Möte 2023-02-16

Under denna punkt hittar ni övergripande information om program/tidsplan, eventuella kompletteringar, presentationer, blankett för arvoden och annat som kan vara viktigt att ha kännedom om.

Förhinder
Om du ej kan närvara är det viktigt att du kallar in din ersättare.
Meddela gärna ditt frånvaro och vem som blir din ersättare till
Nina Olofsdotter via e-post: nina.olofsdotter@regionvasterbotten.se eller tfn 073-039 28 06 för att underlätta vid uppropet.

Program

Aktuella kompletteringar

Här uppges vilka kompletterar som gjorts efter att kallelsen är utskickad. Observera att informationen här endast listar ärenden där en komplettering har gjords.

- Ärende 22, 36, 43, 46: protokollsutdrag från Samrådet är publicerade (2023-02-15)
- Ärende 52: Minnesanteckningar från Samrådet är publicerade (2023-02-15)
- Ärende 14 - Handlingar inför dialogen är inlagda (2023-02-15)
- Ärende 55: publicerat ett meddelande VASEN (2023-02-15)
- Ärende 31: Återtagen ansökan - ärendet föreslås att lyftas ur dagordningen (2023-02-14)
- Ärende 21: Handlingar för ärendet om fördelning av statliga anslag KUR och NMD (2023-02-10)
- Ärende 42: protokollsutdrag från kulturberedningen är bilagt (2023-02-10)
- Ärende 1: uppdaterad tidsplan (2023-02-10)
- Ärende 52: Kulturberedningens minnesanteckningar är inlagda (2023-02-10)

Presentationer

Här läggs presentationer från föredragande. Presentationerna läggs upp eftersom de inkommit (före mötet, under mötet och efter mötet).

- Ärende 16: årsbokslut 2022 (2023-02-16)
- Ärende 17: utövning av ägarrollen 2022 (2023-02-16)
- Ärende  8,9,10: plan för fossilfria marktransporter, hastighetsplan, utredning priser och produkter (2023-02-15)
- Ärende 46: Agenda för Energi (2023-02-14)
- Ärende 51: Information från regionala utvecklingsförvaltningen (2023-02-15)

Regionala utvecklingsnämnden har att utse justerare som tillsammans jämte ordföranden ska justera protokollet från nämndens sammanträde den 16 februari 2023. Justeringen sker genom digital signering.

Regionala utvecklingsnämnden har att fastställa föredragningslistan.

Föredragningar av ärenden hålls enligt nedanstående lista:

• Dialogmöte med fullmäktigeberedningen samverkan och regional utveckling
• Yttrande över Plan för fossilfria marktransporter 2030
• Yttrande över Hastighetsplan för Storumans kommun
• Utredning av priser och produkter för kollektivtrafiken
• Information om genomförandet av fullmäktigeuppdragen tilldelade regionala utvecklingsnämnden 2023
• Information om uppdatering av riktlinjer för investeringar i Region Västerbotten
• Regionala utvecklingsnämndens årsrapport 2022
• Redovisning av hur regionala utvecklingsnämnden utövat ägarrollen för hel- och delägda bolag under 2022
• Fördelning av Västerbottens anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder år
• 2023
• Ändring av Agenda för hållbar regional finansiering
• Fördelning av statliga anslag till regionala kulturverksamheter samt Norrlands nätverk för musikteater och dans 2023
• Yttrande över remissen Reviderat direktiv om rening av avloppsvatten från
  tätbebyggelse - förslag från europeiska kommissionen
• Yttrande över remissen Förslag till EU-förordningen om utsläpp av
  luftföroreningar från vägfordon och batteriers hållbarhet (Euro 7)
• Informationsärende om Planerat projekt för genomförande av den regionala
  livsmedelsstrategin – ett samarbete mellan Region Västerbotten och länets
  kommuner
• Information om framtagandeprocessen Agenda för energi
• Information om arbetet med smart specialisering - S3 Västerbotten Roadmap
• Information om arbetet med återrapportering enligt villkorsbeslut, inklusive lägesrapport för genomförandet av Agenda för strategiskt lärande
• Information från verksamheten

Umeå kommun finansierar Ultra-trafiken. Kommunstyrelsen i Umeå kommun har inkommit med förslag till om nivå för den årliga justeringen av taxan, att gälla från 2023-05-01.

Förslaget omfattar även att flygbusstaxan tas bort och ersätts med ordinarie Ultra-taxa i syfte att förenkla resandet till/från verksamheter och bostadsområden i östra Teg. Redan idag är Ultras period- och rabattkort tillåtna på flygbussen, vilket gör att bedömningen är att förändringen innebära marginell påverkan på intäkterna. Som konsekvens av att flygbusstaxan tas bort så anpassa även priserna på 24- och 72-timmarskortet.

Förslaget till justering av taxan enligt bifogat underlag resultera i en helårseffekt om ca 5 % av nuvarande intäkter eller ca 5 Mkr.

En plan med aktiviteter har tagits fram för genomförande av omställningen till fossilfria marktransporter fram till 2030. Aktiviteterna finns inom områdena tjänsteresor, patientresor, godstransporter, laddinfrastruktur och kollektivtrafik. Övergripande aktiviteter riktar sig till alla identifierade områden. Övriga aktiviteter riktar sig till ett eller flera områden. Aktiviteterna utgör underlag för respektive förvaltnings verksamhetsplanering för att nå fossilfria marktransporter.

Transporter är ett av de områden där Region Västerbotten har störst påverkan påverkan på miljö. Målet är att alla markbundna transporter ska vara fossilfria 2030 är en av de viktigaste aktiviteterna för att Region Västerbotten ska nå sitt mål att minska med 60 procent fram till 2030.

I regionstyrelsens verksamhetsplan för 2022 står att det ska tas fram en handlingsplan för hur Region Västerbottens markbundna transporter ska vara fossilfria 2022.

För genomförandet av planen behöver en samverkan ske dels mellan Region Västerbottens förvaltningar, men även med externa aktörer. Kollektivtrafiken och patientresor är områden där extern samverkan är viktig.

Utvecklingen inom området går snabbt både för fordon och drivmedel. Det innebär att det finns behov av en kontinuerlig uppdatering kring omvärlden och utvecklingen i Västerbotten för att hållbara transporter ska uppnås utifrån ett helhetsperspektiv.

I verksamhetsplanen ingår aktiviteter som genomförs inom respektive verksamhets ansvarsområdet utan särskilda beslut, men det finns även en rad aktiviteter som kräver politiska beslut då aktiviteterna kräver resursförstärkning.

Utifrån de ökade kostnaderna för kollektivtrafiken så kommer det med stor sannolikhet att finnas behov av att tillföra resurser för att kollektivtrafiken ska kunna göra en omställning. Kollektivtrafiken spelar en central roll för att kunna uppnå Region Västerbottens övergripande miljömål genom att:

- erbjuda mobilitet för länets medborgare
- möjlighet till hållbara transporter till och från vården
- möjliggöra godsleveranser med låg/ingen miljöpåverkan genom Bussgods
- förse Region Västerbottens medarbetare med såväl tjänsteresor som arbetsresor

Förändringar inom andra verksamheter kan få stor påverkan på behovet av transporter. Det är därför viktigt att behovet av transporter och förändrade transportmönster är en del av underlagen inför verksamhetsförändringar. Ett exempel på detta är utredningen av BB i Lycksele, där påverkan på behovet av transporter pekas på i utredningen.

