Möte 2022-05-25

Regionala utvecklingsnämnden
  •   1

    Sammanträdets öppnande och upprop

  •  

    Tid

    Ämne

    Föredragande

    08:00

    (5 min)

    Sammanträdets öppnande och formalia

     

    Ordföranden

    08:05

    Information enligt tidsplan

     

    08:05

    (20 min)

    Regionala utvecklingsnämndens delårsrapport per april 2022

    Katrine Andersson, verksamhetsutvecklare

    Lena Nordling, sektionschef/

    förvaltningscontroller

    08.25

    (10 min)

    Kommunernas anslag för samverkan inom regional utveckling 2023

    Petter Lundberg, enhetschef samhällsbyggnad

    08:35

    (20 min)

    Yttrande över remiss av En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95)

    Lena Friborg, strateg Näringsliv och samhällsbyggnad

    08:55

    (10 min)

    Initiativärende: Extraordinär insats med temporärt verksamhetsbidrag till lantbruk

    Lena Friborg, strateg Näringsliv och samhällsbyggnad

    Katarina Molin, verksamhetschef Företags- och projektfinansiering

    09:05

    (5 min)

    Bensträckare

     

    09:10

    (20 min)

    Regional strategi för besöksnäringen 2022-2026

    Annika Sandström, regionturismchef

    09:30

    (10 min)

    Regional innovationsstrategi 2022-2030

    Magnus Rudehäll, enhetschef Digitalisering och innovationsledning

    Niklas Gandal, strateg samhällsbyggnad

    09:40

    (10 min)

    Information om det regionala tillväxtanslaget 1:1

    Katarina Molin, verksamhetschef Företags- och projektfinansiering

    09:50

    (10 min)

    Region Västerbottens Regionresa 27-29 september 2022

    Anders Sellström, strateg externa relationer

    10:00

    (10 min)

    Direktiv och tidplan framtagande kulturplan 2024 – 2027

    Linn Edlund, kulturstrateg

    10:10

    (15 min)

    Information från verksamheten

    Anna Pettersson, regional utvecklingsdirektör

    10:25

    (45 min)

    Partigruppsmöten

     

    11:10

    (50 min)

    Beslut enligt ärendelista

     

    12:00 ca.

    Sammanträdet avslutas

    Ordföranden

  • Regionala utvecklingsnämnden har att utse justerare som tillsammans med ordföranden ska justera protokollet från dagens sammanträde.

  • Regionala utvecklingsnämnden har att fastställa ärendelistan.

  • Föredragningar hålls enligt lista:

    • Regionala utvecklingsnämndens delårsrapport per april 2022
    • Kommunernas anslag för samverkan inom regional utveckling 2023
    • Yttrande över remiss av En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95)
    • Initiativärende: Extraordinär insats med temporärt verksamhetsbidrag till lantbruk
    • Regional strategi för besöksnäringen 2022-2026
    • Regional innovationsstrategi 2022-2030
    • Information om det regionala tillväxtanslaget 1:1
    • Region Västerbottens Regionresa 27-30 september 2022
    • Direktiv och tidplan framtagande kulturplan 2024 – 2027
    • Information från verksamheten

     

  • Delårsrapport per april är regionala utvecklingsnämndens (RUN) första uppföljningsrapport för året. I rapporten lämnas en redogörelse för väsentliga händelser och skeenden som haft påverkan på nämndens ansvarsområden under årets första fyra månader.

    En uppföljning görs av de indikatorer och uppdrag som beslutats av nämnden och där återrapportering ska lämnas vid denna tidpunkt. En helhetsbedömning ligger till grund för prognos om måluppfyllelse vid årets slut. I rapporten lämnas även en redogörelse för fyra av de uppdrag som beslutats i nämndplan som följs upp per april.

    Vid denna tidpunkt lämnas prognos om att tre regionmål kommer vara helt uppfyllda vid årets slut, fem regionmål bedöms delvis uppfyllas, och ett regionmål - Vi har en långsiktigt hållbar ekonomi - bedöms ej vara uppfyllt vid årets slut.

    Vad gäller de delmål som RUN fastställt för 2022, lämnas prognos vid denna tidpunkt om att tolv av nämndens delmål är helt uppfyllda vid årets slut, elva delmål bedöms delvis uppfyllas, och ett delmål - RUN ska hålla lagd budget - bedöms ej vara uppfyllt vid årets slut.

    Årsprognosen för nämndens verksamhet är -38 mkr per 2204. Det förklaras av negativa årsprognoser från de båda kollektivtrafikbolagen, Länstrafiken i Västerbotten AB (-26,9 mkr) och Norrtåg AB (-22,6 mkr). Region Västerbotten har budgeterat 11,6 mkr mer för kollektivtrafiken 2022 jämfört med det bolagen budgeterat, vilket reducerar förväntat budgetunderskott i bolagen med motsvarande belopp.

    I bilaga redovisas uppföljning av de hel- och delägda bolag vars verksamhet faller inom nämndens ansvarsområde.

    Behov att vidta åtgärder

    Regionala utvecklingsnämnden föreslås även i samband med delårsrapport per april besluta om justering av indikatorer:

    Under delmål 9.2, indikator Antal ställningstaganden och remissvar som Beredningen för regional utveckling ställer sig bakom och rekommenderar RUN att anta

    RUN beslutade i februari att avveckla Beredningen för regional utveckling (BRU) (§ 34).

    Under delmål 12.5 indikatorerna Andel beviljade Tillväxtcheckar, Andel företag som fått stöd för aktiva åtgärder inom investeringsstöd, Andel beviljade Hållbarhetscheckar samt Andel beviljade stöd Kompetensförsörjning – utomnordiskt födda. Mål för samtliga indikatorer är att andelen ska öka.

    Vid den första delårsrapporten noteras att förändringar i utfallet av dessa indikatorer kommer att vara så små att förutsättningarna för analys av utvecklingen över tid försvåras.

    Vidare har identifierats behov att tillskriva regionfullmäktige utifrån bedömningen att nämnden inte kommer att hålla lagd budget 2022.

    En mer detaljerad redogörelse finns att läsa i tjänsteskrivelsen.

  • Det regionala nätet i Västerbotten är ett fiberbaserat bredbandsnät som knyter ihop länets kommunhuvudorter till ett sammanhållet regionalt nät.

    Västerbotten har under en lång tid betraktats som en föregångare vad gäller bredbandsutbyggnad. Till stor del har länets kommuner och landstings bildande av LäNet Västerbotten Data och Tele AB 1997 varit grunden för denna utveckling. Över tid har både verksamheten och dess förutsättningar förändrats, likaså hur verksamheten organiserats. Idag bedrivs verksamhet i två bolag, AC-Net Internservice AB samt AC-Net Externservice AB.

