Möte 2022-09-21

Regionala utvecklingsnämnden
  •   1

    Sammanträdets öppnande och upprop

  • 09:30-09:35 Sammanträdets öppnande och formalia

    09:35 Information enligt tidsplan

    09:35-09:50 Remiss av Finansdepartementets betänkande Sänk tröskeln till en god bostad SOU 2022:14

    Föredragande: Lena Friborg, strateg Näringsliv och samhällsbyggnad

    09:50-10:00 Fika

    10:00-10:15 Bolagsdialog Norrlandsoperan AB

    Föredragande: Erik Mikael Karlsson, VD, Eva Andersson, styrelseordförande, Marie-Louise Rönnmark, v. styrelseordförande

    10:15-10:30 Bolagsdialog Skogs- och samemuséet i Lycksele AB

    Föredragande: Eva Lundström, VD, Kerstin Olla Grahn, styrelseordförande, Stig-Lennart Karlsson, v. styrelseordförande

    10:30-10:45 Bolagsdialog Skellefteå museum AB

    Föredragande: Fabian Arnheim, VD, Marie Bergslycka, styrelseordförande, Eva Eriksson, v. styrelseordförande

    10:45-11:00 Bolagsdialog Västerbottensteatern AB

    Föredragande: Challa Gustavsson, VD, Martin Hedqvist, styrelseordförande, Vicktoria Westerberg, v. styrelseordförande

    11:00-11:10 Bensträckare

    11:10-11:20 Redovisning av företagsstöd per den 31 augusti 2022

    Föredragande: Katarina Molin, verksamhetschef Företags- och projektfinansiering

    11:20-11:30 Organisering och finansiering av besöksnäringsfrämjande arbete (Swedish Lapland Visitors Board)

    Föredragande: Annika Sandström, regionturismchef

    11:30-11:45 Rapport om samordnad översyn av färdtjänstens regelverk och riktlinjer i Västerbotten

    Föredragande: Karolina Filipsson, kollektivtrafikstrateg

    11:45-12:00 Utredning om möjlighet att bedriva serviceresor i egen regi

    Föredragande: Karolina Filipsson, kollektivtrafikstrateg

    12:00-13:00 Lunch, införskaffas på egen hand

    13:00-13:25 Information om regionala utvecklingsförvaltningens omställning till flexibel arbetsplats och nya lokaler

    Föredragande: Mikael Robertsson, Projektledare Flexibel arbetsplats, Anders Forsberg, delprojektledare Flexibel arbetsplats

    13:25-13:35 Planeringsförutsättningar för kollektivtrafiken 2024-2026

    Föredragande: Karolina Filipsson, kollektivtrafikstrateg

    13:35-13:45 Justering av taxa för kollektivtrafiken från och med 2023-01-01

    Föredragande: Karolina Filipsson, kollektivtrafikstrateg

    13:45-13:55 Information om remissförfarande för regional digitaliseringsstrategi 2022-2030

    Föredragande: Magnus Rudehäll, enhetschef Digitalisering och innovationsledning, Niklas Gandal strateg samhällsbyggnad

    13:55-14:05 Framtagande av kompetensförsörjningsplan 2022-2030

    Föredragande. Kia Ronnhed, HR-direktör

    14:05-14:20 Information från verksamheten

    Föredragande: Anna Pettersson, regional utvecklingsdirektör

    14:20-15:00 Partigruppsmöten

    15:00-16:00 Beslut enligt ärendelista

    16:00 ca Sammanträdet avslutas

  • Regionala utvecklingsnämnden har att utse justerare som tillsammans med ordföranden ska justera protokollet från dagens sammanträde.

  • Regionala utvecklingsnämnden har att fastställa ärendelistan.

  • Föredragningar hålls enligt lista:

    • Remiss av Finansdepartementets betänkande Sänk tröskeln till en god bostad SOU 2022:14
    • Bolagsdialog Norrlandsoperan AB
    • Bolagsdialog Skogs- och samemuséet i Lycksele AB
    • Bolagsdialog Skellefteå museum AB
    • Bolagsdialog Västerbottensteatern AB
    • Redovisning av företagsstöd per den 31 augusti 2022
    • Organisering och finansiering av besöksnäringsfrämjande arbete (Swedish Lapland Visitors Board)
    • Rapport om samordnad översyn av färdtjänstens regelverk och riktlinjer i Västerbotten
    • Utredning om möjlighet att bedriva serviceresor i egen regi
    • Information om regionala utvecklingsförvaltningens omställning till flexibel arbetsplats och nya lokaler
    • Planeringsförutsättningar för kollektivtrafiken 2024-2026
    • Justering av taxa för kollektivtrafiken från och med 2023-01-01
    • Information om remissförfarande för regional digitaliseringsstrategi 2022-2030
    • Information om framtagande av kompetensförsörjningsplan 2022-2030
    • Fusion av AC-Net Externservice och AC-Net Internservice AB
    • Information från verksamheten

    Bilagor

  • Det regionala nätet i Västerbotten är ett fiberbaserat bredbandsnät som knyter ihop länets kommunhuvudorter till ett sammanhållet regionalt nät.

    Västerbotten har under en lång tid betraktats som en föregångare vad gäller bredbandsutbyggnad. Till stor del har länets kommuner och landstings bildande av LäNet Västerbotten Data och Tele AB 1997 varit grunden för denna utveckling. Över tid har både verksamheten och dess förutsättningar förändrats, likaså hur verksamheten organiserats. Idag bedrivs verksamhet i två bolag, AC-Net Internservice AB samt AC-Net Externservice AB. Region Västerbottens ägarandel i respektive bolag är 51 procent.

     

    I samband med att ett ägarsamråd under våren 2021 behandlade behov av översyn av ägardirektiv, så identifierades även ett behov av att utreda det framtida behovet av två AC-Netbolag och om det finns ett mer ändamålsenligt sätt att organisera verksamheterna. Ägarsamråd behandlade förslag till utredningsdirektiv den 4 november 2021.

    Regionfullmäktige beslutade den 21 september 2021 i samband med behandling av regionstyrelsens årliga prövning av de kommunala bolagens ändamål och verksamhet att uppdra till regionala utvecklingsnämnden att utreda frågan om behovet av två AC-Netbolag.

    Redogörelse för utredningen samt rekommendation om fortsatt process överlämnades till ägarsamråd tillika styrgrupp för utredningens genomförande vid ägarsamråd den 6 april 2022.

    Regionala utvecklingsnämnden har därefter behandlat inriktning för fortsatt beredning av ärendet, att

    1. En plan upprättas för att avveckla det privata ägandet, för att därefter fusionera bolagen.
    2. En process för att ta fram förslag till erforderliga beslutsunderlag till följd av en sådan fusion inleds, samt
    3. Förfrågan tillställs länets primärkommuner om önskemål om delägarskap, alternativt annan form av inflytande i AC-Nets verksamhet.

    Regionala utvecklingsnämnden föreslår således regionfullmäktige besluta att, förutsatt erforderliga beslut, godkänna fusion av AC-Net Externservice AB och AC-Net Internservice AB, samt uppdra till regionstyrelsen att vidta nödvändiga åtgärder för att genomföra sådan förändring.

    Styrande dokument för bolaget/bolagens verksamhet– bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal – behöver ses över och beredas inför andra ägarförhållanden. Regionstyrelsen föreslås därför få i uppdrag att genomföra nödvändiga följdbeslut, med undantag för beslut av principiell karaktär. Regionstyrelsen ska enligt reglemente säkerställa ärendeberedningens och beslutsunderlagens kvalitet vid bildande av nya regionkommunala bolag. Regionfullmäktige föreslås vidare uppdra till regionala utvecklingsnämnden att föra dialog med länets primärkommuner om önskemål om delägarskap alternativt annan form av inflytande i AC-Nets verksamhet.

    Samråd ska löpande ske mellan regionstyrelsens och regionala utvecklingsnämndens förvaltningar, då AC-Netbolagens verksamhet har sin hemvist inom ramen för regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde.

