Möte 2023-05-23

Under denna punkt hittar ni övergripande information om program/tidsplan,
eventuella kompletteringar, presentationer, blankett för arvoden och annat
som kan vara viktigt att ha kännedom om.

Förhinder

Om du ej kan närvara är det viktigt att du kallar in din ersättare.
Meddela gärna ditt frånvaro och vem som blir din ersättare till
Nina Olofsdotter via e-post: nina.olofsdotter@regionvasterbotten.se eller tfn
073-039 28 06 för att underlätta vid uppropet.

Program/tidsplan

Aktuella kompletteringar

Här uppges vilka kompletterar som gjorts efter att kallelsen är utskickad.
Observera att informationen här endast listar ärenden där en
komplettering har gjords.

- Ärende 13, 51, 54, 57 bilagor synliga (2023-05-22)
- Ärende 13: rapport tillagt (2023-05-17)
- Ärende 56: förslag till Extra ärende (2023-05-17)
- Ärende 59: ett valärende tillagt (2023-05-17)

Presentationer

Här läggs presentationer från föredragande. Presentationerna läggs upp
eftersom de inkommit (före mötet, under mötet och efter mötet).

- Ärende 58: Info från verksamheten (2023-05-17)

Regionala utvecklingsnämnden har att utse justerare som tillsammans jämte ordföranden ska justera sammanträdets protokoll. Justering sker genom digital signering den 23 maj 2023.

Regionala utvecklingsnämnden har att fastställa föredragningslistan.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelsen har rätt att
väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Den 2 december 2021 beslutade
regionala utvecklingsnämnden att anta en rutin för anmälan av
initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska
vara skriftligt. Oavsett när initiativärenden lämnas in måste tjänstgörande
ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte
enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.

Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering.
Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas av nämndens
beredande utskott inom 6 månader från det att initiativet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts till sammanträdet:

Inga initiativärenden är anmälda före sammanträdet.

Föredragningar av ärenden vid nämndens sammanträde hålls enligt följande lista:

• Återrapportering från Europaforum Norra Sverige, EFNS
• Beslut att justera taxan för regionbusstrafiken från och med 2023-08-01
• Trafikbeställning inför operatörsupphandling av Norrtågstrafiken
• Remiss - Tågstrategi 2040
• Regionala utvecklingsnämndens delårsrapport per april 2023
• Nämndplan 2024 - Information och dialog utifrån presentation av PF vid kick-off 16 maj
• Yttrande över remissen av rapporten Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet - för tillgänglighet och beredskap Ds 2023-3
• Smart specialisering - S3 Västerbotten Roadmap
• Projektärenden
• Uppdragsdirektiv för genomomförande av fullmäktigeuppdragen tilldelade regionala utvecklingsnämnden 2023
• Information från regionala utvecklingsförvaltningen

-

Utifrån den utveckling som kunnat och kan ses av trafikkostnaderna för regiontrafiken, med kraftigt ökade trafikkostnader, medan intäkterna inte ökat i samma omfattning, så har kostnadstäckningsgraden sjunkit i regiontrafiken. Region Västerbotten, som är den finansiär av regiontrafik som påverkats i mycket hög utsträckning, ser utvecklingen som ej hållbar och att behov finns av att agera för att vända trenden.

Inför årsskiftet 2022/2023 så beslutade regionfullmäktige om en höjning av taxan om 5 % från och med 2023-01-01, för att inte negativt påverka återinträdet i kollektivtrafiken efter pandemin.

Utifrån prognos och den försämrade kostnadstäckningsgraden så ser Region Västerbotten att det finns behov av att höja taxan ytterligare en gång under 2023. Arbetsgruppen har i sitt arbete fokuserat på förslag till justeringar av taxan för regiontrafiken då detta medför effekter för Region Västerbotten.

En mindre arbetsgrupp bestående av representanter från kollektivtrafikmyndigheten, Länstrafiken samt Skellefteå och Umeå kommuner utarbetade tre förslag till justering av regiontrafikens taxa från och med 2023-08-01. De tre förslagen har presenterats för och dialog har förts med länets övriga kommuner. Detta har skett dels med kontaktpersonerna i kollektivtrafikfrågor, på primärkommunala delegationens arbetsutskott, samt vid kommunchefsforum. Utifrån dialogen med kommunerna samt de olika förslagens potentiella effekter på resandet, intäkterna samt det långväga resande, så har ett av de tre förslagen valts som slutligt förslag till justering.

Förslaget till justering av taxan kommer att innebära att gymnasiekorten höjs med 5 % från och med höstterminen och att grundskolekorten höjs med mellan 5 – 10 % beroende på reslängd. Det är dock endast resor som sker i trafik som finansieras av Region Västerbotten som kommer att påverka kommunernas kostnader för elevresor. De resor som sker i trafik som finansieras av kommunen själv innebär ingen förändrad nettokostnad för kommunen.

Taxan för regiontrafiken justera från och med 2023-08-01 enligt framtaget förslag till justering, enligt bilaga.

Enligt Västerbottensmodellen är Umeå kommun ansvarig för planering, beställning och finansiering av den allmänna kollektivtrafik som trafikerar inom Umeå kommun. Anslutningstrafiken mellan Umeå och hamnen i Holmsund är Umeå kommun ansvarig för.

Umeå kommunföretags styrelse fattade 2023-04-17 beslut om att föreslå den regionala kollektivtrafikmyndigheten att genomföra en justering av taxan för anslutningstrafiken till Wasaline omgående efter att beslut fattats.

Umeå kommunföretag föreslår att taxan ändras enligt nedan.
Barn till 50 kr vid förköp och 70 kr vid ombordköp.
Vuxen 100 kr vid förköp och 140 kr vid ombordköp.

Tidpunkt för taxans ikraftträdande föreslås från regionala kollektivtrafikmyndigheten att vara från och med 2023-07-01.

Norrtåg AB avser att upphandla trafikoperatör från och med december 2025 då nuvarande trafikoperatörsavtal upphör. Upphandlingen avser en tidsperiod på upp till 10 år och avtalsformen är produktionsavtal. Det är den upphandlade operatören som bedriver trafiken under varumärket Norrtåg. För att Norrtåg AB ska hinna bli klar med upphandlingen till trafikstart i december 2025 behöver respektive ägare i Norrtåg AB fatta beslut om en trafikbeställning senast juni 2023 som grund för upphandlingen. Norrtågs ambition är att ha fattat ett tilldelningsbeslut kring trafikoperatör senast hösten 2024.

Styrelsen för Norrtåg AB har överlämnat ett PM Trafikbeställning inför operatörsupphandling där trafiken som ska utgöra grund för upphandlingen framgår.

Det är den trafik som kommer att köras i T24 inom Norrtågstrafiken som utgör basutbudet och omfattar, totalt för alla fyra län, sex linjer och 21 fordon. Norrtågs fordonsflotta är begränsad och är med T24 fullt utnyttjad. Det finns inte plats för mer trafik om inte nya fordonsresurser tillförs. I upphandlingsunderlaget kommer utrymme för ytterligare trafikförändringar på lite längre sikt att finnas med. Dessa utökningar omfattar till exempel den kommande trafiken på Norrbotniabanan.