    I samband med att ett ägarsamråd under våren 2021 behandlade behov av översyn av ägardirektiv, så identifierades även ett behov av att utreda det framtida behovet av två AC-Netbolag och om det finns ett mer ändamålsenligt sätt att organisera verksamheterna. En arbetsgrupp tillsattes för att ta fram förslag till utredningsdirektiv för det fortsatta arbetet. Ägarsamråd behandlade förslag till utredningsdirektiv den 4 november 2021. Redogörelse för utredningen samt rekommendation om fortsatt process överlämnades till ägarsamråd tillika styrgrupp för utredningens genomförande vid ägarsamråd den 6 april.

    Regionfullmäktige beslutade den 21 september 2021 i samband med behandling av regionstyrelsens årliga prövning av de kommunala bolagens ändamål och verksamhet att uppdra till regionala utvecklingsnämnden att utreda frågan om behovet av två AC-Netbolag.

    Regionala utvecklingsnämnden föreslås därför besluta om inriktning för fortsatt beredning av ärendet.

     

  • Kallelse inför årsstämma i Norrtåg AB har inkommit. I kallelse till årsstämma i Norrtåg AB den 30 maj 2022, framgår under punkt 13 Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen, att nytt tilläggsavtal ska behandlas.

    Förslag om tilläggsinstruktion till ombud inför årsstämma har därför upprättats. Tilläggsinstruktion kompletterar tidigare beslut om gemensam instruktion till ägarombud inför ordinarie bolagsstämmor 2022 (se dnr RUN 152-2022 samt RS 1590-2021).

  • Beredningen för samverkan och regional utveckling beslutar om användning av 300 tkr i verksamhetsmedel för Primärkommunala delegationen (PKD), delegationen för utbildning och delegationen för social välfärd och hälsa (DSH). Medlen kan användas för konsultstöd, tjänstestöd, konferenskostnader, utbildningar eller andra mindre och tidsbegränsade aktiviteter av delegationerna.

    Förslag till fördelning:

    Primärkommunala delegationen
    För kostnader enligt ovan 110 000 samt möjligheten att stödja inrättandet av ytterligare verksamhetsdelegationer. Samverkan inom samhällsbyggnad 90 000 kr.

    Delegationen för utbildning
    För kostnader enligt ovan 50 000.

    Delegationen för social välfärd och hälsa
    För kostnader enligt ovan 50 000.

     

  • I den överenskommelse om samverkan för regional utveckling i Västerbottens län från 2019 som kommunerna och Region Västerbotten enats kring klargörs att arbetet styrs av årliga handlingsplaner. Genom gemensamma planeringsprocesser och dialoger i politiska och tjänstebaserade plattformar, som möjliggörs via överenskommelsen, styr kommunerna och Region Västerbotten användningen och prioriteringen av de gemensamma resurserna. Överenskommelsen slår fast att det årligen ska föras dialog kring uppräkningen av kommunernas finansiering.

    Från början var det tänkt att LPI (exkl läkemedel) skulle utgöra grunden för en sådan dialog, men denna övergavs i samförstånd och SKR:s ekonomirapport (årligen i maj) har utgjort underlag för våra dialoger under innevarande mandatperiod. 

    Inför 2023 föreslås en uppräkning av anslaget för kommunerna med 1,1 %. Denna uppräkningsfaktor har även gällt för 2020-2022. Det råder ett osäkert läge i vår omvärld just nu vilket försvårar arbetet med exakta prognoser. Region Västerbottens bedömning grundar sig på SKR:s ekonomirapport som publicerades 17 maj.

    Som underlag till den föreslagna uppräkningsfaktorn använder vi också SKR:s prisindex över kommunernas kostnadsutveckling (PKV). Den senaste uppdateringen av PKV gjordes av SKR den 28 april 2022.

    Eftersom ekonomirapporten publicerades först den 17 maj i år har förvaltningen inte kunnat följa den ordinarie ärendeberedningsprocessen. Ett extrainsatta sammanträde med primärkommunala delegationens arbetsutskott den 23 maj utgör dialogpart för kommunerna innan regionala utvecklingsnämnden behandlar ärendet den 25 maj.

    Regionala utvecklingsnämnden föreslås besluta att inför 2023 göra en uppräkning av anslaget för kommunerna med 1,1%.

  • Kommunallagen reglerar bestämmelser om en instruktion för direktören (KL 7 kapitel §§ 1-2). Region Västerbotten har en sådan instruktion för regiondirektören och ser även värdet av att tydliggöra regionala utvecklingsdirektörens uppdrag genom ett sådant dokument.

    Syftet är att tydliggöra regionala utvecklingsdirektörens uppdrag, både externt till parter och medborgare samt internt inom organisationen.

    Instruktionen beskriver regionala utvecklingsdirektörens grundläggande uppdrag, uppdrag gentemot regionala utvecklingsnämnden, gentemot regionala bolag, kommunerna i Västerbottens län och övriga externa parter.

    Regionala utvecklingsdirektören tillsätts och entledigas av regiondirektören i nära samråd med regionala utvecklingsnämnden och är regionala utvecklingsförvaltningens ledande tjänsteperson.

    Regionala utvecklingsnämnden beslutar om instruktion till regionala utvecklingsdirektören. Översyn av instruktionen sker vid behov, inför större revideringar av reglementen samt inför ny mandatperiod.

     

  • Inom Region Västerbotten uppstår dagligen nya ärenden som regionens olika förvaltningar fördelar, behandlar och tar beslut i. Regionen ska utreda alla ärenden i den utsträckning som dess beskaffenhet kräver, beslut som fattas i ärenden inom regionen ska vara väl underbyggda.

    En riktlinje för ärendeberedning syftar till att möjliggöra god och enhetlig hantering av nämndens ärenden. Målet med riktlinjen är att säkerställa att varje beslut som fattas inom organisationen grundar sig i organisationens samlade kunskap och objektiva bedömning.

    Riktlinjen tydliggör hur ärenden ska hanteras inför beslut, från det att de uppstår, bereds, beslutas om och verkställs. Riktlinjen visar bland annat på uppdelningen mellan förvaltningens och politikens beredningsarbete, fördelningen av ansvar hos nämnden och förvaltning samt skillnaden mellan beslutsfattande och verkställighet.

    Regionala utvecklingsnämndens riktlinje för ärendeberedning riktar sig mot förtroendevalda i regionala utvecklingsnämnden, dess utskott samt regionala utvecklingsförvaltningens tjänstepersoner.

    För förvaltningens tjänstepersoner kommer riktlinjerna utökats och formaliserats i en rutin för ärendeberedningsprocessen.

