Möte 2024-11-07

Under denna punkt hittar ni övergripande information om program/
tidsplan, eventuella kompletteringar, presentationer och annat som
kan vara av vikt att ha kännedom om.

Förhinder

Om du ej kan närvara så är det viktigt att du meddelar din
ersättare. Meddela gärna din frånvaro och vem som blir din ersättare till
Nina Olofsdotter via e-post; nina.olofsdotter@regionvasterbotten.se eller
via telefon 073-039 28 06 för att underlägga vid uppropet.

Program/tidsplan

Ärendelista och tidsplan finns bifogat.
Ca-tider:
kl. 08:00 sammanträdets öppnas
kl. 09:30 bolagsdialoger
kl. 11:25 partigruppmöten
kl. 12:30 sammanträdet avslutas

Aktuella kompletteringar

Här uppges vilka kompletteringar som gjorts efter att kallelsen är utskickad.
Observera att informationen endast listar ärendena där kompletteringarna är
gjorda och vilket datum de gjordes.

- Ärende 9, tjänsteskrivelse bilagt (2024-11-06)
- Ärende 1, tidschemat i bilagan är uppdaterad (2024-11-06)
- Ärende 35, hela ärendet uppdaterad och nytt underlag, PM, tillagd då sökanden uppdaterat sin ansökan. (2024-11-05)- Ärende 5, initiativärende tillagd (2024-11-05)
- Ärende 9, bilaga tillagt (2024-11-01)

Regionala utvecklingsnämnden har att utse justerare som tillsammans jämte
ordföranden ska justera sammanträdets protokoll. Justering sker genom
digital signering onsdag den 12 november 2024.

Regionala utvecklingsnämnden har att fastställa föredragningslistan.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelse har rätt att
väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Den 2 december 2021 beslutade
regionala utvecklingsnämnden att anta en rutin för anmälan av
initiativärenden till nämnden.

Aktuella initiativärenden som är under beredning:

• Omedelbar avfinansiering av Ibn Rushd - Moderaterna
  Anmäld i nämnden den 10 oktober 2024 § 136
  Återkopplas till nämnden den 11 december 2024.
   
• Mål, indikatorer och deltidsuppföljning av Regional Livsmedelsstrategi 2021-2030 - Centerpartiet.
  Anmäld i nämnden den 10 oktober 2024 § 136
  Återkopplas till nämnden senast den 9 april 2025.

-

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska
vara skriftlig. Oavsett när initiativärenden lämnas in så måste tjänstgörande
ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte
enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.
Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering.
Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas av nämndens
beredande utskott inom 6 månader från det att initiativärendet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts till sammanträdet:

- Möjliggöra projekt att starta eget för uppsagda 3:e lands medborgare - Centerpartiet

Muntlig information lämnas till regionala utvecklingsnämnden om aktuella händelser från förvaltningen.

Muntlig information ges till arbetsutskottet om pågående arbete med
uppdragen.

??Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till -931 tkr. En resultatförbättring jämfört med föregående period med ca 10 mk. Den kraftiga resultatförbättringen är främst relaterat till kollektivtrafiken där drivmedelskostnaderna inom Länstrafiken minskat kraftigt. Det redovisade utfallet inom RUF (exkl. Kollektivtrafiken) uppgår till +12,5 mkr. Det positiva resultatet är till största del en effekt av säsongsvariationer, periodisering av budget och vakanser. En stor del av förklaringen till nuvarande överskott är att utbetalningar till regional kulturverksamhet och övriga regionala projekt är baktunga under året dvs. en stor andel av utbetalningarna sker sista kvartalet medan de i budgeten är periodiserad jämnt fördelade över året.?

Länsstyrelserna ska enlig regleringsbrevet utifrån de nya energipolitiska målen att senast den 30 juni 2025 revidera de regionala energi- och klimatstrategierna. Detta görs inom ramen för arbetet med Freia och i tät samverkan med Region Västerbotten. Fokus är att ta fram en strategi som anger riktningen för länets energi- och klimatstrategiska arbete och som fokuserar på Västerbottens unika utmaningar och möjligheter. Den ska vara synkad med relevanta dokument så som Regionala utvecklingsstrategin och Energiagendan.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen. I missiv underlag inför bolagsdialog 2024, redovisas vilka dokument som inkommit inför bolagsdialogen, samt en kortfattad analys.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen. I missiv underlag inför bolagsdialog 2024, redovisas vilka dokument som inkommit inför bolagsdialogen, samt en kortfattad analys.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen. I missiv underlag inför bolagsdialog 2024, redovisas vilka dokument som inkommit inför bolagsdialogen, samt en kortfattad analys.

Parisavtalet har mål att klimatförändringarna ska hållas under två grader, men med försök att begränsa den till 1,5 grader. Sveriges mål är att minska utsläppen av koldioxiden från inrikes transporter. Regelverk kring luftkvalitet påverkar även vilka bränslen som förs fram inom EU. Inriktningen inom EU är mot nollemissionsfordon, el och vätgas samt naturgas/biogas. Reduktionsplikten gör att biodrivmedel blandas in i de fossila drivmedlen för att utsläppen av koldioxid från transportsektorn ska minska.

