala kollektivtrafiken så har följande konstaterats gällande Skellefteå kommuns förfrågan om utökad befogenhet att ingå avtal för allmän kollektivtrafik.

1. I det fall Skellefteå kommun skulle få delegerad befogenhet att ingå avtal så kan kommunen inte använda sig av Länstrafiken för att genomföra upphandling och ingå avtal.

2. I det fall Skellefteå kommun avser att själv upphandla och ingå avtal för kollektivtrafiken så hänvisar den regionala kollektivtrafikmyndigheten till att Länstrafiken besitter gedigen kompetens inom området, varför det inte ses som motiverat att delegera befogenhet till Skellefteå kommun.

3. I det fall Skellefteå kommun avser att själva tillhandahålla kollektivtrafik eller direkttilldela avtal om allmän trafik till ett internt företag så behöver Skellefteå kommun konfirmera detta.

I beredningen har det tagits hänsyn till att ett beslut om utökad befogenhet att ingå avtal för den inomkommunala trafiken i Skellefteå inte ska få negativa effekter eller äventyra Västerbottens-modellen. För att bland annat säkerställa att inga negativa effekter uppstår för Västerbottens-modellen har ”Förutsättningar för utökad befogenhet att ingå avtal” tagits fram och utgör en förutsättning för en utökad befogenhet.

Information om ärendet har lämnats till primärkommunala delegationens arbetsutskott 2024-11-08 samt till primärkommunala delegationen 2024-11-21. Vid dessa tillfällen har även frågor med anledning av ärendet besvarats.

Avseende Skellefteå kommuns förfrågan om att trafik som idag utformats som skolskjuts och flygbusstrafiken ska omfattas av trafikpliktsbeslut. Regionala kollektivtrafikmyndigheten ser inget hinder för att beslut om ytterligare trafik ska kunna omfattas av trafikplikt inför en ny avtalsperiod.

Kollektivtrafikplanen 2026 – 2028 utgår från de av regionfullmäktige beslutade Planeringsförutsättningar 2026 – 2028 för kollektivtrafik som finansieras av Region Västerbotten. I planeringsförutsättningarna finns trafikpolitiska prioriteringar och mål kopplat till den trafik som Region Västerbotten ansvarar för. Dessa prioriteringar och mål ligger till grund för planering och utformning av det kollektivtrafikuppdrag som finansieras av Region Västerbotten.

- Region Västerbotten finansierar sedan delskatteväxlingen 2020-01-01 de
s. k. gemensamma kostnaderna hos Länstrafiken. Dessa kostnader omfattar administration, IT, marknadsföring och kundtjänst.

- Sedan 2021-01-01 så finns beställningscentralen för Serviceresor hos Länstrafiken och budget för denna tas fram av bolaget.

- Regionfullmäktige fattade 2021-11-16 beslut om att förändra ägandet av Norrtåg AB så att Region Västerbotten från och med 2022-01-01 är direkt delägare av Norrtåg AB.

- Region Västerbotten finansierar Västerbottens andel av nettokostnaden för Norrtåg AB samt buss- och anropsstyrd trafik som beställs av Länstrafiken i Västerbotten AB

Kollektivtrafikplan Region Västerbotten 2026 – 2028 Västerbotten innehåller trafikbeställning för 2026 och utgör underlag för budget för 2026 från Norrtåg AB respektive Länstrafiken i Västerbotten AB. Bolagens budgetar för trafikåret 2026 utgör underlag för Region Västerbottens anslag för kollektivtrafik avseende 2026.

Umeå kommunfullmäktige beslutade juni 2021 att ge Umeå kommunföretag (UKF) i uppdrag att införa flexibla nattstopp för avstigning i kollektivtrafiken där bussen stannar mellan två ordinarie hållplatser i syfte att öka den upplevda tryggheten nattetid.

Regionala utvecklingsnämnden fattade i maj 2022 beslut om att ge Länstrafiken i Västerbotten i uppdrag att utreda möjligheten till att genomföra förslaget. UKF ville införa flexibla nattstopp som steg ett på landsbygden då man såg att det var där man såg störst behov, då det är färre hållplatser på glesbygden än där stadstrafiken trafikerar.

Länstrafiken gjorde en utredning av förutsättningar för flexibla nattstopp, samt omvärldsspaning. Ett försök med flexibla nattstopp genomfördes i inomkommunal linjetrafik mellan Sävar och Umeå under 2023.