    Bilagor

  • Region Västerbottens revisorer har genomfört grundläggande granskning av regionala utvecklingsnämnden för året 2021. Revisorerna finner att nämnden under året 2021 varit aktiv för att åtgärda brister samt agerat med anledning av rekommendationer i föregående års grundläggande granskning. Region Västerbottens revisorer bedömer att regionala utvecklingsnämnden i allt väsentligt genomförde verksamheten på ett ändamålsenligt sätt, men att nämnden behöver utveckla sin styrning och kontroll.
    Följande rekommendationer lämnas till regionala utvecklingsnämnden:

    • Bryt ned fullmäktiges övergripande mål till delmål och indikatorer inom områden som nämnden genom sina verksamheter har tillräckliga förutsättningar att påverka.
    • Fortsätt att utveckla kvaliteten i nämndens internkontrollarbete.

    Förslag till yttrande har upprättats.

    Bilagor

  • EY har på uppdrag av revisorerna i Region Västerbotten genomfört en fördjupad granskning av Region Västerbottens ägarstyrning av kommunala bolag i syfte att bedöma om styrelse och nämnd har säkerställt en ändamålsenlig ägarstyrning över regionens kommunala bolag. Granskningen avser regionstyrelsen och regionala utvecklingsnämnden.

    Revisorernas rekommendationer är:

    Regionstyrelsen och regionala utvecklingsnämnden behöver förtydliga hur regionen ska styra och kontrollera sina bolag. Bland annat genom att tydliggöra:

    • Vilket ansvar regionstyrelsen och regionala utvecklingsnämnden har för ägarstyrningen av bolagen.
    • Vilket uppdrag som förvaltningscheferna har för ägarstyrningen. Styrelsen behöver säkerställa ett aktivare ledarskap från förvaltningscheferna.
    • Hur ägarstyrningen ska vara organiserad och genomföras inom respektive förvaltning.

    Regionstyrelsen och regionala utvecklingsnämnden behöver säkerställa en mer aktiv ägarstyrning i dialogerna med bolagen.

    Regionstyrelsen behöver utveckla formerna för sin förstärkta uppsiktsplikt. Regionstyrelsen behöver bland annat säkerställa mer genomarbetade underlag inför styrelsens bedömningar av om verksamheterna i bolagen har genomförts i enlighet med kommunala ändamål och kommunala befogenheterna. Regionstyrelsen bör också se till att styrelsen lämnar sina bedömningar till fullmäktige i tid så att fullmäktige får möjlighet att ta hänsyn till dessa i direktiven inför bolagsstämmorna.

    Förslag till yttrande har upprättats.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige har i Regionplan 2022 riktat uppdrag till regionstyrelsen och regionala utvecklingsnämnden att utreda möjliggörandet av en ökad lokalisering av tjänster till länets inlandskommuner i syfte att stärka den regionala närvaron.

    Uppdraget ska redovisas i samband med nämndernas delårsrapport per augusti 2022, samt vid årsredovisningen för 2022.

    I bilaga redovisas förslag till den första delrapporten till regionfullmäktige avseende regionala utvecklingsnämndens del i uppdraget.

    Regionstyrelsens förvaltning och regionala utvecklingsnämndens förvaltning har fortlöpande fört dialog under uppdragets genomförande. Det riktade uppdraget har förtydligats i samråd mellan förvaltningarna genom avgränsning av uppdrag och tydliggörande av definitioner som är relevanta för uppdragets genomförande. Förslag till inriktningsbeslut har tagits fram i samråd.

    Bilagor

  • Region Västerbotten har getts möjlighet att lämna synpunkter på Miljömålsberedningens delbetänkande Sveriges globala klimatavtryck.

    Miljömålsberedningen är en parlamentarisk kommitté där de åtta riksdagspartierna är representerade. Beredningen har funnits sedan 2010 och har uppdraget att skapa en bred politisk samsyn kring den svenska miljöpolitiken. 2020 fick beredningen i tilläggsuppdrag att utreda och föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från svensk konsumtion. Idag har Sverige endast klimatmål för de utsläpp som sker i Sverige. Det nya målet ska handla om utsläpp som sker på grund av svensk konsumtion, men där utsläppen sker i andra länder.

    Utredningens förslag i korthet

    Utredningen föreslår ett tillägg i generationsmålets strecksatser som innebär att Sverige senast 2045 ska ha ett negativt globalt klimatavtryck. Det globala klimatavtrycket ska beräknas genom att summera de territoriella utsläppen, dvs de utsläpp som sker i Sverige, med de utsläpp som sker i andra länder på grund av svensk konsumtion, samt att dra av för den klimatnytta som uppkommer när Sverige exporterar klimatsmarta produkter. Betänkandet handlar i huvudsak om de svenska klimatmålen. Styrmedel och åtgärder för att nå målen är inte i fokus för utredningen.

    Utredningen lägger också förslag om mål för flygets och sjöfartens utsläpp och hur dessa utsläpp ska beräknas.

    Beredningen står enig bakom utredningen som helhet. M reserverar sig dock mot målen för flyg. SD reserverar sig mot målen för både flyg och sjöfart.

    Remissvarets inriktning

    Förslaget till remissvar är positivt till Miljömålberedningens förslag att det svenska generationsmålet för klimatutsläpp även innefattar de utsläpp som sker i andra länder. Dagens mål, som bara innefattar de territoriella utsläppen, skulle i princip kunna nås genom att flytta produktion och utsläppsintensiv verksamhet utomlands, vilket inte skulle vara någon vinst varken för klimat eller svensk ekonomi.

    Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott behandlade ärendet den 8 september och ställde sig bakom förslag till yttrande och rekommenderade regionala utvecklingsnämndens ordförande att genom delegation besluta anta yttrandet enligt upprättat förslag innan den 19 september 2022.

    Bilagor

  • Region Västerbotten har getts möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad.

    Uppdraget till utredningen var att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun och att föreslå effektiviseringar i de befintliga bostadspolitiska verktygen. Bakgrunden till uppdraget handlar om svårigheterna på bostadsmarknaden att hitta en bostad och om ojämlikhet mellan insiders och outsiders på bostadsmarknaden.

    Utredningens förslag i korthet

    Utredningens huvudförslag är att skapa en ny lag, en bostadsförsörjningslag med gemensamma mål för stat och kommun. Utredningen förslår också att en nationell handlingsplan ska tas fram varje mandatperiod. Utredningen förslår vidare en rad åtgärder som rör kommunal bostadsförsörjning, markanvisningar, att hyresvärdar bara ska få ställa motiverade tillträdeskrav, kommunala hyresgarantier, tydligare ramar för kommunala bostadsförmedlingar och ett stöd till den idéburna bostadssektorn.

    Vad tycker andra?

    Ett stort antal remissinstanser har redan lämnat in sina remissvar. Åsikterna om utredningens förslag är mycket varierande, men de flesta är positiva till förslaget om en bostadsförsörjningslag. Regionerna pekar på att regionens roll saknas i utredningen. Flera kommuner oroas av att en nationell handlingsplan kan få för starkt storstadsperspektiv.

    Inriktning på förslaget till remissvar från Region Västerbotten

    Förslaget till remissvar är kortfattat och allmänt hållet. Vi ser positivt på förslaget om en bostadsförsörjningslag, men pekar på att regionens roll saknas i utredningen och att den nationella planen behöver ta in fler perspektiv än storstadsperspektiven.  

    Bilagor

  • Region Västerbotten har getts möjlighet att lämna synpunkter på Finansdepartements utredning Startlån till förstagångsköpare av bostad

    Uppdraget till utredningen var att lägga förslag som underlättar för förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden. Bakgrunden är de stigande priserna på bostäder i storstäder och städer med växande befolkning som skapar  svårigheter för till exempel unga att köpa en bostad.