Länsstyrelserna i Sverige har regeringens uppdrag att samordna länets klimatpolitiska arbete. I uppdraget ingår att ta fram regionala planer för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel. Länsstyrelsen i Västerbotten har tagit fram ”Drivmedelsstrategi och handlingsplan för Västerbottens län – Regional plan för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel i Västerbotten”. Handlingsplanens syftar till att det i länet ska skapas planmässiga förutsättningar för etablering av infrastruktur och anläggningar, att efterfrågan på förnybara drivmedel byggs upp, att samarbete och dialog ska skapa förutsättningar för förnybara drivmedel, samt att främja och stödja påskyndandet av investeringar i distributionsanläggningar.

För kollektivtrafiken är det är i dagsläget en situation som kan liknas vid ”hönan eller ägget” avseende förutsättningar för förnyelsebara drivmedel i kollektivtrafiken. Efterfrågan behöver finnas för att investeringar och utbyggnad av infrastruktur och anläggningar för förnyelsebara drivmedel ska ske. Vilka krav på drivmedel som kan ställas i samband med upphandlingar bygger dock på förekomst och tillgång till infrastruktur och anläggningar för drivmedel. Vidare behöver det finnas fordon som kan utföra det trafikarbete som ska utföras.

Västerbotten är ett vidsträckt län och kollektivtrafiksystemet sträcker sig över stora delar av den geografiska ytan. Det är fullt möjligt att kollektivtrafiksystemet är uppbyggt kring olika öar med olika drivmedel. Detta innebär dock utmaningar för de delar av kollektivtrafiken efter de långa linjerna om det inte finns en infrastruktur för drivmedel som stödjer även denna trafik. Idag finns turer som trafikerar Hemavan i väster till Umeå i öster, en sträcka om nästan 40 mil enkel väg. Trafiken efter norrlandskusten är från Haparanda i norr till Umeå i söder, en sträcka om nästan 40 mil enkel väg.

Vilka drivmedel och i vilken omfattning bör olika drivmedel användas framöver. Dagens geopolitiska läge innebär att det även finns parametrar kopplat till risk- och sårbarhet som behöver beaktas i den fortsatta utvecklingen.

I många län sker upphandling av samtlig kollektivtrafik vid ett tillfälle. I Västerbotten upphandlas olika delar av kollektivtrafiken vid olika tillfällen. Detta skapar förutsättningar, men kan även innebära utmaningar om man ser till krav på/övergång till nya förnyelsebara drivmedel.

Regionala kollektivtrafikmyndigheten såg behov av att det finns en strategi för den framtida utvecklingen av drivmedel i länets kollektivtrafik på väg. Behov finns av konkreta förslag till vilket/vilka drivmedel som kollektivtrafiken ska drivas med från 2030, vilka investeringar i infrastruktur och anläggningar som behöver göras för att kollektivtrafiken ska kunna följa planen. De konkreta förslagen behöver ta hänsyn till de specifika behov som finns kopplat till länets geografiska avstånd i kollektivtrafiksystemet och till bussgodsverksamheten. Förslagen behöver även baseras på aspekter kopplat till krisberedskap.

Region Västerbotten är regional kollektivtrafikmyndighet i Västerbotten. I Västerbotten finansieras kollektivtrafiken genom den så kallade Västerbottensmodellen, vilket innebär att Region Västerbotten och länets kommuner ansvarar för planering och finansierar olika delar av kollektivtrafiken. Behovet av en gemensam drivmedelsstrategi för Västerbotten omfattar samtliga kommuner i länet samt Region Västerbotten. Utifrån det konstaterade behovet gavs Länstrafiken i uppdrag att upphandla en konsult för uppdraget. Trivector har utfört uppdraget och levererat en drivmedelsstrategi för kollektivtrafiken i Västerbotten. Rapporten omfattar den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken (färdtjänst och sjukresor upphandlad av Länstrafiken) på väg.

Regionala utvecklingsnämnden fattade 2024-08-22 beslut om att uppdra åt regionala kollektivtrafikmyndigheten att bereda inkommen ansökan från Skellefte kommun avseende utökad befogenhet att ingå avtal för den inomkommunala kollektivtrafiken i Skellefteå kommun och att skolskjutsar samt flygbusstrafiken ska omfattas av trafikpliktsbeslut.

I beredningsprocessen har såväl Skellefteå kommun som Länstrafiken i Västerbotten deltagit.

Vid ett beslut om utökad befogenhet att ingå avtal är det av vikt att den allmänna kollektivtrafiken fortsatt ska vara ett sammanhållet kollektivtrafiksystem i Västerbotten.

1. I beredningen av ärendet har en sammanställning gjorts över system, funktionaliteter och ansvar kopplat till kollektivtrafiken, vilket återfinns i bilaga till ärendet. Konsensus råder om att det är Länstrafikens system som ska användas. Länstrafiken kommer utöver dagens ansvar för olika funktioner för den inomkommunala regiontrafiken även att ansvara för samma funktioner kopplat till Skellefteå tätortstrafik.

2. Det finns ett antal system/funktioner kopplade till Skellefteå tätortstrafik där det finns behov av fortsatt process kring hur system/ersättning av system ska hanteras ekonomiskt.

3. En utvecklad planeringsfunktion etableras hos Skellefteå kommun för såväl inomkommunala matarlinjer som tätortstrafiken.

Avseende utökad befogenhet att ingå avtal för den inomkommunala kollektivtrafiken så har följande konstaterats gällande Skellefteå kommuns förfrågan om utökad befogenhet att ingå avtal för allmän kollektivtrafik.

1. I det fall Skellefteå kommun skulle få delegerad befogenhet att ingå avtal så kan kommunen inte använda sig av Länstrafiken för att genomföra upphandling och ingå avtal.

