•  

    Under denna punkt hittar ni övergripande information om
    program/tidsplan, eventuella kompletteringar, presentationer och annat som
    kan vara av vikt att ha kännedom om.

    Förhinder
    Om du ej kan närvara så är det viktigt att du meddelar din
    ersättare. Meddela gärna din frånvaro och vem som blir din ersättare till
    Nina Olofsdotter via e-post; nina.olofsdotter@regionvasterbotten.se eller
    via telefon 073-039 28 06 för att underlägga vid uppropet.

    Program/tidsplan
    Ärendelista och tidsplan bifogas. ca-tider.
    kl. 09:00 sammanträdets öppnas
    kl. 11:00 partigruppmöten
    kl. 11:30 beslutsrunda
    kl. 12:00 sammanträdet avslutas

    Presentation

    - Ärenden 13-34: presentation för projektärenden

    Aktuella kompletteringar
    Här uppges vilka kompletteringar som gjorts efter att kallelsen är utskickad.
    Observera att informationen endast listar ärendena där kompletteringarna är
    gjorda och vilket datum de gjordes.

    - inga aktuella kompletteringar

    Bilagor

  •   2

    Sammanträdets öppnande och upprop

  • Regionala utvecklingsnämnden har att utse justerare som tillsammans jämte
    ordföranden ska justera sammanträdets protokoll. Justering sker genom
    digital signering måndagen den 13 maj 2024.

  • Regionala utvecklingsnämnden har att fastställa föredragningslistan.

  •   5

    Anmälan av jäv

  • Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelse har rätt
    att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Den 2 december 2021
    beslutade regionala utvecklingsnämnden att anta en rutin för anmälan
    av initiativärenden till nämnden.

    Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och
    ska vara skriftlig. Oavsett när initiativärenden lämnas in så måste
    tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende,
    det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.

    Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta
    hantering. Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas av
    nämndens beredande utskott inom 6 månader från det att initiativärendet
    anmälts.

    Följande initiativärenden har anmälts till sammanträdet vid kallelsens utskick:

    - Inga initiativärenden är anmälda före sammanträdet.

  • Västtrafik AB som idag hyr fem Regina tvåvagnars fordon har beställt nya regionaltågsfordon och i samband med leverans och driftsättning av dessa har Västtrafik bedömt att bolaget ej längre har behov av fordonen. Västtrafik har bekräftat att i och med detta kommer de fem fordonen att frigöras och bli tillgängliga att hyra för andra inom AB Transitios ägarfamilj. Hyresavtalet med Västtrafik löper till 2025-12-31 men Västtrafik önskar hyra fordonen till 2026-05-01. Ursprunglig uppdragsgivare och borgensman är Region Stockholm. Aktuella Regina fordon är 9035, 9036, 9038, 9040 och 9041.

    AB Transitio skickade i december 2023 via mail ut en bindande intresseanmälan till alla AB Transitios ägare/hyrestagare om att hyra de aktuella Reginafordonen med svarsdatum 2024-01-30. I processen har Norrtåg AB inkommit med intresseanmälan med stöd av bakomliggande ägare däribland Region Västerbotten. AB Transitios styrelse har efter beredning av ärendet beslutat att tilldela de fem Reginafordonen till Norrtåg AB med bakomliggande ägare.

    Fordonen kommer fördelas på aktuella hyrestagare genom att två fordon hyrs av Region Norrbotten och två hyrs av Region Västernorrland samt ett fordon av Region Västerbotten.
    Övertagande regioner avseende fordonen och tillika hyrestagare behöva fatta nya borgensbeslut inför fordonsövertagandet

    Fordonen är i nuläget lånefinansierade med borgen från Region Stockholm som är ursprunglig uppdragsgivare för fordonsanskaffning. Lånet löper till december 2027 varför Region Västerbotten behöver ta över regressansvaret för borgen från och med tidpunkten då man tar över Regina fordon 9035. Vid kommande låneförfall kommer sedan fordonet att refinansieras med borgen direkt från Region Västerbotten. Aktuell restskuld per 2023-12-31 är 21 064 Tkr och fordonet är delvis finansierat genom US lease. Aktuell årshyra för 2024 är 4,5 MSEK per fordon.

    Bilagor

  • I början av 2000-talet gjordes den första större anskaffning av nya fordon till AB Transitio. Det var Reginafordon på uppdrag av bland annat regionerna runt Mälardalen, Bergslagen och Värmland. Fordonen leasefinansierades genom ett antal leasekontrakt med Handelsbanken Finans, allt eftersom de levererades. Vissa fordon har över tid tagits över av Regionerna i norra Sverige.

    Aktuella leasekontrakt har löpt på under snart 20 år inklusive en första förlängningsperiod om 4 år. Till årsskiftet 2024/2025 är det dags för en sista möjlig förlängningsperiod på åtta år. I samband med detta har Handelsbanken meddelat att man önskar avsluta leasefinansieringarna och ej acceptera den sista förlängningsperioden. För AB Transito och hyrestagarna innebär den sista leaseperioden mindre förmånliga villkor vad gäller räntemarginal och amorteringsprofil varför det även ur detta perspektiv är aktuellt att refinansiera fordonen på annat sätt.

    Då Region Västerbotten är medlem i Kommuninvest föreslås att refinansiering görs genom upplåning från Kommuninvest. För Region Västerbotten berörs ett stycke Regina fordon (fordon 9062) vilket hyrs från AB Transitio. Totalt för Region Västerbotten är det aktuellt att refinansiera 23,6 MSEK. Då fordonens avskrivningstid kommer att justeras utifrån AB Transitios avskrivningsprinciper när AB Transitio tar över ägandet av fordonen föranleder detta en ökning av fordonshyran med 0,4 MSEK per år.

    Skulden efter regress under nuvarande solidarisk borgen utställd för ursprunglig svensk leasefinansiering kommer att minska med ett belopp motsvarande ny enskild proprieborgen för regionen.

    Bilagor

  • Detta trafikbokslut för den upphandlade regionala kollektivtrafiken i Västerbotten år 2023, har upprättats i enlighet med EU:s kollektivtrafikförordning, som i sin tur är grunden för den svenska lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1065). EU:s kollektivtrafikförordning 1370/2007 anger att varje behörig myndighet en gång om året ska offentliggöra en samlad rapport om den allmänna trafikplikten inom sitt ansvarsområde.