Om det skulle bli aktuellt att utöka trafiken under avtalsperioden kommer eventuella trafikförändringar, utöver basutbudet, hanteras och beslutas av respektive region i ett senare skede.

Den kostnadsutveckling som kollektivtrafiken varit föremål för under framför allt 2022 saknar motstycke. Länstrafiken i Västerbotten har uppvisade för 2022 ett stort underskott mot budget. I inledningen av 2022 påverkades fortfarande kollektivtrafiken av pandemin, men resandet har under året återhämtats allt mer. Det är dock kostnadsutvecklingen inom ramen för trafikavtalen som är grunden för det stora underskottet i bolaget. För Region Västerbotten uppgick underskottet gentemot budget från Länstrafiken för 2022 till drygt 32 Mkr.

Det som skapat den stora kostnadsutvecklingen i trafikavtalen är kopplat till HVO-index. Prisutvecklingen för HVO har under 2022 varit + 62 %. Då HVO i trafikavtalen för regiontrafiken på 20 – 25 % får detta en effekt på mellan 16 – 21 % fördyring. Motsvarande kostnadsutveckling för diesel har varit 45 %, vilket i trafikavtalen ger en effekt på mellan 9 och drygt 11 %.

I de trafikavtal där Region Västerbotten är ensam finansiär och där det finns en klausul som säger att byte kan ske med 6 månaders varsel, så kan ett byte från HVO till diesel verkställas. I avtal där andra finansiärer finns behöver övriga medfinansiärer även fatta beslut om att göra en övergång. Norrlandskustens trafik är ett sådant exempel på trafikavtal där andra finansiärer behöver fatta beslut om att frångå HVO.

I äldre trafikavtal finns ingen klausul om byte och där behöver i sådana fall en förhandling med aktuell trafikutövare genomföras.

Inget av trafikavtalen innehåller någon reglering som stöder en återgång till HVO. Detta innebär att en återgång i sådana fall bygger på en förhandling med respektive avtalspart vid en återgång.

Vid en övergång till diesel så påverkar det även Bussgods verksamhet. Det är av vikt att Region Västerbottens verksamheter som transporterar gods genom avtal med Bussgods inte frångår dessa utifrån den förändring som sker vid övergång till diesel då detta direkt skulle påverka Region Västerbottens finansiering av kollektivtrafiken negativt då resultatet för Bussgods tillfaller Region Västerbotten.

Det är av vikt att det finns en öppenhet i för en återgång till HVO vid förändrade förutsättningar för att åter uppnå de miljömål som finns uppsatta.

Beslut om att frångå krav på HVO och i stället utföra trafiken med diesel innebär påverkan på de miljökrav som finns kopplade till kollektivtrafiken i två av fullmäktige antagna program/strategier;

1. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbotten 2020 – 2025 antogs av regionfullmäktige juni 2020. Trafikförsörjningsprogrammet har fem mål för utvecklingen av kollektivtrafiken i Västerbotten. Mål 2 - Andelen fordonskilometer som sker med förnybart drivmedel i upphandlad kollektivtrafik uppgår till 100 % år 2030. Delmål för 2025 är 75 %.

Den trafik som Region Västerbotten finansierar utgör en så stor andel av trafikutbudet så att om en övergång sker från förnyelsebara drivmedlet HVO till diesel, så kommer (med en oförändrad andel av det producerade antalet kilometer) delmålet om 75 % förnyelsebart drivmedel 2025 inte att kunna nås. Andelen kommer att uppgå till 53,9 % givet att andelen producerad trafik är likadan som 2022.

2. Miljö- och klimatstrategi antogs av regionfullmäktige 2021-09-21. Målet för markbundna transporter är att de ska vara fossilfria 2030. Bland de trafikavtal som Region Västerbotten är finansiär av, så finns det ett antal som upphör efter 2030. Bland dessa avtal är trafiken på linje 31 Umeå – Hemavan och E4-trafiken Umeå – Haparanda. Dessa två avtal utgör en stor andel av den trafik som Region Västerbotten finansierar. Genom att det inte finns något stöd i avtalen för att göra en återgång till HVO, så finns det risk att trafiken kan komma att bedrivas med icke förnyelsebara drivmedel efter 2030.

Norrtåg har under 2022 arbetat med att ta fram en tågstrategi för den kommande tågtrafiken inom Norrtågsystemet. Tågstrategin ska ligga till grund för de fyra länens gemensamma ansats inför 2040 och den tågtrafik som ska bedrivas framöver. Tågstrategin utgör även grund för kommande fordonsinvesteringar. Byggandet av Norrbotniabanan innebär stora möjligheter till utbyggnad av en attraktiv kollektivtrafik.

Norrtåg har sänt ut Tågstrategi 2040 på remiss till berörda organisationer i de fyra länen. Remisstiden är till och med 2023-10-31.

Förslag till hantering av remissen i Västerbotten, är att så tidigt som möjligt informera om den och därigenom skapa kunskap om innehållet och därmed en möjlighet till att yttrandet är väl genomarbetat och förankrat.

Norrtåg kommer att kunna göra en muntlig presentation av innehållet och detta kan antingen ske

1) före sommaren i samband med primärkommunala delegationen 2023-05-31 och kommunchefs-forum 2023-06-01 samt vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde 2023-06-15, eller

2) i höst vid primärkommunala beredningen 2023-08-30 och kommunchefsforum 2023-09-01 samt vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde 2023-09-28.

Förslag till yttrande behandlas av regionala utvecklingsnämndens sammanträde
2023-10-19.

Skriftlig rapport, Kvalitetsrapport Ekonomi för tertial 1 2023, från Norrtåg AB till regionala utvecklingsnämnden.

Länstrafiken i Västerbotten AB lämnar skriftlig rapport till regionala utvecklingsnämnden och dess arbetsutskott. I rapporten informeras om resultat för perioden januari till mars 2023, årsprognos, budget 2024, statistik över resandet, upphandlingar med mera.

Delårsrapport per april är regionala utvecklingsnämndens första uppföljningsrapport för året. I rapporten lämnas en redogörelse för väsentliga händelser och skeenden som haft påverkan på regionala utvecklingsnämndens ansvarsområden under årets första fyra månader.

En uppföljning görs av de indikatorer och uppdrag som beslutats av nämnden och där återrapportering ska lämnas vid denna tidpunkt. En helhetsbedömning ligger till grund för prognos om måluppfyllelse vid årets slut. I rapporten lämnas även en redogörelse för två regionfullmäktigeuppdrag som beslutats i regionplan och som även finns i nämndplan för regionala utvecklingsnämnden.

Vid denna tidpunkt lämnas prognos om att 14 av nämndens delmål är helt uppfyllda vid årets slut, 6 delvis uppfyllda, 1 delmål bedöms ej uppfyllt.

Under rubrik Väsentliga personalförhållanden redovisas antal anställda, samt sjukfrånvaroutveckling.

Under rubrik Driftredovisning, presenteras ekonomiskt resultat för perioden, ekonomisk analys samt prognos för året vid tidpunkt för rapporteringen. Budgetavvikelsen efter första tertialet är negativ och uppgår till 6,3 miljoner kronor. Årsprognosen är en negativ budgetavvikelse på minus 51 miljoner kronor och förklaras i sin helhet av underskott inom kollektivtrafikverksamheten. Inom nämndens övriga verksamhet är det enbart positiva budgetavvikelser efter april och inget prognosticerat underskott vid årets slut.