Den regionala utvecklingsnämndens inställning är positiv till framtagen plan för fossilfria marktransporter 2030.

Storumans kommun har arbetat fram ett förslag till hastighetsplan för Storumans kommun. Region Västerbotten har erbjudits att lämna yttrande över förslaget inför behandling i kommunfullmäktige.

Region Västerbotten har tagit del av förslagen till förändrade hastigheter. De tätorter där anpassade hastigheter föreslås berör i hög utsträckning tätorter belägna efter E12. Detta påverkar negativt restiden med kollektivtrafiken. Utifrån kännedom om att motsvarande översyn av hastigheterna sker i övriga kommuner efter E12, så kommer den sammantagna effekten att vara än mer negativ för kollektivtrafikens tillgänglighet.

Eftersom det redan idag finns viss utmaning att få systemet av kollektivtrafik att vara sammanhållet då det är långa avstånd med tidskritiska tidslägen, så innebär lägre hastigheter ytterligare utmaningar. I förlängningen kan förslaget om lägre hastigheter innebär att ytterligare resurser behöver tillföras systemet eller att vissa uppdrag som idag upprätthålls av långväga regional kollektivtrafik kan behöva utvärderas. Utvärderingen kan utmynna i att de långväga regionala resorna behöver prioriteras före de lokala resorna inom en kommun, vilket skulle kunna innebära ett utökat kommunalt ansvar.

Region Västerbotten ser negativt på förslaget till hastighetsplan då det innebär reducerade hastigheter efter en europaväg och då de negativt påverkar restiderna med kollektivtrafiken.

I Skellefteå kommun pågår en extraordinär samhällsomvandling. I den pågående samhälls-omvandlingen spelar kollektivtrafiken en viktig roll för att omvandlingen sa kunna ske på ett hållbart sätt. Kollektivtrafiken är en viktig del i att förse innevånare och besökare i Skellefteå kommun med ett hållbart sätt att resa. Flexibilitet och snabb anpassningsförmåga är viktig för den fortsatta utvecklingen.

Behov av att utreda utformningen av den allmänna kollektivtrafiken i Skellefteå kommun på medellång och lång sikt har identifierats av såväl Skellefteå kommun som den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Genom en gemensam utredning kan en väl underbyggd väg framåt identifieras som grund till framtida vägval.

Region Västerbotten genom kollektivtrafikmyndigheten såväl som Länstrafiken i Västerbotten AB och Bussgods AB kommer att vara del av utredningen förutom Skellefteå kommun samt Skellefteå Buss AB.

Skriftlig rapporten från Norrtåg innehåller summering av 2022 samt en utblick mot 2023. Vid Norrtågs nästkommande styrelsemöte kommer prognos för 2023 att behandlas av Norrtågs styrelse.

Rapporten från Länstrafiken innehåller summering av 2022 samt en utblick mot 2023. Presidiet i länstrafikens styrelse har identifierat att det önskemål som om övergång från HVO till diesel för den trafik som finansieras av Region Västerbotten är av principiell karaktär och därför föremål för beslut hos Region Västerbotten. Önskemål om att Region Västerbotten även beslutar om målsättningen för kostnadstäckningsgraden.

Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Västerbotten initierade våren 2022 en utredning om priser och produkter. Efter dialog med grannlänen så valde Norrbotten att delta i utredningen tillsammans med Västerbotten. Dialog fördes även med Skellefteå Buss AB, som även önskade delta. För att utredningen skulle vara heltäckande så inkluderades även Norrtåg AB.

Utredningen har en slutrapport uppdelad i tre delrapporter. Utifrån den samlade slutrapporten kommer förslag till åtgärder att arbetas fram.

-----

OBS
Mellan RUN AUs sammanträde och RUN har nya underlag inkommit med smärre justeringar.  Nya bilagorna är lagda som bilagor daterade 2023-02-06.

Dialogmöte med fullmäktigeberedningen Samverkan och regional utveckling som är inbjudna till mötet.

Muntlig information från förvaltningens om arbetet av genomförandet av fullmäktigeuppdragen tilldelades regionala utvecklingsnämnden 2023.

Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott är utsedd som styrgrupp i arbetet, och  arbetsutskottet behandling av ärendet den 2 februari 2023 biläggs.

Verksamheten inom regionala utvecklingsnämnden har följts upp avseende måluppfyllelse för perioden. Den samlade bedömningen är att regionala utvecklingsnämnden bidrar helt till måluppfyllelse för två av regionmålen. För sju av regionmålen bedöms nämndens bidrag uppfyllas delvis.
Utifrån regionmålen har nämnden fastställt 24 delmål för regionala utvecklingsnämnden under 2022. Av dessa bedöms tolv av delmålen helt uppfyllda, elva delmål bedöms delvis uppfyllda, och ett delmål bedöms ej uppfyllt vid årets slut.

Pandemin har påverkat medarbetarna i hög grad med distansarbete, digitala mötesformer och minskat resande. Förvaltningen har haft en fortsatt låg sjukfrånvaro och höga frisktal.

Regionala utvecklingsnämnden uppvisar per 31 december en negativ budgetavvikelse på 22,7 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras av reserveringar för underskott i kollektivtrafikbolagen Länstrafiken i Västerbotten och Norrtåg. Det största underskottet återfinns inom Länstrafiken i Västerbotten där trafikkostnaderna ökat kraftigt som en följd av ökade priser. I övrigt har nämndens verksamheter en god följsamhet till budget.

Nämndens hantering av befarat underskott under året:
Regionala utvecklingsnämnden har i samband med delårsrapport per april beslutat att justera ett antal indikatorer i nämndplan för 2022, samt att uppdra till regionala utvecklingsförvaltningen att bereda ärende till regionfullmäktige om att regionala utvecklingsnämnden inte kommer att hålla lagd budget 2022. Årsprognosen vid denna tidpunkt var -38 mkr.
Förslaget om skrivelse skulle rymma identifiering av möjliga åtgärder samt beskrivning av konsekvenser. Skrivelsen skulle senast behandlas av nämnden i samband med delårsrapport per augusti 2022.

I samband med regionala utvecklingsnämndens behandling av delårsrapport per augusti 2022 tog regionala utvecklingsnämnden även ställning till en skrivelse till regionfullmäktige om befarat underskott och åtgärder för regionala utvecklingsnämnden 2022.
Vid tidpunkt för upprättande av delårsrapport per augusti var årsprognosen -33,4 mkr.
I skrivelsen redovisades åtgärder som redan vidtagits, åtgärder som planeras, samt åtgärder efter 2022. Regionfullmäktige behandlade skrivelsen vid fullmäktiges sammanträde den 29 november 2022.

Som ovan redovisats, uppvisar regionala utvecklingsnämnden per 31 december en budgetavvikelse på -22,7 mkr.