    Utredningens förslag i korthet

    Utredningen föreslår ett startlån för dem som inte ägt en bostad de senaste 10 åren. Låntagarna ska ha tillräcklig återbetalningsförmåga och ska avse att bosätta sig i bostaden. Startlånet ska täcka skillnaden från bolånetaket på 85 % upp till ett bolån på 95% av kostnaden för bostaden, dock max 250 000 kr. Lånen ges av privata lånegivare, men staten lämnar en lånegaranti och tar över lånet om låntagaren inte kan betala. Lånet ska återbetalas men staten kan erbjuda mjukare återbetalningsvillkor. Startlånen ska finansieras av en avgift. En garantimyndighet ska skapas som upprättar ramavtal med bolånegivarna.

    Vad tycker andra?

    De flesta remissinstanserna är positiva till utredningens förslag. Skellefteå kommun tillstyrker utredningen och pekar på utmaningarna med inflyttning och ökande befolkning. De som avstyrker pekar på risker att priserna på bostäder pressas upp ytterligare och att enskildas skulder blir för höga. Länsstyrelsen i Västerbotten tillstyrker förslaget, medan Länsstyrelsen Västernorrland avstyrker och menar att problemen främst är storstadsrelaterade.

    Inriktning på förslaget till remissvar från Region Västerbotten

    Förslaget till remissvar från Region Västerbotten ansluter sig till Skellefteå kommuns remissvar, tillstyrker utredningens förslag och pekar på utmaningarna höga priser på bostäder samtidigt som behovet av människor som flyttar till regionen är stort.

    Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott behandlade ärendet den 8 september och ställde sig bakom förslag till yttrande och rekommenderade regionala utvecklingsnämndens ordförande att genom delegation besluta anta yttrandet enligt upprättat förslag innan den 9 september 2022.

    Bilagor

  • Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

    Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

    Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

    Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen:

    • Årsredovisning med revisionsrapport 2020 samt lekmannarevisionens granskningsrapport med grundläggande granskning
    • VD—kommentar per augusti 2022/Uppföljning av bolagets verksamhet mot ägardirektiv per augusti 2022
    • Lekmannarevisionens granskningsrapport 2021
    • Verksamhetsplan 2022 inklusive finansiella mål
    • Internkontrollplan 2022
    • Rapport internkontrolluppföljning år 2021
    • Intyg/rapport som visar på att bolagets styrelse prövat och intygar att den verksamhet som bedrivits inom bolaget, har bedrivits i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna
    • Ifylld mall, Bolagets förutsättningar på kort och lång sikt – framgångar och utmaningar

    I missiv Underlag inför bolagsdialog 2022, redovisas vilka dokument som inkommit inför bolagsdialogen, samt en kortfattad sammanfattning.

    Bilagor

  • Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

    Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

    Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

    Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen:

    • Årsredovisning med revisionsrapport 2021 samt lekmannarevisionens granskningsrapport med grundläggande granskning
    • VD—kommentar per augusti 2022/Uppföljning av bolagets verksamhet mot ägardirektiv per augusti 2022
    • Lekmannarevisionens granskningsrapport 2021
    • Verksamhetsplan 2022 inklusive finansiella mål
    • Internkontrollplan 2022
    • Rapport internkontrolluppföljning år 2021
    • Intyg/rapport som visar på att bolagets styrelse prövat och intygar att den verksamhet som bedrivits inom bolaget, har bedrivits i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna
    • Ifylld mall, Bolagets förutsättningar på kort och lång sikt – framgångar och utmaningar

    I missiv Underlag inför bolagsdialog 2022, redovisas vilka dokument som inkommit inför bolagsdialogen, samt en kortfattad sammanfattning.

    Bilagor

  • Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

    Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

    Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

    Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen:

    • Årsredovisning med revisionsrapport 2021
    • VD—kommentar per augusti 2022/Uppföljning av bolagets verksamhet mot ägardirektiv per augusti 2022
    • Lekmannarevisionens granskningsrapport 2021
    • Verksamhetsplan 2022 inklusive finansiella mål
    • Internkontrollplan 2022
    • Rapport internkontrolluppföljning år 2021
    • Intyg/rapport som visar på att bolagets styrelse prövat och intygar att den verksamhet som bedrivits inom bolaget, har bedrivits i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna
    • Ifylld mall, Bolagets förutsättningar på kort och lång sikt – framgångar och utmaningar

    I missiv Underlag inför bolagsdialog 2022, redovisas vilka dokument som inkommit inför bolagsdialogen, samt en kortfattad sammanfattning.

    Bilagor

  • Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

    Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

    Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

    Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen:

    • Årsredovisning med revisionsrapport 2021 samt lekmannarevisionens granskningsrapport med grundläggande granskning
    • VD—kommentar per augusti 2022/Uppföljning av bolagets verksamhet mot ägardirektiv per augusti 2022
    • Lekmannarevisionens granskningsrapport 2021
    • Verksamhetsplan 2022 inklusive finansiella mål
    • Internkontrollplan 2022
    • Rapport internkontrolluppföljning år 2021
    • Intyg/rapport som visar på att bolagets styrelse prövat och intygar att den verksamhet som bedrivits inom bolaget, har bedrivits i enlighet med fastställt kommunalt ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna
    • Ifylld mall, Bolagets förutsättningar på kort och lång sikt – framgångar och utmaningar

    Bilagor

  • Enhetschef för företag och projektfinansiering Katarina Molin ger en sammanställning av företagsstöd per den 31 augusti 2022.

  • Swedish Lapland Visitors Board Ek.för är den regionala parten för besöksnäringsutveckling i Norrbottens samt Skellefteå och Sorsele Kommuner. Föreningen har haft målsättningen att dubblera besöksnäringens omsättning (mät med måttet Turist Ekonomisk Omsättning, TEM) på tio år med startåret 2010. Målet uppnåddes inte riktigt innan Coronapandemin slog till och besöksnäringen tappade stor del av sin marknad, men beräkningarna visar att man lyckades höja omsättningsvärdet från 4,1 miljarder 2010 till 7,6 miljarder 2019.

    Region Norrbotten har gett ett grundbidrag till verksamheten och föreningens medlemmar har tillsammans samlat ca 0,5 miljoner kr/år. Resten av föreningens arbete har under denna period varit projektfinansierat. Styrelsen för Swedish Lapland Visitors Board har under 18 månader drivit ett förankringsarbete i syfte att skapa en långsiktig lösning för uppdraget och föreslår nu att kommunerna i området tillsammans med regionerna bildar ett aktiebolag samt fördelar finansieringsbehovet mellan sig. Arbetet kommer att fortsätta med slutförhandlingar kring inflytande, aktieposter, ägardirektiv samt ett inbördes aktieägaravtal förutsatt att kommunerna tydliggör sitt intresse i frågan genom att underteckna det ”Letter of Intent” som bifogas.

    De stora strukturfondsprojekten tar slut 31 dec 2022 och för att få rådrum att arbeta vidare med bolagsbildningen och finansieringen behöver kommunerna och regionerna samlas till en överbryggningsfinansiering under en tid om 2, maximalt 3 år. Förslaget är att samlas kring en kommunal del av finansieringen om 20 miljoner kronor långsiktigt men att finansieringen under överbryggningstiden begränsas till 13 miljoner kronor. Fördelningen mellan kommunerna bör baseras på en grundavgift motsvarande lönekostnaden för lokalt anställd personals lokala uppdrag samt en större gemensam pott pengar för det gemensamma arbetet fördelat per capita.

    Bilagor

  • I Västerbotten genomfördes en översyn av regelverket och taxan för färdtjänsten 2005. I genomgång av de regelverk och egenavgifter som används i Västerbotten 2022 så kan konstateras att många delar i detta regelverk är oförändrade bland de kommuner som är anslutna till den gemensamma beställningscentralen. Bland övriga kommuner kan likheter även ses bland de kommuner som genomfört sina upphandlingar tillsammans med Umeå kommun.

    Gällande egenavgiften för färdtjänsten så har alla kommuner utom Umeå en taxa som är uppbyggd på kollektivtrafiktaxan samt ett fast påslag. Det fasta påslaget är dock hos vissa kommuner höjt. Umeå kommun har en egenavgiftskonstruktion som är 1,5 gånger kollektivtrafiktaxan.

    Vid en jämförelse med de övriga norrlandslänen så har Västerbotten en relativt hög likhet mellan kommunernas regelverk fast det inte funnits något aktivt arbete för detta sedan den stora översynen 2005.