     

  • Inför regionbildningen år 2019 beslutade fullmäktige att nämnderna skulle ha egna förvaltningar. Fullmäktige specificerade inte hur förvaltningarna skulle utformas, styras och samverka. Revisorernas riskanalys inför 2021 visade att det fanns risk för oklarheter gällande ansvar och befogenheter mellan styrelse, nämnder och förvaltningar. I sin revisionsplan för 2021 beslutade revisorerna att genomföra en fördjupad granskning över hur fullmäktiges beslut om nämnderna ska ha egna förvaltningar genomförts. Granskningen skulle undersöka hur förvaltningsorganisationerna ser ut formellt, men även hur de fungerat i praktiken. Granskningen pekar på att styrelsen och nämnderna inte gjort tillräckligt för att reda ut hur regionen ska styras och hur förvaltningarna ska samverka. Det finns bland annat många oreglerade och informella processer och en otydlighet om vem som styr över förvaltningarna.

    Rekommendationerna till regionala utvecklingsnämnden är följande:

    - Styrelsen och nämnderna bör följa upp och utvärdera förvaltningsorganisationerna utifrån fullmäktiges beslut

    - Styrelsen och respektive nämnd behöver utreda hur relationer mellan nämnderna och förvaltningscheferna ska tydliggöras så att det framgår vem som styr över respektive förvaltning

    - Styrelsen och nämnderna bör besluta om formaliserade överenskommelser eller motsvarande för de tjänster som styrelsens förvaltning utför så att nämnderna kan styra, följa upp och kontrollera att stödet motsvarar behoven.

     

    Bilagor

  • Revisionskontoret har granskat regionstyrelsens, hälso-och sjukvårdsnämndens och regionala utvecklingsnämndens hantering av allmänna handlingar. Den samlade bedömningen är att styrelsen och nämnderna inte säkerställt en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av hanteringen av allmänna handlingar. Positivt är att det finns regler och rutiner, men att den strategiska styrningen för att säkerställa att verksamheterna följer reglerna är svag. Regionala utvecklingsnämnden har genomfört internkontroll inom området, men uppföljningen behöver utvecklas.

    Rekommendationerna till regionala utvecklingsnämnden är följande:

    Säkerställ att:

    • Dokumenthanteringsplaner och övriga styrdokument om allmänna handlingar är aktuella och tillräckligt utvecklade.
    • Tillräckliga informations- och utbildningsinsatser för att göra regler och rutiner kända inom verksamheterna blir genomförda.
    • Tillräcklig uppföljning av verksamheternas hantering av allmänna handlingar blir genomförd.

     

     

    Bilagor

  • Region Västerbotten har getts möjlighet att lämna synpunkter på betänkande, SOU 2021:95 En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker

    Utredningens uppdrag har varit att utreda gårdsförsäljning. Utgångspunkterna för utredningen är den nationella livsmedelsstrategins mål om en konkurrenskraftig livsmedelskedja och viljan att stärka besöksnäringen. Utredningen ska ta fram förslag på hur gårdsförsäljning kan tillåtas i Sverige på ett sätt som är förenligt med EU-rätten och som inte hotar det svenska systembolagsmonopolet och den svenska restriktiva alkoholpolitiken. Förslagen ska inte heller försämra folkhälsan.

    Utredningens förslag i korthet

    Utredningen föreslår att tillåta gårdsförsäljning under en försöksperiod på 6 år. Möjligheten ska ges till de företag som tillverkar alkoholhaltiga drycker småskaligt och hantverksmässigt. Företagen måste vara juridiskt och ekonomiskt oberoende från storskaliga tillverkare. Försäljning ska endast kunna ske vid förbokade studiebesök mellan klockan 10 på förmiddagen och 20 på kvällen. Utredningen bedömer att dessa begränsningar kommer att innebära att gårdsförsäljning kan genomföras utan att äventyra Systembolagets monopol i övrigt.

    Beredning

    Förvaltningen har tagit del av utredningen och många av de skriftliga synpunkter som redan lämnats på utredningens förslag. Förvaltningen har också haft en direkt dialog med Folkhälsoenheten på Region Västerbotten, IOGT-NTO Distrikt Norr, Blåbandsrörelsen samt tre berörda företag i Västerbotten (Idun Wine i Norsjö, Norrlands Fruktvin i Robertsfors och Westerbottens bryggeri i Sävar)  

    Överväganden

    Nykterhetsrörelsen, Systembolaget, Region Västerbottens folkhälsoenhet och flera remissinstanser menar att förslagen innebär en risk att Systembolagets monopol luckras upp och att utredningens förslag kommer att leda till en ökad tillgänglighet på alkohol, som leder till ökad förbrukning och därmed ökade alkoholrelaterade skador och ökade kostnader för samhället. Västerbottens folkhälsoenheten har bidragit med ett fakta-PM, som biläggs detta ärende, om riskerna med ökad tillgänglighet på alkohol. Många instanser skriver också att de inte delar utredningens slutsats att gårdsförsäljning i liten skala kan vara förenligt med de EU-lagar vi har att förhålla oss till och befarar att gårdsförsäljningen är slutet på Systembolagets monopol.

    Utredarna menar å sin sida att alkoholkonsumtionen inte kommer att öka och den genom modeller uppskattade ökningen av alkoholskador ligger inom den statistiska felmarginalen. Utredningen har också kommit till den slutsatsen att gårdsförsäljning i den omfattning som de föreslår inte riskerar att äventyra det svenska alkoholmonopolet. Många av de aktörer som tillverkar alkohol i liten skala beskriver att deras verksamhet skulle gynnas av möjlighet till gårdsförsäljning. Det framgår också genom de samtal som förvaltningen haft med tre olika lokala tillverkare.

    Regionala utvecklingsförvaltningen har som uppdrag att arbeta med regional utveckling, tillväxt och gynnsamma förutsättningar för näringslivet. Den regionala livsmedelsstrategin har som övergripande mål att mer livsmedel ska produceras i Västerbotten och ett av delmålen handlar om stärkt besöksnäring genom att servera lokalt producerat mat och dryck. Mot bakgrund av den regionala utvecklingsnämndens uppdrag har förvaltningen tagit fram ett förslag till remissvar som landar i ett bejakande av utredningens förslag om att tillåta gårdsförsäljning i liten skala och under förutsättning att utredningens bedömning om att förslagen inte hotar Systembolagets ställning är korrekt.  

    Betänkandet kan läsas i sin helhet via:

    https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/12/sou-202195/

  • Centerpartiet har lämnat ett initiativärende till regionala utvecklingsnämnden vid sammanträdet den 17 mars rörande extraordinära insatser från Region Västerbotten till stöd för lantbruk i länet mot bakgrund av de kraftig ökade kostnaderna för drivmedel och insatsvaror i lantbruket. Centerpartiet förslår att:

    1) Regionala utvecklingsnämnden inför ett temporärt verksamhetsbidrag för förstärkta insatser inom kris- och omsorgshantering samt utvecklar rådgivning inom likviditetsplanering, budgetuppföljning och affärsutveckling till västerbottniska lantbruksföretag.