Regionala utvecklingsnämnden har uppdraget av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för Region Västerbotten i de bolag som kan betraktas ha sin hemvist inom nämndens ansvarsområde utifrån det i bolagsordningen fastställda kommunala ändamålet. Uppdraget är infört i reglemente för regionala utvecklingsnämnden.

I bilaga lämnas en redogörelse för hur regionala utvecklingsnämnden utövat ägarrollen under 2022, i enlighet med nämndens reglemente.

Redogörelsen överlämnas till regionstyrelsen då regionstyrelsen har att fullgöra uppdrag att utöva förstärkt uppsiktsplikt över Region Västerbottens nämnder, styrelser, helägda och delägda bolag.

Redogörelsen överlämnas även till regionfullmäktige för information.

Tillsynsrapporten är en uppföljning av nämndens tillsynsplan för interna kontroll. I den redovisas ett antal kontrolltester som genomförts. I tillsynsrapporten redovisas även status för de åtgärder som har beslutats i tillsynsplanen.

Resultaten av kontrolltesterna visar på vissa brister i den interna kontrollen.

Kontrollen av ordning på regionens konstinnehav visade på få brister. Många verk fanns på rätt plats. Verksamheten såg ett behov av att göra en utredning kring konsten då tex många verksamheter gått över till kommuner och att konsten följt med. Regionala utvecklingsförvaltningen vill gärna arbeta med en utredning av konsten och därmed få kontrollpunkten godkänd, men bedömer inte att förvaltningen har resurser för det inom nuvarande budgetram. Förvaltningen föreslår därför att avsluta kontrollpunkten utan åtgärd med motivering att det inte är möjlig att genomföra utifrån nuvarande budgetram.

Det finns fortfarande brister när det gäller hanteringen av betalkort, då rutinen inte alltid följs. I november beslutade regiondirektören om att målsättningen är att betalkort där region Västerbotten är betalningsansvarig ska avslutas senast 1 februari 2023.

Kontroll av ett antal leverantörsfakturor har också genomförts om förvaltningen följer bokföringslagen. Vid kontrollen upptäcktes vissa brister men resultatet var bättre än vid kontrollen som gjordes 2021.

Det finns en oro kring att den nya organisationstillhörigheten för det administrativa stödet kommer innebära att nämnden och dess förvaltning inte kan påverka innehåll och nivå på det stöd som krävs för att fullgöra nämndens uppdrag. Kontrollen visade att ett arbete pågår mellan regional utvecklingsförvaltning och regionstyrelsens förvaltning för att finna formerna för utförande av stödfunktionernas uppdrag. Arbetet har så här långt vad regionala utvecklingsförvaltningen erfar, inte resulterat i särskilda vidtagna åtgärder. Kontrollen föreslås därför avslutas med hänsyn till att det regionövergripande arbetet sannolikt fortsätter i annat format under 2023.

Ett regionövergripande utvecklingsarbete när det gäller påverkansanalys av ägarstyrningen i Region Västerbottens bolag har genomförts under året. Syftet med har varit att klargöra mål och syfte med Region Västerbottens ägarstyrning. Förtydligande av ansvar, roller och organisering på tjänstepersonnivå mellan förvaltningarna återstår. Då detta sannolikt omhändertas inom ramen för den handlingsplan som ska färdigställas, föreslås denna kontroll avslutas då detta är något som regionala utvecklingsnämnden och dess förvaltning inte fullt ut råder över.

Kontrollen om tjänsteköp förhandlats enligt MBL §38 i regionala utvecklingsnämnden har inte varit aktuell för kontroll då själva ansvaret för förhandlingen legat på basenhet Inköp Västerbotten.

Regionala utvecklingsnämnden fastställer varje år en tillsynsplan för intern kontroll. Förslaget till tillsynsplan är framtaget i samarbete med medarbetare och chefer i regionala utvecklingsförvaltningen. I den görs en riskbedömning om hur stor risken är att något ska bli fel i verksamheten, samt en beskrivning på hur kontrollen ska genomföras.

-------

OBS
Förvaltningen har , efter arbetsutskottets beredning av ärendet, lämnat in en reviderad förslag till Tillsynsplan 2023 daterat 230206. Ett av kontrollmomenten har visat sig blir svår att följa upp med ursprunglig skrivelse. Förslag till ny skrivelse återfinns i den reviderad förslaget. 

Muntlig information lämnas till regionala utvecklingsnämnden om arbetet med uppdatering av riktlinjer för investeringar i Region Västerbotten. Beslut fattas sedan av regionstyrelsen.

Statens kulturråd beslutade vid sitt styrelsesammanträde den 26 januari 2023 att bevilja Region Västerbotten statsbidrag om totalt 87 311 000 kr att fördelas i enlighet med förordningen 2010:2012 om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet.

Region Västerbotten beviljas förstärkning för pris-och löneomräkning för “anslag 1:6” med 1,14 procent inför 2023. Regionens verksamhetsbidrag förstärks med 985 000 kr. Anslagets syfte är att långsiktigt stödja kulturverksamheter som omfattas av förordningens kriterier och regionens prioriteringar.

Med beaktande av pandemin och inflationens effekter på verksamheterna så beräknas uppräkningen efter samma procentsats för alla ingående verksamheter.

Norrlands nätverk för musikteater och Dans (NMD) som samägs av de fyra nordliga länen genom ett kommunalförbund får också ta del av uppräkning. Kulturrådet har tidigare fördelat medel till kommunalförbundets säte som är Umeå och Region Västerbotten men ändrar nu förfarandet genom att fördela en fjärdedel var till de fyra regionerna som ingår i kommunalförbundet NMD. Region Västerbottens totala stöd minskar därmed med 9 000 000 kr, jämfört med föregående år. Beloppet fastställs i samråd med övriga regioner inom kommunalförbundet NMD.

Föreslagen fördelning bidrar till att förbättra möjligheter för regionens medborgare att ta del av regional kultur, oavsett bostadsort.

Uppföljning görs årligen av de regionala kulturverksamheternas aktiviteter, besökare och närvaro i regionen. Detta sker genom det nationella rapporteringsverktyget Kulturdatabasen. Uppföljning görs också° via Regionala utvecklingsnämnden verksamhetsplan.

Regeringen anvisar Region Västerbotten ett anslag på 123 402 000 kronor för år 2023. Medlen disponeras av Tillväxtverket för utbetalningar med anledning av ekonomiska åtaganden gjorda 2022 och tidigare år samt utbetalningar med anledning av beslut 2023 som utbetalas 2023. Medlen ska användas i enlighet med nationella förordningar och respektive strukturfondsprogram.

Anslag 1:1, Regionala utvecklingsåtgärder, kan användas för 4 olika ändamål;
1. Regionala företagsstöd
2. Stöd till kommersiell service
3. Projektverksamhet
4. Uppföljning och utvärdering

2022 fördelades ett beslutsutrymme på 132 miljoner kronor för nya beslut, varav 44 miljoner kronor till företagsstöd, 6 miljoner kronor till kommersiell service och 80 miljoner till projektmedel,
2 miljoner till uppföljning och utvärdering.