    Utifrån genomgång av dagens regelverk i Västerbotten så rekommenderas att ett gemensamt övergripande regelverk etableras i Västerbotten. Det är de riktlinjer som tillämpas vid tillståndsgivningen, som ger färdtjänsthandläggarna stöd i vilka begränsningar eller utökningar som kan ske utöver det gemensamma regelverket. Det beslutade färdtjänsttillståndet omfattar vad som gäller i det individuella fallet.

    En harmonisering av taxan skulle med så liten påverkan som möjligt för det stora flertalet kommuner vara att bibehålla strukturen enkelbiljettspris, men att det fast påslaget höjs till 25 kronor/resa. Umeå undantaget då kommunens egenavgiftskonstruktion bibehålls.

    Rekommendationen är att det fortsatt ska finnas två ålderskategorier barn respektive vuxen. Dessa två ålderskategorier ska överensstämma med den definition som finns inom kollektivtrafiken och den information som används för att beskriva dem ska vara den som används där. Avseende barn som reser fritt så finns det i dagens regelverk skrivning om att den färdtjänstberättigade ska vara målsman till barnen. Inom kollektivtrafiken har man frångått kravet på att det ska vara barn till den betalande. Rekommendationen är att använda samma definition som finns inom kollektivtrafiken det vill säga att två barn under 7 år kan resa gratis med den färdtjänstberättigade.

    För att justeringar av kollektivtrafikens taxa ska få direkt genomslag för egenavgiften så rekommenderas att denna uppdateras av Länstrafiken och att kommunerna kan länka från sina hemsidor till denna taxa. Möjligen så skulle detta påkalla ett behov av att kommunerna fattar beslut om att följa kollektivtrafiktaxan och att egenavgiften justeras då denna justeras utan att det krävs ett förnyat kommunalt beslut.

    Utöver förslag om att ett gemensamt regelverk så finns även en rekommendation om att kollektivtrafikmyndigheten åter kallar till nätverksträffar för färdtjänsthandläggarna. Beställningscentralen för serviceresor bör även bjudas in till dessa träffar då allt fler av länets kommuner ansluter sig till den gemensamma beställningscentralen.

    Bilagor

  • Länstrafiken i Västerbotten AB har sedan 2021-01-01 ansvar för beställningscentralen för serviceresor (tidigare Reseservice). Beställningscentralens ansvarar för att samordna serviceresor, vilka omfattar sjukresor, färdtjänst, riksfärdtjänst, anropsstyrd allmän kollektivtrafik och övriga resor inom ramen för beställningscentralens uppdrag. Länstrafiken har även i uppdrag att upphandla trafikavtal för serviceresor.

    Under hösten 2021 och våren 2022 genomfördes sådana upphandlingar. Den första upphandlingen avbröts efter att anbud inkommit till följd av en kraftigt ökad kostnadsnivå, vilket gjorde att inkomna anbud ej var möjliga att anta. Orsak till den kraftigt ökade kostnadsnivån kunde delvis kopplas till en bristande konkurrens på marknaden. Utifrån den bristande konkurrensen och kostnadsutvecklingen önskade Region Västerbotten att möjligheterna att utreda trafik i egen regi skulle utredas. Regionala utvecklingsnämnden beslutade 2022-03-17 att ge Länstrafiken uppdraget att utreda möjligheterna att bedriva trafiken i egen regi.

    Utredningen har kommit fram till att det inte finns några legala hinder för Region Västerbotten att fatta beslut om att verksamheten ska bedrivas i egen regi och det finns heller inga hinder för kommunerna i länet att fortsätta överlåta sin färdtjänst till en sådan verksamhet.

    Om verksamhet i egen regi ska bedrivas bör den omfatta både specialfordon och transporter med personbilar eftersom samordningen mellan dessa typer av resor är betydande.

    Det finns framtida möjligheter till utvecklad samordning med ambulansverksamheten, framför allt i syfte att säkerställa att ambulans används endast för de transporter som kräver ambulans. Denna samordningspotential är dock ej avhängig drift i egen regi och dialog bör etableras oavsett.

    Utredningen har gjort beräkningar på ett urval av kommuner, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. Kritiska massan för att overheadkostnaderna ska vara försvarbara ligger vid ca 20 fordon och 25 anställda. Uppstartstid för verksamhet i egen regi bedöms till minst 12 månader.

    Ett beslut om verksamhet i egen regi skulle påverka taxibranschen i betydande omfattning, men hur stor denna påverkan skulle vara, varierar och beror på vilken service som finns på orten idag.

    Länstrafiken fattade utifrån inkomna anbud vid en förnyad upphandling ett tilldelningsbeslut 2022-05-31. Med kännedom om de priser som låg till grund för tilldelningsbeslutet finns inga motiv till att rekommendera verksamhet i egen regi. När samordningsmöjligheterna med ”privat” taxi försvinner blir kostnaderna för höga och överkapaciteten som skulle finnas vissa tider på dygnet är betydande. Denna samordningsmöjlighet varierar dock beroende på storlek på orten då behovet av vanliga taxitransporter i många kommuner är litet.

    Verksamhet i egen regi, ska mot bakgrund av att den regionala kollektivtrafikmyndigheten enligt kollektivtrafiklagen har ett ansvar att verka för en god taxiförsörjning, ses som en sista utväg. Marknaden i Västerbotten har i nuläget visat sig fungera med tillräcklig konkurrens.

    Utredningen rekommenderar att beräkningar och analys av de slag som gjorts i utredningsarbetet bör genomföras inför varje kommande upphandling av serviceresor för att ge beslutsfattare goda underlag om vad den alternativa kostnaden i förhållande till upphandling är.

    Bilagor

  • Regionala utvecklingsnämnden fattade 2022-05-25 beslut om att regionala utvecklingsförvaltningen skulle bereda initiativärende från Moderaterna om att avbryta utredningen om serviceresor i egen regi.

    Förvaltningen kan i beredningen av initiativärendet konstatera att utredningen av serviceresor i egen regi har slutförts av Länstrafiken och överlämnats till Region Västerbotten 2022-06-03. Under utredningstiden har förnyad upphandling av serviceresor genomförts och tilldelningsbeslut fattats 202205-31utifrån inkomna anbud.

    Länstrafiken rekommenderar i utredningen, med kännedom om de priser som låg till grund för tilldelningsbeslutet 2022-05-31 att inga motiv fanns att rekommendera verksamhet i egen regi. Denna rekommendation byggde på de beräkningar av kostnader för drift i egen regi som genomförts under utredningsarbetet.

    Länstrafiken konstaterar i utredningen att drift i egen regi skulle påverka taxibranschen i betydande omfattning, men hur stor denna påverkan skulle vara, varierar beroende på vilken service som finns på orten idag.

    I utredningen konstateras även att den regionala kollektivtrafikmyndigheten har ett ansvar enligt kollektivtrafiklagen att verka för en god taxiförsörjning, vilket gör att drift i egen regi bör ske som en sista utväg.

    Utredningen rekommenderar att beräkningar och analyser av de slag som gjorts i utredningsarbetet bör genomföras inför varje kommande upphandling av serviceresor för att ge beslutsfattare goda underlag om vad den alternativa kostnaden i förhållande till upphandling är.

    Utifrån att utredningen är genomförd och överlämnad 2022-06-03 så finner förvaltningen att det inte går att avbryta utredningen. Förvaltningen konstaterar att flera av de aspekter som lyfts fram i initiativärendet även belyses i utredningen och att rekommendationen från Länstrafiken är att egen regi är att betrakta som en sista utväg.

    Bilagor

  • Enligt Lag om kollektivtrafik (2010:1065) som trädde i kraft 1 januari 2012 ska det i varje län/region finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. I Västerbotten är Kollektivtrafikmyndigheten sedan 2019 inrättad på Region Västerbotten. Region Västerbotten äger Länstrafiken i Västerbotten AB och dess delägda dotterbolag Bussgods i Norr AB. Region Västerbotten är även delägare i Norrtåg AB liksom Samtrafiken AB samt AB Transitio.