I bilaga redovisas uppföljning av de hel- och delägda bolag vars verksamhet faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Inkomna VD-kommentarer redovisas även i sin helhet som bilagor.

Ingen uppföljning av internkontrollplan lämnas vid denna tidpunkt.

Behov att vidta åtgärder

Vid tidpunkt för den första delårsrapportens upprättande, så prognosticeras underskott för året som helhet.

Regionala utvecklingsnämnden avser fortsatt följa de åtgärder som redovisats i anslutning till delmål 8.1, 8.2 samt 8.3 om restriktivitet vad gäller resor. Då behov av stöd och samverkan för regional utveckling är i en väldigt kritisk period sett till den samhällsomställning som norra Sverige står inför, är det dock avgörande att de åtgärder som vidtas inte är för kortsiktiga i effekt sett i relation till den nytta som åtgärden skulle medföra i ett längre perspektiv.

Översyn av uppdrag genomförs inom ramen för det fullmäktigeuppdrag som riktats till samtliga nämnder om kartläggning av tjänster och funktioner som kan optimeras, arbetsuppgifter som kan effektiviseras och delar där ambitionen kan sänkas alternativt pausas. Förslag om åtgärder till följd av denna kartläggning kommer att överlämnas till regionala utvecklingsnämnden för beslut.

Information lämnas till regionala utvecklingsnämnden om planeringsförutsättningar 2024-2027 som presenterats den 16 maj 2023, samt förutssättnignar för beredning av regionala utvecklingsnämndens plan för år 2024.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth meddelade den 24 maj 2022 att regeringen kommer att tillsätta en utredning angående situationen inom det svenska flygplatssystemet.
Peter Norman att har utsetts för att utreda statens ansvar för flygplatserna i Sverige. Syftet med uppdraget är att analysera och föreslå en långsiktigt hållbar inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige, så att behoven av en grundläggande tillgänglighet för medborgare, näringsliv och samhällsviktigt flyg tillgodoses i hela landet. Uppdraget omfattar det nationella basutbudet av flygplatser och de statliga finansiella stöden till icke-statliga flygplatser och ska slutredovisas 1 december.

Den 21 september anordnade SKR en hearing dit Ledande politiker och tjänstepersoner för de regionala flygplatserna och deras ägarkommuner samt ledande politiker och tjänstepersoner för Regionerna specifikt sektorerna infrastruktur och samhällsviktigt flyg inbjudits för att dels få information om utredningen, dels lämna inspel inför den fortsatta processen.

Region Västerbotten lämnade i detta läge ej något inspel utan valde att avvakta utredningens färdigställande med tillhörande remissrunda. Anledningen till detta var att varken utkastet till flygutredningen eller inbjudan till hearingen hade inkommit till Region Västerbotten. Då många av frågeställningarna är komplexa fanns därför ej tiden att göra en bra analys som kunde ligga till grund för relevanta inspel.

Uppdraget

Uppdraget har varit att analysera och föreslår en långsiktigt hållbar inriktning gällande statens ansvar för det svenska flygplatssystemet så att behoven av en grundläggande tillgänglighet för medborgare, näringsliv och samhällsviktigt flyg tillgodoses i hela landet. Uppdraget har omfattat det nationella basutbudet av flygplatser och de statliga finansiella stöden till icke statliga flygplatser. Enligt uppdraget ska förslagen ta sin utgångspunkt i de transportpolitiska målen och vara i linje med klimatmålen, vilket bland annat innebär att förslagen ska bidra till omställningen till fossilfritt flyg.
De politiska ambitionerna är att det ska vara möjligt att bo och arbeta i hela landet. En sådan politisk ambition kan exemplifieras som att det ska vara möjligt att resa fram och tillbaka från Stockholm över dagen för att uträtta sitt ärende. För flera regioner finns det goda rese- och transportalternativ med frekventa och snabba interregionala buss- och tågförbindelser. I andra delar av landet finns inte sådana förutsättningar. För främst de norra delarna av Sverige erbjuder inte de alternativa transportsätten tillräckligt attraktiva res- och transporttider för att hålla ihop Sverige. De statliga och icke statliga trafikflygplatserna har därför en stor betydelse för den interregionala och internationella tillgängligheten. För vissa relationer är flyget den enda möjligheten för att uppnå en grundläggande tillgänglighet för medborgare, näringsliv och samhällsviktigt flyg. Utan flyglinjer som erbjuder korta res- och transporttider, tillräcklig kapacitet och rimliga priser kommer det att bli svårt att leva, bo och verka i vissa regioner. Sammanhållningen i landet skulle riskeras. Klyftorna mellan stad och landsbygd, mellan norra och södra Sverige, mellan rik och fattig skulle riskera att öka.
Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, Handelskammaren Västerbotten, Storuman kommun, Vilhelmina kommun, Lycksele kommun, Umeå kommun och Skellefteå kommun har val t att ta fram ett gemensamt svar på remissen.

Beslutet i regionala utvecklingsnämnden behöver direktjusteras den 23 maj och yttrandet lämnas in samma dag.

Region Västerbotten har tagit fram en smart specialiseringsstrategi (S3) för att fokusera insatser för en smart ekonomisk transformation för en hållbar utveckling i linje med den inriktning som är inom EU. S3 Västerbotten Roadmap är tänkt att fungera som en guide för aktörer att stärka sina samarbeten inom och utanför nationella gränser. Den möjliggör även att både hitta och ta vara på potential för smart ekonomisk transformation samtidigt som den är tänkt att fungera som ett fönster för samverkansmöjligheter med aktörer i andra regioner inom EU. S3 Västerbotten Roadmap kompletterar och stärker existerade strategier som regionala utvecklingsstrategin (RUS) och regional innovationsstrategi (RIS).

Underlagen för S3-strategin är på engelska, och inte som sedvanligt på svenska, anledningen är att arbetet kring smart specialisering sker i en internationell kontext. Dokumenten används vid internationella ansökningar och i kontakten med regioner i Europa i samband med samarbeten inom smart specialisering, och det är av yttersta vikt att de relevanta aktörerna använder sig av rätt terminologi i dessa sammanhang. Därav har strategin tagits fram på engelska, med möjlighet till senare anpassning till svenska i de fall det är önskvärt och kan behövas.

Projektets huvudsakliga mål är ökad innovationskapacitet genom forskningssamverkan. Projektet adresserar digital tjänsteutveckling för hållbara/smarta samhällen med en av våra stora samhällsutmaningar, att minska energianvändningen. Arbetet baseras på det tidigare SSiO-projektet, (https://ssio.se/), där vi utvecklat en digital plattform för tjänster med sakernas internet. I detta projekt tillämpar vi tekniken för ökad innovationskapacitet inom smarta fastigheter, mer specifikt minskad energianvändning i kommunala fastighetsbestånd genom ökad förståelse om hur energin används. Olika datamängder analyseras, där vi använder maskinlärande algoritmer/metoder för att skapa fastigheters energiprofiler.