    Rapporten ska innehålla uppgifter om startdagen och löptiden för avtalen om allmän trafik, de utvalda kollektivtrafikföretagen samt om ersättningar och ensamrätt som dessa kollektivtrafik-företag beviljats som ersättning. I rapporten ska åtskillnad göras mellan busstrafik och spårbunden trafik, den ska möjliggöra övervakning och utvärdering av kollektivtrafiknätets effektivitet, kvalitet och finansiering samt, i förekommande fall, ge information om eventuella beviljade ensamrätters art och omfattning.

    Alla uppgifter för bokslutet 2023 är inhämtade från Länstrafiken i Västerbotten AB, Norrtåg AB och Skellefteå kommun/Skellefteå Buss AB. Trafikbokslutet insänds till Transportstyrelsen efter fastställande.

    Bilagor

  • Revisorerna har i granskningar under 10 års tid identifierat brister inom upphandling och inköpsverksamheten. Otillräckligt upphandlingsstöd kan få stora konsekvenser för regionen som årligen köper in varor och tjänster för 6 miljarder kronor. Regionstyrelsens förvaltning har svårt att möta verksamheternas behov av upphandlingsstöd. Nedan är exempel på iakttagelser i granskningen:

    Upphandling- och inköpsverksamheten i regionstyrelsens förvaltning har haft hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera rätt kompetenser.

    -Upphandlingskön i regionen är lång. Det finns också brister i avtalsförvaltningen. Verksamheter har genomfört inköp utanför avtal, vilket medfört ökade kostnader.

    -Det har saknats viktiga styrande dokument. Det saknas bland annat riktlinjer för direkt-upphandling vilket är ett krav enligt lagen om offentlig upphandling (LOU).

    Granskningen visar att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden inte heller haft tillräcklig kontroll över ett uppdrag från fullmäktige om att minska regionens kostnader genom att effektivisera inköpsprocessen. Av granskningen framgår att det under år 2023 gick trögt i arbetet med att genomföra uppdraget. En brist var att regionstyrelsen i beredningen inte undersökte om upphandlings- och inköpsverksamheten hade förutsättningar att genomföra uppdraget. I slutet av år 2023 var flera av de aktiviteter som skulle ha genomförts inte avslutade. Revisorerna rekommenderar regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden att säkerställa att verksamheterna får ett tillräckligt upphandlingsstöd. Revisorerna lämna en skrivelse och underliggande rapport (11/2023) till regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden för yttrande. Yttrande med uppgifter om verkställda och planerade åtgärder ska lämnas till revisionskontoret senast den 11 juni 2024.

    Revisionens rekommendationer till regionala utvecklingsnämnden:

    • Säkerställ att nämndens verksamheter får tillräckligt upphandlings- och inköpsstöd från regionstyrelsens förvaltning.
       
    • Säkerställ och följ löpande upp att chefer och beställningsansvariga har tillräcklig kunskap om offentlig upphandling och offentliga inköp.
       
    • Utred om det finns risker i förhållande till LOU med att använda Umeå kommuns upp-handlingsenhet.

    -

    Bilagor

  • EY har på uppdrag av revisionen genomfört en fördjupad granskning av leverantörsfakturor betalda efter förfallodatum.

    Syftet med granskningen är att bedöma om regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden har tillräcklig kontroll över att leverantörsfakturor blir betalade i tid.

    Revisionsfrågor som legat till grund för granskningen
    Har regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden säkerställt att

    • Det görs riskanalyser som rör betalning av leverantörsfakturor?
    • Det finns dokumenterade regler och rutiner för betalning av leverantörsfakturor?
    • Verksamheterna följer gällande regler och rutiner?
    • Det finns tillräckliga kontrollmoment för att upptäcka och motverka sena betalningar?

    -
    Granskningen av regionala utvecklingsnämnden utgår från vad som anges i kommunallag om att nämnder har ansvar för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområden samt vad som anges i regionala utvecklingsnämndens reglemente.

    I yttrande lämnar regionala utvecklingsnämnden allmänna synpunkter samt synpunkter över rekommendationer riktade till regionala utvecklingsnämnden.

    Bilagor

  • Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som påverkar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

    I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslaget i avsnitt 6.4 i utkastet till lagrådsremiss. Förslaget innebär att rätten till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) ska gälla i tre år med möjlighet till förlängning, om det finns särskilda skäl, med högst sex månader i taget. Den totala tiden för förlängning ska dock inte få överstiga tre år.

    Regeringen vill även ha synpunkter på förslaget i avsnitt 8 i utkastet till lagrådsremiss om att för den som har tagits emot till sfi före ikraftträdandet ska rätten att delta i utbildningen gälla till och med 2027 med samma möjligheter till förlängning som för den som har tagits emot till sfi för första gången efter ikraftträdandet.

    Remissvaren ska ha kommit in till Utbildningsdepartementet senast den 24 maj 2024.

    Bakgrund från KLIVA-utredningen
    KLIVA-utredningen lämnar i betänkandet Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk (SOU 2020:66) förslag om styrning och ansvarsfördelning som syftar till stärkt kvalitet i sfi, ett kommunalt språkansvar som bl.a. innefattar skärpta krav på uppsökande verksamhet samt kommunal funktion, en tidsbegränsning av sfi, insatser för att eleven ska nå målen under avsatt tid, rätt att studera i en annan kommun än hemkommunen. Utredningen lämnar också förslag om studieplanering och vägledning, verksamhetspoäng, digitala studieformer samt kompetensutveckling för undervisning inom sfi och sfi i kombination med annan utbildning. Utredningen visade att kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare har problem med kvalitet och likvärdighet. I utredningen beskrivs tydligt att tiden eleverna tillbringar i utbildning främst beror på kvaliteten i undervisningen.

    Sammanfattande svar på lagrådsremissen från Region Västerbotten
    Region Västerbotten konstaterar att utkastet till lagrådsremissen skärper kraven på sfi från utredarens föreslagna fyra år till tre år och ställer sig frågande till vilka elevgrupper som påverkas och riskerar ökat utanförskap. Det finns i lagrådsremissen en möjlighet att förlänga studietiden med hänsyn till personliga förhållanden vilket är rimligt men samtidigt leder detta till ökad administration och risk för bristande likvärdighet.