    En kostnads- och ansvarsfördelningsmodell för Länstrafiken utformades 2005, den så kallade Västerbottensmodellen, som reglerade förhållandet mellan finansiärerna av kollektivtrafiken. I och med övergången till den nya lagstiftningen och de förändringar som skett avseende Länstrafikbolagets funktion i planeringsfrågor så har Region Västerbottens roll att planera den trafik som regionen avser att finansiera tydliggjorts. Förändringen innebär ökat politiskt ansvar för och inflytande över trafiken för regionens del.

    Regionbildningen 2019 innebar att den regionala kollektivtrafikmyndigheten placerades hos Region Västerbotten i ett första skede som en övergångslösning men från 2020 som den långsiktiga lösningen genom att en delskatteväxling av de så kallade gemensamma kostnaderna till Region Västerbotten genomfördes. Under 2020 var Västerbottensmodellen föremål för utvärdering. Länets kommuner och Region Västerbotten fattade då beslut om att Västerbottensmodellen 2021 framgent gäller för ansvarsfördelning och finansiering av den allmänna kollektivtrafiken i Västerbotten.

    Enligt Västerbottensmodellen 2021 har Region Västerbotten ansvarar för linjetrafik med buss och tåg och viss anropsstyrd trafik med huvudsaklig trafikuppgift mellan kommuncentra samt sjukresor. Respektive kommun ansvarade för linjer och anropsstyrd trafik med huvudsaklig trafikuppgift inom kommunen samt färdtjänst, riksfärdtjänst, kommunala resor och skolskjutsar. Region Västerbotten finansierar utöver beställd trafik även de så kallade gemensamma kostnaderna som omfattar kundtjänst, administration, marknadsföring och IT-system. Från och med 2021 så innehåller budget från Länstrafiken även kostnaderna för den gemensamma beställningscentralen för serviceresor. Kommunerna har kostnadsansvar för den trafik som respektive finansiär beställer.

    Från och med 2008 innehåller regionens trafikbeställning förutom regional busstrafik och viss anropsstyrd trafik även regional tågtrafik. Tågtrafiken administreras av Norrtåg AB, som bildades av trafikhuvudmännen i de fyra nordligaste länen för att samordna tågtrafiken i länen och genomföra ambitionerna i Norrtågsförsöket. Planeringsförutsättningarna tillförsäkrar regionfullmäktige inflytande över utformningen av den kollektivtrafik som Region Västerbotten finansierar.

    Planeringsförutsättningarna innehåller regionens trafikpolitiska prioriteringar och mål samt en ekonomisk prognos för buss- och tågtrafiken, samt den gemensamma beställningscentralen under perioden som planeringsförutsättningarna avser. Prognos för tågtrafiken baseras på fastställd budget för Norrtåg AB för beställd trafik från mitten av december 2022 till mitten av december 2023, inklusive stationsavgifter hänförliga till tågtrafiken. Prognos för busstrafiken baseras på fastställd budget för Länstrafiken i Västerbotten AB för beställd busstrafik från mitten av december 2022 till mitten av december 2023. Budget för Länstrafiken i Västerbotten innehåller även kostnaderna för IT-system, administration, marknadsföring, kundtjänst och beställningscentralen.

    Planeringsförutsättningarna ska ligga till grund för Region Västerbottens kollektivtrafikplan för perioden 2024 – 2026. Kollektivtrafikplanen innehåller beställning av buss- och tågtrafik samt i viss begränsad anropsstyrd trafik. Kollektivtrafikplanen innehållande trafikbeställning utgör grund för budget för trafikåret 2024 från Norrtåg och Länstrafiken. Region Västerbottens anslag för kollektivtrafik bör baseras på bolagens budget för kollektivtrafiken samt beställningscentralen då dessa speglar den beställning som Region Västerbotten som finansiär sänt till Länstrafiken och Norrtåg.

    Kollektivtrafikplanen bereds i Regionala utvecklingsnämndes arbetsutskott och fastställs av Regionala utvecklingsnämnden som även är Regional Kollektivtrafikmyndighet i Västerbotten.

  • Hösten 2017 refinansierades tidigare inköpta Regina högvärdeskomponenter, Itino högvärdeskomponenter och Itino reservfordon med AB Svensk Exportkredit där Region Västerbotten borgade för sin relativa andel, då uppgående till 5,8 MSEK.

    Hösten 2022 löper denna femåriga finansiering ut varför det är dags att refinansiera aktuella högvärdeskomponenter på nytt utifrån kvarvarande restskuld där Region Västerbottens andel nu är knappt 3,8 MSEK.

    Kostnader och finansiering

    Finansiär för upplåning bestäms efter upphandling av finansiering av AB Transitio. Lån beräknas lyftas under hösten 2022 så snart berörda regioner fattat borgensbeslut. Justeringar av nuvarande fordonshyra kan bli aktuell i samband med upptagande av nya lån.

  • Kommunstyrelsen i Lycksele kommun beslutade 2022-05-31 att införa en Servicelinje i Lycksele tätort hösten 2022. Trafiken kommer att bedrivas utanför peaktider och med resurser inom ramen för befintliga trafikavtal. Trafiken kommer att erbjuda allmänheten vissa möjligheter till kollektivt resande mellan stadsdelarna och centrum. Avgångarna kommer att vara sökbara via Länstrafikens hemsida och app. Prissättningen kommer att desamma som för övrig allmän regional kollektivtrafik. Lycksele kommun önskar dock erbjuda resenärerna ett annat lägre biljettpris än det som utgörs av lägsta kilometerintervallet för den regionala kollektivtrafiken.

    De lägre biljettintäkter som en lägre taxa innebär finansieras av Lycksele kommun då det är kommunen som beställer och finansierar den inomkommunala kollektivtrafiken inom Lycksele kommun.

    En speciellt anpassad taxa enligt förslag från kommun bedöms inverka positivt på antalet som reser med servicelinjen. Lycksele kommun finansierar den inomkommunala kollektivtrafiken inom kommunen varför ingen ekonomisk påverkan sker för Region Västerbotten av beslutet.

    En lägre kostnad för kollektivtrafiken inom Lycksele tätort bedöms ge en positiv effekt för det totala resandet för både män och kvinnor. Eftersom kvinnor utgör en högre andel av de som reser med kollektivtrafiken kan förändringen antas innebära en något mer positiv effekt för kvinnors resande.

  • Kollektivtrafiken har under pandemin stått inför utmaningen att upprätthålla utbudet av kollektivtrafik trots ett kraftigt minskat resande. Efter att restriktionerna har upphört har ett ökat resande kunnat ses, dock är resandenivåerna i regiontrafiken ej ännu uppe i de som de var före pandemin utan ligger på ca 90% av resandet 2019. Sedan slutet av 2021 har kostnaderna för kollektivtrafiken ökat kraftigt. Det är dock inte enbart kollektivtrafiken som påverkas av ökade priser. Drivmedelspriserna inverkar på kostnaderna för att köra bil och inflationen påverkar alla medborgare.

    Regionfullmäktige har fastställt en modell för den årliga justeringen av kollektivtrafiktaxan. Modellen utgår från de index som påverkar kollektivtrafikavtalens kostnader. Vid beräkningar enligt denna modell så indikerar den att en höjning av kollektivtrafiktaxan skulle ligga på 13,5% från och med 2023-01-01. Detta är att jämföra med inflationen som ligger på 8%. Bedömningen är att en höjning enligt modellen skulle innebära en minskad attraktivitet för kollektivtrafiken, negativ inverkan på resandet.

    Norrlandsresan är en gemensam taxa mellan de fyra norrlandslänen för att möjliggöra resor över länsgränserna. Det är önskvärt att förändringar av norrlandsresans taxa och taxan för regiontrafiken inom Västerbotten följs åt.

    Mot bakgrund av de ökade kostnaderna så finns ändå behov av att göra en viss justering av taxan för regiontrafiken i Västerbotten. Förslag är att taxan justeras med 5% från och med 2023-01-01.