2. I det fall Skellefteå kommun avser att själv upphandla och ingå avtal för kollektivtrafiken så hänvisar den regionala kollektivtrafikmyndigheten till att Länstrafiken besitter gedigen kompetens inom området, varför det inte ses som motiverat att delegera befogenhet till Skellefteå kommun.

3. I det fall Skellefteå kommun avser att själva tillhandahålla kollektivtrafik eller direkttilldela avtal om allmän trafik till ett internt företag så behöver Skellefteå kommun konfirmera detta.

Avseende Skellefteå kommuns förfrågan om att trafik som idag utformats som skolskjuts och flygbusstrafiken ska omfattas av trafikpliktsbeslut. Regionala kollektivtrafikmyndigheten ser inget hinder för att beslut om ytterligare trafik ska kunna omfattas av trafikplikt inför en ny avtalsperiod.

Väg 363 är ett av de viktigaste pendlingsstråken i Västerbotten och vägen trafikeras tidvis mycket intensivt av såväl persontrafik som tung trafik och trafiken väntas öka framgent. Vägen är smal och har dålig standard i profil och plan. Det råder en omfattande pendlingstrafik och hastigheterna är ofta högre än beslutat och flera allvarliga olyckor har skett på sträckan. Åtgärder behöver genomföras för att öka hastigheten och samtidigt öka säkerheten för bland annat oskyddade trafikanter längs vägen. Trafiksäkerheten är i dagsläget bristande och hastigheten har
sänkts i omgångar vilket har lett till ökade res- och transporttider.

I den nu gällande Länstransportplanen för Västerbotten perioden 2022-2033 finns 150 mnkr avsatta för en mitträckesseparering längs väg 363 mellan Forslunda gymnasiet och Håkmark. Samma sträcka åtgärdades för ett par år sedan då man gjorde en större rekonstruktion av vägkroppen och det visade sig då finnas stora problem med markförhållandena, framför allt vid Tjälamark. Utöver detta så finns en bergtäkt (ska avvecklas inom två år) samt ett asfaltverk beläget längs sträckan som periodvis genererar en hög andel tung trafik som ska ansluta till väg 363. Dessa två faktorer gör att kostnaden för objektet troligen behöver justeras uppåt då en trafikplats eller motsvarande troligen behöver anläggas för att trafiken från asfaltverket på ett säkert sätt ska kunna ansluta till vägen.

Med motiv i ovanstående har Trafikverket på uppdrag av Region Västerbotten genomfört en trafiksäkerhetsutredning av sträckan Tavelsjö- Vindeln. Utredningen har initierats mot bakgrund av att sträckan pekats ut i samband med översynen av regional hastighetsanpassning (RHA). Syftet med RHA är att säkerställa att vägar utan mötesseparation som trafikeras av fler än 2000 fordon per dygn och saknar mitträckesseparering ska ha en maxhastighet på 80 km/tim år 2030. I utredningen har sträckan delats in i tre etapper:

Tavelsjö- Överödå: 100 km/h, ev. mitträckesåtgärd
Överrödå- Nedre Rosinedal, ev. mitträckesåtgärd
Nedre Rosinedal – 80 km/h Vindeln, kurvrätning och breddning av körbanan med möjlighet till höjd hastighet och ökad trafiksäkerhet.

Under utredningens gång har även en utredning av kriterierna för RHA starts upp och brytgränserna för sänkt hastighet tros justeras uppåt. Detta medför att 100 sträckorna mest troligt kommer att fortsätta vara 100 sträckor och kan lämnas orörda tills vidare. På sträckan Nedre Rosinedal – Vindeln kan därmed kurvrätning och breddning av körbanan möjliggöra för en höjning av hastigheten till 90 km/h. Kostnadskalkylen för detta är beräknad till 80 mnkr.

Region Västerbotten har bjudits in att lämna synpunkter på utformningen av EU social climate fund i Sverige. Ärendet rör beslut om skrivelse till regeringen i frågan.

Bakgrund
Den 18 december 2022 beslutade EU att inrätta en social klimatfond (SCF) för privatpersoner och småföretag som drabbas hårdast av åtgärderna för klimatomställningen. Bakgrunden är att EU:s utsläppssystem (EU ETS) utökades 2021 för att omfatta byggnader och vägtransporter, vilket enligt förordningen förväntas leda till extra kostnader som kan drabba sårbara grupper i samhället.

Syfte med fonden
Syftet med SCF är att tillhandahålla riktade medel för att stödja de mest påverkade grupperna, såsom hushåll och små företag i risk för energi- eller transportfattigdom. Medlen från SCF kan användas av medlemsländerna för att stödja strukturella åtgärder och investeringar inom till exempel energieffektivitet, renovering av byggnader, rena uppvärmnings- och kylsystem samt integrering av förnybar energi, cykelvägar och subventionerad kollektivtrafik. Dessutom har medlemsländerna möjlighet att använda en del av resurserna för tillfälligt direkt inkomststöd. Fonden implementeras genom nationella sociala klimatplaner (SCF), som ska fastställa konkreta åtgärder för medlens nyttjande i landet senast den 30 juni 2025.

Finansiering och fondens storlek
SCF finansieras av intäkter från auktionering av utsläppsrätterna från EU Trade Emission System (ETS) Tillsammans med en 25 procentig medfinansiering från medlemsländerna ska SCF uppgå till minst 86,7 miljarder euro under perioden 2026–2032 där Sveriges andel beräknas bli 4,14 miljarder sek.