    2) Att Region Västerbotten inom gällande avtal ökar mängden lokalproducerade livsmedel inom mat och livsmedelsservice

    Förslag 1: Temporärt verksamhetsbidrag

    Slutsats

    Region Västerbotten/ Regionala utvecklingsförvaltningen saknar förutsättningar för att bevilja verksamhetsbidrag till lantbruksföretag. Regionala utvecklingsförvaltningen bedriver inte heller rådgivning till lantbruksföretag. Det verktyg som finns är de ekonomiska bidrag kan beviljas genom det statliga regionala tillväxtanslaget 1.1 som regleras av förordningar, och det är stöd till projektverksamhet, företagsstöd och stöd till kommersiell service.

    Inom ramen för anslag 1.1 och projektverksamheten kan stöd under vissa förutsättningar beviljas till projekt som indirekt stödjer jordbruksföretag. Inom ramen för anslag 1.1 och förordning SFS 2015:210 § 12 finns en möjlighet att utforma ett stöd till primärproducenter i Västerbotten. I dagsläget finns inget sådant stöderbjudande kopplat till den paragrafen i förordningen eftersom primärproducenter och jordbruksföretag hänvisas till landsbygdsprogrammet. Därmed är det svårt att svara bejakande på initiativärendet.

    Förslag 2: Lokal mat inom livsmedelsservice

    Slutsats

    Den regionala utvecklingsnämnden och dess förvaltning ska enligt uppställda mål arbeta för mer närproducerad mat i de offentliga köken, både i kommuner och hos regionen. Men den regionala utvecklingsnämnden fattar inte besluten om regionens egna inköp av lokalproducerade livsmedel, det gör regionstyrelsen eller regionstyrelseförvaltningen. Därmed är det svårt att svara bejakande på initiativärendet.

    En utvidgad redogörelse för ärendet finns att läsa i tjänsteskrivelsen.

    Bilagor

  • Arbetet med regional strategi för hållbar besöksnäring inleddes redan innan pandemin med enkät till alla besöksnäringsföretag och destinationsorganisationer. Sedan dess har även företagen intervjuats, destinationsorganisationer, kommuner och länsstyrelse har fått frågor via mail som de lämnat inspel på och slutligen har en arbetsgrupp bestående av representanter från destinationsorganisationer och region tagit fram innehållet till strategin ur allt det insamlade materialet. Region Västerbotten Turism har utifrån det skrivit utkast som gått på remiss, och nu har utkastet justerats efter remissrunda. Detta utkast bifogas.

    Strategin för besöksnäringen i Västerbotten skapar en bas för de aktörer som verkar här. Den visar ramarna för samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer och formulerar en gemensam, övergripande riktning. Den är en startpunkt för varje enskild aktörs formulerande av sin verksamhet och handlingsplan. En regional strategi bygger på många aktörers inspel. Under förarbetet har material samlats in som rör regionens möjligheter, behov och utmaningar. Dialogen har tydligt visat vägen till tre teman som fångar Västerbottens attraktionskraft och som blir våra ledstjärnor under den tid strategin gäller: natur, kultur och måltid.

    Dessa teman är förankrade i hållbarhetsarbetet som etablerats i regionen. Den regionala turismorganisationens arbete med hållbarhetsprinciper grundade på GSTCs (Global Sustainable Tourism Council) system för hållbar utveckling och de globala hållbarhetsmålen har kompletterats med destinationsorganisationernas och kommunernas egna initiativ. Allt för att bygga långsiktigt hållbara strukturer där verksamheter får stöd att utvecklas på ett livskraftigt och långsiktigt hållbart sätt.

    En långsiktigt hållbar besöksnäring i Västerbotten utgår från fyra grundprinciper: Bra för besökare, Bra för boende, Skapar arbeten och livskraftiga verksamheter och Sker på naturens och kulturens villkor.

  • Under 2021-2022 har Region Västerbotten tagit fram ett förslag till ny Regional innovationsstrategi för Västerbotten (RIS). Framtagandet har tagit sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin, andra relevanta mål och strategier samt rapporter och analyser.

    Strategiförslaget har tagits fram bred dialog med aktörer från offentliga, privat och idéburen sektor i Västerbotten. Under våren 2021 skickades ett skriftligt frågeunderlag ut i syfte att inhämta kunskap och perspektiv rörande Västerbottens utmaningar och möjligheter kopplade till innovation. Utifrån resultatet av den första skriftliga dialogen, analyser och rapporter togs ett första utkast fram och utgjorde underlag för en dialogkonferens i slutet av oktober. Med beaktande av resultatet från konferensen togs ett remissförslag fram som godkändes av RUN den 2 december och skickades ut till remissinstanser den 15 december. Remissperioden avslutades den 11 mars och utifrån de inkomna remissvaren har ett slutgiltigt förslag till Regional innovationsstrategi för Västerbotten 2022-2030 (RIS) tagits fram och presenteras för den regionala utvecklingsnämnden den 25 maj.

    Förslaget till RIS tar sin utgångspunkt i den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) prioritering ”En nytänkande och smart region”, men bidrar till att stärka alla prioriteringar. RUS övergripande inriktningar ”Sammanhållen region”, ”Jämlik och jämställd inkludering” samt ”Föregångare i omställningen” genomsyrar dokumentet.

    Förslagets vision är att Västerbotten ska vara ”En nytänkande smart region”, vilket är identiskt med prioriteringen i RUS. Förslaget har två övergripande mål med tillhörande nyckelinsatser:

    ”En innovationsmotor för hållbar utveckling” - Västerbotten ska mobilisera och skapa resurser till innovationsutveckling som driver ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i Västerbotten och därigenom stärka regionens ställning som en innovationsmotor i ett globalt perspektiv. Detta innebär att identifiera och genomföra insatser som har stor effekt, eller stor potential att bidra till en grön omställning, ökad social och långsiktig ekonomisk hållbarhet.

    ”Ett ekosystem medstarka och inkluderande innovationsprocesser” - Västerbotten ska mobilisera och skapa resurser till inkluderande innovationsprocesser som driver fram fler innovationer och stärker innovationsförmågan i hela regionen. Detta innebär att identifiera och genomföra insatser som leder till att företag, idéburen sektor, offentlig sektor och akademi utvecklar och implementerar modeller, metoder eller arbetssätt som bidrar till förnyelse och transformation.

    Strategins relevans ska prövas en gång under varje mandatperiod och vid behov revideras. Samtliga aktörer i Västerbotten är en del av genomförandet av strategin. Region Västerbotten ansvarar för att driva på och koordinera genomförande av strategin med en regional innovationsledning, där en löpande uppföljning och utvärdering är en viktig del.

    Efter att förslaget till regionala innovationsstrategi för Västerbotten 2022-2030 behandlades i RUN AU den 11 maj 2022 har ett förord lagts till och smärre justeringar av redaktionell karaktär genomförts för att underlätta läsbarheten.

     

  • Verksamhetschef för företag och projektfinansiering Katarina Molin informerar om projektmedel inom det regionala tillväxtanslaget.