Projektet syftar till att på kort sikt stärka Västerbottens industris små- och medelstor företags förutsättningar för att nyttja digitaliseringen för en grön och hållbar utveckling. Med en innovativ digitalisering vill projektet se att man kan tänka nytt, gå utanför gränserna, hitta spännande lösningar från andra branscher eller sammanhang och lyfta sin egen verksamhet med nya digitala lösningar

Projektet vill höja kunskapsnivån om digitalisering och digitaliseringens möjligheter genom ett innovativt tänkande för att nå en grön omställning. Detta kan göras genom information, workshops och seminarier men också genom praktiska verktyg som att utveckla digitala strategier där hållbarhet och inkludering är en naturlig del. Projektet kommer även arbeta med att skapa samverkansforum mellan industrin, forskning och offentlig sektor för kunskaps- och erfarenhetsutbyten.

På lång sikt kommer projektets insatser att leda till att industriföretagen har tagit ett stort kliv framåt i sin digitala utveckling som bidrar till en hållbar, jämställd och inkluderande industri. Företagens tillväxt-konkurrens- och attraktionskraft har stärkts, vilket gynnar både Västerbotten och dess invånare.

Projektets huvudsakliga problemområde är att arbetsgivare saknar kunskap om hur de attraherar kompetens och arbetssökande saknar kunskap om vad som efterfrågas. Det finns heller inget sammanhållande system för långsiktig, hållbar kompetensförsörjning i Västerbotten. Orsakerna till problemet är att det saknas matchning mellan arbetsgivare och blivande arbetstagare, att arbetsgivarna behöver stärka sin hållbarhetsprofil och öka sin attraktionskraft samt att det saknas samhandling mellan aktörer som arbetar med kompetensförsörjningsfrågor i Västerbotten. Projektet har identifierat följande utmaningar som projektet bidrar till att lösa.

KOMPETENSATTRAKTION: För att säkerställa att individer, som slutför gymnasiet, SFI och Vux, matchar arbetslivets behov, behövs systematiskt och strukturell samverkan mellan arbetsliv-utbildningsväsende. Företag lider ofta brist på tid, resurser och kunskap i att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning. Företag har svårt att rekrytera icke-könsstereotypiskt samt personer med annan etnisk bakgrund än deras egen norm.

SAMVERKAN mellan aktörer och nätverk med fokus på kompetensattraktion är nödvändig för bättre och snabbare effekt. Utbyte över organisationsgränser, utveckling av strategiska, långsiktiga modeller för samhandlande i kompetensförsörjningsarbetet, ett Kompetensråd som angriper frågan från olika håll med mål att attrahera rätt medarbetare samt behålla och stärka dem vi har. Samverkan på regional-, nationell- men även nordisk nivå.

LÄRLING - Attraktion och koordination till utbildningsformen behöver utvecklas. Utbildningsanordnare behöver nätverka, skapa samverkansmodeller och utbyta kunskap. Det är snabbaste vägen till arbetslivet och eleven kommer ut på arbetsplatsen från år 1. Lärling bör också utvecklas för SFI- och Vux studerande som kommer ut i arbetslivet väsentligt snabbare då.

ATTITYDER om HÅLLBARHET: gymnasieval och syn på könssegregerade branscher är en komplex utmaning. Ungdomar upplever att en hållbar livsstil gäller ekonomiskt starka och de i större städer. Attitydförändring och intresse för hållbarhet och gröna näringar kan åstadkommas genom kompetenshöjande insatser hos arbetsgivarna gällande arbetsgivarvarumärke, medarbetarresan samt mellan blivande arbetstagare och

arbetsgivare. Mindre kommuner har svårigheter att locka unga till högskoleförberedande utbildningar medan det motsatta gäller i Umeå/Skellefteå. Vi ser en starkt könssegregerad arbetsmarknad. Stora pensionsavgångar inom vård/industri ger möjlighet att justera detta genom intresseskapande aktiviteter i båda elevgrupperna, i samarbete med arbetsgivare, universitet och SYV.

ATTITYDER hos ARBETSGIVARE: De behöver stärka sin kunskap om hur de attraherar rätt arbetskraft och behåller de dom redan har. Forum för samverkan, kunskap om hur de utvecklar sitt varumärke genom hållbarhets- och jämställdhetsarbete, erfarenhetsutbyte i och utanför branschen samt tillfällen att möta framtida arbetstagare.

Målet med projektet är att främja sysselsättning och företagande i Västerbottens län genom riktade insatser i form av direkta företagsstöd till små eller medelstora företag och aktiviteterna består av att medfinansiera tillväxtskapande materiella och immateriella investeringar. Projektet förväntas bidra till att företagen ökar sin omsättning och lönsamhet, skapar fler arbetstillfällen för kvinnor och män, utvecklar nya innovationer och bemöts likvärdigt oavsett bransch, företagsledares kön, ålder eller bakgrund.

Hållbarhet genomsyrar ramprojektet

Aktuellt ramprojekt skapar vi tack vare den utlysning som Tillväxtverket skapat där vi kan söka omfattande extra medel utöver vårt tyvärr relativt resursbristfälliga nationella regeringsanslag till att använda för utvecklingsinsatser i form av tillväxtinvesteringar som planeras i företag i vårt län. Eftersom även Region Västerbotten har en utlysning ute där vi kan söka och förhoppningsvis beviljas medfinansiering till våra administrativa kostnader att arbeta med ramprojektet så tänker vi följa såväl Tillväxtverkets som Region Västerbottens önskemål om inriktning på projektet. Vi har därför tagit del av Agenda för regional finansiering och Västerbottens regionala utvecklingsstrategi (RUS) för att på bästa sätt anpassa projektets inriktning mot behoven som föreligger i länet. Hållbar utveckling genomsyrar genomförandet av RUS och därmed även den regionala finansieringen och därför gör vi i ramprojektet ansträngningar för att uppnå det. Vi avser nå ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet genom projektets treåriga livslängd. I planeringen av projektet har vi tagit fram bakgrundsdata för senaste två årens (2020 och 2021) beviljade och genomförda investeringar i företag och har då konstaterat att företag med en kvinna i ledningen endast utgör 28 % av antalet beviljade företagsstöd och endast 15,7 % av beviljade pengar. För utomnordiska företagsledare är motsvarande siffror endast 4,3 % av antalet beviljade företag och endast 3 % av beviljade pengar. Genom ramprojektet avser vi därför att genomföra en särskild satsning för att nå ut till underrepresenterade grupper för våra företagsstöd, vilket således består av kvinnors företag och utomnordiska företagare.

Hållbar konsumtion och produktion kommer också att adresseras i projektet. Främst i en fördjupad insats som syftar till att stödja företag som kan och har förutsättningar för att förbättra sitt energianvändande. Vi ska undersöka möjligheten till konkret samarbete med

en eller ett par aktörer som driver projekt där de erbjuder hjälp kring analys/energikartläggning och insatser för effektivare energianvändande. Vår plan här är att införa en ny stödtyp som kan förse företag med incitament att minska sin energiförbrukning.