Länstrafikens styrelse tog del av resultatet från försöket. Resultatet i försöket visade på att nyttjandet var lågt och att det fanns en rad säkerhetsaspekter och arbetsmilömässiga problem för förare kopplat till flexibla nattstopp. Styrelsen beslutade ”att bolaget principiellt är positiv till flexibla nattstopp men att rekommendera att flexibla nattstopp inte införs i Umeå kommun med nuvarande regelverk”.

Regionala kollektivtrafikmyndigheten har sänt ärendet på remiss till Umeå kommun. Umeå kommunstyrelse beslutade att Umeå kommun är positiv till att permanenta försöket på landsbygden och att även vara positiv till att införa detta i stadstrafik. Umeå kommun föreslår också att efter lämplig prövotid göra en utvärdering utifrån samtliga redovisade argument.

Regionala kollektivtrafikmyndigheten har inhämtat synpunkter från nuvarande entreprenör för stadstrafiken, som även trafikerar regiontrafiklinjer mellan Umeå och kringliggande kommuncentra. Entreprenören har lyft fram nedanstående vid införande av flexibla nattstopp

• Problem med förseningar.
• Negativ påverkan på förarnas arbetsmiljö med ökad risk för konflikt på bussen.
• Risk för skador på fordonen vid stopp på platser som inte är avsedda för detta, särskilt vintertid.
• Vid stopp där det saknas hållplats efter en mer trafikerade vägar minskar trafiksäkerheten.
• Risk för personskador ökar om resenärer ska kliva av där det inte finns en hållplats. Att stanna längs vägen kan medföra större risk för att en resenär snubblar eller faller och skadar sig – ansvarsfrågan är otydlig vid sådan incident.
• Linjenätet i Umeå kommuns stadstrafik erbjuder bra utformade hållplatser med jämna mellanrum och korta avstånd mellan dem.

-
Den regionala kollektivtrafikmyndighetens sammanvägda bedömning utifrån det genomförda försökets resultat och de synpunkter som inhämtats från entreprenören är att det ej bör införa flexibla nattstopp.

Det redovisade ackumulerade resultatet för perioden uppgår till 2,2 msek. Av det totala resultatet tynger kollektivtrafiken resultatet med -1,8 msek. Det innebär att övriga inom regionala utvecklingsförvaltningen redovisar en positiv budgetavvikelse med 3,9 msek. Det positiva resultatet beror främst på att utlysningsrundorna inom Kulturen är planerade senare under året.

När det gäller Kollektivtrafikens resultat är ägarbidragen till ingående bolag en betydande del. Ägarbidragen grundar sig på den budget som beslutades för bolagen under vårterminen 2024. I redovisade ägarbidrag ingår inte effekten av ändrade villkor i avtal med Trafikverket och inte heller omvärldsförändringar som kraftigt påverkat förutsättningarna för Länstrafiken 2024. För en samlad helhetsbedömning och en ändamålsenlig prognos för 2025 inväntas prognos från Länstrafiken.

Årligen beslutar regionala utvecklingsnämnden om verksamhetsmedel för samverkan. Beslutet fattas på rekommendation av primärkommunala delegationen. Verksamhetsmedlen fördelas i organisationen för samverkan inom regional utveckling mellan primärkommunala delegationen dess arbetsutskott, delegationen för utbildning och delegationen för social välfärd och hälsa.

Regionala utvecklingsförvaltningen föreslår att 300 000 kr i verksamhetsmedel fördelas mellan delegationerna. Summan är densamma som tidigare år. Medlen kan användas för konsultstöd, tjänstestöd, konferenskostnader, utbildningar eller andra mindre och tidsbegränsade aktiviteter av delegationerna.

Primärkommunala delegationen:
Konferenskostnader, fortbildningsinsatser och omvärldsbevakning för delegationen 110 000 kr. Samverkan inom samhällsbyggnad 90 000 kr.

Delegationen för utbildning:
Konferens- och utbildningskostnader för delegationen 50 000 kr.

Delegationen för social välfärd och hälsa:
Konferens- och utbildningskostnader för delegationen 50 000 kr.