Projektet syftar till att samskapa en arktisk testbädd för immersiv teknologi i KKN i Övre Norrland för att öka regionens forsknings- och innovationskapacitet och stödja, både befintliga företag och nyföretagande inom SMF. Genom att utveckla digitala lösningar för KKN-företag, bygga en forskningsinfrastruktur och främja samarbete mellan forskare, företag och offentliga aktörer, kommer testbädden att öka kunskapen om digitaliseringens potential och bidra till ökad tillväxt och utveckling av KKN i regionen.

Det är viktigt att uppmuntra företag att införa nya digitala lösningar för att främja innovationer och utveckling av kreativa näringar i Västerbotten då det i sig bidrar till regionens tillväxt. LTU fungerar som en motor för kunskap och forskning och kommer att spela en viktig roll i att stödja företagen i utvecklingen och implementeringen av nya digitala lösningar.

Projekt kommer gynna företag i regionen och det kommer att bidra till ökad kunskap om digitaliseringens potential.

Projektets mål är att ha förbättrat de små och medelstora företagens hållbara tillväxt och

konkurrenskraft genom att ha stärkt deras förmåga att utveckla innovationer och tillvarata de affärsmöjligheter som skapas genom den gröna industriella omställningen i norra Sverige.

Det ska konkret ha bidragit till nya och utvecklade produkter och tjänster som är till nytta för den gröna omställningen, nya innovativa mötesplatser, nätverk och samarbeten samt stärkt innovationsförmåga och förmåga att kommersialisera gröna, hållbara affärsidéer hos SMF.

Genom att bredda projektets geografi till att omfatta hela Västerbotten Norrbotten och Västernorrland utvecklas ett gemensamt, gränsöverskridande regionalt innovationsekosystem med kritisk massa av SMF, stora företag, akademi och offentliga organisationer som gör det möjligt att lösa regionens utmaningar på ett sätt som annars ej är möjligt

Projektet Life science city vill stärka Life science-industrin genom att öka antalet anställda och bredda branschen med olika typer av bolag. Projektet riktar sig främst till SMF och sekundärt till individer inom sektorn, universitetet och stora företag. Projektet syftar till att bidra till transformation av kunskap till affärsidéer, hjälpa företag att bli attraktiva för finansiering, skapa anpassade mötesplatser som skapar förutsättningar för samarbeten mellan företag och akademi. Dessa samarbeten bidrar till att öka regionens innovations- och attraktionskraft. Målet är att 2030 ha en varierad Life science-bransch med bolag i olika storlekar som tillsammans omsätter över 1,5 miljarder kr och 2500 arbetstillfällen. Branschen ska bidra till att lösa hälsoutmaningar på ett hållbart sätt.

Dagens snabba teknikutveckling innebär stora utmaningar för regionens företag och offentliga verksamheter. För att hjälpa dessa att dra nytta av digitaliseringens fördelar etableras en europeisk digital innovationshubb, Digital Impact North (DIN).

DIN arbetar i Norra Sverige och utvecklar modeller, metoder, tjänster och verktyg anpassade för glesbefolkade områden.

DIN erbjuder

a) rådgivning och kompetensutveckling inom bl.a AI, HPC och cybersäkerhet

b) avancerade testbäddar där nya framväxande teknologier kan testas

c) tjänster för självskattning, mognadsmätningar för att kunna sätta mål och bedöma den egna utvecklingen

d) nätverk på regional, nationell och europeisk nivå för tillgång till ytterligare resurser

e) projekt- och affärscoaching

f) ingångar till finansieringstjänster

DIN kommer att bygga upp 3 projektkontor som levererar tjänster som stöder digitaliseringen hos målgruppen. På sikt ska 400 aktörer ha erhållit kunskaper och förmågor som resulterat i en ökad digital mognad.

Projektet ska utveckla en plattform där ingående organisationer arbetar tillsammans för att utveckla EN gemensam stödfunktion dit forskare och anställda inom universitetens forsknings- och utbildningsmiljöer, samt miljöer inom regional och kommunal sektor, liksom start-ups kan vända sig för att få rådgivning, tillgång till nätverk samt spetskompetens inom innovation- och immaterialrätt.

Genom en sammanhållen och delvis samlokaliserad funktion, en "one-stop-shop", för forsknings- och vårdnära stöd mellan stora offentliga aktörer förenklar vi för våra målgrupper och skapar synergieffekter med resurser och kompetenser som kan katalysera innovationsmöjligheterna för såväl forskare, som offentligt anställda och SME-företag att utveckla idéer till nyttiggjorda produkter och tjänster. Samarbetet skapar förutsättningar att identifiera och förädla idéer för innovation, nyttiggörande och kommersialisering inom forsknings-, klinik- och omsorgsmiljöer.

In order for northern Sweden to continue to be a world-leading node in the forest value chain, collaboration in the chain needs to be strengthened and digitalization developed.

The project will contribute to the development of a platform where the forest value chain is linked together, and SMEs and companies can meet and strengthen a regional innovation partnership and increase knowledge within digital solutions.

The project will connect SMEs and start-ups with new potential customer and R&D teams in order for them to test activities such as testbeds and technology in Arctic conditions. In this way we stimulate technology development, knowledge sharing and strengthen their competitiveness on the market, with the ultimate goal to manage the forest in a more sustainable way. Companies in the Aurora region need to develop new innovative solutions in order to further digitalize their processes to stay competitive and to be leaders of the green transition within the field.

Projektets syfte är att omvandla biomassa som idag betraktas som avfall och används mest som bränsle i värme-kraftverk anläggningar till mervärdesprodukter som t.ex. aktivt kol. Projektets mål är att använda organiska biprodukter (primärt avfall) från lantbruk, skogs, boskaps och biogasindustrin, samt akvatisk biomassa (t.ex. alger) för att producera aktivt kol (primärprodukt). Kolet kommer att användas som råmaterial för produktion av vattenfilteranordningar (sekundärprodukt-1) för att avlägsna föroreningar som t.ex. läkemedel och tungmetaller från vatten, och som huvudkomponenten i superkondensatorelektroder (sekundärprodukt-2).

Mer än 30 % av fisk från fiskodlingar försvinner som rens eller biprodukter (BP). Dessa biprodukter är ett problem såväl ekonomiskt som miljömässigt och etiskt. I nuläget är det nödvändigt att frysa ner, behandla med miljöskadliga kemikalier, eller skyndsamt skicka iväg biprodukter för destruktion, innan de ruttnar. Samtliga alternativ är energikrävande och dyra.

Biprodukterna innehåller dock många värdefulla komponenter. Projektets mål är att optimera en snabb fermentationsprocess, som kan göras på plats vid fiskodlingen, vilket konserverar biprodukter och minskar behovet både av dyra behandlingar och tät bortforsling av avfallet.

Fermenterade biprodukter kommer att separeras i fast, flytande och oljefraktion och dessa ska karakteriseras kemiskt och analyseras mikrobiologiskt, samt utvärderas för möjliga applikationer, t ex som biostimulant för att främja tillväxt av plantor och förhindra angrepp av parasiter och mögel, som antimikrobiell produkt som ersättning för syntetiska biocider och även som möjlig tillsats i djurfoder.

e-hälsa syftar till att förbättra kvaliteten, tillgängligheten och prisbilden för hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa lösningar kan vara allt från enkla applikationer till komplexa eHälsolösningar som har potential att förändra hälso- och sjukvården genom att förbättra resultaten och öka patienternas möjligheter att få tillgång till vård.