    Region Västerbotten anser att rätten till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare som föreslås till tre år är snävt tilltagen samt att reglerna för förlängning bör tydliggöras med särskild hänsyn till kvinnors förhållande samt att studietidsförlängning skall beslutas ett år åt gången, i enlighet med utredarens förslag. Övergångsbestämmelsen bör justeras för att anpassas till ovanstående.

    I arbetet med förslaget har kontakt tagits med vuxenutbildningen i Lycksele, Nordmaling, Robertsfors, Skellefteå och Storuman.

    Övriga remissinstanser i Västerbotten är; Umeå universitet samt Dorotea och Malå kommun

    Bilagor

  • Projektet ska stärka innovationspotentialen för att ta vara på den gröna omställningens möjligheter ur ett landsbygdsperspektiv tillsammans med regionen och R10. Projektet ska arbeta med nya arbetsmetoder.

    *Öka kunskapen om den gröna omställningens påverkan på R10

    *Behovet att nya arbetsätt som optimerar kapacitet och bygger på en utmaningsdriven innovation i ett lokalsamhälle i en snabb förändring

    *Skapa en gemensam Interregional Transformationsagenda med ett nytt implementerat arbetssätt för maximerade hållbara vinster i den gröna omställningen som förenar krafter och resiliense i kommunerna.

    Projektet kommer arbeta med analyser och kartläggningar, kunskapshöjande insatser, utveckling av en gemensam transformationsagenda med mera.

    Bilagor

  • Projektet syftar till att stärka norra Sveriges ekosystem för social innovation genom att förbättra stödet till sociala innovatörer/entreprenörer och därigenom bidra till en hållbar och inkluderande samhällsomvandling där en mångfald av människor vill bo och verka, i både stad och landsbygd. Projektets primära målgrupp är företagsfrämjande aktörer, det vill säga aktörer som erbjuder stöd till förverkligandet av affärsidéer och innovationer, t.ex. innovationskontor, affärsrådgivare, inkubatorer, näringslivskontor m.fl. Projektets sekundära målgrupp är sociala företag, idéburna organisationer, offentliga och organisationer som bidrar till att utveckla sociala innovationer. Projektets arbetspaket omfattar insatser för att kartlägga och stärka ramvillkoren för ekosystemet för social innovation, verkstäder för social innovation i form av lokal samhällsutveckling och en samhällsinkubator, samt kunskapsloopar för gemensamt lärande om social innovation.

    Bilagor

  • Projektets mål är att etablera en samverkanshub i Skellefteå/Västerbotten där olika sektorer kan mötas och samverka kring behovsdrivna utmaningar genom öppna och gränsöverskridande innovationsprocesser. Syftet är att skapa en kollektiv intelligens för att öka kunskap och insikter samt bidra med innovativa lösningar för att främja hållbar samhällsutveckling.

    Projektet ska bidra till en ny innovativ mötesplats, nätverk samt nya och utvecklade lösningar som är till nytta för den gröna omställningen. Projektet utgår ifrån ett behovsdrivet angreppssätt och fokus ligger på att identifiera, konceptualisera, testa och implementera nya idéer och lösningar. Projektet ska också stärka samarbetet och innovationsförmågan hos offentlig sektor, myndigheter, akademi, näringsliv och civilsamhälle.

    Projektet bygger på erfarenheter från Samverket i Stockholm och Östersund och den playbook som har tagits fram, samt Vinnovas förstudie kring samverkanshubbar i norra Sverige

  • Projektet Cybersäkerhetsnod Norr tar sin utgångspunkt i den pågående utvecklingen kring hot och attacker inom cybersäkerhetsområdet. Området har utvecklats till ett stort samhällsproblem och påverkar alla; små och stora företag, kommuner, regioner, myndigheter och civilsamhället. Luleå tekniska universitet gör nu en satsning och har startat upp ett nytt forskningsämne som tar sig an utmaningarna med samverkan som utgångspunkt. Mot bakgrund av den stora gröna samhällsomvandling som pågår i Övre Norrland är det av yttersta vikt att såväl privata som offentliga aktörer tillägnar sig den senaste kunskapen inom cybersäkerhetsområdet och baserat på den utvecklar nydanande, säkra digitala lösningar inom IT-, OT- och IoT-området som bidrar till ett robust samhälle med god motståndskraft mot cyberangrepp. När aktörerna ökar sin kompetens och implementerar cybersäkra lösningar, arbetssätt och metoder bidrar det till att göra vårt samhälle robust och motståndskraftigt mot cyberattacker.

    Bilagor

  • Klimat- och miljöförändringar hotar den biologiska mångfalden. Nationella och internationella direktiv kräver att arter och ekosystem bevaras, vilket kräver åtgärder för att identifiera, skydda och återställa livsmiljöer. Nordliga ekosystem är särskilt utsatta och kräver samarbeten mellan länder då många arter rör sig över stora områden. Traditionella metoder för att mäta mångfald är resurskrävande, men nya DNA-metoder har visat stor potential. Alla organismer släpper DNA i miljön, och genom att matcha DNA från miljöprover med databaser kan organismer identifieras utan att skadas eller störas. DNA-metoderna behöver dock anpassas för användning av icke-experter och för nordliga arter. Projektet samlar forskare och organisationer/företag med intresse för miljöövervakning i norr för att identifiera DNA-metodernas största utvecklingsbehov. Utifrån denna prioritering tar vi fram verktyg och manualer som kan utgöra grunden för standardiserade övervakningsverktyg i de nordiska länderna.

    Projektet söker även finansiering från Aurora-programmet.

    Bilagor

  • NPA SelfCare ska utveckla kulturellt anpassade tjänster för att uppnå en rättvis tillgång till vård- och omsorgssystemet. Syftet är att förbättra möjligheterna till egenvård och för att alla ska kunna ta hand om sig själv, Glesbydsmedicinskt Centrums målgrupp är den samiska befolkningen. NPA SelfCare kommer bidra till att öka tilliten till vården och omsorgen för grupper som idag, av olika skäl, använder vården i mindre grad. Kulturellt anpassade tjänster avser en praxis för att tillhandahålla sjukvårdstjänster, utbildning, socialt arbete eller någon annan form av assistans, respektfullt och lyhört, anpassat till den kulturella övertygelsen hos de individer som betjänas. De kulturellt anpassade tjänsterna inom NPA SelfCare kommer baseras på vård och omsorgstjänster på distans, digitala tjänster som ibland är automatiserade och ibland kräver kontakt och stöd av professionella inom hälso- och sjukvården. NPA SelfCare partners är från Irland och Island.