Elbilspremie i budgetpropositionen
I budgetpropositionen förslås att medlen i SCF i Sverige ska gå enbart till att finansiera en elbilspremie. Detta beslut har inte föregåtts av något samråd.

Samråd med lokala och regionala aktörer
Enligt förordningens Artikel 5 ska samråd ske med lokala, regionala och övriga aktörer vid framtagandet av SCP. Regionerna har genom tjänstepersoner varit i kontakt med Regeringskansliet och efterfrågat samråd. Ett möte arrangerades i september på initiativ av Region Västerbotten med Regeringskansliet och tjänstepersoner från de fyra nordligaste länen med syfte att informera oss om processen. Regeringskansliet kunde inte berätta så mycket om inriktning och fortsatt process vid det tillfället. I ett brev daterat 8 oktober bjuder nu Regeringskansliet in till ett informationsmöte den 4 november där förslaget om att SCF i Sverige ska inriktas på elbilspremie ska presenteras.

Region Västerbotten fördelar årligen, utifrån styrande riktlinje och reglemente, ett bildkonststipendium på 150 000 kronor.

Stipendiet är av karaktären arbets-, rese- eller studiestipendium och avsedda för att stödja och uppmuntra konstnärligt utvecklingsarbete. Mottagare av stipendiet ska vara professionellt verksamma det vill säga att personen bedriver en regelbunden, yrkesmässig verksamhet och har denna verksamhet som inkomstkälla. Den sökande ska också vara folkbokförd i länet och kunna uppvisa en verksamhet med tydlig anknytning till länet. Den sökande behöver också de senaste åren ha ägnat sig åt yrket genom återkommande aktiviteter som påvisar att personen är etablerad inom yrkesområdet. Vid fördelning av stipendiet ska en jämn könsfördelning eftersträvas över tid liksom aspekter som ålder, etnicitet och geografisk fördelning över länet.

2024 års ansökningsomgång innehåller 34 ansökningar. En övervägande del har sökt arbetsstipendium och merparten av de sökande är hemmahörande i Umeå kommun. De sökande är i huvudsak födda mellan 1950-1990 och merparten av de sökande är födda under 1980-talet.

Kultursamordningen, regional kulturverksamhet, har till uppgift att utlysa och administrerar stipendierna enligt gällande reglemente. Bedömningarna av ansökningarna har gjorts i en särskild sakkunniggrupp för bild- och formområde. För att säkerställa att bedömningarna håller hög kvalitet har sakkunniggrupperna bestått av personer som har direkt erfarenhet av konstnärlig och kulturell verksamhet, eller som på annat sätt besitter stor kunskap om sådan verksamhet.

Sakkunniggruppernas förslag utgör förvaltningens förslag till kulturberedningen.

Region Västerbotten fördelar årligen kulturstipendier inom två kulturområden. 2024 uppgår kulturstipendierna inom musik, litteratur och samisk slöjd till 75 000 kronor inom respektive kulturområde.

Stipendierna är av karaktären arbets-, rese- eller studiestipendium och avsedda för att stödja och uppmuntra konstnärligt utvecklingsarbete. Mottagare av stipendierna ska vara professionellt verksamma det vill säga att personen bedriver en regelbunden, yrkesmässig verksamhet och har denna verksamhet som inkomstkälla. Den sökande ska också vara folkbokförd i Västerbotten och kunna uppvisa en verksamhet med tydlig anknytning till länet. Den sökande behöver också de senaste åren ha ägnat sig åt yrket genom återkommande aktiviteter som påvisar att personen är etablerad inom yrkesområdet. Vid fördelning av stipendierna ska en jämn könsfördelning eftersträvas över tid liksom aspekter som ålder, etnicitet och geografisk fördelning över länet.

2024 års ansökningsomgång innehåller 41 ansökningar (musik 21st, litteratur 17st och samisk slöjd 3st). En övervägande del har sökt arbetsstipendium och merparten av de sökande är hemmahörande i Umeå och Skellefteå kommun. De sökande är i huvudsak födda mellan åren 1970–1990.

Kultursamordningen, regional kulturverksamhet, har till uppgift att utlysa och administrerar stipendierna enligt gällande reglemente. Bedömningarna av ansökningarna har gjorts i särskilda sakkunniggrupper för gällande konstområde. För att säkerställa att bedömningarna håller hög kvalitet har sakkunniggrupperna bestått av personer som har direkt erfarenhet av konstnärlig och kulturell verksamhet, eller som på annat sätt besitter stor kunskap om sådan verksamhet.

Sakkunniggruppernas förslag ligger till grund för kulturberedningens beslut.

Region Västerbotten fördelar årligen, utifrån styrande riktlinje och reglemente, ett bildkonst-, två kultur- samt ett hederstipendium. 2024 uppgår bildkonststipendiet till 150 000 kronor och kulturstipendierna inom musik, litteratur och samisk slöjd uppgår vardera till 75 000 kronor. Hederstipendiet fördelas i form av en gåva.

Kulturberedningens ledamöter äger rätt att föreslå egen kandidat till hedersstipendiet och utdelas utan ansökan till person, grupp eller organisation som uppskattning för värdefulla insatser inom länets kulturliv.