Men bara för att en e-hälsolösning har varit framgångsrik på en plats eller i en miljö betyder det inte nödvändigtvis att den kommer att ge samma framgång på en annan plats eller i en annan miljö.

Många har upplevt denna utmaning, däribland länderna i Östersjöregionen. e-hälsolösningar genomförs vanligen av vårdgivare, offentliga myndigheter och andra aktörer inom hälso- och sjukvården. folkhälsovårdspersonal och andra intressenter. Vissa aktörer har erfarenhet av genomförandeprojekt, men andra har ofta inte det, och de skulle ha nytta av följandeverktyg för att stödja dem.

Det offentliga Sverige går mot en samordning av säker strukturerad informationsöverföring via en nationell digital infrastruktur enligt EU-kommissionens vision för EU:s digitala omställning. Länets kommuner behöver stöd för att utveckla sin kapacitet och förmåga att möta nya krav och skapa bättre förutsättningar för digitalisering. Projektet Digitala Västerbotten 2023 ska genom samverkan lyfta kompetens, samordna resurser och styrning för de grundläggande förutsättningarna inom informationssäkerhet, IT-infrastruktur och förändringsledning.

Projektet Mötesplats Digitala Västerbotten 2023 är ett ettårigt projekt med avsikt att säkerställa genomförandet av Mötesplats Digitala Västerbotten 2023 samt ta fram ett underlag för etablering av en ny regional plattform för förnyelse och förändring i Västerbotten under perioden 2024–2026.

Sverige och vår region har målet att vara klimatneutrala innan 2050. Resurseffektiv användning av blåa och gröna naturresurser (t ex vatten och skog) samt restströmmar från skog, jordbruk, livsmedelsindustrin är avgörande i färdplanen mot detta. Mellersta Norrland och Västerbotten har en unik möjlighet att bidra med förädling av industriella restströmmar (t.ex. skogsindustrin) till viktiga resilienta värdekedjor inom mat, foder, biokemikalier, biomaterial och biobränsle. Problemet är att för få företag är verksamma inom regionen för att nå målen i den blå- och gröna omställningen.

Projektmålet är ökad tillväxt hos regionens bioekonomiföretag samt bättre förutsättningar för att fler bioekonomiföretag ska etableras i regionerna. Detta kan uppnås av mer effektivt tillgängliggörande av nätverk, infrastruktur, expertis samt finansiering för behovsdriven forskningen och utveckling i en dynamisk kluster- och innovationsmiljö för regionens företag.

Projektet söker stöd från europeiska regionalfonden Mellersta Norrland.

Tillsammans med företagen och samverkansparten RISE utvecklas en hållbar värdekedjamodell som hjälper företagen att identifiera och fokusera på rätt insatser för att stärka sin innovationskraft samt sitt systematiska utvecklingsarbete. Här ingår bl.a. jämställdhet, mångfald, inkluderande förhållningssätt samt att bygga ett hållbart och konkurrenskraftigt varumärke. Genom att identifiera styrkor och utmaningar kan företaget stärka exportförmågan, öka attraktionskraften och ställa om till en hållbar produktionskedja för ökade förädlingsvärden över tid. Den tilltänkta hållbara värdekedjemodellen innehåller en intern och en extern värdekedja. Den interna handlar om olika värdeområden som inkludering, produktutveckling, infrastruktur och inköp, export, digitalisering, varumärkesstrategi samt fundamentet. Den externa värdekedjan, dvs. företagets ekosystem består av intressenter, positionen i värdekedjan i förhållande till konkurrenter och utveckling av innovativa mötesplatser och kluster

Digital 2030 - SMF stärker branschen Cloud - Edge - IoT i Övre Norrland genom ett aktivt stöd till SMF för digital innovation, produktutvecklings-, marknads- och exportaktiviteter. Projektet innebär direkt stöd till deltagande företag. Genomförandet i samarbete med aktörer som handelskammare och inkubatorer m fl, bygger på resultat av innovationsutveckling i tidigare projekt. Genom att stötta företagens arbete med digital innovation och sätta dem i kontakt med relevanta aktörer, organisationer och nätverk främjas deras konkurrenskraft och förutsättningar för tillväxt och export. Målgrupp är såväl företag som utvecklar produkter och tjänster inom Cloud - Edge - IoT som leverantörer och kunder till dessa. Projektet bedriver ett aktivt jämställdhets-, mångfalds- och miljöarbete. Projektet planeras och utgår från resultat av förstudien Digital 2030.

Projektet söker även stöd från Europeiska regionalfonden Övre Norrland.

Stort nationellt fokus ligger nu på Industrietableringarna i Norra Sverige som kräver en massiv inflyttning till regionen. För det ska lyckas krävs en diversifierad och bred arbetsmarknad vilket en stark och konkurrenskraftig spelbransch under tillväxt kommer medföra. Spelbranschen är en del av de kulturella och kreativa näringarna. Kan vi öka antalet arbetstillfällen inom branschen får vi en mer diversifierad arbetsmarknad i regionen.

I arbetspaketen Nyetablering, Expansion, Innovation och Minska ojämlikheten i regionen kommer vi att arbeta med en palett av olika aktiviteter för att stärka målgruppen (små och medelstora bolag inom spelbranschen, i region Norr- och Västerbotten) och därigenom nå projektmålet.

Målet är att skapa en livskraftig och växande spelbransch i regionen med nya innovationer, fler internationella avtal och fler anställda. Detta bidrar till regionens attraktion, ökad jämställdhet och inkludering, grön omställning samt en diversifierad arbetsmarknad.

Projektet ska stärka ett konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv genom utveckling av scaleups (Tillväxt SME-företag). Övergripande utmaning för att skala hållbart är förmågan, dvs kunskap och kompetens, i kombination med resurser, dvs kapital och nätverk.

- 200 företag har genom den uppsökande aktiviteten varit i kontakt med projektet.

- 30 företag har tecknat avtal med projektet och genomgått scaleup programmet.

- 10 lyckade riskkapitalinvesteringar har genomförts som bidragit till att nya investeringsaktörer etableras i regionen.

- En stödstruktur på systemnivå för Scaleups har etablerats

- 90% av de deltagande 30 företagen kommer öka sin omsättning. Vilket mäts i slutet av projektet genom självskattning (enkätundersökning)

- Företag har framtidssäkrats genom att en grund är lagd för en hållbar affärsprocess

Projektet ska accelerera den gröna omställningen i övre Norrland genom att stimulera entreprenörskap och nya innovationer inom kulturella och kreativa branscher (KKB), i hela länet, och skapa förutsättningar för dessa företags innovationskraft att berika andra sektorer. Projektet ska ge stöd till affärsutveckling, internationalisering och stärkt sektors överskridande samverkan i första hand mellan KKB och industriföretag i den gröna omställningen. Syftet är att öka involveringen av kulturella och kreativa entreprenörer i den pågående samhällstransformationen, stärka deras företags konkurrenskraft och ge stöd för internationalisering och export. Projektets aktiviteter ska även bidra till ökad jämställdhet och inkludering i näringslivet genom att främja samverkan mellan mans- och kvinnodominerade branscher samt att mer riskkapital och investeringar hamnar hos företag startade av kvinnor.