    Ansökan avser medfinansiering till Interreg Norra Periferin och Arktis.

    Bilagor

  • Projektet ska ge företag inom de kulturella och kreativa branscherna (KKB) och samiska näringar bättre förutsättningar att stärka sitt entreprenörskap, skapa nya och utvecklade samarbeten och hitta nya affärsmöjligheter i Övre Norrland. De kulturella och kreativa företagen och samiska företag spelar en stor roll i den gröna omställningen i regionen, en platsidentitet såväl som ett konkurrenskraftigt näringsliv. Majoriteten av företagen är små med begränsad tid och resurser för att på egen hand utveckla nya idéer och samarbeten. I behovsanalyser uttrycker både nya och mer etablerade företagare inom branscherna ett tydligt behov av stöd för att realisera nya idéer, utveckla sina nätverk och samarbeten.

    Projektet syftar till att stärka entreprenörskapet, stärka och synliggöra samarbeten och innovationsförmågan, skapa bättre förutsättningar för företagen att utveckla nya affärsmöjligheter, nå nya marknader och stärka sina samarbeten.

    Bilagor

  • Vi ska med hjälp av projektet förändra små och medelstora tillverkande företags sätt att designa, tillverka, sälja och återta sina produkter på, samt hjälpa de att ställa om till att bedriva en mer cirkulär verksamhet. I projektet kommer vi att fokusera på att informera och öka kunskapen om cirkulära affärsmodeller, hur de implementeras samt hur produkter designas och utformas för en lång livslängd. Vi kommer också att arbeta med att främja en ökad användning av återvunna material och resurser i nya produkter och processer samt stimulera utvecklingen av en mer resurs- och energieffektiv produktion. I projektet ska vi även arbeta med att skapa förutsättningar för ett större utbud och efterfrågan av tjänster för cirkulära tjänster genom nätverk samt främja återanvändning, reparation och delningstjänster. Projektet ska främja innovation och teknikutveckling för att underlätta för cirkulära affärsmodeller och ett mer effektivt och cirkulärt nyttjande av samhällets resurser.

    Bilagor

  • Förnybart 2030 Övre Norrland ska ge offentliga organisationer och företag bättre förutsättningar att genom ökad kompetens och samarbete lösa de utmaningar som finns i omställningen till förnybara drivmedel i Norrbotten och Västerbotten. Detta görs genom aktiviteter som kunskapshöjning, erfarenhetsutbyte, framtagande av drivmedelsstrategier, nätverk för ökad produktion av förnybara drivmedel, beteendeförändring, offentlig upphandling och aktiviteter för ökad jämställdhet och inkludering i transportbranschen. Fokus i projektet är att skapa förutsättningar för omställningen av främst vägtrafik och arbetsmaskiner, men även i hamnar och flygplatser. Stödet skräddarsys utifrån lokala behov och förutsättningar. Ett energieffektivare och mer resilient transportsystem med ökad andel förnybara drivmedel bidrar till ett konkurrenskraftigt fossilbränslefritt näringsliv. Projektet bidrar till energi- och klimatarbetet i länen och Agenda 2030 mål 7 Hållbar energi för alla.

    Ansökan avser medfinansiering till regionalfondsprogrammet Övre Norrland.

    Bilagor

  • Projektet ska bidra till ett motståndskraftigt och väl fungerande multimodalt system som inte bara underlättar förflyttningen mellan geografiska punkter, utan skapar ökad konkurrenskraften och ökat välmående för befolkningen, samtidigt som insatsen främjar social, ekonomisk och ekologisk tillväxt i ett koldioxidfritt samhälle.

    Ett paradigmskifte med sömlösa transporter i fokus är avgörande för att anpassa sig till den gröna omställningen, vilket kräver att människor i regionen, särskilt företag, effektivt och kostnadseffektivt hanterar sina logistiska behov på ett miljövänligt sätt. Projektet tar utgångspunkt i det och via kartläggning av användarnas behov, mappning av problem med regler och bestämmelser som skapar problem, vintertester för drönare och andra elektrifierade logistiska transporter, simuleringar skapade utifrån insamlade testdata ska projektet utmana den komplexitet som accentueras när det gäller hållbar mobilitet i vår region. Ett gränsöverskridande samarbete krävs.

    Ansökan avser medfinansiering till Interreg Aurora.

    Bilagor

  • Genom goda förberedelser och kommunikation, för att maximera nyttan av Norrbotniabanan vid trafikstart av banans etapper, säkerställs också realiseringen av Norrbotniabanan i sin helhet och den omställning som pågår i norra Sverige.

    Inför trafikstart av Norrbotniabanans delsträckor krävs ett arbete för att maximera nyttan av banan för att på så sätt visa att satsningen är befogad. Långsiktigt ser vi tre projektperioder á fyra år styck med fokus på förberedande arbeten inför de kommande trafikstarterna, nämligen Umeå-Dåva 2026, Umeå-Skellefteå 2032 och Umeå-Luleå 2034. Årtalen för trafikstarten är preliminära.

    Projektmål är att bygga upp ett nätverk med kunskap rörande logistik och noder inom järnvägen för att samarbeta kring de behov och åtgärder som behövs inför trafikstarten. Detta kommuniceras på regional, nationell och europeisk nivå. Erfarenheter och rekommendationer överförs till nästkommande trafikstarter.

    Ansökan avser ett regionalt projekt.

    Bilagor

  • Projektet har lagt grunden för FREIA - Framtidens Robusta Energisystem i AC-län som arbetar med helhetsperspektivet på energiomställningen kopplat till samhällsomvandlingen i Västerbotten. Plattformens arbete leder till samverkansprojekt, investeringar i energisystemet samt tester av ny teknik som leder en hållbar utveckling av energisystemet som skapar lokalt och regionalt värde, samt höjer tillgodogörandet av den el som produceras. Nyckelaktörer för utvecklingen är aktivt engagerade och det finns samsyn, förtroende och stärkt vilja att samarbeta för en hållbar energiomställning i Västerbotten. Nyckelområden och grundförutsättningar är identifierade. Det finns visioner, mål och handlingsplaner med ett gemensamt ägande. Kunskapen om energisystemet och Västerbottens förutsättningar är höjd hos offentliga organisationer, beslutsfattare, allmänheten och företag samt potentiella investerare. Västerbotten har en utökad nationell och internationell samverkan inom energiområdet.