I enlighet med målområde fyra i Region Västerbottens kulturplan 2024-2027, ska Region Västerbotten verka för goda villkor för professionella kulturskapare. Region Västerbottens stipendier utgör del av arbetet med att stärka professionella kulturskapares möjligheter att verka i Västerbotten.

Region Västerbottens kulturstipendium fördelas i enlighet med stipendiets reglemente till högst fyra stipendier om vardera lägst 25 000 kronor. Stipendierna är avsedda att stödja och uppmuntra konstnärligt utvecklingsarbete och delas ut till sökande verksamma i Västerbotten.

För år 2025 föreslås bidrag till konstområdena film och slöjd med maximalt 75 000 kronor per konstområde. Förslaget grundas på den princip som har varit vägledande de senaste åren, där konstområden återkommer i cykler. Region Västerbottens kulturstipendium inom film och slöjd fördelades senast 2021.

Utöver kulturstipendierna delar också Region Västerbotten ut ett konststipendium på 150 000 kronor samt ett hederstipendium i form av gåva.

Är 2020 genomförde revisorerna en enkätundersökning om meddelarfrihet och tystnadskultur bland regionanställda (REV 50 – 2019). Nu har en uppföljande enkätundersökning genomförts där revisorerna undersökt regionanställdas kunskap om sin meddelarfrihet och deras upplevelse av tystnadskultur. Med tystnadskultur menar revisorerna att medarbetare inte vågar säga vad de tycker och tänker av rädsla för negativa konsekvenser. Enkätundersökningen genomfördes under hösten 2024 och besvarades av ca. 1000 anställda. För regionala utvecklingsförvaltningen ingår hela förvaltningen i urvalet (100 personer). Positivt var att undersökningen visar att majoriteten av medarbetarna i regionen känner till sin meddelarfrihet och inte upplever en tystnadskultur. Samtidigt visar enkätundersökningen också att:

- 36 procent av medarbetarna inte känner till vad deras meddelarfrihet innebär. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen är kännedomen lägst. Inom regionala utvecklingsförvaltningen känner medarbetarna i hög grad till sin meddelarfrihet.

- 11 procent upplever att det finns en tystnadskultur och ytterligare 34 procent upplever att det till viss del finns en tystnadskultur på sin arbetsplats. I regionförvaltningen var det lägst andel som upplevde en tystnadskultur på sin arbetsplats som upplevde att det finns eller tillviss del finns en tystnadskultur på arbetsplatsen. Upplevelsen av tystnadskultur var störst bland medarbetarna i regionala utvecklingsförvaltningen.

Med anledning av resultatet så bedömer revisorerna att det fortsatt finns risk att medarbetare inte känner en trygghet att framföra kritiska synpunkter av rädsla för negativa konsekvenser. Meddelarfriheten är en viktig del av demokratin då den skyddar anställda som vill rapportera om missförhållanden eller oegentligheter. Kunskap om denna rättighet är avgörande för att den ska kunna utnyttjas effektivt.

Revisorerna har enhälligt ställt sig bakom dessa bedömningar och slutsatser Revisorerna lämnar denna skrivelse och underliggande rapport (nr 4/2024) till regionstyrelsen, hälso- och sjukvårds-nämnden och regionala utvecklingsnämnden för yttrande. Yttrande med uppgifter om verkställda och planerade åtgärder ska lämnas till revisionskontoret senast den 16 april 2025.

Revisorerna lämnar följande frågor till styrelsen och nämnderna:

• Vilken analys gör styrelsen och nämnderna av enkätens resultat?
• Kommer styrelsen och nämnderna att vidta några åtgärder med anledning av enkätens resultat

-

Klimat och näringslivsdepartementet har beställt en utredning för att analysera hur man kan förbättra system för planering och prövning av havsbaserad vindkraft med syftet att förutsättningarna för utbyggnad ska stärkas, samtidigt som andra samhällsintressen ska beaktas.

Förslaget går kortfattat ut på att Sverige ska gå över till ett auktionssystem 1 juli -26 och att befintliga projekt ska bedömas utifrån befintliga regler med några regelförenklingar. Förslaget skulle innebära att Sverige går från ett prövningsbaserat till ett planeringsbaserat system vilket gör att mindre resurser slösas, att risken för prospektörer minskar och att det kommunala vetot försvinner. Förslaget kommer inte ensamt att innebära en utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

Region Västerbotten har bjudits in till att yttra sig över remissen av förslaget som utredningen presenterar. Övriga remissinstanser i länet är: Skellefteå kommun, Umeå tingsrätt (mark- och miljödomstolen), Umeå universitet och Länsstyrelsen i Västerbotten. Förslaget till remissvar har tagits fram i samråd med Västerbottens kommuner genom kommunchefsforum och Primärkommunala delegationen. Skellefteå och Umeå kommun samt sakkunniga från näringsliv och samhällsbyggnad har bidragit med synpunkter.