Det problem som detta projekt vill lösa är framförallt två problem:

-Att SMFerna har brister i resurser och kompetens för att bedriva strategiskt kompetensutvecklingsarbete. Detta skapar trösklar till effektiv och verksamhetsutvecklande kompetensförsörjning.

-Erbjudna kompetensinsatser är för begränsade och lider av kvalitetsbrister, dvs har för låg relevans, aktualitet och tillgänglighet utifrån de kompetensbehov som kännetecknar SMFer i glesa geografier.

Projektet kommer genomföra följande aktiviteter:

-Utveckla och etablera en digital plattform för SMFer som ger kompetensförsörjningssystemet bättre

möjligheter att fånga upp data om kompetensbehov och

snabbare erbjuda utbildningar och kompetensutveckling.

-Utveckla digitala verktyg som stöttar kompetensförsörjningsaktörerna i kartläggningar, analyser mm. så att de effektivare kan utveckla anpassade insatser även i glesa geografier.

-Utveckla en modell för inkluderande efterfrågedriven kompetensförsörjning i glesa geografier

In Focus är ett utvecklingsprogram för oetablerade filmskapare i Västerbotten där erfarna filmskapare med rötterna i regionen engageras som föreläsare, mentorer och förebilder. Genom denna metod ska vi stärka infrastrukturen mellan talanger i Västerbotten och erfarna filmskapare i Västerbotten och andra delar av Sverige. Dessa insatser kommer att bidra till att fler filmskapare ska vilja etablera sig och stanna i Västerbotten och höja den konstnärliga kvalitén i produktionerna som talangerna i Västerbotten skapar. Projektet blir en viktig satsning för att säkerställa tillväxten av nya filmskapare och nya historier från norra Sverige samt stärka nätverket mellan Västerbotten och övriga Sverige.

Projektet söker stöd från Kulturrådet.

Det finns fortfarande stora områden i Västerbottens län som inte omfattats av tidigare bredbandsprojekt och där marknadskrafter för fortsatt utbyggnad saknas. För att hela Västerbotten ska kunna växa och utvecklas krävs att vi kan erbjuda invånare goda möjligheter att leva och verka i länets alla delar på lika villkor oavsett var i länet. Det övergripande hållbarhetsmålet för Västerbotten är en levande plats där människor vill stanna och en av grundförutsättningarna är god tillgång till digital uppkoppling. För att närma oss de uppsatta nationella målen är fortsatt bredbandsutbyggnad en förutsättning. Syftet med projektet är att minska antalet vita fläckar på bredbandskartan och på så sätt öka möjligheterna för företag och hushåll i Västerbotten att ansluta sig till ett fast bredbandsnät. Projektet kommer att följas upp löpande via projektmöten och styrgruppsmöten. Information om projektet kommer att spridas genom informationsmöten och andra medier samt kommunernas egna informationskanaler.

Dagens praxis att hantera schaktad sulfidjord i speciella deponier, på ett fåtal anläggningar, innebär långa transporter, stora utsläpp och höga kostnader för samhället. Metoden är resursineffektiv och kräver en miljöprövning som upplevs som tidsödande och intrikat.

Målet med projektet är att visa att ett lokalt omhändertagande av sulfidjord är säkert och hållbart både ur ett funktionsperspektiv, dvs stabila konstruktioner utan negativa miljökonsekvenser samt ur ett samhällsperspektiv.

Vi arbetar tvärvetenskaplig med geoteknik, geokemi och mikrobiologi för att säkerställa den långsiktiga funktionen av avsättnings metoden och ta fram en resurseffektiv hantering av sulfidjord med minskat miljöavtryck vid utförandet. DÅVA DAC bidrar med praktisk erfarenhet av jordhantering och dess juridiska aspekter.

Rekommendationer med bäst praxis sammanställs för att stödja samhällsaktörerna inför tillståndsprocessen som krävs för att omhänderta jorden lokalt.

Projektet Cirkulära Västerbotten bidrar till att begränsa klimatförändringarna genom att påskynda övergången från en linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi.

Utmaningen är att få ekonomisk lönsamhet i cirkulära affärsmodeller, öka användningen av återvunnet material och resurser samt skapa ett större utbud och efterfrågan av tjänster för återvinning, reparation och delningstjänster i hela regionen.

Projektet ska ge individer och företag bättre förutsättningar och kapacitet att bedriva cirkulära affärsprocesser genom:

- nya processer, arbetssätt och metoder

- delta i piloter och systemförändring

- utveckla transformativa ledarskapsfärdigheter

Projektet riktar sig till mikroföretag och små företag i hela Västerbotten och kommer samverka med andra projekt som drivs för att stärka kopplingen och affärsnyttan mellan företag; Cirkulära affärsmodeller för stärkt konkurrenskraft (Vilhelmina kommun), North Sweden Cleantech och Hållbar tillväxt (Almi Nord)

Projektet adresserar hur det samiska samhället ska bli robust och motståndskraftigt i tider av snabba förändringar. Projektet ska: stärka samiska civilsamhällets möjligheter att delta på lika villkor i samhällsdebatten. Projektet genomförs i två delar. (1) Samiska styrningsstrukturer för ett robust och motståndskraftigt Sápmi; Stärka samiskt civilsamhälle genom att praktiskt testa arbetsmetoder; kurser för deltagare från hela Sápmi; genomföra Advocacy program som tränar framtidens ledare; utveckla färdplan för samiskt ambassadörsprogram; etablera Samiskt Ledarskapsnätverk som utvecklar samiskt ledarskap för hållbara livsmiljöer anpassat till Sápmis behov; skapa fler lokala arbetsplatser och trygga kompetensförsörjningar för samiska organisationer. (2) Politikutveckling och kunskapsproduktion: utveckla ett verktyg, Boahtteáiggi jurdagat: för att generera, samla och sprida samisk kunskap; genom Kunskapsnav utforma rekommendationer och policy dokument; Testa ut en samisk Almedalsvecka.

Inhemska hundraser i norra Fenno-skandinavien har varit nära kopplade till lokalbefolkningens historia i århundranden. Ändå vet vi väldigt lite om deras genetik och hur de har bidragit till områdets kulturarv. Det här projektet undersöker tre jakthundraser som har varit viktiga över både land- och kulturgränser. Norrbotten Spets (inkluderar finska pohjanpystykorva) och Norsk Lundehund har varit nära att utrotas på grund av samhällsförändringar. Svensk Jämthund har än så länge klarat sig utan allvarliga hot, men om vi vill bevara dessa hundraser för framtiden behövs mer kunskap om dem. I TRAFU – Traditioner för framtiden, analyserar ett tvärvetenskapligt team av forskare genetiken hos hundraserna och lära sig därmed mer om deras historia. Även övrig information om hundarna samlas in, sammanställs och kommuniceras till en bred publik för att öka medvetenheten om hur hundarna kan användas på ett hållbart sätt inom dagens samhälle, till exempel inom turism, och på så sätt utveckla regionen.