    Bilagor

  • Målet med detta small scale projekt är att analysera potentialen för ett gränsöverskridande nätverk av nyckelaktörer inom film- och tv-branschen i Kvarkenregionen. Ett sådant nätverk skulle fungera som en grund för att utveckla filmindustrin i Kvarkenregionen och skapa en gemensam plattform för filmskapare och den audiovisuella branschen.

    Projektets aktiviteter kommer att omfatta en aktörsanalys där aktörer inom branschen på båda sidor om Kvarken kommer att kartläggas och kontaktas för att ta reda på deras behov avseende ett gränsöverskridande filmnätverk, samt en workshopserie som syftar till att forma en projektidé för en fullskalig Interreg Aurora ansökan baserad på resultaten från aktörsanalysen.

    Bakom projektet står Film i Västerbotten/Region Västerbotten tillsammans med Kvarkenrådet EGTS, Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi (Novia) och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Yrkesakademin i Österbotten)

    Projektet söker även finansiering från Aurora-programmet.

    Bilagor

  • Sedan några år tillbaka är den stora omställningen i full gång i Norra Sverige. Västerbotten och norra Sverige har skaffat sig ett värdefullt försprång gentemot resten av världen. För att behålla försteget är det viktigt att vi ökar tempot i omställningsarbetet. Det är nödvändigt att:

    - öka norra Sveriges synlighet i den nationella debatten och stärka regionernas roll mot den nationella nivån.

    - verka för ökad informationsspridning om tillgångar och behov i norra Sverige.

    - stärka norra Sveriges legitimitet genom en gemensam röst för norra Sverige i nationella forum.

    För att höja tempot i omställningen behöver ännu bättre samverkan skapas och fler aktörer involveras snabbare, så att vi kan samordna utvecklingen i alla områden av samhället. För påverkansfrågor på EU-nivå finns etablerade samarbeten mellan de fyra nordligaste regionerna i form av ett bemannat kontor i Bryssel. Den nivån måste kompletteras med kapacitet för att nå ut till nationella beslutsfattare och myndigheter.

    Bilagor

  • Projektet "Västerbotten på Grand Hôtel" fungerar som en plattform för att främja samverkan mellan olika sektorer och därmed stödjer en hållbar utveckling i regionen. Genom att skapa möjligheter för utbyte av kompetenser, resurser och lösningar bidrar evenemanget till att möta de utmaningar som den snabba gröna omställningen innebär. Genom att ytterligare utveckla och bredda evenemanget till en nationell arena ökar projektet möjligheterna för regionen att etablera nya kontakter, öka närvaron av beslutsfattare och förstärka sin position som ledande inom omställning och innovation. Projektet fokuserar på att stärka den regionala identiteten och image, utveckla affärsmöjligheter och nätverk, samt främja hållbarhet och innovation, samtidigt som det ökar kopplingen till nationella och internationella arenor. Genom kreativt nyttjande av digitala distributionskanaler strävar projektet efter att öka närvaron på den nationella arenan och därmed ge stöd till länets mindre kommuner.

  • Auroraregionen står inför utmaningar när det gäller att tillhandahålla hälso- och sjukvårds- och socialtjänst (HCS) till sina glesbefolkade regioner (SPR), vilket kännetecknas av begränsad tillgång till offentliga tjänster och en digital klyfta mellan urbana och lantliga områden. Projektet syftar till att generera ny kunskap om bästa praxis för att övervinna skillnader i HCS-tjänster i SPR. Genom att identifiera hinder och ouppfyllda behov genom gränsöverskridande samarbete strävar projektet efter att informera beslutsfattare och förbättra tillgängligheten för HCS i SPR. Projektet riktar sig till beslutsfattare inom hälso- och sjukvårdssektorn och involverar dem i projektplaneringen för att säkerställa relevans och effektivitet. Synergier med tidigare och pågående projekt, initiativ och policys kommer att informera och stödja projektets mål. Projektet syftar i slutändan till att inspirera till utvecklingen av personcentrerade och rättvisa digitala tjänster i SPR.

    Bilagor

  • Att hitta rätt kompetens är välfärdens största utmaning. När arbetskraften inte räcker till går det inte att möta kompetensutmaningen enbart genom att rekrytera fler, i stället behövs nya arbetssätt och att tillvarata och utveckla kompetensen hos de befintliga medarbetarna.

    Projektet har som huvudmål att samla aktörerna för att gemensamt testa metoder för att nå fram till nya/okonventionella rekryteringssätt, och att utveckla mottagandet på platsen och som arbetsgivare.

    En utåtriktad insats kommer genomföras under Society Expo 2026. Society Expo 2026 innehåller bland annat temaområden som kompetensförsörjning och social hållbarhet. Under Expo lyfts innovationer och utvecklingsidéer som befinner sig i gränslandet mellan många olika aktörer, där det inte alltid är självklart vem som äger frågan. Expon kommer inte att vara lösningen på utmaningarna utan en plattform för att visa upp och skapa dialog kring hur man jobbar med dessa.

    Bilagor

  • Det övergripande syftet med NOVA K är att erhålla ökad och mer jämlik kompetens bland regionernas kulturskolor, oavsett kommunstorlek och demografi, samt ta fram och pröva olika organisatoriska strukturer för att tillgängliggöra en bredare arbetsmarknad för kulturskolepersonal i landsbygd och glesbygd. De stora avstånden i glesbygd påverkar både social och ekologisk hållbarhet negativt på grund av den arbetspendling för kulturskolelärare som blir följden. Befolkningsunderlaget i de olika kommunerna gör att det är svårt att erbjuda kulturskolelärare heltidstjänster vilket försvårar rekrytering. Det påverkar i sin tur möjligheterna för barn och unga att utöva kultur med jämlika förutsättningar vilket i sin tur påverkar kulturutbudet på en ort.

    Bilagor

  • Syftet med projektet är att öka attraktiviteten för Kvarken-regionen och därigenom öka befolkningen i regionen och attrahera nya investeringar.

    Det övergripande målet är att öka förståelsen för regional attraktivitet och drivkrafter för befolkningsökning. Ökad attraktivitet och befolkningsökning kan ge ekonomisk hållbarhet. God social och miljömässig hållbarhet kommer att krävas för att Kvarken-regionen ska vara verkligt attraktiv. Utifrån detta kommer projektet att utveckla en gemensam gränsöverskridande marknadsföringsstrategi och ett utkast till varumärke för regionen, där helheten är större än summan av dess delar.