Projektet ska vidareutveckla samverkansplattformen Gender Contact Point med fokus på tillverkningsindustrin och gruvnäringen. Genom samverkansplattformen sker tvärsektoriell samverkan mellan akademi och näringsliv. Forskare kommer tillsammans med SMF och stora etableringar undersöka jämställdhetsintegrering i praktiken. Resultaten kommer bidra till vidareutveckling av kunskapsstöd och verktyg, då framför allt jämställdhetsverktyget Richer Business. Verktyg och kunskapsstöd kommer sedan finnas öppet och lättillgängligt för alla, oavsett bransch. Projektet kommer också anordna publika event för allmän kunskapsspridning.

CyberGrass 2.0 syftar till att förbättra noggrannheten och integrationen av avancerad teknik för att optimera avkastningen och kvaliteten på ensilage från skördade gräsfält. Projektet erkänner den ekonomiska betydelsen av foderproduktion i hela NPA-regionen och bristen på anpassade beslutsstödsverktyg för att hjälpa jordbrukare att fatta förvaltningsbeslut som kommer att påverka mejeri- och köttproduktionen. CyberGrass 2.0 fokuserar på tre mål: utveckla ett satellitassisterat förvaltningsverktyg i flera regioner för att tillhandahålla foderavkastning, kvalitet och skördeprognoser (WP1); stödja billiga drönarassisterade lösningar för effektiv fältspaning, vilket möjliggör snabba insatser (WP2); och utforska framtida tekniker för att bedöma gräsmarker (WP3). Genom samarbete och strategiskt genomförande kommer det att integrera ett transnationellt tillvägagångssätt som inte finns, genom att kombinera experter, slutanvändare, dataset och nya metoder för att öka företagens konkurrenskraft och hållbarheten för jordbruksresurser i landsbygdssamhällen.

Ansökan avser medfinansiering till Interreg Norra Periferi och Arktisprogrammet.

Förstudien genomförs av Region Västerbotten med målet att ta fram koncept för systemdemonstrator för grön omställning. Det består av:

(1) en samverkansplattform för innovativt samskapande och samhandling där regionens nyckelaktörer tillsammans kan stärka, hålla samman, synkronisera och följa upp utvecklingsinsatser.

(2) en samlad, flexibel innovationsmiljö där aktörer kan visualisera, testa och demonstrera olika lösningar som kan bidra till regionens utvecklingsmål.

(3) att utforska och utveckla ett AI-stöd som bidrar till att öka kapaciteten och förbättra förmågan till samverkan, samhandling och innovation.

Projektets målgrupp omfattar offentliga organisationer, företagsfrämjande aktörer, SMF, akademi/ forskningsaktörer, idéburna organisationer och sociala företag. Förstudien ska i samverkan med Region 10, North Sweden Cleantech, Uminova Innovation och Digital Impact North bygga kapacitet hos nyckelpersoner och utveckla/testa nya mötesplatser och processer

Förstudien ska identifiera nya arbetssätt för vidareutveckling av Västerbottens smarta specialiseringsstrategier inom aspekter som mobilisering av aktörer, flernivåstyrning, synergier mellan politik och mellan fonder, innovation för små och medelstora företag, social dimension av innovation, och riktningar för innovation som leder till fördelar för ekonomin, samhället och miljön.  Genom att inkludera nya metoder för en mer hållbar Smart specialisering vill bättre kunna bidra att smart specialisering möter de regionala utmaningar som den gröna och digitala omställningen innebär samt skapa tydligare styrning och vision vad smart specialisering ska bidra till att förändra i regionen.

Projektet ska bland annat:

Kartlägga goda exempel i regionen och utanför där arbetet skett med missionsorienterade metoder. Identifiera flaskhalsar och möjligheter som finns inom innovationsekosystemet för att arbeta med Smart specialisering.

ASTRIC Attract skills and talent through Regional Innovation Capacity insights; Attraktiva regionala innovationssystem lockar talang och färdigheter för våra gemensamma behov. Förutom att bidra till konkurrenskraften i våra regioner skapar innovationssystem en avkastningseffekt som gynnar alla. Att mäta innovationssystemens förmåga är nödvändigt eftersom det ger användbar kvantifierbar data för att förstå deras nuvarande tillstånd och identifiera områden för förbättring. Utvecklat av Region Västerbotten, är METRIC ett mätverktyg som vi kommer att vidareutveckla. Med involvering av nyckelintressenter väljs indikatorer baserat på regional relevans och datatillgänglighet. En systematisk process för att anpassa och överföra METRIC kommer att ingå i handlingsplanen för fullskalig mätning och kommunikation.

CooCon - Digital Vägledning för Hållbara Ägarskiften syftar till att etablera en långsiktig och effektiv lösning att stödja Mikro samt SME företag i Västerbotten och Norrbotten genom att tillgängliggöra en digital plattform med kringliggande arbetsprocesser som erbjuder vägledning och verktyg för ägarskiften. Projektet kommer att kvalitetssäkra användningen av plattformen genom att säkerställa att företagare inte bara får tillgång till nödvändig kunskap och stöd under hela ägarskiftesprocessen, utan även använder verktygen på ett effektivt sätt. Vi strävar efter att skapa Nordens bästa Ägarskiftesstöd genom att arbeta med internationalisering och samverkan med aktörer i Finland.