    Förslag till justering av Norrlandsresans taxa är att den justeras med 5% från och med 2023-01-01. Eftersom Norrlandsresan är en gemensam produkt med övriga norrlandslän så behöver samtliga län fatta likalydande beslut avseende justering av taxan. Om övriga län ej fattar likalydande beslut så sker ej någon justering av Norrlandsresans taxa.

  • Från december 2020 har operatören VY tåg kört utökad trafik på sträckan UmeåÖrnsköldsvik utöver gällande trafikbeställning för att möta en ökad efterfrågan på resande och för att öka kvaliteten ombord genom att minska trängseln på de beställda avgångarna. Under T22 har avtalsförhållandet ändrats så att all trafik ingår i beställarens trafikbeställning. Ändringen skedde under tiden T22 redan var i gång så har trafiken räknats in i den tidigare trafikbeställningen inom ramen för konsortiet. Eftersom de tidigare kommersiella turerna inte ingått i respektive läns trafikpliktsbeslut vid avtalets start kommer dock dessa avgångar att räknas som tillkommande trafik från och med T23.

    Region Västerbotten och Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland behöver senast i oktober 2022 meddela om de tidigare kommersiella avgångarna mellan Umeå och Örnsköldsvik ska ingå i trafikbeställningen för T23 eller om dessa avgångar ska tas bort. Detta gäller avgången 7443 kl. 07.36 från Umeå till Örnsköldsvik och med returen 7446 kl. 10.19 från Örnsköldsvik till Umeå. Om turerna ska behållas i tidtabellen för T23 kommer kostnaden för dessa turer att tillkomma för DinTur och Region Västerbotten. Om de tas bort fördelas neddragningen på samtliga finansiärer.

    Den faktiska kostnaden för trafiken kommer att justeras mot den faktiska intäkten för dessa avgångar. Det som inte ingår är eventuellt minskade intäkter till följd av minskat totalt tågutbud (minskningen i procent * 0,6).

    Umeå-Örnsköldsvik är Norrtågs enskilt största linje med en stor andel av Norrtågs pendlare. En av de viktigaste faktorerna för att attrahera kortväga pendling är turutbud. Det är därför svårt att isolera enskilda avgångar och beräkna dess nettokostnad. Om 7443 och 7446 tas bort till T23 kommer det märkas att utbudet minskats och möjligheterna främst från Umeå söderut på morgonen minskas kraftigt, särskilt för nattskiften på NUS och anställda i Nordmaling och Örnsköldsvik.

    I T23 har 7446 tidigarelagts för att minska effekterna på resandet mot Umeå om avgången tas bort men det totala utbudet minskas uppenbart på sträckan. Samtidigt möjliggörs en större underhållslucka mitt på dagen där fordon kan ges kortare underhåll, såsom viktig avisning under vintermånaderna.

    Nettokostnaden för de två turerna är totalt 2 Mkr. Den andel av trafikkostnaden som vid en beställning skulle bekostas av Region Västerbotten är 940 000 kr.

    Prognos över intäkterna 2022 är för tur 7443 ca 240 000 kr och för tur 7446 ca 270 000 kr.

    Prognos för resandet under 2022 för tur 7443 med avgång från Umeå kl. 07.36 är 6 500 resor och för tur 7446 med avgång från Örnsköldsvik kl. 10.19 är 6 600 resor.

    Bilagor

  • Regeringen gav den 21 april 2022 Trafikverket i uppdrag att analysera och föreslå en utformning av ett ekonomiskt stöd för att utveckla och anpassa regionala biljettsystem för ökad nationell tillgång till kollektivtrafikens biljetter. Stödet ska lämnas som medfinansiering till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Region Västerbotten har tagit det av Trafikverkets rapport Ökad nationell tillgång till kollektivtrafikens biljetter.

    Region Västerbotten är mycket positiv till stödet då detta främjar den viktiga, fortsatta utvecklingen av kollektivtrafiken som en del av ett hållbart resande. Tyvärr så anser Region Västerbotten att Trafikverkets förslag till förordning motverkar att stödet ska komma kollektivtrafiken till del.

    Sammanfattningsvis så har Region Västerbotten följande synpunkter:

    1. Region Västerbotten anser att ansökningsförfarandet och återrapporteringen i Trafikverkets förslag är administrativt betungande, vilket är tvärt emot vad Svensk Kollektivtrafik i samrådet med Trafikverket lyfte som viktigt för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna.

    2. Utformningen av ansökningsförfarandet med en ansökningsperiod samt att stöd en ges till redan påbörjade åtgärder motverkar en ökad nationell tillgång och en utveckling av kollektivtrafikens biljetter och biljettsystem. Dessutom behöver de kollektivtrafikmyndigheter som söker stödet avvakta med att påbörja åtgärder till någon gång under 2023 efter avslutad ansökningsperiod och beslut om stöd, vilket inte främjar utvecklingen.

    3. Förslaget om att prioritering mellan olika ansökningar ska kunna ske innebär ytterligare osäkerheter för kollektivtrafikmyndigheterna avseende om de kommer att få stöd till de åtgärder de avser genomföra. Dessutom så finns farhåga om att det kommer att innebära långa handläggningstider.

    4. Stödet för 2022 kommer med förslaget från Trafikverket ej att kunna komma kollektivtrafikmyndigheterna till godo då vi närmar oss slutet av 2022 vid remisstidens utgång. Stödet skulle i sådana fall behöva gå att söka retroaktivt.

    För att arbetet med utveckling och integration av biljetter och betalsystem ska få den injektion som de anslagna medlen ska möjliggöra anser Region Västerbotten att:
    - ansökningsförfarandet ska vara enkelt
    - fördelningen av medlen ska enkel och förutbestämt i enlighet med något av de tre förslag som Svensk kollektivtrafik lämnat
    - anslagna medel ska kunna användas till pågående utveckling
    - medlen även ska kunna användas kalenderåret efter ansökan.

    Bilagor

  • Region Västerbotten fördelar årligen, utifrån styrande riktlinje och reglemente, ett bildkonststipendium på 150 000 kronor.

    Stipendiet är av karaktären arbets-, rese- eller studiestipendium och avsedda för att stödja och uppmuntra konstnärligt utvecklingsarbete. Mottagare av stipendiet ska vara professionellt verksamma det vill säga att personen bedriver en regelbunden, yrkesmässig verksamhet och har denna verksamhet som inkomstkälla. Den sökande ska också vara folkbokförd i länet och kunna uppvisa en verksamhet med tydlig anknytning till länet. Den sökande behöver också de senaste åren ha ägnat sig åt yrket genom återkommande aktiviteter som påvisar att personen är etablerad inom yrkesområdet. Vid fördelning av stipendiet ska en jämn könsfördelning eftersträvas över tid liksom aspekter som ålder, etnicitet och geografisk fördelning över länet.

    2022 års ansökningsomgång innehåller 43 ansökningar. En övervägande del har sökt arbetsstipendium och merparten av de sökande är hemmahörande i Umeå kommun. De sökande är i huvudsak födda mellan åren 1970–1990 och en majoritet av de som sökt är kvinnor (utifrån den sökandes namn).

    Kultursamordningen, regional kulturverksamhet, har till uppgift att utlysa och administrerar stipendierna enligt gällande reglemente. Bedömningarna av ansökningarna har gjorts i särskilda sakkunniggrupper för gällande konstområde. För att säkerställa att bedömningarna håller hög kvalitet har sakkunniggrupperna bestått av personer som har direkt erfarenhet av konstnärlig och kulturell verksamhet, eller som på annat sätt besitter stor kunskap om sådan verksamhet.

    Sakkunniggruppernas förslag ligger till grund för kulturutskottets beslut.

    Bilagor

  • Region Västerbotten fördelar årligen kulturstipendier inom två kulturområden. 2022 uppgår kulturstipendierna inom musik och design till 75?000 kronor inom respektive kulturområde.