     

  • RE Start Umeåregionen ska bidra till att öka mikroföretagens omställningstakt och konkurrenskraft samt bidra till ett mera hållbart, digitalt och jämlikt näringsliv i Umeåregionen. Fokus ligger på affärsutveckling, digitalisering och sektorsövergripande samverkan. RE Start Umeåregionen har ett missionbaserat arbetssätt där aktörer från olika sektorer och branscher jobbar tillsammans mot en gemensam mission, en grön och digital omställning av Umeåregionen.

    Projektets mål:

    Öka mikroföretagens omställningstakt och konkurrenskraft samt bidra till ett mer hållbart, innovativt och jämlikt näringsliv i Umeåregionen. Fokus ligger på affärsutveckling, digitalisering och sektorsövergripande samverkan.

    Stödja mikroföretag som vill minska sin resursförbrukning och erbjuda sina cirkulära och hållbara tjänster, produkter och processer på en glokal marknad.

     

  • Under tidigare programperioder har Regional turism analyserat och testat hur produktutveckling och kompetenshöjning för besöksnäringen kan bli effektivare i Västerbotten. Med detta projekt avses att fortsätta vässa konceptet Västerbotten Experience för att hjälpa turismföretagen att stärka deras förändrings- och omställningsförmåga samt förmåga till affärs- och produktutveckling för att stärka deras konkurrenskraft och lönsamhet. Fokus ligger på hållbar utveckling av affären och produkten, samt på digital mognad i form av bokningsbarhet och kunskap om kanaler. Projektidén bygger på befintliga utvecklingsprocesser för besöksnäringen i Västerbotten.

    Västerbotten Experience Connect:

    · Utveckla mätbarhet inom hållbar besöksnäring för att visa på effekter

    · Utveckla besöksnäringsföretagens digitala kompetens, exempelvis inom det digitala kundmötet, och med digitala verktyg öka kundupplevelsen samt att styra och följa upp besökare

    · Utveckla processer för affärs- och produktutveckling till deltagande besöksnäringsföretag så att de kan anpassa sin verksamhet och sina produkter utifrån nya marknader, målgrupper, resmönster och beteenden samt krav på hållbarhet

    · Utveckla besöksnäringsföretagens affärsmässiga kompetens

    · Utveckla smarta samarbeten mellan besöksnäringsföretag för att öka deras lönsamhet

    · Genom produktutveckling hitta lönsamma varor och tjänster som riktas mot och ligger i linje med de globala hållbarhetsmålen

    · Utveckla besöksnäringsföretagens produktutveckling där affärsmöjligheter tas till vara och stärker företagens omställningsförmåga

     

  • Med utgångspunkt i Regeringsformen och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar är målsättningen med projektet att uppnå jämlika levnadsvillkor, tillgänglighet och full delaktighet i samhället för alla människor allmänhet och personer med funktionsnedsättning i synnerhet. Reformtempot och förverkligandet av genomförandet av konventionen går för långsamt. Politiken behöver effektiviseras för att öka takten i genomförandet. Frågor som rör människorätt och funktionshinder är tvärsektoriella och berör samtliga politikområden och verksamheter inom kommuner och regioner, det vill säga, inte enbart hälso- och sjukvårdsfrågor. För att lyckas nå målsättningen och säkerställa likvärdiga förutsättningar krävs att samverkan breddas, utvecklas och stärks inom och mellan olika sektorer samt inkluderar fler centrala aktörer.

    Projektet Stärkt samverkan för mänskliga rättigheter i Västerbotten har målsättningen att bidra till väsentliga och kapacitetstärkande förändringar på dessa områden vilket ska ge ökade möjligheter för personer med funktionsnedsättning att utbilda sig, få ett arbete, driva företag, delta i förenings- och samhällslivet och ha en god hälsa. Projektets målsättning ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin, RUS 2020-2030 samt i linje med målen i Agenda 2030 och de åtta folkhälsopolitiska målen.

     

  • Västerbottens regionala skogsprogram drivs av Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Region Västerbotten. Man har tagit fram en strategi och en handlingsplan för skogsprogrammet som nu håller på att genomföras. Framgången för Västerbottens regionala skogsprogram är helt beroende av alla som brinner för att utveckla olika skogliga värden och verksamheter i länet. Hittills har flera hundra personer bidragit med kunskap och engagemang i genomförandet av skogsprogrammet.

    Syftet är att Västerbottens regionala skogsprogram ska verka för en växande bioekonomi och stärka skogens roll i ett hållbart samhälle genom att vara

    - En mötesplats för diskussioner om möjligheter och utmaningar inklusive konflikter

    - En plattform för att driva samverkan och för att förverkliga idéer

    - Ett kommunikationsnav för ökad kunskap om skogen och skogliga verksamheter, samt olika frågor kopplade till dessa

     

  • Projektmål är - Alla 15 kommuner i Västerbottens län ska utveckla en bred studie- och yrkesvägledning som stärker entreprenöriellt lärande och integrerar arbetslivsfrågor i undervisningen. Alla kommuner ska vid projektslut ha upprättade ”Handlings- och aktivitetsplaner Skola arbetsliv”, som alla berörda personalgrupper känner till och vill arbeta utifrån. Det innebär att det finns väl fungerande organisationer, som är rustade för processen att genomföra uppdraget.

    Projektet har 5 delmål:

    1.      Samlat in och sett över alla SYV-planer i länet

    2.      Process upprättad på kommunnivå inom kvalitetsarbete

    3.      Implementering, kompetenshöjning och stöd

    4.      Rutiner och uppföljning

    5.      Nätverksbyggande och samarbete

    I det här projektet vill UF Västerbotten tillsammans med kommunerna arbeta för att barn och unga i Västerbotten ska vägledas till rätt framtidval där hens kompetens kommer till sin rätt och matchar både individ och samhälle, anpassat efter arbetsmarknadens behov. Fokus på projektet ligger på att Studie och yrkesvägledning i Västerbotten ska få stöd att utvecklas för att matchas väl mot de snabba samhällsförändringarna som sker och för att på bästa sätt möta den stora efterfråga på kompetensförsörjning.

     

  • Projektet riktar sig till hållbara, innovativa tillväxtbolag i Västerbotten och ska bidra till ökad attraktionskraft, stärkt kompetens och välfärd i Västerbotten genom en kapacitetsökning av Arctic Business verksamhet i Västerbotten genom att möta innovatörer, entreprenörer och stötta dem att skapa hållbara och innovativa sk. Startup-företag.

    Projektets huvudsakliga verksamhet är att bedriva affärsutveckling (göra affärer, finansiering, bygga team, skapa affärsmodeller) med och åt sina kunder i inkubatordelen.

    Projektets mål är en kapacitetsökning av mer personal i Skellefteå för att utveckla Arctic Business AB:s erbjudande samt kunna nå fler idébärare i Västerbotten.