EU förordningen om nettonollindustrin bygger på industriplanen för den gröna given och ska öka tillverkningen av ren teknik i EU.EU-kommissionen vill förenkla regelverket för tillverkning av nettonollteknik för att göra EU:s nettonollindustri mer konkurrenskraftig och öka kapaciteten för koldioxidlagring.

Förslaget rör inte själva införandet av EU – förordningen utan kompletterande bestämmelser om vilka myndigheter som är ansvarig för att bedöma vilka projekt som ska få statusen strategiskt nettonollprojekt och några andra kompletterande bestämmelser kring just erkännandet.
Det föreslås att Tillva¨xtverket ska vara ansvarigt för tillverkningsprojekt för nettonollteknik och att Sveriges geologiska undersökningar ska vara ansvarig för koldioxidlagringsprojekt det innebär att de både erkänner och upphäver beslut, överklagande på båda sker till regeringen i båda fallen. De ansvariga myndigheterna bör enligt förlaget inte har något krav på sig att samråda med andra då de bedöms antingen ha den kompetens som krävs för att själva bedöma ansökningarna eller kunna avgöra själva när de behöver samråda. Förslaget innehåller också krav på att projektägare ska meddela om kriterier inte längre uppfylls samt om sekretess i ansökningarna.

Region Västerbotten har bjudits in till att yttra sig över remissen av förlaget. Övriga remissinstanser i länet är Länsstyrelsen i Västerbotten och Umeå tingsrätt (mark- och miljödomstolen). Inför remissvar har en dialog med de övriga nordliga regionerna tillsammans med North Sweden European Office förts. Sakkunniga från Näringsliv och samhällsbyggnad har bidragit med synpunkter

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har skickat ut SOU 2024:91, Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk på remiss. Det är ett delbetänkande från 2024 års skogspolitiska utredning. Uppdraget redovisas i sin helhet i augusti 2025. Utredningen leds av Göran Örlande.

Utredningens uppdrag
Utredningen kom till mot bakgrund att den nationella skogspolitiken inte i grunden gjorts om sedan 1993 samt att det tillkommit en stor mängd rättsakter från EU som berör skogspolitiken. Utredningen ska ta fram förslag som bidrar till ett långsiktigt hållbart, konkurrenskraftigt skogsbruk som stärker näringsfrihet och investeringsvilja. Det nu remitterade delbetänkandet har fokus på effektivare och enklare tillsyn i skogen

Utredningens förslag
Utredaren lägger ett stort antal förslag med syfte att minska byråkrati och underlätta för skogsägare. Ett viktigt förslag handlar om att skogsägare ska ha rätt till ersättning om de hindras från att bruka skog på grund av höga naturvärden. Flera förslag handlar om ansvarsfördelningen mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelserna och om mer tydliga domstolsförfaranden.

Utredningen välkomnas av flera aktörer i skogsbranschen men får kritik av naturvårdsintressen. För mer information om förslagen och hur de mottagits, se bifogat PM.

Region Västerbottens yttrande
Förslaget till yttrande är övervägande positivt till utredningens förslag.

Muntlig information om att en inbjudan till samråd om viktiga vattenfrågor och arbetsprogram med tidplan i Bottenhavets vattendistrikt har inkommit till Region Västerbotten från
Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt.

Samrådet pågår mellan 1 november och 30 april. I början av 2025 kommer
Vattenmyndigheten arrangera informationsmöten om samrådet och hur man lämnar
synpunkter.

Synpunkter på samrådshandlingen ska vara Vattenmyndigheten tillhanda senast 30
april 2025.

Centerpartiet har lämnat ett initiativärende till regionala utvecklingsnämnden vid
sammanträdet den 10 oktober rörande Mål, indikatorer och deltidsuppföljning av Regional Livsmedelsstrategi. Centerpartiet vill:

- Att regionala utvecklingsnämnden redovisar den regionala livsmedelsstrategins mål, dess indikatorer och uppföljning av målen fram till idag.