    Stipendierna är av karaktären arbets-, rese- eller studiestipendium och avsedda för att stödja och uppmuntra konstnärligt utvecklingsarbete. Mottagare av stipendierna ska vara professionellt verksamma det vill säga att personen bedriver en regelbunden, yrkesmässig verksamhet och har denna verksamhet som inkomstkälla. Den sökande ska också vara folkbokförd i länet och kunna uppvisa en verksamhet med tydlig anknytning till länet. Den sökande behöver också de senaste åren ha ägnat sig åt yrket genom återkommande aktiviteter som påvisar att personen är etablerad inom yrkesområdet. Vid fördelning av stipendierna ska en jämn könsfördelning eftersträvas över tid liksom aspekter som ålder, etnicitet och geografisk fördelning över länet.

    2022 års ansökningsomgång innehåller 62 ansökningar (musik 50st, design 12st).

    En övervägande del har sökt arbetsstipendium och merparten av de sökande är hemmahörande i Umeå kommun. De sökande är i huvudsak födda mellan åren 1970–1990. Inom design är majoriteten av de som sökt stipendiet kvinnor (utifrån den sökandes namn), medan det inom musiken finns en jämnare könsfördelning.

    Kultursamordningen, regional kulturverksamhet, har till uppgift att utlysa och administrerar stipendierna enligt gällande reglemente. Bedömningarna av ansökningarna har gjorts i särskilda sakkunniggrupper för gällande konstområde. För att säkerställa att bedömningarna håller hög kvalitet har sakkunniggrupperna bestått av personer som har direkt erfarenhet av konstnärlig och kulturell verksamhet, eller som på annat sätt besitter stor kunskap om sådan verksamhet.

    Sakkunniggruppernas förslag ligger till grund för kulturutskottets beslut.

    Bilagor

  • Region Västerbotten fördelar årligen, utifrån styrande riktlinje och reglemente, ett bildkonst-, två kultur- samt ett hederstipendium. 2022 uppgår bildkonststipendiet till 150 000 kronor och kulturstipendierna inom musik och design uppgår, inom respektive kulturområde, till 75 000 kronor. Hederstipendiet fördelas i form av en gåva. Kulturutskottets ledamöter äger rätt att föreslå egen kandidat till hedersstipendiet och utdelas utan ansökan till person, grupp eller organisation som uppskattning för värdefulla insatser inom länets kulturliv.

    Bilagor

  • Planering av sammanträden inom regionala utvecklingsförvaltningen för politiska instanser i form av beredningar, utskott, nämnd, presidieberedning samt tjänstepersonsberedning och kommunchefsforum inför valåret 2023.

    Planen har tagit hänsyn till sammanträdestider för Sveriges Kommuners och Regioner, regionfullmäktige och regionstyrelsen, kommunala sammanträdesdagar som förläggs i början av veckan samt stoppdatum kopplade till EU finansiering och organisationens interna ekonomiska händelser.

    Coronapandemin har förändrat vårt arbetssätt vilket innebär att vi idag använder oss i större utsträckning av digitala mötessystem. Denna mötesform innebär minskat resande och minskade kostnader. Vi har blivit mer flexibla vilket innebär möjligheter att förlägga möten på andra tider och dagar, i jämförelse när vi bara använda oss av fysiska sammanträden. Detta har påverkat planeringen av 2023 års sammanträden.

    Förslag till förändringar

    Under mandatperiodens föregående år har regionala utvecklingsnämnden haft fyra sammanträden på våren samt tre sammanträden på hösten. Sammanträdet närmast sommaren förläggs normalt i slutet på maj månad, det första sammanträdet på hösten i slutet på september. Det avstånd som uppstår i tid mellan maj och september sammanträden öppnar för att en stor mängd ärenden hinner skapas under juni, juli och augusti. Varje höst hanterar regionala utvecklingsnämnden dessutom bolagsdialoger inom sitt ansvarområde, utspridda över höstens tre sammanträden.

    För att skapa en jämnare fördelning av ärenden för nämnden att hantera har vårens fyra sammanträden planerats med större tidsavstånd med den fjärde sammanträdet förlagt i slutet på juni månad. Förhoppningen är att junisammanträdet kommer avlasta sammanträdet i september och skapa en jämnare fördelning av ärenden över hela hösten 2023.

    År 2023 är inledningen på kommande mandatperiod. Inför varje mandatperiod behöver regionala utvecklingsnämnden hantera särskilda valärenden och administrativa ärenden inklusive val till utskott, beredningar och överstatliga samarbeten. Därför förläggs ett särskilt sammanträde tidigt i januari. Vid sammanträdet väljs bland annat arbetsutskottets förtroendevalda, och det föregås därför inte av ett sammanträde för arbetsutskottet.

    För kommande mandatperiod kommer kollektivtrafikutskottets ansvarsuppgifter upptas i arbetsutskottet och kollektivtrafikutskottet kommer upphöra. Detta kommer innebära att arbetsutskottet bereder nämndens kollektivtrafikfrågor vid arbetsutskottets sammanträden. Arbetsutskottet planeras därför ha heldagssammanträden under 2023. Kulturberedningen upptar beredningen av kulturärenden och föreslås sammanträda inför varje RUN.

    Bilagor

  • Regionala utvecklingsnämndens presidium har begärt en muntlig föredragning om regionala utvecklingsförvaltningens omställning till flexibla arbetsplatser och nya lokaler till regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 21 september 2022. Syftet är att regionala utvecklingsnämnden ska få större kännedom om hur situationen är idag och hur planen ser ut framöver.

  • Information ges om aktuell status för framtagandeprocessen för den regionala digitaliseringsstrategin (RDS) för Västerbotten.

    Den 17 juni togs beslut om att inleda ett remissförfarande avseende den regionala digitaliseringsstrategin för perioden 2022-2030. Under sommaren, fram till den 20 september pågår remissförfarandet och regionen hämtar in synpunkter både internt och externt. En uppmaning om att inkomma med synpunkter har skickats ut till en mängd organisationer, bland annat länets kommuner och förslaget till strategi finns tillgänglig på Region Västerbottens webbsida.

    Efter fullgjort remissförfarande kommer inkomna synpunkter arbetas in i strategin och planeras lyftas för beslut till regionala utvecklingsnämnden den 8 december. 

  • Kompetensförsörjning är en av Region Västerbottens viktigaste strategiska frågor för framtiden. Att kunna behålla, utveckla, attrahera men även rekrytera och avveckla kompetenser är en avgörande förutsättning för att regionen ska klara sitt uppdrag. Kompetensförsörjningsstrategin för perioden 2023-2030 ska utgöra en grund för det arbete regionen som arbetsgivare bedriver för att trygga kompetensförsörjningen. Strategin ska bidra till ett helhetsperspektiv på kompetensförsörjnings-frågorna och samtidigt kunna visa på en gemensam riktning för Region Västerbottens verksamheter för att klara kompetensförsörjningsbehoven på både kort och lång sikt.

    Strategins inriktning är tillvara och utveckla befintlig kompetens som finns i organisationen, samt verka för ett inflöde av rätt kompetens, så ska målet om rätt (fulltalig) bemanning med rätt kompetens för rådande uppdrag år 2030 uppnås. Strategin ska också kunna understödja Hälso- och sjukvårdens målbild 2030 och på så sätt bidra till att invånare i Västerbotten ska få tillgång till en jämlik hälso- och sjukvård.                 

    Bakgrund

    Förmågan att möta framtiden med rätt kompetens är idag, och imorgon, den största och viktigaste utmaningen på arbetsmarknaden och en strategisk fråga för alla organisationer oavsett bransch, storlek eller verksamhet. Så även för regionen. En åldrande befolkning, snabb teknisk utveckling och ändrade vårdkonsumtionsmönster med mera ställer krav på vår förmåga att utvecklas. En annan konsekvens av en åldrande befolkning kan förväntas bli ett ökat behov av personal och andra resurser inom vård- och omsorg. Kompetensförsörjningsutmaningarna som finns redan nu berör inte bara den direkta vårdverksamheten utan är också en realitet för andra verksamhetsområden inom regionen. En del problem och utmaningar är regiongemensamma medan andra är mer specifika beroende på profession och verksamhetsområde.