    Projektets målgrupp är att hitta och utveckla innovationer och affärsidéer från:

    • Studenter, anställda, forskare vid LTU

    • Anställda och forskare vid institutioner och forskningsinstitut t.ex. NLL, Swerea MEFOS, Swerea SICOMP, RISE

    • Existerande bolag som vill spinna ut en innovation,

    • Enskilda uppfinnare och idébärare

    • På kort sikt nationella, på lång sikt internationella målgrupper som ovan då även från rymd & energi.

  • Region Västerbottens regionresa år 2022 går till Österbotten, Finland. Regionen genomför regionresan för sjätte gången i syfte att främja samverkan mellan beslutsfattare i Västerbotten och öka kunskapen kring regionala utvecklingsfrågor.

    Österbotten är en region som liknar Västerbotten på flera sätt och som vi har ett väletablerat samarbete med i en rad frågor. Till exempel samverkar vi kring kommunikationer över Kvarken, inom kultur och sjukvård. Österbotten har en stark företagartradition och företagaranda med energi- och livsmedelsproduktion som två av regionens främsta näringar.

    På regionresan inbjuds kommunalråd och oppositionsråd i länets kommuner, regionpolitiker samt ledande tjänstemän från kommunerna och regionen. Representanter från Region Västerbottens samarbetspartners erbjuds också att delta på resan.

    Arbetsutskottet har beslutat att regionala utvecklingsnämndens presidium har möjlighet att delta på Region Västerbottens regionresa mellan 27-30 september 2022.

  • Regionala utvecklingsnämnden fattade 2022-04-13 beslut om ett uppdrag till regionala utvecklingsförvaltningen att utreda vilka effekter trafikering med dieseltåg Umeå – Lycksele innebär för marknadsutveckling, utbud och ekonomi för buss- och tågtrafik Umeå – Vännäs – Vindeln – Lycksele.

    Beslutet innehöll även att utredningen skulle vara slutförd så att beslut om eventuella åtgärder med utgångspunkt i utredningens resultat skulle kunna tas på regionala utvecklingsnämndens sammanträde senast februari 2023.

    Tidplan för utredningsuppdraget justeras genom att konkretiseras med att utredningen ska slutförd senast 2022-09-30.

  • Den 17 mars 2022 beslutade regionala utvecklingsnämnden att uppdra till Länstrafiken i Västerbotten AB att utreda möjligheten att bedriva serviceresor i egen regi. 

    Uppdraget har sin grund i det svåra upphandlingsläget som uppstått hösten 2021 och vår 2022, med en kraftigt ökad kostnadsnivå som gjort att inkomna anbud inte varit möjliga att anta. Detta har delvis berott på en bristande konkurrens.

    Utredningsuppdraget ska hanteras skyndsamt och ska minst omfatta följande:

    • möjliga organisatoriska lösningar
    • om det finns olika förutsättningar att bedriva trafik i egen regi kopplat till olika
      fordonstyper
    • om det finns samordnings-/samverkansmöjligheter med ambulansverksamheten
    • vilka ekonomiska effekter trafik i egen regi skulle medföra
    • juridiska aspekter kopplat till drift i egen regi
    • utredning av konsekvenser för de lokala serviceföretagen om serviceresor sker i egen regi.

    En skriftlig lägesuppdatering lämnas till regionala utvecklingsnämndens sammanträde 25 maj. Utredningen är i sitt slutskede och ska överlämnas från Länstrafiken i Västerbotten AB till regionen under juni månad.

    Det som framkommit så här långt är att serviceresor i egen regi är en möjlighet, men att det bara ska användas om det är nödvändigt.

  • Region Västerbotten har mottagit remissutgåva av framtagen Hållplatshandbok. Hållplatser är en viktig del av kollektivtrafiken då de både skapar förutsättningar för att kunna nyttja kollektivtrafiken, men också fungerar som ett visuellt skyltfönster för kollektivtrafiken. Region Västerbotten ser positivt på att en hållplatshandbok tagits fram, då det ger kollektivtrafikens aktörer ett stöd i arbetet med att utveckla infrastrukturen för ett ökat kollektivt resande.

    Region Västerbotten konstaterar att hållplatshandboken är omfattande. Handboken skulle vinna på att kortas ned för att därmed bli mer användarvänlig. Detaljeringsgraden är hög i vissa fall, vilket försvårar förståelse av innehållet i vissa fall.

    Vissa synpunkter finns kring den målstandard som presenteras i tabellformat över de olika hållplatsklasserna. Vissa åtgärder bedöms innebära lägre nytta än kostnaden för åtgärden medför. De målstandarder som detta avser är inom områdena belysning i och vid väderskydd, cykelparkering, realtidsinformation och reflexsnurror. De mer utvecklade texterna om de olika målstandarderna skulle behöva göras mer läsvänliga.

    I de fall där det finns en hänvisning till medfinansiering med medel från Länstransportplanen, så är det önskvärt att det framgår att det är en medfinansiering upp till 50 % och att det som ansökan omfattar behöver vara godkända investeringar.

    För att ytterligare stärka arbetet med tillgänglighet skulle samverkan med funktionshinderrörelsen kunna lyftas fram som viktig del i arbetet med framför allt de utpekade bytespunkterna i det prioriterade nätet, men även vid andra viktiga bytes och målpunkter, samt vid hållplatser av klass 1.

    Slutligen finns en del redaktionella synpunkter på dokumentet, där avsaknaden av sidnumrering speciellt kan nämnas, då det försvårar möjligheterna att enkelt orientera sig i handboken.

    En förteckning över definitioner skulle kunna förenkla läsandet, då det hänvisas till många olika begrepp i handboken och då beskrivningen av begreppet finns på annan plats i handboken. Exempel på begrepp är målstandard, miniminivå, kvalitéer och klass.

    Bilagor

  • Kommunfullmäktige i Umeå kommun beslutade i juni 2021 att ge Umeå kommunföretag (UKF) i uppdrag att inför flexibla nattstopp för avstigning i kollektivtrafiken där bussen stannar mellan två ordinarie hållplatser i syfte att öka den upplevda tryggheten nattetid.

    Det är den regionala kollektivtrafikmyndigheten vid Region Västerbotten (RKM) som tar det formella beslutet gällande införandet. För att skapa en djupare kunskap inför ett beslut har Länstrafiken i Västerbotten fått i uppdrag att utreda möjligheten till att genomföra förslaget.

    UKF vill införa flexibla nattstopp som steg ett på landsbygden och förklarar att anledningen till detta är att man i den trafiken ser störst behov. Det finns färre hållplatser och avstånden är längre mellan hållplatserna i glesbygd än stadstrafik.

    Eftersom förslaget innefattar att stomlinjer även ska erbjuda flexibla nattstopp föreslår UKF att tjänsten ska erbjudas på hela linjen och inte sluta vid kommungränsen. Det överlämnas till Länstrafiken att besluta om det ska vara så eller om det enbart ska gälla inom Umeå kommun, även för stomlinjer. Stomlinjer innebär linjetrafik som trafikerar mellan kommuncentra.