Projektet planerar även att koppla samman aktörer i regionen för ökat samarbete. Förutom nämnd insats inom energianvändande hos företag kommer projektet att samarbeta med ALMI Nord där det kan komma att företag som beviljas större stöd och där vi ser att behov av att de behöver jobba mer med hållbarhet hänvisas konkret till ALMI för rådgivning i deras program som i dag går under namnet "framtidsgeneratorn". Resultaten av dessa partnerskap bör ge effekt avseende att uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentlig-privata partnerskap.

Genom en sammanhållen och funktion, "one-stop-shop", för forsknings- och vårdnära stöd mellan stora offentliga aktörer underlättas innovationsmöjligheterna för såväl forskare, som offentligt anställda och SME-företag att tillvarata kunskapstillgångar och utveckla idéer till nyttiggjorda produkter och tjänster som bidrar till en hållbar hälso- och sjukvård och omsorg för ett bättre samhälle för våra innevånare.

Ansökan avser ett överbryggningsprojekt mellan projektavslut av pågående projekt och när ett eventuellt projekt inom regionalfonden Övre Norrland sannolikt skulle kunna starta.

99,4 procent av alla svenska AB har mindre än 50 anst. och står för fyra av fem jobb skapade under de senaste 30 åren. Majoriteten är ägarledda (ägaren både styr och arbetar i företaget). 4 av 10 företagsledare är 55 år eller äldre. 47 000 aktiebolag, med totalt 310 000 anställda står inför ett ägarskifte i närtid. För såväl lokalsamhället, regionen och företagens anställda som för den svenska välfärden är det av yttersta vikt att säkerställa dessa företags fortlevnad genom ett Hållbart Ägar-, generationsskifte. Ägarskiften anges vara en svår process enligt Företagarna.

Projektet avser skapa en lättillgänglig och realistiskt genomförbar ägarskiftesprocess för små,- och microföretag samt kooperativa företag vars ägare har begränsade resurser i såväl tid som kapital och kunskap gällande genomförandet av en ägarskiftesprocess. 45 företag genomgår denna process, 10 av dessa genomför ett ägarskifte.

En stödstruktur på systemnivå för ägarskiften/medarbetarövertaganden har efter projektperioden etablerats.

Landsbygder (globalt och i norra Finland och Sverige) har i decennier kämpat med utvecklingen av säkra och pålitliga uppkopplingstjänster för alla invånare och besökare. På senare tid har den ökande klyftan mellan städer och landsbygd fått ökad uppmärksamhet. FN:s globala hållbarhetsmål är avgörande, men också det pågående kriget i Europa har visat på behovet av robust, säker trådlös infrastruktur, tillgänglig för alla. Att skapa motståndskraft i norra Sverige och Finland utgör därför ett starkt gemensamt intresse för de två regionerna.

Detta projekt tar upp utmaningen med samhällelig motståndskraft på landsbygden. Robusthet och säkerhet för morgondagens 6G-nätverk, moln och IoT-tjänster måste garanteras och den allmänna tillgängligheten till bredbandsuppkoppling och internettjänster på landsbygden i vår region måste förbättras. Projektets huvudmål är att utveckla, demonstrera och sprida ny teknik som kommer att förbättra den samhälleliga motståndskraften hos framtida 6G-nät i Aurora-området.

Projektet kommer att ta itu med dessa utmaningar genom att (1) utveckla ny teknik för 6G-mobilnät som är tillgänglig för införande i 6G-standarden senast 2025 (2) utnyttja och kombinera den ömsesidiga expertis om mobilnät, IoT, digitalisering med LAPINAMK samt universiteten i Luleå och Uleåborg, och (3) involvera respektive industrinätverk på båda sidor om gränsen.

Huvudsakliga aktiviteter:

Trådlösa nyckelteknologier för glesbygder, Samhälleliga behov och innovationer, Demonstrationer och mätningar

SMF har idag en utmaning att nå effekterna av de digitala hjälpmedel som finns. De behöver stöd i att verkligen öka produktivitet och effektivitet med hjälp av digitalisering.

Projektet fokuserar på små och medelstora företag i Norrbotten och Västerbotten och vill med ett nära arbetssätt stötta företagen där de står idag men samtidigt även ge inspiration och insikt för utveckling inom digitalisering. Projektet ämnar stötta en ökad konkurrenskraft för deltagande företag och samtidigt stötta dem att bidra till de globala målsättningarna med fokus på mål 9, 11 och 12.

Det offentliga Sverige går mot en samordning av säker strukturerad informationsöverföring via en nationell digital infrastruktur enligt EU-kommissionens vision för EU:s digitala omställning. Länets kommuner behöver stöd för att utveckla sin kapacitet och förmåga att möta nya krav och skapa bättre förutsättningar för digitalisering. Projektet Digitala Västerbotten 2.0 ska genom samverkan lyfta kompetens, samordna resurser och styrning för de grundläggande förutsättningarna inom informationshantering, informationssäkerhet, IT-infrastruktur och förändringsledning.

Huvudsakliga aktiviteter:

• Regional samverkan
• IT-arkitektur
• Kompetens/förändringsledning

OBS - återtagen ansökan - ärendet föreslås att lyftas ur dagordningen.

Projektet ämnar minska energianvändningen i kommunala fastighetsbestånd genom ökad förståelse om hur energin används. Olika datamängder inkluderas och analyseras, där vi använder maskinlärande algoritmer/metoder för att skapa fastigheters energiprofiler. Exempel på data är historisk energianvändning, konstruktionsdata gällande fastighet, verksamhetsområde (dvs hur byggnaden används och när), väderdata, realtidsdata från byggnadsautomationssystemen. Utifrån den ökade förståelsen kommer vi att uppskatta framtida energianvändning och identifiera om avvikelse uppstår, exempelvis att fastighet använder mer energi än tidigare (ex. på grund av fel i fläktsystem). Vi kommer också att upptäcka om liknande fastigheter skiljer sig åt i energianvändning och då vidta åtgärder. Ett system som visualiserar energianvändningen kommer att utvecklas. Skellefteå och Piteå kommuns fastigheter ingår i projektet, resultaten kommer inom projektet spridas till övriga kommuner i Norr och Västerbotten.

Projektet Förstudie Regional IoT genomför förstudien för att ta fram kravspecifikationer baserade på relevanta standards för tekniska och administrativa lösningar för mindre kommuner som i samverkan kan bygga upp sensornätverk i form av LoRaWAN:s och administrera dessa. Denna samverkan möjliggör lån av personella resurser och gemensamma IoT-upphandlingar.

Tidigare erfarenheter visar att kommersiella krafter sällan är intresserade av mindre orter. Kommunen måste ta lead och för att vara ekonomiskt och personellt effektiva måste mindre kommunerna samordna sig. Då mindre kommuner/samhällen får tillgång till IoT-infrastruktur möjliggörs skapande och användande av datadrivna innovationer vars användning bidrar till hållbara samhällen även i mindre kommuner.