Den regionala livsmedelsstrategin Mer mat från Västerbotten togs fram i bred samverkan och i partnerskap med Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten och LRF. Strategin beslutades av Regionala utvecklingsnämnden 2021. Strategin är ett långsiktigt verktyg för stärkt livsmedelssektor i Västerbotten och insatser och samverkan på olika nivåer, såväl hos myndigheter, akademi som den privata sektorn är centrala för att uppnå strategins ambitioner.
Regionala utvecklingsförvaltningen har inga egna, riktade resurser för genomförandet av den regionala livsmedelsstrategin. Insatser görs i projektform men begränsas då av finansiärers kriterier och krav.

Målen för den regionala livsmedelsstrategin beskrivs i själva strategidokumentet och är angivna på en nivå som beträffar livsmedelssektorn i stort, från myndigheter till privata aktörer, och från producenter till transportsektorn och konsument, etc. Likväl görs uppföljning av strategin på en aggregerad nivå för att upptäcka trender och förändringar. Livsmedelssektorns komplexitet, avsaknad av relevant regionala data samt begränsade resurser försvårar en mer detaljerad uppföljning av strategin. Insatser som bedrivs för att uppnå målen i strategin förväntas ta fram egna, mer konkreta mål som beträffar de specifika aktiviteterna och målgrupperna i de aktuella insatserna.

Till tjänsteskrivelsen bifogas livsmedelsstrategin som beskriver målen en sammanfattande presentation av målen och indikatorer samt den uppföljningen av livsmedelsstrategins strategiska områden utifrån de framtagna indikatorerna.

Centerpartiet har i ett initiativärende till regionala utvecklingsnämnden föreslagit att; se över ersättningsmodellen för, och tillfälligt öppna starta eget-bidra till de som blivit uppsagda från sitt jobb och som har en hållbar affärsmodell, ge information och sprida kunskap om hur hela processen ser ut samt genomföra en kort utbildning för intresserade företagare.

Regionala utvecklingsförvaltningens svar

Northvolts konkurser och varsel under hösten samt i början av mars i år har inneburit att Region Västerbotten kraftsamlat sina resurser för att stödja såväl Skellefteå kommun som drabbade underleverantörer och företag i regionen samt intensifierat arbetet med att behålla arbetskraft och kompetens i regionen samt arbeta för att minska de ekonomiska efterdyningarna och konkurser hos andra företag. Inom ramen för möjligheterna inom regionens företagsstödgivning tillskapades snabbt en tillfällig kompetenscheck för att möjliggöra för företag att ha kvar och vidareutbilda sin personal och i förlängningen undvika ekonomiska trångmål och i värsta fall konkurser.

Region Västerbotten har ingen möjlighet att inom ramen för de regionala företagsstöden, som finansieras av regionala utvecklingsmedel, så kallade 1:1-medel, utge starta eget-bidrag i form av stöd till lönekostnader under uppstartsperioden.

Företagsstöden styrs av Förordning om statligt stöd till regionala investeringar som stipulerar hur exempelvis regionala Investeringsstöd och särskilda investeringsstöd kan användas, Främst är det stöd till investeringar i maskiner, inventarier och byggnationer. Av de företagsstöd som gäller annat än fysiska investeringar används Förordning om statligt stöd för att regionalt främja företag. Stöd får inte lämnas för kostnader som avser företags normala drift, men däremot finns möjlighet att lämna stöd till uppstarts- och investeringskostnader i nystartade företag. Region Västerbotten kallar denna stödform Mikrostöd.

Vad gäller projektstöd så beviljade Region Västerbotten snabbt Skellefteå kommun under hösten två varselprojekt för att åtgärder och aktiviteter skyndsamt skulle kunna vidtas. Det första varselprojektet vände sig till individer i Skellefteå som påverkats av varsel och neddragning på Northvolt med aktiviteter för att stötta individer att få kontakt med andra arbetsgivare lokalt eller regionalt. Bland annat genomfördes ett antal ”Meet and Match”-event. I det andra varselprojektet beviljades Skellefteå kommun medel för att kartlägga behov och stärka arbetet mot såväl lokalsamhälle som beslutsfattare.