    Om det skulle uppstå en situation där två okända personer ber om att kliva av vid samma flexibla nattstopp får ingen kliva av, utan då blir stoppet vid ordinarie hållplats. UKF hänvisar att kolla med branschkollegorna hur dem hanterar frågan. Efter omvärldsbevakningen hos branschkollegorna är detta dock inget som det finns tydliga riktlinjer kring.

    Hos de branschkollegor, det vill säga andra län i Sverige som erbjuder flexibla nattstopp börjar det gälla från kl. 21 medan UKF har i förslaget sagt från kl. 22. UKF:s inställning är dock att flexibla nattstopp kan gälla från kl.21 för att kunna vara så lika sina branschkollegor som möjligt.

    En utmaning som finns med flexibla nattstopp utöver det som framgår i underlaget från UKF är att det är förarens ansvar båda att stanna bussen på en trafiksäker plats och att resenären som släpps av inte utsätts för olycksrisk efter avstigning.

    Länstrafikens utredning av frågan har gjorts genom omvärldsbevakning där flexibla nattstopp införts/funnits, kontakt med Trafikverket samt Umeå kommuns Gator och Parker samt trafikutövare som utför såväl tätorts- samt regiontrafik inom Umeå kommun. Länstrafiken har även inhämtat kunskap internt kring viktiga aspekter att beakta kopplat till flexibla nattstopp.

    Rapporten innehåller en rekommendation från Länstrafiken om att i första hand inte införa flexibla nattstopp. Denna rekommendation grundar sig på flera skäl:

    • Sämre trafiksäkerhet
    • Riskerar förarnas arbetsmiljö
    • Användandet av flexibla nattstopp är lågt hos branschkollegorna
    • Inför införandet av flexibla nattstopp innebär det en stor arbetsinsats som inte är effektivt nyttjande av Länstrafikens resurser

    I andra hand är Länstrafikens rekommendation att en pilot genomförs under vintertid under 3 – 4 månader på linje 118 som kör inomkommunal trafik i Umeå. Inför genomförande av en pilot skulle ett flertal åtgärder behöva genomföras. Piloten skulle kunna genomföras under vintern 2022/2023.

    Bilagor

  • Motionen behandlar frågan om att Region Västerbotten inte ska ge medel till Ibn Rushd.

    Anslagsberättigade studieförbund är de som är godkända av Folkbildningsrådet samt är medlemmar i Folkbildning Västerbotten. Grund för stödet regleras i "Överenskommelse mellan Folkbildning Västerbotten och Region Västerbotten" Dnr RUN 633-2019

    Folkbildningsrådet har av regering och riksdag uppdraget att fördela och följa upp användningen av statsbidragen. Folkbildningsrådet formulerar även villkor och kriterier för bidragen.

    Folkbildning Västerbotten som regional part följer Folkbildningsrådet beslut och riktlinjer beträffande kraven på sina medlemmar.

    Ibn Rushd har under senare år fått kritik för att deras verksamhet inte lever upp till statens syfte med statsbidraget. Folkbildningsrådet gav därför professor Erik Amnå att undersöka verksamheten. Rapporten visar att statsbidraget inte har använts på ett felaktigt sätt i förhållande till statsbidragsvillkoren, och Folkbildningsrådet har inte funnit skäl att ompröva statsbidraget till studieförbundet.

    I rapporten framkommer dock kritik mot studieförbundet som Folkbildningsrådet ser allvarligt på. Det framkommer i rapporten bland annat att studieförbundet undviker känsliga ämnen och att makten i studieförbundet delvis är begränsad till ett fåtal personer.

    Rapporten visar samtidigt att Ibn Rushd som folkbildningsaktör har en förmåga att nå grupper som andra har svårt att nå, till exempel lågutbildade kvinnor, människor med utländsk bakgrund, kort utbildning, svag förankring på arbetsmarknaden och låga inkomster.

    Med bakgrund av den kritik som framkommit krävde Folkbildningsrådet därför att Ibn Rushd skulle ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med de identifierade problemen. Åtgärdsplanen har behandlats av Folkbildningsrådet styrelse som gör bedömningen att Ibn Rushd tar kritiken på stort allvar och anstränger sig för att gå till botten med den. Planen innehåller åtgärder för att stärka demokratiska strukturer inom Ibn Rushd, kompetensutveckling av anställda och förtroendevalda och ökad transparens i studieförbundets verksamhet.

    Folkbildningsrådet har meddelat att de kommer att stärka arbetet med att utveckla uppföljningen av hela folkbildningen i syfte att leverera en mer transparent redovisning. Ett särskilt fokusområde de kommande åren är hur folkbildningen i stort jobbar med just demokratifrågor. Folkbildning Västerbotten samt Region Västerbotten kommer att följa den utvecklingen och kommer att rätta sig efter Folkbildningsrådets beslut och riktlinjer.

    Motionen behandlar frågan om att Region Västerbotten inte ska ge medel till Ibn Rushd.

    Anslagsberättigade studieförbund är de som är godkända av Folkbildningsrådet samt är medlemmar i Folkbildning Västerbotten. Grund för stödet regleras i "Överenskommelse mellan Folkbildning Västerbotten och Region Västerbotten Dnr RUN 633-2019

    Folkbildningsrådet har av regering och riksdag uppdraget att fördela och följa upp användningen av statsbidragen. Folkbildningsrådet formulerar även villkor och kriterier för bidragen.

    Folkbildning Västerbotten som regional part följer Folkbildningsrådet beslut och riktlinjer beträffande kraven på sina medlemmar.

    Ibn Rushd har under senare år fått kritik för att deras verksamhet inte lever upp till statens syfte med statsbidraget. Folkbildningsrådet gav därför professor Erik Amnå att undersöka verksamheten. Rapporten visar att statsbidraget inte har använts på ett felaktigt sätt i förhållande till statsbidragsvillkoren, och Folkbildningsrådet har inte funnit skäl att ompröva statsbidraget till studieförbundet.

    I rapporten framkommer dock kritik mot studieförbundet som Folkbildningsrådet ser allvarligt på. Det framkommer i rapporten bland annat att studieförbundet undviker känsliga ämnen och att makten i studieförbundet delvis är begränsad till ett fåtal personer.

    Rapporten visar samtidigt att Ibn Rushd som folkbildningsaktör har en förmåga att nå grupper som andra har svårt att nå, till exempel lågutbildade kvinnor, människor med utländsk bakgrund, kort utbildning, svag förankring på arbetsmarknaden och låga inkomster.

    Med bakgrund av den kritik som framkommit krävde Folkbildningsrådet därför att Ibn Rushd skulle ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med de identifierade problemen. Åtgärdsplanen har behandlats av Folkbildningsrådet styrelse som gör bedömningen att Ibn Rushd tar kritiken på stort allvar och anstränger sig för att gå till botten med den. Planen innehåller åtgärder för att stärka demokratiska strukturer inom Ibn Rushd, kompetensutveckling av anställda och förtroendevalda och ökad transparens i studieförbundets verksamhet.