Bottenviken är på global skala ett unikt bräckvattenområde som är skilt än så länge från resten av Östersjön. Hittills har vattenkvaliteten i Bottenviken varit bättre än i övriga Östersjön men det uppskattats att klimatförändringarna kommer att påverka Bottenviken mer än övriga Östersjön. När näringsämnen från havet kommer att nå vikenområdet detta kommer att påskynda övergödningen. Jordbruket är också en av källorna till näringsläckage till Bottenviken. Projektet avser att utveckla metoder för att använda näringsämnen från jordbrukets och fiskodlingsvatten. Det övergripande målet är att utveckla kombinationsmetoder för förminskning av näringsämnen, som på sikt kan bidra till att minska näringsbelastningen i Östersjön. I framtiden kan de borttagna näringsämnena vidareutvecklas till hållbara, lokala, återvunna gödselmedel, vilket skulle hjälpa de lokala bönderna att minska sitt beroende av konstgödsel av mineralnäringsämnen, vars produktion orsakar enorma CO2-utsläpp.

Vi vill bidra till ett utåtriktat och integrerat turismföretagande som bidrar till en hållbar turism och nyttjande av våra naturresurser, som en del i att skapa ett cirkulärt samhälle. Vi ska skapa inkluderande och jämställd turistverksamhet där företagare och turister kan mötas på lika villkor och där alla kan delta. Detta gör vi mha nätverk och ökad kompetens hos företagarna. Vi ska samla kunskap om lokalt natur- o kulturarv, utveckla kurser och ta fram en modell för att erbjuda tillgänglig naturbaserad turism. Genom ökad kompetens och bättre nätverk kan turistföretagen attrahera nya kunder. Företagens konkurrenskraft ökar samtidigt som det ger större fördelar för resmålet. Genom workshops ska vi stärka branschsamarbete och kunskap om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. En digital tjänsteplattform ska öka företagarnas synlighet gentemot kunder och andra företagare. Naturturismen ska göras tillgänglig och inkluderande för grupper som normalt inte har tillgång till naturen.

De globala utmaningarna som är aktuella i biosfärområdet och i regionen är kopplade till bl a klimatförändringar, markanvändning och förvaltning av naturresurser. Projektet utgår från erfarenheter och lärdomar från egna och andras arbeten och har en bred förankring. Ungdomsperspektivet integreras i alla arbetspaket.

De identifierade behoven är att:
-Stärka kunskap om hållbar utveckling
-Stärka organisering och lokalt engagemang för hållbar utveckling
-Förbättra samverkan inom och mellan areella näringarna inklusive rennäring
-Samordna planerad och målgruppsanpassad kommunikation

Övergripande målet är att bidra till beteendeförändring. Beteendeförändring är central för att uppnå de globala målen i Agenda 2030.

Arbetet med hållbar utveckling är inte en enskild aktörs uppdrag, det kräver kunskap, kommunikation, engagemang och samhandling. Genom att ta små steg i våra liv och inspirera andra att göra det, kan vi bidra till en hållbar framtid för oss alla.

Musik- och Kulturskolorna i Västerbotten söker medel för att anställa samordnare som utvecklar regional Kulturskoleverksamhet i Västerbotten.

Den regionala kulturskolesamordnarfunktionen blir då den som får uppdraget att bygga nya samarbeten/samarbetsformer och skapa projekt och aktiviteter som bygger långsiktigt hållbara arbetssätt och nätverk för utveckling och kompetensförsörjning mellan skolorna och andra relevanta regionala och nationella aktörer.

Samordnaren ska också fungera som kompetensstöd för Kulturskolorna och tillhandahålla forskning, goda råd och exempel på verksamhetsutveckling. För att verksamheten också ska bli så relevant som möjligt ska samordnaren arbeta med barn och ungas delaktighet, genom att kompetensstärka musik och kulturskolorna i det lokala elevdemokratiarbetet. Syftet är att barn och unga ska ges en mer tillgänglig och likvärdig Kulturell infrastruktur i regionen.

Projektet syftar till att minska hushållens avfallsmängder i Västerbotten och Arjeplog och Arvidsjaur och därmed bidra till ökad resurseffektivitet med minskad förbrukning av material och energi. I projektet ska invånarnas informeras och motiveras till att minska mängderna avfall, öka sorteringen av sitt avfall och att sortera rätt så att återanvändning och återvinning ökar.  Kommunikationen ska riktas till olika konsumentgrupper utifrån den information som finns tillgänglig om deras konsumentvanor. Arbetet ska följas upp med två plockanalyser en i början av projekttiden och en i slutet för att få en uppfattning om hur projektets aktiviteter påverkat avfallsmängderna.

Klimatförändringar i Arktiska och närliggande regioner så som Region Västerbotten innefattar temperaturförändringar och extremt väder. Denna klimatförändring kommer påverka arbetstagarnas arbetsmiljö bland små och medelstora företag i regionen och därmed också företagens produktivitet vilket påverkar samhället. Under projekttiden ska vi undersöka kunskapsläget och arbeta fram praktiska lösningar kring klimatförändringarnas effekt på arbetsmiljön tillsammans med företagen, företagshälsovården, akademiska och offentliga organisationer och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i norra Sverige och Region Västerbotten. Genom samarbete med målgruppen ska projektet ta fram praktisk handbok kring kyla och värme i arbetsmiljön, instruktionsvideor och utbildningskurser för målgrupperna och därmed öka kunnandet om klimatförändringarnas effekt på arbetsmiljön. Projektet kommer genomföra enkät och intervjuer, genomföra workshops tillsammans med målgrupperna och ta fram praktiska lösningar.

Gruppen vuxna med psykisk ohälsa får idag adekvat vård om det inte gäller ett väldigt allvarligt psykiatriskt tillstånd. Detta öka belastningen på annan vård, då gruppen tar andra vägar och söker annan vård. Detta medför ett stort problem för hela vårdkedjan som skulle kunna förändras.

Vi vill med en förstudie ta fram underlag för att visa på samhällsnyttan av en ökad kvalitativ och mer jämlik och patientsäker kartläggning och bedömning vid psykisk ohälsa för vuxna via uppstart av ett: Triagecenter för vuxna psykisk ohälsa.

Målet är också att förbättra möjligheterna att rekrytera kompetent personal samt minska belastning på andra verksamheter och yrkeskategorier. Förstudien kommer också att utreda och belysa samhällsekonomiska aspekter och hållbarhetsfaktorer.

Train to Västerbotten är ett projekt som drivs av Region Västerbotten tillsammans med Skellefteå Kommun. Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för små och medelstora företag att lokalt och regionalt hantera utmaningen med kompetensförsörjningen. Projektet ska ge stödja små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin och besöksnäringen genom insatser för att bli bättre på att rekrytera, öka mottagarkapaciteten och introducera nya medarbetare från den europeiska arbetsmarknaden.

Genomförandet sker i form av analyser av deltagande företag, ökad kontakt med Arbetsförmedlingen EURES, mottagarkapacitet hos kommunen och arbetsgivaren och kompetensutveckling av personal.