Det behovsområde som adresseras är snabbare klimatomställning och kopplar till det prioriterade Agenda 2030-målet Hållbara städer och samhällen. Det hållbara samhället är till stor del datadrivet. Data måste därför finnas och tillåtas påverka beslut hos både individer och organisationer/företag samt möjliggöra hållbar effektivisering via automation och optimering av transporter, ronderingar mm.

Det som är nytt med projektet är samverkansdimensionen. Det som är möjligt för en större kommun att genomföra på egen hand är mycket svårt eller omöjligt för en mindre kommun av personella och/eller ekonomiska skäl. Genom att skapa förutsättningar för teknisk och organisatorisk samverkan kring IoT skapas ett exempel på hur även mindre kommuner kan samverka kring IoT och på så vis hantera data som bidrar skapandet av ett hållbart samhälle.

Huvudsakliga aktiviteter: Kompetenshöjning/behovsinventering, kompetenshöjning kring IoT standards

SMArt Livskraftig Landsbygd (SMALL) vill skapa attraktiv, livskraftig och hållbar landsbygd. Digitalisering i landsbygd är viktigt då det stärker utvecklingen av infrastruktur, attraktivt boende, butiksutveckling, service och innovation samt minskar behovet av transporter.

Projektet bygger på och utvidgar Digiby-projektet (Digitala tjänster i byar, www.digiby.se) där vi har testat ett antal piloter med redan tillgänglig digital teknik. Dessa piloter har avsevärt förbättrat situationen i de byar där de genomförts, för byn, för människorna och för miljön. Det har inkommit önskemål från en rad aktörer om ett liknande projekt i Västerbotten och det finns ett stort behov av att vidareutveckla verksamheten i Norrbotten. I SMALL-projektet avser därför vi att utöka det geografiska området genom att, utöver Norrbotten, även involvera Västerbotten, testa och vidareutveckla RuraLL (en metod för att driva digitalisering i landsbygd) samt att fokusera på forskning om samarbete för ökad digitalisering i landsbygd.

Projekten kommer att ge det mindre samhällets perspektiv på hur man kan använda digitalisering och hur man kan arbeta med hela det smarta samhället, inte enbart den smarta staden. Vi kommer att bidra till att utveckla både framtidens samhälle och framtidens företagande. Vi kommer att samla forskare och företag i samverkanspiloter, hitta nya sätt att samarbeta och samverka, på sätt som gynnar alla parter. Projektet kommer att inspirera företagare till nya affärsidéer tack vare att de kan se de digitala möjligheterna och fördelarna med samverkan.

Projektet kommer att drivas iterativt, och adressera fyra faser (utforska, skapa, testa och utvärdera) i varje pilot för att identifiera samverkansformer och -modeller, med syfte att med varje iteration stärka varje pilot. Alla piloter sker i nära samverkan och dialog med inblandade aktörer och intressenter och bygger på deras behov, önskemål och idéer. I vårt tidigare projekt, DigiBy, har vi redan i samverkan med berörda aktörer, identifierat lämpliga samverkanspiloter. Dessa piloter har alltså identifierats och valts av byar/kommuner. De samverkanspiloter som kommer att starta initialt i SMALL är:

1) Digital hubb
2) Digital galleria
3) Mobil arbetsplats
4) Servicebuss

Baserat på de behov som olika aktörer i landsbygd ger uttryck för identifieras fler samverkanspiloter under projektets gång. Vi siktar på minst sex samverkanspiloter.

Projektet kommer att skapa samverkansmiljöer för utveckling och innovation inom smarta samhällen som kommer att ligga i skärningspunkten mellan akademi, SMF, industrin, offentlig sektor och civilsamhället för att hitta digitala lösningar som är anpassade för landsbygden. Vi kommer exempelvis att samskapa digital galleria (säljplats) för produkter, där resurser delas och mikroföretagen får en mötesplats där de enkelt träffar olika företagare från olika branscher. Små företag kan samnyttja olika digitala tjänster och på så sätt samverka och stärka sitt eget företag och få ekonomiska vinster.

Vi ser samverkan kring digitaliseringen som en viktig faktor för att öka tillväxt, konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygd, samtidigt som det minskar behovet av transporter och därmed bidra till klimatmålen och påskynda omställningen till en grönare och mer konkurrenskraftig landsbygd i övre Norrland. Projektet kommer att förbättra forsknings- och innovationskapaciteten rörande smartare nyttjande av digitaliseringen. Samverkanspiloterna kommer att, genom öppen innovation, uppmuntra nya affärs- och organisationsmodeller för att tillgodogöra potentialen i digitaliseringen, stimulera utvecklingen och användningen av digital teknik, skapa mötesplatser, öka användandet av digital teknik och driva fram innovation när det gäller tillhandahållande av service.

Train to Västerbotten är ett projekt som drivs av Region Västerbotten tillsammans med Skellefteå Kommun. Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för små och medelstora företag att lokalt och regionalt hantera utmaningen med kompetensförsörjningen. Projektet ska ge stödja små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin och besöksnäringen att kompetensutveckla för att bli bättre på att rekrytera, öka mottagarkapaciteten och introducera nya medarbetare från den europeiska arbetsmarknaden.

Genomförandet sker i form av analyser av deltagande företag, ökad kontakt med Arbetsförmedlingen EURES, mottagarkapacitet hos kommunen och arbetsgivaren och kompetensutveckling av personal.

Projektet TRUE - tillsammans för regional utveckling, bygger vidare på gjorda lärdomar från tidigare satsningar och tar sin utgångspunkt i regionens intentioner, perspektiv och prioriteringar såsom de uttrycks i den regionala utvecklingsstrategin. Övergripande mål är att Västerbotten ska vara föregångare i omställning.

Insatser kommer att genomföras inom fyra områden:

• Samla lokala och regionala aktörer till samverkan och samhandling
• Utveckla påverkansarbetet och vidga det geografiskt
• Positionera Västerbotten
• Utveckla det västerbottniska platsfrämjandet

Agenda för hållbar regional finansiering behöver ändras på grund av förordningsändringar på nationell nivå samt ändringar i företagsstöds erbjudanden. Ändringar i företagsstöd beror på anpassningar till behoven av olika stöd samt justering av detaljeringsnivån av information. Då detaljer, belopp och andelar, kan behöva ändras på kort varsel kan dessa specificeras exempelvis på hemsidan där mer detaljerad information finns.

De förordningsstyrda förändringarna beror på ändringar i förordning (2003:596) om bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken samt nya förordningar; Förordning (2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar och Förordning (SFS 2022:1468) om statligt stöd för att regionalt främja företag som ersätter förordningarna som ersätter förordningarna Förordning (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag och Förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar.

Se bilaga med föreslagna ändringar.

Enligt dataskyddsförordningen är varje nämnd inom Region Västerbotten ansvarig för att verksamheten följer dataskyddslagstiftningen. Det innebär att nämnder behöver informera sig, styra och följa upp sin verksamhet avseende behandlingen av personuppgifter. Varje nämnd har utsett ett Dataskyddsombud (”DSO”). DSO:n har till uppgift att övervaka verksamhetens integritets- och dataskyddsregelefterlevnad samt att ge rekommendationer och rapportera direkt till högsta förvaltningsnivå.