Region Västerbotten tog även tidigt initiativ att tillsammans med Svenska ESF-rådet att nyttja mede från Europeiska Socialfonden+ för Övre Norrland. Resultatet blev en extrautlysning i början av året för att ge möjlighet till förstärkt kapacitet för att hantera snabba omställningar och kriser på arbetsmarknaden i Norrbotten och Västerbotten. Region Västerbotten har sökt om ett projekt för detta och medfinansiering har beviljats från regionala utvecklingsmedel och från Skellefteå kommun. Strukturfondspartnerskapet väntas fatta beslut i frågan i slutet av mars. Projektets mål är att hitta nya arbetssätt för att säkerställa att Skellefteå och Västerbotten fortsätter vara en attraktiv plats, men även att utveckla nya utbildningsmodeller, mottagarkapacitet hos arbetsgivare, stärkt matchning mm.

Vad gäller starta eget bidrag för nyföretagare från 3:e land så finns numera den möjligheten som inom ramen för de medel som Arbetsförmedlingen avropat från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF) för uppsagda arbetstagare, utifrån de anställda som drabbats av Northvolts varsel. Stödet är riktat till enskilda arbetstagare, egenföretagare, tillfälligt anställda och visstidsanställda som blivit uppsagda. Stödet ges i form av ett samordnat paket med individanpassade åtgärder, där behovet av utbildning och utbildningens nivå ska anpassas till varje bidragsmottagares kvalifikationer och färdigheter. Bland annat åtgärder som kan stödjas är som främjar entreprenörskap, stöd till egenföretagande, skapande av nya företag, anställdas övertagande av företag och samarbetsverksamhet.

Region Västerbotten samverkar med övriga aktörer för att hantera pågående händelseutveckling i Skellefteå och i regionen med anledning av Northvolts varsel och konkurs. Bland flera pågående aktiviteter kan nämnas medverkan vid företags- och näringslivsträffar tillsammans med kommunerna där information lämnas om vilka stöderbjudanden som finns tillgängliga. Regionen har även annonserat om de tillfälliga stöden samt nyttjat kommunernas och andra aktörers nätverk för att sprida information.

Region Västerbotten anser utifrån ovan att det pågår flertalet projekt och initiativ på sidan av de ordinarie stödmöjligheter som redan finnas på plats som tillsammans med Arbetsförmedlingens möjligheter att stötta nyföretagande.

Förvaltningens förslag till beslut är därför att nämndinitiativets frågeställningar och förslag ska anses vara besvarade.

Regionala utvecklingsnämnden har fattat beslut om genomförandet av de riktade fullmäktigeuppdragen 2025.

Regionfullmäktige beslutade den 27 november 2024 om regionplan 2025. I regionplanen tilldelas regionala utvecklingsnämnden tre nya riktade fullmäktigeuppdrag för året 2025:

• Ta fram konsekvensbeskrivningar och förslag på åtgärder för att minska personalkostnaden motsvarande 250 miljoner kronor.
   
• Minska tjänsteresande med 15 procent i jämförelse med år 2023.
   
• Stärka vår ledning och styrning genom identifierande delaktiviteter 2025.

-
Det första och andra fullmäktigeuppdraget riktas till alla nämnder och styrelser. Det sista fullmäktigeuppdraget om att stärka vår ledning och styrning riktas till regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden samt folkhögskolestyrelsen utöver regionala utvecklingsnämnden. Den 11 december 2024 fastställde regionala utvecklingsnämnden övergripande principiella direktiv för fullmäktigeuppdragen samt kompletterande uppdragsdirektiv för respektive uppdrag.

Den 11 december 2024 fastställde regionala utvecklingsnämnden övergripande principiella direktiv för fullmäktigeuppdragen samt kompletterande uppdragsdirektiv för respektive uppdrag. Vad avser fullmäktigeuppdrag om att minska personalkostnader framgår där att besparingar för regionala utvecklingsnämnden uppgår till 2,7 miljoner kronor.

I övergripande direktiv beskrivs särskilda förutsättningar att beakta, former för avrapportering och dialog om fullmäktigeuppdragen 2025, övriga nämnders genomförande av riktade fullmäktigeuppdrag 2025, behov av samrådsförfarande samt tidigare fattade nämndbeslut inför fullmäktigeuppdragen.