    Projektet kommer att innehålla omfattande aktivt gränsöverskridande samarbete mellan flera olika delregioner, utvecklingsbolag och kommuner. Projektet levererar ett väl förankrat gränsöverskridande regionalt varumärke och en strategi som kommer att stärka regionen i den globala konkurrensen om rekryterbar personal och investeringar.

    Ansökan avser medfinansiering till Interreg Aurora.

  • E-FEKT möter utmaningen att aktivt engagera företag i energiomställning och höja medvetenheten om hållbarhet. Målet är att överbrygga den generellt låga kunskapen om el och energi, och därigenom accelerera övergången till mer hållbara och energieffektiva verksamheter.

    Genom en proaktiv ansats strävar E-FEKT efter att aktivera företag, främst de som ännu inte tagit steget inom energiarbetet. Skräddarsydda insatser för kompetenshöjning, samverkan och coachning är nyckeln till att stötta företagen individuellt.

    Projektet fokuserar inte endast på teknisk omställning utan också efter att skapa varaktig förändring i företagsmentaliteten. Genom att erbjuda företagsanpassat stöd och kompetenshöjning blir E-FEKT en nyckelspelare i att forma en framtid där hållbarhet och energieffektivitet är hjärtat av företagsverksamheten.

    E-FEKT syftar till att väcka intresse, aktivera medvetandet, och främja övergången till en grönare och mer konkurrenskraftig företagsvärld i Övre Norrland.

    Bilagor

  • Projektet AM4Health är ett initiativ som syftar till att utnyttja potentialen hos avancerad tillverkning för att tackla akuta hälsoutmaningar i Arktisregionen. Genom att utveckla skräddarsydda medicinska enheter och lösningar såsom ortoser och implantat, strävar projektet efter att förbättra hälsovården i de nordligaste regionerna i norden.

    Projektet lägger stor vikt vid hållbarhet och tar itu med ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Detta inkluderar livscykelbedömningar för att minimera miljöpåverkan, kapacitetsuppbyggnad för att ta itu med bristen på expertis inom avancerad tillverkning i regionen och utvecklande av hållbara affärsmodeller för att säkerställa långsiktig livskraft.

    AM4Health strävar efter att lämna avtryck genom att främja hållbar utveckling, innovation och samarbete inom hälso- och sjukvårdssektorn. Projektets övergripande mål är att förbättra patientvården, effektivisera hälsovårdsleveranserna och bidra till den ekonomiska och sociala välfärden i Arktisregionen

    Bilagor

  • Norra Sverige befinner sig för närvarande i en samhällsutveckling som saknar tidigare motstycke. Under de senaste decennierna har norrlänens demografiska utmaningar successivt ökat med högre antal äldre, färre i arbetsför ålder och många unga som flyttar. Det har skapat allt större utmaningar för både offentlig och privat sektor. Listan på svårtillsatta yrken, så kallade bristyrken, har blivit allt längre. Det blir allt svårare att klara omsorg och välfärd men även svårt att hänga med i den allt snabbare samhällsutvecklingen.

    Orter inom gles geografi har ett behov att få sin befolkning att räcka till för att fylla det kompetensbehov som finns. Projektet syftar till att alla behöver och att alla behövs på arbetsmarknaden. Med hjälp av utveckling av en ny metod "arbetsplatsanalys" samt stöd av BIP-studiens metodik syftar projektet till att skapa en rörelse på arbetsmarknaden och på så sätt ge en "inträngningseffekt" för personer som står utanför den.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige beslutade den 21 november 2023 om regionplan och budget för planeringsperioden 2024-2027. Regionala utvecklingsnämnden har fått följande uppdrag riktat till sig av regionfullmäktige:

    • Identifiera och ta fram förslag på samordnade funktionella aktiviteter mellan förvaltningarna och i norra sjukvårdsregionen i syfte att minska administrativa kostnader
    • Minska tjänsteresandet med 15 procent i jämförelse med år 2023.

    -
    Regionala utvecklingsnämnden har som ansvarig nämnd för det regionala utvecklingsuppdraget att förtydliga fullmäktigeuppdragens genomförande genom uppdragsdirektiv med utgångspunkt i nämndens uppdrag. Den 8 april 2024 fastställde regionala utvecklingsnämnden övergripande uppdragsdirektiv för fullmäktigeuppdragens genomförande samt direktiv för respektive uppdrag.

    Som beslutsunderlag återfinns PM med förslag till kompletterande direktiv för genomförande av fullmäktigeuppdrag riktade till regionala utvecklingsnämnden att ta ställning till.

    Processen
    I det pressade läget som Region Västerbotten befinner sig i är det viktigt att påminna sig om att inte förhasta sig i beslut som kan få stora följdverkningar för medborgarna. Regionen behöver fortsätta att följa lagar, regler och förordningar som gäller för verksamheten.  Regionala utvecklingsförvaltningen har för avsikt att arbeta med öppna processer med hög delaktighet och kommer därmed att hämta inspel från verksamheterna för att ta fram förslag på samordnande funktionella aktiviteter mellan förvaltningarna i syfte att minska administrativa kostnader. Förvaltningen är av åsikten att verksamheten och kan ge värdefull feedback på vad som är möjligt att effektivisera utan oönskade bieffekter och med önskvärda lösningar på upplevda flaskhalsar och problem. Detta gör även att effektiviseringen förankras i verksamheterna och hos personalen, som genom att få bidra till processen har delaktighet i den. Det är av vikt att regionala utvecklingsförvaltningen själva kommer med inspel och definierar realistiska aktiviteter. Tidsmässigt bör denna process inledas så snart som möjligt och föregås av tydlig information. Kontinuerlig och tydlig information till personalen är viktig för att vara en attraktiv arbetsgivare, minska eventuell oro och säkra tydlighet i syftet med processen. Verksamhetens inspel redovisas fortlöpande till den politiska styrgruppen.