I enlighet med artikel 38.3 i dataskyddsförordningen ska DSO rapportera om dataskyddsarbetet till den personuppgiftsansvariges högsta förvaltningsnivå, vilket sker i form av en årsrapport.

Revisorerna har under 2022 genomfört granskning av dataskyddsarbetet och utöver detta har DSO tagit fram en plan för årliga kontroller i syfte att göra återkommande genomlysningar av Regionens dataskyddsarbete. För året 2022 har DSO fokuserat på att följa upp tidigare genomförda granskningar.

Regionala utvecklingsnämnden har enbart 3 st. registrerade förteckningar i det av Regionen utsedda verktyg för registerförteckningar vilket innebär att ett stickprov ej har varit möjligt. Rekommendationen till nämnden är att skyndsamt registerförteckna alla personuppgiftsbehandlingar i verktyget.

Under 2022 har det för Regionala utvecklingsnämndens område inte registrerats några personuppgiftsincidenter i Platina. Det kan vara ett tecken på att rutinerna eller kunskapen om rapportering av personuppgiftsincidenter är bristfälliga. DSO rekommenderar nämnden att informera all personal om vad en personuppgiftsincident är och skyldigheten att rapportera incidenter samt att dokumentera de incidenter som inträffar.

En kontrollplan avseende GDPR från dataskyddsombudet för verksamhetsåret 2023 har tagits fram. Planen beskriver ett antal kontrollpunkter som ska genomföras under året. Dessa kontrollpunkter är:

1. Styrdokument för dataskyddsarbetet
2. Tekniska och organisatoriska åtgärder för personuppgiftsbehandlingar
3. Personuppgiftsincidenter
4. Personuppgiftbiträdesavtal
5. Registerförteckning
6. Konsekvensbedömning/samråd
7. Hantering av registrerades rättigheter
8. Kunskapsnivån i verksamheten

Utöver dessa kommer de som framkommit i tidigare granskningar att följas upp.

All beslutanderätt i Region Västerbotten utgår från regionfullmäktige. Regionfullmäktige kan i sitt arbete besluta att upprätta och delegera ansvar till nämnder i en fördelning som fullmäktige bedömer lämplig och i enlighet med lagar och andra författningar. Frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för regionen kan fullmäktige inte delegera, detta framgår i kommunallagen (KL 2017:725) kap. 5 § 1.

Nämnderna kan i sin tur delegera beslutanderätt inom sitt ansvarsområde till nämndens presidium, ett utskott, en ledamot, en ersättare enligt KL kap. 6 § 37 eller en anställd enligt KL kap. 7 §§ 5-8. Liksom fullmäktige finns det frågor som nämnden inte kan delegera till andra, dessa framgår i KL kap. 6 § 38. Om nämnden delegerar beslutanderätt till nämndens förvaltningschef kan nämnden besluta att förvaltningschefen får delegera rätten vidare till annan anställd inom regionen.

För att fördela beslutanderätt upprättar nämnden en delegationsordning där typ av beslut och delegat ska framgå. All delegerad beslutanderätt ska framgå i delegationsordningen samt möjligheten åt förvaltningschef att vidaredelegera rätt att fatta beslut.

Beslutanderätt enligt delegationsordningen gäller från det att nämnden beslutar anta ordningen och alla beslut fattade på delegation ska återrapporteras till nämnden efter det att beslut fattats. Nämnden kan inte återkalla beslut fattade på delegation, nämnden kan däremot återta beslutanderätt om den bedömer att det är nödvändigt.

Arbetsuppgifter som utförs till följd av exempelvis reglementen, riktlinjer, policys eller andra beslut i nämnden och som präglas av att det saknas självständigt beslutsutrymme betraktas som verkställighet och är inte att anse som fattade beslut. Dessa behöver inte framgå i delegationsordningen och behöver inte återrapporteras till nämnden.

En översyn av Dokumenthanteringsplan Regionala utvecklingsnämnden har genomförts under 2022 inför ny mandatperiod och i samband med ny organisation med samordnad administration från och med 2022. Handlingar rörande HR och personaladministration, Ekonomi och Upphandling samt flertalet IT-stöd hanteras därigenom inom regionstyrelsens ansvarsområde.

”Dokumenthanteringsplan Regionala utvecklingsnämnden” beskriver hur regionala utvecklingsnämnden ska förvara och gallra handlingar som upprättas inom eller inkommer nämnden och dess förvaltning. Med handling avses material eller dokumentation i digitalt format, papper, ljudfil eller bildfil.

Dokumenthanteringsplanen regleras i enlighet med arkivlagen, arkivreglementet för Region Västerbotten samt gallringsråd utgivna av Sveriges kommuner och Regioner (SKR) och Riksarkivet. Ytterst är det nämnden som bär ansvaret för myndighetens verksamhet och de allmänna handlingarna som hanteras där.

Varje myndighet ansvarar för att dess arkiv vårdas enligt arkivlagen och på det sätt som framgår av regionens arkivreglemente. Regionstyrelsen är arkivmyndighet för regionala utvecklingsnämnden.

Den nya dokumenthanteringsplanen för Regionala utvecklingsnämnden har förankrats med områdesansvariga vid regionstyrelsens förvaltning.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde riktlinjerna för ärendeberedning innan sommaren 2022. Men i och med att regionfullmäktige beslutade att ändra den politiska organisationen från 2023 så behöver riktlinjerna revideras.

Inom Region Västerbotten uppstår dagligen nya ärenden som regionens olika förvaltningar fördelar, behandlar och tar beslut i. Regionen ska utreda alla ärenden i den utsträckning som dess beskaffenhet kräver, beslut som fattas i ärenden inom regionen ska vara väl underbyggda.

En riktlinje för ärendeberedning syftar till att möjliggöra god och enhetlig hantering av nämndens ärenden. Målet med riktlinjen är att säkerställa att varje beslut som fattas inom organisationen grundar sig i organisationens samlade kunskap och objektiva bedömning.

Riktlinjen tydliggör hur ärenden ska hanteras inför beslut, från det att de uppstår, bereds, beslutas om och verkställs. Riktlinjen visar bland annat på uppdelningen mellan förvaltningens och politikens beredningsarbete, fördelningen av ansvar hos nämnden och förvaltning samt skillnaden mellan beslutsfattande och verkställighet.

Regionala utvecklingsnämndens riktlinje för ärendeberedning riktar sig mot förtroendevalda i regionala utvecklingsnämnden, dess utskott och nämndberedning samt regionala utvecklingsförvaltningens tjänstepersoner.

För förvaltningens tjänstepersoner kommer riktlinjerna att utökats och formaliserats i en rutin för ärendeberedningsprocessen.

I ärendet begär Hans-Inge Smetana, gruppledare (KD) svar på ett antal frågor rörande om civilsamhällets verksamma folkhögskolor i länet diskrimineras i ekonomiskt hänseende i jämförelse med regionens egna folkhögskolor. I svaret redogörs för de omständigheter och förutsättningar som ligger bakom dagens modell för fördelning av medel och ambitionen att utöka anslaget.