Förnybart 2030 Västerbotten ska ge offentliga organisationer och företag bättre förutsättningar att genom ökad kompetens och samarbete lösa de utmaningar som finns i omställningen till förnybara drivmedel i Västerbotten. Detta görs bland annat genom aktiviteter som kunskapshöjning, erfarenhetsutbyte, framtagande av drivmedelsstrategier, nätverk för ökad produktion av förnybara drivmedel, beteendeförändring, offentlig upphandling och aktiviteter för ökad jämställdhet och inkludering i transportbranschen. Fokus i projektet är att skapa förutsättningar för omställningen av främst vägtrafik och arbetsmaskiner, men även i hamnar och flygplatser. Stödet skräddarsys utifrån lokala behov och förutsättningar. Ett energieffektivare och mer resilient transportsystem med ökad andel förnybara drivmedel bidrar till ett konkurrenskraftigt fossilbränslefritt näringsliv. Projektet bidrar till energi- och klimatarbetet i länen och Agenda 2030 mål 7 Hållbar energi för alla.

Ansökan avser medfinansiering till regionalfondsprogrammet Övre Norrland.

Projektet ska genom ett sammanhållet programmeringsarbete resultera i välformulerade och välförankrade hållbarhetsintegrerade program som utgår från regionens styrkor, utmaningar och önskvärda prioriterade insatser.  Som regionalt utvecklingsansvarig aktör har Region Västerbotten ansvar att genomföra programmeringsarbete för kommande Strukturfondsperiod 2027-2034. Projektet har till syfte att leda, samordna och genomföra detta arbete.

Projektet ska:

- Engagera och inspirera att gemensamt genomföra RUS-strategin och EU:s sammanhållningspolitik
- Vara uppföljnings- och utvärderingsbar
- Tas fram i bred dialog och hög delaktighet i processen

Klimatförändringar och extrema väderhändelser skapar ett behov för skogsbruket att identifiera och kvantifiera nuvarande och framtida risker för plötsliga storskaliga skador på skogen samt att utveckla handlingsplaner för att mildra de negativa effekterna för alla som är beroende, direkt eller indirekt, av skogen och för att öka skogsbrukets motståndskraft. Redan idag påverkar förändringarna skogsbruket inom Botnia området (N. Sve & N Fin.) och de ekonomiska och ekologiska följderna av stormskador, skogsbränder, granbarkborreangrepp, torka och eventuella nya skadegörare förväntas öka avsevärt i framtiden. Syftet är att ta fram gemensamma handlingsplaner för utbyte av erfarenheter, åtgärder för anpassning och tillvaratagande av virke och för att dela klimatscenarier för framtida skogar vara bättre förberedda när skogsskador inträffar i regionen. Inte bara till direkt nytta för skogsbruket utan också för människor och verksamheter som är indirekt beroende av skogen för sin inkomst.

Ansökan avser medfinansiering till Interreg Aurora.

Sura sulfatjordar bidrar till att många vattenmiljöer i kustområdet i Västerbotten och Österbotten inte når miljömål och miljökvalitetsnormer. Problemet ökar vid dränering av mark med sura sulfatjordar, och riskerar även att öka vid klimatförändringar. Kunskapen om hur sura sulfatjordar bör förvaltas är bristfällig hos markägare och myndigheter.

Projektets övergripande mål är att bidra till minskade miljöproblem från sura sulfatjordar och därmed en bättre vattenstatus. Projektet utvecklar förvaltningen av vattenmiljön i avrinningsområden med sura sulfatjordar. Intressegrupper inkluderas i dialogen utifrån ett brett hållbarhetsperspektiv. Lokal erfarenhet tas tillvara och grogrunden för sociala innovationer främjas. Projektet utvecklar informations- och vägledningsmaterial som underlättar genomförandet av rätt åtgärd på rätt plats, ökar kunskapen om vilka växter och djur som påverkas, samt bidrar till praktisk erfarenhet av fysiska pilotåtgärder.

Ansökan avser medfinansiering till Interreg Aurora.

Kommunerna i Västerbotten samt Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner arbetar i det här projektet tillsammans för att hitta gemensamma lösningar som säkerställer att invånarna har tillgång till dricksvatten även vid störningar i produktionsanläggningarna eller i vattenledningssystemet. Projektet undersöker möjligheten att använda mobila produktionsenheter för dricksvatten och testar dem i norrländska produktionsförhållanden. I projektet undersöks också alternativa sätt att distribuera vatten till invånarna i krissituationer. Klimatförändringar medför ökad risk för bland annat översvämningar och torka, och det försämrade säkerhetsläget med ökad risk för sabotage och påverkan från främmande makt har skapat ett ökat behov av att planera olika typer av krissituationer som kan uppstå i vattenförsörjningen. Projektet ger kommunerna i norra Sverige kunskapsunderlag för att fatta beslut om vägval för ökad dricksvattenberedskap.

Projektet undersöker möjligheten att använda mobila produktionsenheter för dricksvatten och testar dem i norrländska produktionsförhållanden samt alternativa sätt att distribuera vatten till invånarna i krissituationer. Målet med projektet är att de deltagande kommunerna ska ha skaffat kunskap om på vilket sätt de kan öka kommunens dricksvattenberedskap och därigenom ha underlag för beslut om vägen framåt för säkra invånarnas tillgång till dricksvatten även vid olika typer av kriser.