    Genomförande av fullmäktigeuppdraget att identifiera och ta fram förslag på samordnande funktionella aktiviteter mellan förvaltningarna och i norra sjukvårdsregionen i syfte att minska administrativa kostnader:

    Regionala utvecklingsförvaltningen föreslår följande åtgärder:

    Inköps- och upphandlingsprocesser:
    Försenade och/eller uteblivna upphandlingar kostar Region Västerbotten ca 100 miljoner kronor per år. Revisionen har i sin senaste rapport 11/2023 konstaterat att regionen inte klarar av upphandlingsprocessen och kräver förbättringar. Regionala utvecklingsnämnden ska, liksom regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden, svara på yttrandet. Sannolikt kommer förbättringspotential och möjliga åtgärder därmed att definieras. 
    Den regionala utvecklingsförvaltningen har för sin del, under en längre tid, haft utmaningar med inköp och leveranser av IT-utrustning och arbetsverktyg till våra verksamheter och projekt. Som en aktivitet har en dialog med inköpsenheten och CIMT initierats kring regelverk och, som vi bedömer det, krångliga rutiner som i hög grad försvårar och försenar förvaltningens arbete. I dialogen ingår även att hitta ett väl fungerande samarbete och arbetsform för detta. Då vi verkar inom en utvecklingsmiljö är det angeläget att sträva efter god samverkan och att hitta resurseffektiva och smarta arbetssätt och rutiner som bidrar till snabb hantering, mindre administration och som påverkar arbetsmiljön i positiv riktning.

    Hantering av fakturor och förfalloräntor:
    I en fördjupad granskning av leverantörsfakturor 12/2023 har revisionen uppmärksammat att 13% av Region Västerbottens fakturor betalats för sent. Därmed har närmare tre miljoner kronor gått till dröjsmålsräntor och avgifter för förfallna fakturor de senaste sex åren.
    Rapporten pekar på att det saknas rutiner för att säkerställa ett effektivt attestflöde och att det finns potentiella åtgärder i systemstöden för fakturahantering samt flödet mellan olika ekonomiska administrativa system som kan förbättra hanteringen av fakturor och förfalloräntor. Systemstöd är en nödvändighet för effektiv och kvalitetsökrad hantering men kan inte fullt ut ersätta verksamhetskännedom.
    Revisorerna har uppmanat regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden att se till att verksamheterna genomför riskanalyser för att bland annat analysera behov av specifika rutiner för fakturahanteringsprocessen. Detta bör kunna ligga till grund för att se över rutinerna och effektivisera dem. Till exempel så skulle ytterligare systemstöd kunna bidra till att underlätta och effektivisera hanteringen av arvoden och andra ersättningar till Region Västerbottens förtroendevalda.

    Genomförande av fullmäktigeuppdraget att minska tjänsteresandet med 15 procent i jämförelse med år 2023:

    Regionfullmäktige har beslutat att regionala utvecklingsnämnden ska minska tjänsteresandet med 15 procent i jämförelse med år 2023. Uppföljning av tjänsteresandet görs därmed utifrån utfall på nämndsnivå.

    För att fullgöra sitt uppdrag har regionala utvecklingsnämndens politiska styrgrupp efterfrågat en tydlig bild över tjänsteresandet.

    Resande i tjänst/uppdrag innefattar både de förtroendevaldas resor samt tjänstepersonernas resande på uppdrag av nämnd eller regionfullmäktige. Den regionala utvecklingsförvaltningen kan sticka ut i sitt resande i jämförelse med den övriga verksamheten inom Region Västerbotten. Anledningen går att finna i det regionala utvecklingsuppdraget som innebär samverkan och interagerande med kommuner, andra regioner, myndigheter, departement, näringsliv och internationella aktörer. Denna närvaro bygger tillit och de relationer som uppdraget kräver, vilket inte enbart kan uppfyllas genom digital kontakt. Uppdraget innefattar därmed till sin natur tjänsteresande för både förtroendevalda och tjänstepersoner. När en förtroendevald väljs till ett uppdrag innebär alltså detta att hen, beroende på uppdrag, behöver resa för att uppfylla sitt uppdrag. Exempel på uppdrag är Europaforum Norra Sverige och Kvarkenrådet. När en förtroendevald reser på uppdrag ingår även tjänstepersonsstöd. Genomförandet av dessa resor är en förutsättning för att den förtroendevalde och tillhörande tjänstepersonsstöd ska fullgöra sina uppdrag och är därmed inte valbara. 

    Regionala utvecklingsförvaltningen har sedan pandemin haft ett restriktivt deltagande till resande i samband med sammanträden. Nämnden håller till stor del sina sammanträden digitalt, vilket både är positivt för det ekonomiska utfallet samt miljön.

    I dagsläget saknar Region Västerbotten tillräckliga systemstöd för att kunna plocka fram detaljerad statistik över tjänsteresandet som enkelt möjliggör analys. Det krävs tillsatta resurser för att kunna ta fram sammanställa och analysera resor och syften från olika system. Därutöver vore det även önskvärt att belysa andelen digitalt genomförda sammankomster för att ge en rättvisande och nyanserad bild av representationen. Genom effektiviseringar är ekonomistödet till förvaltningen dock högst begränsat. Det finns därmed inte stora resurser att lägga på detta arbete. Regionala utvecklingsnämnden har fortsatt genomföra och utveckla digitala arrangemang. Ett exempel är politiska sammankomster som genomförs i hög utsträckning digitalt. Ett annat exempel är att mötesplatserna Västerbotten på Grand Hôtel, Mötesplats Lycksele, Västerbotten i Almedalen samt Digitala Västerbotten streamas helt eller delvis, för att ge deltagare möjlighet att delta digitalt. Även många av de interna möten som genomförs inom regionala utvecklingsförvaltningen genomförs digitalt, vilket överensstämmer väl med arbetsformen flexibel arbetsplats som innebär att många medarbetare arbetar på distans del av tid. I samverkan med externa aktörer, till exempel länets kommuner, har regionala utvecklingsförvaltningen utvecklat sätt att mötas, verka och vara närvarande ute i länet i högre utsträckning än tidigare, även om digitala möten aldrig till fullo kan ersätta det fysiska mötet. Genom denna omställning mot digitaliserade former att mötas är regionala utvecklingsnämnden en föregångare inom organisationen med kunskap och erfarenheter som skulle kunna komma övriga förvaltningar till gagn.

    Minskat tjänsteresande kan ha fler dimensioner än enbart den ekonomiska. Det finns en hållbarhetsdimension där man med stöd av den fastställda resepolicyn ytterligare kan främja förutsättningarna att resa kollektivt inom regionen. Den mellanregionala kollektivtrafiken är regionfinansierad vilket innebär att till exempel busskort för tjänsteresor skulle innebära kostnader i ena änden men bli intäkter i den andra

    Bilagor

  • Muntlig information lämnas till regionala utvecklingsnämnden från regionala
    utvecklingsdirektören Patrik Sällström och aktuella händelser från förvaltningen.