Remissen - Förslag till EU-förordning om utsläpp av luftföroreningar från vägfordon och batteriers hållbarhet (Euro 7) har inkommit till Region Västerbotten

Förslaget till förordning handlar om begränsning av utsläpp av hälsoskadliga ämnen från personbilar, lätta lastbilar, bussar och lastbilar och krav på hållbarhet på batterier med fokus på funktionstid för batterierna. Förslagen föreslås gälla från 2025. Svaret ska vara inlämnat den 6 mars.

Förvaltningen har inte egen kompetens att bedöma EU-kommissionens förslag och har därför kontaktat Northvolt beträffande de förslagna kraven på batteriers hållbarhet. Northvolt har svarat att förslagen inte berör deras verksamhet. På sammanträden med RUN AU föreslogs att kontakt tas EU-parlamentariker i frågan. Inget svar på kontaktförsöket har kommit.

Regional utveckling arbetar med att ta fram ett projekt som ska skapa förutsättningar för ett sammanhållet ledarskap och genomförande av den regionala livsmedelsstrategin på regional nivå. På lokal nivå ska projektet arbeta med näringslivsutveckling inom livsmedelssektorn. Arbetet på lokal och regional nivå ska skapa kraft och synergi och bidra till genomförandet av den regionala livsmedelsstrategin. Beträffande bemanning är den preliminära huvudidén att projektet ska finansiera tre personer som kan arbeta praktiskt i kommunerna och en person på Region Västerbotten. Ambitionen är att söka regionala utvecklingsmedel och även gå in med kommunala medel samt eventuellt arbetstid.

Process

Höst 2022: En diskussion har påbörjats med Umeå och Skellefteå kommuners näringslivskontor där det finns ett stort intresse för projektet och även att gå in med egna medel i projektet.

13 januari:  Projektidén har diskuterats på kommunchefsforum. Även kommunchefsgruppen visade intresse för projektet och gjorde konstruktiva inspel

23 januari:  R10:s näringslivschefer sammanträdde och utsåg näringslivschef Ulrika Olsson i Vilhelmina som kontaktperson och representant för inlandskommunerna

27 januari:  PKD sammanträder för information och inspel

2 feb  Ev kort information på RUN AU

14 februari Näringslivskontoren kallas av Region Västerbotten till ett nätverksmöte där bland annat denna projektidé s har nätverksmöte den 14 februari och tanken är då att ha lite mer tydliga förslag att lägga fram

16 feb  Information på RUN

feb-mars  Arbete med ansökan tillsammans med kontaktpersoner för Umeå, Skellefteå och en eller två representanter för inlandskommunerna

21 mars  Sista ansökningsdag
 

Region Västerbottens strategi för jämställdhet och jämlikhet löpte ut den sista december 2022. Som en följd av detta planeras nu för framtagandet av en ny strategi med föreslagen tidsperiod 2023-2027. Strategin ska omfatta regionens samtliga förvaltningar.

Fastställande av strategin föreslås ske under hösten 2023. Regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden bereder då ärendet som sedan fastställs i regionstyrelsen.

Målet och uppdraget är att ta fram en energiagenda för Regionala utvecklingsförvaltningen (RUF) med målsättning att den skall vara klar och beslutad kvartal 3 2023. Syftet är en agenda som tydligt talar om hur RUF skall jobba med Västerbottens framtida energiförsörjning och användande.

Arbetet kommer ske i samverkan med Västerbottens kommuner och med stöd från de energibolag som är verksamma i länet samt med andra organisationer som besitter djup kunskap i ämnet.

Den planerade processen ser ut som följande:

Information om framtagandesprocess:
• PB 9 jan avstämning
• KCF 13 jan
• PKB 27 jan
• Samråd 3 feb
• RUN AU 2 feb
• RUN 16 feb

Beslutsprocess för agendan:
• KCF 30 aug
• PKD AU 23 aug
• PKD 31 aug
• Samråd 14 sept
• RUN AU 13 sept
• RUN 28 sept

Information om pågående arbete med smart specialisering kommer att delges nämnden muntligt. Beslut i ärendet kommer att ske senare i vår.

Information om arbetet med återrapportering enligt villkorsbeslut, inklusive lägesrapport för genomförandet av Agenda för strategiskt lärande delges nämnden muntligt. Beslut i ärendet kommer att ske senare i vår.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 11 januari 2023 § 6 om nämndens deltagande i olika mötesplatser. Vid arbetsutskottets sammanträde den 2 februari lyftes en övrig fråga (§ 34) om att revidera det beslut som berör nämndens deltagande i Västerbotten på Grand Hôtel. Detta för att fler partier ska få möjlighet att delta. Förslaget är då att öka antalet ledamöter som deltar vid Västerbotten på Grand Hôtel, förutom nämndens presidium, från 5 ledamöter till 7 ledamöter som årligen roterar. Region Västerbotten står för kostnaden för resa och logi.

- Valärenden mandatperioden 2023-2026

Inför mandatperioden 2023-2026 har de politiska partierna inkommit med nomineringar till de val som regionens nämnder ska förrätta. De flesta valen förrättades i regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 11 januari 2023. Några poster lämnades vakanta för val i nämnden den
16 februari.

Entledigande
Lars Lilja (S) Umeå, har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ordförande i Samråd för samverkan inom regional utveckling. Nominering för fyllnadsval är Richard Carstedt (S) och återfinns i nomineringsunderlaget.

Nomineringsunderlag för valärenden mandatperioden 2023-2026 är sammanställt i bilaga.

- Nominering av ledamot till Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland 2021-2027.

Ledamöter till Strukturfondspartnerskapet har nominerats av Regionala utvecklingsnämnden genom ordförandebeslut 2022-12-29. Vid det tillfället lämnades en post vakant för nominering i regionala utvecklingsnämnden den 16 februari 2023 i stället.

Till Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland 2021-2027 har vänsterpartiet inkommit med förslag att Åsa Össbo (V), Dikanäs nomineras.

Muntlig information lämnas till regionala utvecklingsförvaltningen från regionala utvecklingsdirektören Anna Pettersson om aktuella händelser/arbeten från förvaltningen.

Regionala utvecklingsnämnden informeras här om protokoll från arbetsutskottet, kulturberedningen, primärkommunala delegationen och samrådet för samverkan inom regional utveckling.

------

OBS

Ärendet kommer att uppdateras så fort protokollet från Samrådet för samverkan inom regional utveckling.

Här behandlas aktuella kurser och konferenser, samt beslutas om deltagande i de fall som det behövs. Nämndens arbetsutskott har på delegation att besluta om nämndens deltagande i kurser och konferenser.

Ärendet behandling i arbetsutskottet 2 februari:

Arbetsutskottet beslutade att nämndens presidium får delta på Kunskapsdagen den 14 mars 2023 i Stockholm eller digitalt den 15 mars 2023.

Regionala utvecklingsnämnden har att notera informationen.

Regionala utvecklingsnämnden har överlåtit beslutanderätt till delegat enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan nämnde återta lämnad delegation.

Redovisning av meddelanden som är av vikt för regionala utvecklingsnämnden.