Förstudien undersöker potentialen att skapa en regional plaståtervinning istället för förbränning av kommunalt insamlad plast i norra Sverige. Syftet är att hitta en mer klimatvänligt hantering av plastavfall till en rimlig kostnad. Mängderna plast uppskattas och graden av återvinnbarhet. Förstudien tittar också på dagens kostnader för hantering av plasten för att uppskatta vilken betalningsvilja som kan finnas för mer klimatvänliga alternativ. Även potentiella klimatvinster med återvinning beräknas. Förstudien ska också identifiera potentiella plaståtervinningsentreprenörer samt  göra en grov uppskattning av hur stor efterfrågan som kan finnas på en råvara som består av regionalt återvunnen plast.

Den ökande demografiska belastningen och påverkan från t ex pandemier, resursbrist och säkerhet kräver radikala förändringar inom Hälso- och Sjukvården. Genom teknik- och digitaliseringsinitiativ kan vi möta dessa utmaningar. Idag genomförs utvecklingsinsatser till största delen lokalt med begränsade och kortsiktiga nyttoeffekter. Därför har Region Västerbotten och Centrum för IT och MT (CIMT) initierat ett centralt arbete för att identifiera utmaningar och organisatoriska hinder och aktivt sträva mot uppsatta målbilder. Ett av dessa målbilder anses särskilt prioriterat är - Ledningscentral - som syftar till att öka situationsmedvetenheten och förmågan att orkestrera flöden. Projektet syftar till att med iterativ metodik ta fram en förstudie som beskriver konceptet Sjukvårdens Ledningscentral och kommer ligga som grund för genomförandefasen.

Förstudien handlar sammanfattningsvis om att undersöka förutsättningarna för att etablera en ledningscentral inom Hälso- och Sjukvården, som ska förbättra hanteringen av krissituationer. Fokus är att samla in nulägesdata, göra behovs- och kravanalys samt teknisk och ekonomisk utvärdering för att bedöma hur en ledningscentral kan öka situationsmedvetenheten och effektivisera vårdresursflöden. 

Projektet syftar till att effektivisera det regionala kompetensförsörjningsarbetet i Västerbotten och bidra till en inkluderande, hållbar och tillgänglig arbetsmarknad. Idag brister samverkan mellan samhällssektorn och branscher för en effektiv matchning mellan arbetsgivares behov och tillgänglig kompetens samtidigt som den pågående strukturomvandlingen ytterligare utmanas av långa avstånd och gles befolkning. Orsaker inkluderar brister i tydlighet kring roller och ansvar, smås kommuners begränsade kapacitet och otillräckliga analyser och prognoser av lokala och regionala kompetensbehov. Projektets huvudmål är att etablera ett strukturerat och gemensamt arbetssätt mellan aktörer på arbetsmarknaden och utbildningsanordnare för att hantera behov, bristyrken och nyckelkompetenser i Västerbotten. Delmålen inkluderar utveckling av en effektiv samordning inklusive den nya funktionen kompetensmäklare.

Kompetensförsörjning är idag den största utmaningen för arbetsgivare, särskilt i norra Sverige, där konkurrensen om arbetskraft väntas öka på grund av kommande industrietableringar. En stor utmaning är bristen på möjligheten till vidareutbildning för vuxna, vilket påverkar inlandskommunernas utbildningsnivå, särskilt inom högre utbildning. Denna brist gör det svårt för invånare att vidareutbilda sig och öka sin anställningsbarhet, vilket resulterar i att vissa helt utestängs från utbildningssystemet.

Projektets mål är att skapa en modell som kombinerar teoretisk utbildning med praktisk yrkeskompetens, för att underlätta vidareutbildning och kompetensutveckling för alla, oavsett bakgrund. Vi har valt att lyfta fram två områden som i stort har liknande utmaningar. Det råder stora rekryteringsbehov, det är två områden som har en tydlig obalans i andel kvinnor respektive män som söker sig till yrket. Områdena representerar dessutom två väldigt viktiga samhällsfunktioner.

Tillgången till högre utbildning är skevt fördelad i landet. Lokal tillgång till högre utbildning är avgörande för tillväxt och god kompetensförsörjning. Geografiska avstånd medför lägre utbildningsnivå, svårare att hitta rätt arbetskraft och avflyttning främst av unga kvinnor - ofta för gott. Utbildning är kostnadsfri för den enskilde, men lokal tillgång till utbildning kräver insatser av de kommuner som saknar lärosäte. Hade distansutbildning räckt skulle utbildningsnivåerna vara jämnare, men ofta krävs ett studiesocialt sammanhang, tillgång till studentservice med stöd och ett brett och relevant utbildningsutbud nära studenten som alternativ till flytt, vilket inte är aktuellt för flertalet.

Campus Lycksele ska tillgängliggöra decentraliserad utbildning på högskole- och yrkeshögskolenivå lokalt och för närliggande kommuner. Anpassade lokaler, teknik och service ger förutsättningar att fullfölja studierna utan att behöva flytta. En förstudie har undersökt dessa förutsättningar.

Det föreslagna projektet syftar till att stötta unga individer i åldern 16-29 år som står långt från arbetsmarknaden i Västerbotten och Norrbotten. Genom "SIKT-modellen" får deltagarna skräddarsydda insatser, inklusive behovsanalyser, rutinstärkande aktiviteter, samt arbetsförberedande insatser som praktik och utbildning. Målet är att bryta ungas passiva utanförskap och leda dem mot arbete eller studier. Projektet bidrar till minskad social ojämlikhet, ekonomisk tillväxt genom ökad sysselsättning, och främjar hållbar samhällsutveckling genom jämställdhetsarbete och den gröna omställningen. Samverkan sker med kommuner, Samordningsförbund, och arbetsmarknadsaktörer.