    Beskrivning

    De strategiska områdena i strategin är framtagna utifrån dialog med regionens ledningsgrupper på förvaltnings och områdesnivå samt centralt fackliga. Den inriktning som varit i dialogerna är att organisationen ska uppnå rätt bemanning med rätt kompetens för rådande uppdrag 2030. Med rätt bemanning i detta avseende menas fulltalig bemanning utifrån vad som krävs för att fullgöra uppdraget. 

    Utifrån de strategiska områden har samtliga fått prioritera vilka åtgärdsområden som anses viktigast för att nå målet år 2030.

    En åtgärdsplan är framtagen som bilaga utifrån de prioriteringarna där övergripande aktiviteter finns beskrivna för att nå målsättning 2030.

  • Region Västerbotten har regeringens uppdrag att planera för den regionala transportinfrastrukturen. I Region Västerbottens uppdrag som länsplaneupprättare ingår att ta fram en regional plan för transportinfrastruktur som anger den gemensamma strategiska inriktningen för hur länets transportinfrastruktur ska utvecklas under den kommande tolvårsperioden. Planen ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av länets transportinfrastruktur.

    Länstransportplanen revideras normalt sett var fjärde år för att kunna möta nya och förändrade behov utifrån utvecklingen av samhällsstrukturer samt färdigställande av objekt. Länstransportplanen tas fram tillsammans med främst kommunerna och statliga myndigheter samt i samråd med intresseorganisationer genom en remiss av planarbetet. Planen definierar och prioriterar de åtgärder som bör utvecklas inom infrastrukturnätet i Västerbotten de närmaste 12 åren vilket är en pusselbit för att skapa en hållbar regional utveckling.

    Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 13 april 2022 att fastställa förslag till Länsplan för transportinfrastruktur för 2022-2033 och redovisa fastställd plan till regeringen. Regeringen har legat hos regeringen under sommaren och Region Västerbotten har nu fått återkoppling på länsplanen. Infrastrukturstrateg Maud Ericson  ger skriftlig information om regeringens återkoppling och den fortsatta processen för Region Västerbottens del.

    Ärendet kompletteras vid ett senare utskick.

    Bilagor

  • Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller i styrelsen har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Den 2 december 2021 beslutade regionala utvecklingsnämnden anta en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

    Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftligt. Oavsett när initiativet lämnas in måste en tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in skriftligt före sammanträdet.

    Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering. Initiativärenden som överlämnas till förvaltningen för beredning ska behandlas av nämndens beredande utskott inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

    Följande ärenden har anmälts till sammanträdet:

    Inga anmälda ärenden.

  • Regionala utvecklingsnämnden informeras om utskottens protokoll och därmed även de ärenden som behandlats av dessa.

    Bilagor

  • Muntlig information lämnas till arbetsutskottet och regionala utvecklingsnämnden från regionala utvecklingsdirektören Anna Pettersson om aktuella händelser från verksamheten.

  • Erbjudande att företräda Region Västerbotten i styrkommittén för Interregprogrammet Aurora under programperioden 2021–2027

    Regeringen beslutade 2022-06-30 vilka myndigheter och organisationer som ska erbjudas att vara företrädda i styrkommittéerna för Interregprogrammet Aurora under programperioden 2021–2027.

    Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1059 ska de deltagande medlemsstaterna och de tredjeländer, partnerländer och territorier som deltar i programmet inrätta en övervakningskommitté som ska övervaka genomförandet av respektive Interregprogram. Övervakningskommitten får inrätta en eller flera styrkommittéer som agerar under övervakningskommitténs ansvar. Medlemsstaterna Sverige och Finland har tillsammans med tredjelandet Norge lämnat ett förslag till Interregprogram Aurora för programperioden 2021-2027 till Europeiska kommissionen som sedan godkänts den 31maj 2022. I programmet anges att det kommer att finnas två styrkommittéer för delområdena Aurora och Sápmi. Styrkommittéerna ska bestå av högst åtta ordinarie ledamöter per land för Aurora och högst fyra ordinarie ledamöter per land för Sápmi och lika många ersättare.

    Region Västerbotten erbjuds plats som ordinarie och ersättare i styrkommittén för Aurora.

    Bilagor

  • Här behandlas aktuella kurser och konferenser och det beslutas om deltagande i de fall som det behövs.

    FAIR & Nordic Battery Belt Logistics Final conference

    Konferensen äger rum på Sara kulturhus i Skellefteå mellan 20-21 september. Temat är de två projekten FAIR och Nordic Battery Belt Logistics som innefattar elektrifiering av flygtrafik och logistik kring batteritillverkning. Konferensen inkluderar besök på Northvolt batterifabriksområde samt besök på Skellefteå flygplats. 

    Arbetsutskottet beslutar att totalt 5 ledamöter eller ersättare från regionala utvecklingsnämnden kan delta i konferensen FAIR & Nordic Battery Belt Logistics Final conference vid anmält intresse.

    Bilagor

  • En postlista bifogas till sammanträdet med alla inkomna handlingar som är registrerade i regionala utvecklingsnämndens diarium under en viss tidsperiod. Om ledamot vill läsa någon av handlingarna kan ledamoten kontakta nämndsekreteraren som då mejlar ut handlingen. Viktig information från Sveriges Kommuner och Regioner som exempelvis rekommendationer, tolkningar av lagar och information om avtal finns att läsa och söka på hemsidan under underrubrik cirkulär.

    Aktuella meddelanden

    Protokoll från årsstämma för Norrtåg AB 30 maj 2022 inkl bilagor

    Protokoll från konstituerande styrelsemöte för Norrtåg AB 30 maj 2022

    Protokoll från styrelsemöte för Norrtåg AB 30 maj 2022 inkl bilagor 

    Protokoll från styrelsemöte för Länstrafiken i Västerbotten AB 6 maj 2022 inkl bilagor

    Protokoll från styrelsemöte för Länstrafiken i Västerbotten AB 3 juni 2022 inkl bilagor

    Protokoll från årsstämma för Länstrafiken i Västerbotten AB inkl bilagor

    Protokoll från styrelsemöte för AB Transitio 19 april 2022

    Protokoll från årsstämma för AB Transitio 31 maj 2022 inkl bilagor

    Korrigering till tidigare utskickat protokoll med bilagor för årsstämma för AB Transitio 31 maj 2022

    Protokoll från styrelsemöte för AB Transitio 31 maj 2022

    Protokoll från styrelsemöte för Västerbottens museum AB 19 maj 2022

    Protokoll från styrelsemöte för Norrlandsoperan AB 6 december 2021

    Protokoll från årsstämma för Norrlandsoperan AB 20 maj 2022

    Protokoll från styrelsemöte för Norrlandsoperan AB 3 juni 2022

    Regeringsbeslut om uppdrag att inrätta och medverka i ett nationellt analysnätverk för hållbar regional utveckling i hela landet 2022-2030

    Regeringsbeslut om inrättande av subkommitté för Interregprogrammet Östersjöregionen programperioden 2021-2027

    Regeringsbeslut om Entledigande och förordnande i strukturfondspartnerskapen

    Anteckningar från ägarsamråd för AC-Net Internservice och AC-Net Externservice 6 april 2022

    Revisionens beslutade projektplan för kommande granskningar 23 maj 2022

    Revisionens granskningsrapport Gr 15/2021 Granskningar år 2021 av regionens kommunala företag och förbund

    Ändringar av regionala utvecklingsnämndens beslutsattestanter i juni 2022

    Skellefteå kommunfullmäktiges beslut 2022-06-14 § 174 om finansiering av Vård- och omsorgscollege

    Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut 2022-06-28 § 121 om finansiering av Vård- och omsorgscollege

    Regionfullmäktiges beslut 2022-06-21--22 § 89 om tilläggsbudget för regionala utvecklingsnämnden 2022 för utökat anslag till Norrtåg AB

    Regionfullmäktiges beslut 2022-06-21--22 §105 Svar på motion nr 34-2022 Regionen ska inte ge medel till Ibn Rushd

    Bilagor

  • Regionala utvecklingsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till delegat i enlighet med delegeringsordningen. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden omprövar eller fastställer delegeringsbesluten. Däremot får nämnden återta lämnad delegering eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut.

    Bilagor

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.