  • Till regionala utvecklingsnämndens sammanträde har följande valärenden
    hanteras;

    Entledigande

    Andreas Löwenhöök (M) har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ombud i Kvarkenrådet EGTS.

    Fyllnadsval

    Ombud i Kvarkenrådet EGTS i stället för Andreas Löwenhöök (M);
    Charlotta Jansson Enqvist (M), Norsjö

    Bortlagd fyllnadsval

    Ombud i Kvarkenrådet EGTS i stället för Anna Frej (S);
    Malin Malm (S), Umeå

  • Regionala utvecklingsnämnden har överlåtit beslutanderätt till delegat
    enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas
    till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva
    eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan nämnden återta
    lämnad delegation.

    Delegationspunkt/Ärendegrupp, diarienummer, beslutsdatum, delegat

     

    Beslut som fattas med stöd av delegation

    4.2.1 Utse dataskyddsombud samt ersättare till dataskyddsombudet
    /delegat: Regional utvecklingsdirektör

    • Utse dataskyddsombud för regionala utvecklingsnämnden
      RUN 205:1-2024
      2024-04-18 Patrik Sällström

    ?-
    4.6.1 Beslut om projektmedel för hela projektperioden upp till 1 200 000 kr/delegat: Regional utvecklingsdirektör

    • Beslut. Konstfrämjandet Västerbotten, Konst som kommunikation 2024.
      RUN 190:2-2024
      2024-04-12 Patrik Sällström
       
    • Beslut. Robertsfors kommun, intro Jamma Generation 2024
      RUN 208:2-2024
      2024-04-18 Patrik Sällström

    ?-
    Beslut som fattats med stöd av regionala utvecklingsdirektörens vidaredelegation

    6.2 Ändring av beslut av projektmedel som innebär förändring upp till 25 %. av totala finansiering/delegat: Verksamhetschef företag- och projektfinansiering

    • Ändringsbeslut för projektet "Innovationskraft för grön omställning " gällande ändring i budget för kostnader och medfinansiering, projektägare Science City Skellefteå AB.
      RUN 335:3-2023
      2024-03-28 Nils Enwald
       
    • Ändringsbeslut för projektet "North Sweden 2021-2023" gällande ändring av budget, projektägare Region Västerbotten.
      RUN 98:12-2021
      2024-04-03 Nils Enwald
       
    • Ändringsbeslut för projektet "Validering i Västerbotten" gällande ändring av tids-och aktivitetsplan samt budget, projektägare Region Västerbotten.
      RUN 422:7-2022
      2024-04-03 Nils Enwald

    ?-
    6.3 Ändring av beslut om projektmedel i samband med att projekt avbryts, försenas eller väsentligen förändras/delegat: Verksamhetschef företag- och projektfinansiering

    • Ändringsbeslut för projektet "Skogsungdomarna Västerbotten" gällande ändring av rapporteringsperioder, projektägare Länsstyrelsen Västerbotten.
      RUN 106:2-2024
      2024-04-03 Nils Enwald
       
    • Ändringsbeslut - Projektet "Train to Västerbotten". Ändringar i aktivitetslistan.
      RUN 365:3-2023
      2024-04-04 Nils Enwald
       
    • Ändringsbeslut Mänskliga rättighetsdagarna (MR-dagarna) 2023 och 2024 i Skellefteå, projektägare FÖRENINGEN ORDFRONT
      RUN 266:1-2024
      2024-04-17 Nils Enwald

    ?-
    7.1  Beslut om stöd till riktade kulturinsatser upp till och med 250 000 kr /delegat: Regionkulturchef

    • Beslut TRIO 2024. Åsele Ridklubb, projektet lokalproducerad kultur på hembygdsområdet
      RUN 126:2-2024
      2024-03-25 Joakim Sandberg
       
    • Beslut TRIO 2024. Kulturarrangörerna RIV - Riksteatern i Vindeln, projektet En bal på slottet
      RUN 115:2-2024
      2024-03-25 Joakim Sandberg
       
    • Beslut TRIO 2024. Dans i Västerbotten/NorrlandsOperan, projektet Dansläger Sorsele 2024
      RUN 91:2-2024
      2024-03-25 Joakim Sandberg
       
    • Beslut Unga arrangörer 2024. Åsele musik och riksteaterförening, projektet Secret Voices Åsele 2024
      RUN 98:7-2024
      2024-03-25 Joakim Sandberg
       
    • Beslut Unga arrangörer 2024. Vilhelmina Folkets Hus, projektet Kulturutbyte i 30km/H
      RUN 98:6-2024
      2024-03-25 Joakim Sandberg
       
    • Beslut TRIO 2024. Midnight light Unga arrangörer, projektet Kreativa kvällar 2024-2025
      RUN 122:2-2024
      2024-03-25 Joakim Sandberg
       
    • Beslut unga arrangörer 2024. Midnight light Unga arrangörer, projektet Kreativ förfestival
      RUN 98:2-2024
      2024-03-25 Joakim Sandberg
       
    • Beslut TRIO 2024. Kulturakademin, projektet Scener för unga artister
      RUN 116:2-2024
      2024-03-25 Joakim Sandberg
       
    • Beslut TRIO 2024. Kulturföreningen Kretsen, projektet Nycirkus på Renforsskolan
      RUN 119:2-2024
      2024-03-25 Joakim Sandberg
       
    • Beslut TRIO 2024. Kulturföreningen Kretsen, projektet Punkskola i pipeline!
      RUN 127:2-2024
      2024-03-25 Joakim Sandberg
       
    • Beslut TRIO. RUM Västerbotten, projektet Ansia Orkesterläger
      RUN 113:2-2024
      2024-03-25 Joakim Sandberg
       
    • Beslut. Tjállegoahte - Författarcentrum Sápmi, Bokmässan i Göteborg 2024
      RUN 170:2-2024
      2024-03-27 Joakim Sandberg

    ?-
    7.2  Beslut om stöd till riktade kulturinsatser inom film och rörlig bild upp till och med 200 000 kr/delegat: Enhetschef film i Västerbotten
    Förteckning, Beslut med stöd av vidaredelegation, RUN 8 maj 2024
    RUN 8:3-2024

    Bilagor

  •   40

    Övriga frågor

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.