Till sin hjälp har nämnden utsett en politisk styrgrupp i form av regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott. Den politiska styrgruppen ska hållas informerad om fullmäktigeuppdragens genomförande och vid behov initiera samrådsförfarande, alternativt bereda tilläggsdirektiv för regionala utvecklingsnämnden att besluta om som stödjer fullmäktigeuppdragens fortsatta genomförande. Ytterligare direktiv för uppdragens genomförande kan komma att utgå från regionala utvecklingsnämnden under genomförandetiden. Dessa bereds av politiska styrgruppen (tillika regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott).

Med utgångspunkt i kommunallag, förvaltningslag, reglemente för regionala utvecklingsnämnden fastställt av regionfullmäktige samt speciallagstiftning som reglerar nämndens ansvarsområden har regionala utvecklingsnämnden att bereda och fatta erforderliga beslut som faller inom ramen för nämndens rådighet och ansvar.

Muntlig information lämnas till regionala utvecklingsnämnden från regionala
utvecklingsdirektören Patrik Sällström om aktuella händelser från förvaltningen.

Till regionala utvecklingsnämndens sammanträde ska följande valärenden hanterats;

Avsägelse

Bore Sköld (V), Umeå har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ledamot i Kvarkenrådet EGTS. Vänsterpartiet meddelar att de inte har någon nominering klar vid denna nämnd och förordar att fyllnadsvalet bordläggs.

Regionala utvecklingsnämnden har överlåtit beslutanderätt till delegat
enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas
till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva
eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan nämnden återta lämnad
delegation.

Delegationspunkt/Ärendegrupp, diarienummer, beslutsdatum, delegat

Beslut som fattas med stöd av delegation

1.1 Beslut i brådskande ärenden som inte kan invänta nämndens avgörande/ Delegat: Regionala utvecklingsnämndens ordförande

Ordförandebeslut - överflyttning av medel mellan år 2024-2025 för Skellefteå museum AB
RUN 61:14-2025
2025-03-11 Richard Carstedt (S)

Ordförandebeslut - Yttrande över samråd enligt förordning (2019:202) om statliga myndigheters lokalisering
RUN 152:4-2025
2025-03-13 Richard Carstedt (S)

Ordförandebeslut, uppdrag att utse samordnare för aktiviteter till följs av Northvolts konkurs
RUN 162:1-2025
2025-03-20 Richard Carstedt (S)

4.6.1 Beslut om projektmedel för hela projektperioden upp till 1 200 000 kr /delegat: Regional utvecklingsdirektör

Beslut. Västerbottens läns hemslöjdsförening, Slöjdens bidrag till hälsa och hållbar utveckling
RUN 49:3-2025
2024-03-11 Patrik Sällström

Beslut 2025. Dans i Västerbotten, Dansutveckling Västerbotten
RUN 171:2-2025
2025-03-21 Patrik Sällström 

 

Beslut som fattats med stöd av regionala utvecklingsdirektörens vidaredelegation

1.5 Ingå avtal med bindande verkan för regionala utvecklingsnämnden/delegat:
stabschef/ verksamhetschef/ enhetschef

Förteckning, Beslut med stöd av vidaredelegation, RUN 9 mars 2025
RUN 13:3-2025

6.2 Ändring av beslut av projektmedel som innebär förändring upp till 25 %. av totala finansiering/delegat: Verksamhetschef företag- och projektfinansiering

Ändringsbeslut för projektet InnoGS (Innovation through Gamified Solutions), projektägare Region Västerbotten
RUN 596:3-2024
2025-01-27 Nils Enwald

6.3 Ändring av beslut om projektmedel i samband med att projekt avbryts, försenas eller väsentligen förändras/delegat: Verksamhetschef företag- och projektfinansiering

Ändringsbeslut för projektet Påverkansprojekt varsel, projektägare Skellefteå kommun.
RUN 191:1-2025
2025-02-03 Nils Enwald

Ändringsbeslut för projektet Kvarken Film Network - small scale project, projektägare Region Västerbotten
RUN 236:3-2024
2025-02-21 Nils Enwald

Ändringsbeslut för projekt Kreativa Norrland gällande finansieringsplan där Region Norrbotten nu tar 800 000 kr och projektägaren tar 250 000 kr, projektägare RISE Research Institutes of Sweden AB.
RUN 229:3-2024
2025-03-05 Nils Enwald

Redovisning av handlingar som är av vikt för regionala utvecklingsnämnden
att ta del av.