Att utveckla starka lärcentrum i Västerbotten innebär stora utmaningar utifrån begränsad kapacitet vår glesa geografi. Insatser och förutsättningarna kring styrning och finansiering tenderar att vara kortsiktiga och utgör hinder för långsiktighet och stabilitet.

Projektets syftar till att utveckla och stödja långsiktig och effektiv samverkan för att stärka lärcentrums lokala kapacitet att fullt ut utnyttja sin potential som nav för lokal och regional kompetensförsörjning och livslångt lärande. En central ambition med projektet är att främja en jämställd, inkluderande och hållbar utveckling av lärcentrum och att utveckla lokala och regionala arbetssätt som inte bara fungerar idag utan som kan bestå och vara relevanta även på lång sikt. Delmålen i projektet inkluderar att etablera en regional samordning, ge tillgång till distansöverbryggande specialistkompetens, nå fördjupad förståelse för lokala och regionala kompetensbehov samt stärka kunskaperna om lärcentrum hos olika aktörer.

Regioner i industriell omvandling har en jämförelsevis stor potential att ta vara på de möjligheter som de nuvarande megatrenderna erbjuder för att få fart på den ekonomiska tillväxten och produktiviteten, men står inför utmaningar. Regioner i industriell omvandling har ofta ett starkt arv inom tillverkning och sofistikerad innovationsverksamhet inom lokala kärnindustrier. Även om de är kända för sina välutbildade arbetstagare, sin etablerade kunskap och sitt starka sociala kapital, står många av dem inför särskilda utmaningar, särskilt där avindustrialiseringen har förknippats med en brist på lämplig kompetensbas för framtidsinriktade yrken och låga produktivitetsnivåer utanför de traditionella teknikområdena. I många av dessa regioner hänger tendenserna samman med en åldrande befolkning, avfolkning, migration till mer attraktiva regioner och låga födelsetal. En framgångsrik industriell omställning kommer att vara beroende av en regions förmåga att främja strategier för konkurrenskraft på vägarna.

Till regionala utvecklingsnämndens sammanträde ska följande valärenden hanterats;

Entledigande

Malin Malm (S) har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ordförande i föreningen Folkbildning Västerbotten från och med föreningens årsmöte 2025. 

Fyllnadsval

Ordförande i Folkbildning Västerbotten i stället för Malin Malm (S) nomineras;
namn (S), ort

Regionala utvecklingsnämnden har överlåtit beslutanderätt till delegat
enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas
till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva
eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan nämnden återta lämnad delegation.

Delegationspunkt/Ärendegrupp, diarienummer, beslutsdatum, delegat

Beslut som fattas med stöd av delegation

1.1 Beslut i brådskande ärenden som inte kan invänta nämndens avgörande/ delegat: Regionala utvecklingsnämndens ordförande

• Ordförandebeslut, Tillfällig kompetenscheck för att stötta underleverantörer till Northvolt
  RUN 514:3-2024
  2024-10-24 Rickard Carstedt (S)
   
• Ordförandebeslut, Yttrande över Remiss av Trafikverkets redovisning av uppdrag gällande förändrat avtalspartsförhållande mellan staten och Inlandsbanan Aktiebolag, LI2024/00906
  RUN 381:9-2024
  2024-10-28 Rickard Carstedt (S)

?- 

4.6.1 Beslut om projektmedel för hela projektperioden upp till 1 200 000 kr /delegat: Regional utvecklingsdirektör

• Bifallsbeslut - Ögonblicksteatern, Ingen annan bara jag, ÖT mot ofrivillig ensamhet.
  RUN 448:3-2024
  2024-10-02 Patrik Sällström

?-

4.6.7 Beslut om omfördelning av medel från anslag 1:1/
delegat: Regional utvecklingsdirektör

• Beslut om omfördelning av medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder år 2024
  RUN 54:9-2024
  2024-10-28 Patrik Sällström

?-
 

Beslut som fattats med stöd av regionala utvecklingsdirektörens vidaredelegation

6.1 Beslut om projektmedel för hela projektperioden upp till 800 000 kronor/ delegat: Verksamhetschef företag- och projektfinansiering

• Avslagsbeslut för projektet "Hockey som Rekryteringsmotor" för projektperioden 2024-10-01– 2025-04-30. Projektägare Regionhockeyförbund Ishockey norr:s projektansökan avslås.
  RUN 559:1-2024
  2024-09-26 Nils Enwald

?-

6.2 Ändring av beslut av projektmedel som innebär förändring upp till 25 %. av totala finansiering/delegat: Verksamhetschef företag- och projektfinansiering

• Ändringsbeslut för projektet "Close the loop" gällande ändring i budget, deltagande företag samt målgrupp, projektägare IUC Norr.
  RUN 230:3-2024
  2024-10-08 Nils Enwald
   
• Ändringsbeslut för projektet "Stärkt samverkan för mänskliga rättigheter år 2-3" gällande omfördelning av kostnader inom budget, projektägare
  Region Västerbotten.
  RUN 208:49-2022
  2024-10-08 Nils Enwald

?-

7.2  Beslut om stöd till riktade kulturinsatser inom film och rörlig bild upp till och med 200 000 kr/delegat: Enhetschef film i Västerbotten

• Förteckning, Beslut med stöd av vidaredelegation, RUN 7 november 2024
  RUN 8:12-2024

?-

Redovisning av handlingar som är av vikt för regionala utvecklingsnämnden
att ta del av.