    Folkbildningsrådet har meddelat att de kommer att stärka arbetet med att utveckla uppföljningen av hela folkbildningen i syfte att leverera en mer transparent redovisning. Ett särskilt fokusområde de kommande åren är hur folkbildningen i stort jobbar med just demokratifrågor. Folkbildning Västerbotten samt Region Västerbotten kommer att följa den utvecklingen och kommer att rätta sig efter Folkbildningsrådets beslut och riktlinjer.

    Bilagor

  • Sedan 2012 ingår Region Västerbotten i kultursamverkansmodellen. Samverkansmodellen infördes 2011 och riktlinjer för modellen anges i Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. En region får fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet om en regional kulturplan har upprättats av regionen och kulturplanen överensstämmer med förordningen och de föreskrifter som meddelas med stöd av förordningen. Med kulturplanen som grund beslutar Statens kulturråd om det statsbidrag som regionen ska fördela, regionen beslutar i sin tur hur det statliga anslaget ska fördelas mellan de regionala kulturverksamheterna.

    Arbetet med att ta fram en ny kulturplan för perioden 2024 - 2027 inleds våren 2022. Regionala utvecklingsnämnden svarar, på uppdrag av regionfullmäktige, för framtagande av kulturplanen i samverkan med länets kommuner, civilsamhälle och kulturskapare. Ett förslag med direktiv och tidplan bereds vid kulturutskottets sammanträde den 4 maj 2022 för beslut i regionala utvecklingsnämnden den 25 maj 2022. En remissversion av kulturplanen ska tas fram till våren 2023. Regionala utvecklingsnämnden bereder förslag till ny kulturplan hösten 2023 för att sedan beslutas i regionfullmäktige sen höst 2023.

    Direktiv

    I enlighet med Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet, och viljeriktningar i Region Västerbottens Regionplan 2020 - 2023 och Regionala utvecklingsstrategi 2020 - 2030,

    Ska framtagandet av den regionala kulturplanen;

    • Ske i samverkan med länets kommuner, civilsamhälle och kulturskapare och bidra till att öka kontakt- och samverkansytorna inom kultursektorn i länet.
    • Ske i samråd med företrädare för nationella minoriteter och urfolket samer.
    • Genom dialoger och skrivinstruktioner till berörda verksamheter särskilt lyfta barn och ungas rätt till kultur.

     

    Ska den regionala kulturplanen beskriva;

    • Hur Region Västerbotten och de regionala kulturverksamheterna med statliga medel inom kultursamverkansmodellen avser att främja och bidra till de nationella kulturpolitiska målens genomförande.
    • Kulturens roll för regionen, kulturpolitiska mål för den regionala kulturverksamheten och regionala utvecklingsområden inom de kulturområden som kultursamverkansmodellen omfattar.
    • Den regionala kulturens administrativa organisation, beslutsstruktur och ansvarsfördelning inom länet
    • Hur samverkan och samråd kring kulturplanen genomförts
    • Hur Region Västerbotten avser att följa upp och utvärdera kulturplanen
    • Samt, tas fram i en kortversion, vilken ska översättas på ett urval av nationella minoritetsspråk/urfolkspråk

     

    Föreslagen tidsplan framgår i Bilagan Direktiv och tidsplan framtagande kulturplan 2024-2027.

  • Regionala utvecklingsnämnden beslutar årligen om en sammanträdesplan som fastställer årets sammanträdesdatum för nämnden.

    Planen tar hänsyn till sammanträdestider för Sveriges Kommuners och Regioner, regionfullmäktige och regionstyrelsen, kommunala sammanträdesdagar samt stoppdatum kopplade till EU finansiering och interna ekonomiska händelser.

    Nämnden har möjlighet att vid behov besluta om extra sammanträdestider om det uppstår en situation där beslut behöver tas i ett ärende som inte kan hanteras inom den befintliga sammanträdesplanen. 

    Det har identifierats ett behov av att hålla ett extra sammanträde den 27 september 2022 för att hantera regionala utvecklingsnämndens delårsrapport per augusti 2022. Rapporten behöver överlämnas till regionstyrelsens förvaltning innan 30 september och kan inte färdigställas till nämndens sammanträde 21 september. 

    Delårsrapporten föreslås beredas av arbetsutskottet den 21 september.

    Bilagor

  • Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller i styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Den 2 december 2021 beslutade regionala utvecklingsnämnden anta en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

    Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativet lämnas in måste en tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in skriftligt före sammanträdet.

    Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering. Initiativärenden som överlämnas till förvaltningen för beredning ska behandlas av nämndens beredande utskott inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

    Följande ärenden har anmälts till sammanträdet:

    Moderaterna har inkommit med initiativärendet Avbryt utredning om serviceresor i egen regi.

     

  • Regionala utvecklingsnämnden informeras om utskottens protokoll och därmed även de ärenden som behandlats av dessa.

  • Muntlig information lämnas till arbetsutskottet och regionala utvecklingsnämnden från regionala utvecklingsdirektören Anna Pettersson om aktuella händelser från verksamheten.

     

  • Regionala utvecklingsnämnden har att förrätta följande fyllnadsval:

    Ahmed Hersi (-) har avsagt sig sitt uppdrag som andre vice ordförande i kulturutskottet, regionala utvecklingsnämnden har därmed att utse ny andre vice ordförande för kulturutskottet.

     

  • Här behandlas aktuella kurser och konferenser och det beslutas om deltagande i de fall som det behövs.

    Människan, mötet och närmiljön - gemenskap i en föränderlig tid

    SKR, Folkhälsomyndigheten, Örebro kommun och Region Örebro län arrangerar en konferens med fokus på jämlik hälsa och hållbar utveckling. Vi står inför flera utmaningar som kräver en bred satsning på folkhälsofrågor med ökat fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete i alla delar av samhället. Konferensen äger rum i Örebro mellan 20-12 september. Kostnad 3150 kr fram till 30 maj, efter det 3700 kr.

    Regionala utvecklingsnämndens presidium har möjlighet att delta på Människan, mötet och närmiljön - gemenskap i en föränderlig tid.

    Universell besöksnäring i Västerbotten

    Funktionsrätt Västerbotten och Västerbotten Turism bjuder in till en konferens som kommer handla om möjligheter genom universell utformning. Arrangörerna vill utreda förutsättningar för en mer jämlik och inkluderande besöksnäring i Västerbotten och på så vis även skapa bättre förutsättningar för små och medelstora företag i Västerbotten. Konferensen äger rum den 25 maj.

    Regionala utvecklingsnämndens presidium har möjlighet att delta på Universell besöksnäring i Västerbotten.

    Bilagor

  • Regionala utvecklingsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till delegat i enlighet med delegeringsordningen. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden omprövar eller fastställer delegeringsbesluten. Däremot får nämnden återta lämnad delegering eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.