Projektet Kompetensattraktion Västerbotten ska bidra till att lösa det huvudsakliga problemet att arbetsgivare behöver stärka sin förmåga att attrahera kompetens och arbetssökande behöver utveckla kunskap om vilken kompetens som efterfrågas. I glest befolkade regioner med långa avstånd mellan de lokala arbetsmarknaderna finns särskilt stora behov av samverkan mellan aktörer som arbetar inom kompetensförsörjningsområdet för att tillsammans bygga kapacitet att bättre kunna bidra till kompetensförsörjningen i regionen och i kommunerna. Det finns därför ett behov av en effektiv sammanhållande samverkansmodell för en långsiktig, hållbar kompetensförsörjning i Västerbotten. Projektets huvudmål är: Nya arbetssätt och metoder för långsiktig, hållbar kompetensförsörjning från kust till fjäll i Västerbotten, som samlat utgör en effektiv sammanhållande samverkansmodell, har utvecklats.

Kompetensförsörjning, Unga Bidrar (KUB) är ett projekt som drivs i samverkan med Region Västerbotten, Åsele kommun, Dorotea kommun, Vilhelmina kommun, Arjeplog kommun, Skellefteå kommun, Norsjö kommun, Lycksele kommun, Sorsele kommun, Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö, Samordningsförbundet Södra Lappland.

Projektet har som mål att deltagande ungdomar i utanförskap i åldrarna 16-29 år har stärkt sin kompetens  och förmåga att närma sig egenförsörjning och inkludering i samhället. Individuellt stöd för deltagaren inom den egna kommuner och genom samverkan i en större konstellation skapas förutsättningar för kostnadseffektiva lösningar på ett gemensamt identifierade problem.

Stay in Västerbotten är en förstudie som drivs av Region Västerbotten. Idag lämnar många studenter länet efter sina studier på något av länets universitet samtidigt som arbetsgivare i regionen attraherar för få studenter sett till de behoven som offentliga och privata arbetsgivare har. Målet med förstudien är att hitta samverkan, arbetsprocesser, stärka kapaciteten och ta fram attraktiva erbjudanden som ökar antalet studenter som väljer Västerbotten för att arbeta, bo och leva. Genom att workshops, dialogträffar och ta del av framgångsfaktorer i andra regioner och vidare analyser samlas underlag inför en eventuell ansökan av ett genomförandeprojekt.

SAGA - Stöd till alla genom anpassning är ett samverkansprojekt mellan två kommuner i Västerbotten, med målsättningen att hjälpa unga och vuxna att närma sig arbetsmarknaden. Stor fokus läggs på individers förmågor och olika behov av stöd, både mot studier och mot träning på arbetsplatser.

Målgruppen är personer som finns i det kommunala försörjningsstödet samt unga som avbrutit sina gymnasiestudier. Projektet kommer att använda sig av metoden Supported Education för att stötta individer att fullfölja sin utbildning och därmed öka sina chanser på arbetsmarknaden. Vid stöd mot arbete via praktik, används en egen modell som kallas för Femstegsmodellen, som vi tidigt i projektet skapar ett digitalt verktyg för. Verktyget ska underlätta för arbetsgivare, deltagare och projektpersonal att tillsammans skapa en framgångsrik praktikperiod. Den bredare metoden kring verktyget innefattar även stöd via workshops på arbetsplatser för att bädda för ett bra mottagande av projektets deltagare.

Regionala utvecklingsförvaltningen ser ett stort behov av att förbereda uppstart av projektet Stärkt livsmedelsnäring i Västerbotten - ett kommunalt och regionalt samarbetsprojekt, trots att beslut inte tas förrän i september av Region Västerbotten och i december av Tillväxtverket.

Bakgrund

Regionala utvecklingsförvaltningen har i samverkan med Umeå, Skellefteå och Vilhelmina kommun lämnat in en ansökan till Region Västerbotten om finansiering av projektet. Det övergripande syftet med projektet är att öka livsmedelsproduktionen i Västerbotten.

Projektet ska stärka kommunernas och regionens kapacitet att arbeta med näringslivsutveckling inom livsmedelssektorn. Projektet ska också stärka livsmedelssektorns företag genom behovsstyrd kunskapsutveckling. Efterfrågan på närproducerade livsmedel ska stimuleras och projektet ska också ta initiativ till större utvecklingsprojekt i samverkan med sektorn. Se bilagd ansökan.

Vid dialog med Tillväxtverket har framkommit att de avser att göra en speciell utlysning inriktad på genomförande av de regionala livsmedelsstrategierna. Utlysningstexten kommer att distribueras i juni och ansökningsperioden är mellan den 8 augusti – 12 september. Tillväxtverket bedömer att vårt projekt har stora förutsättningar att få finansiering genom den planerade utlysningen. Beslut väntas i december 2023.

I samråd med Region Västerbotten Finansiering har förvaltningen beslutat att i stället för att bara söka medfinansiering från Region Västerbotten, ska vi söka medfinansiering från ERUF i den planerade utlysningen och därmed söka ett mindre belopp från Region Västerbotten.

Emellertid är det angeläget att komma i gång med projektet och vi skulle vilja starta upp projektet i augusti/september som planerat. Det måste då göras ”på egen risk” eftersom beslut om ERUF inte kommer förrän i december 2023. Som vi ser det är förutsättningarna goda att projektet beviljas medel från ERUF, men skulle det inte ske finns möjlighet för Region Västerbotten att öka sin del av finansieringen i ett ändringsbeslut.

Regionala utvecklingsnämnden har fattat beslut om att reducera kostnader om totalt 8 miljoner kronor, inom den budget som nämnden har rådighet över, inför budgetåret 2024. Det betyder att nettoramen minskar med hela besparingseffekten när kostnadsuppräkningar och andra justeringar är gjorda. Givet att inga ytterligare åtgärder beslutas följer denna ram med som grund för budgetarbetet 2025 och framåt. Uppdraget färdigställs för genomförande av förvaltningen efter beslut i regionala utvecklingsnämnden den 15 juni inför fastställande av budgetförslag för 2024. 

Beslut om kostnadsminskning i verksamhet med avsikt att minska budgetramen behöver vara av karaktären att de fattas inom verksamheter där nämnden har rådighet och där kostnadsminskningarna har en tydlig prognostiserad effekt. Sparbetinget är inte, av fullmäktige, definierat per kostnadsslag eller insats. Prioriteringar, avvägningar och styrning sker inom ramen för det mandat som lagar och reglementen ställt till den regionala utvecklingsnämnden. 

Administrativ samordning och andra kostnadsminskningar

Under åren 2021-2022 genomfördes omflyttningar och ambitionsminskningar kring administrativa stödfunktioner, där administrativt stöd för kärnverksamheten centraliserades till regionstyrelseförvaltningen. Effekten av sparförslagen och ambitionsminskningarna beräknades vara 4 mkr. Översynen innebar att nämnden redan under förra året fick en ramminskning. Utöver detta innebar samordningen av administration även en minskad ambitionsnivå, då tjänster reducerades i samband med flytten. Det finns alltså inte möjligheter att ambitionsminska mer i administration som regionala utvecklingsförvaltningen har rådighet över, annat än de delar av nämndsekretariatet som ger service till regionala utvecklingsnämnden och dess arbetsutskott. Nämndsekretariatet stöder samverkansstrukturen med kommunerna, enligt gällande överenskommelse och tecknade avtal bedöms Region Västerbotten inte ha rådighet över detta. Den goda synergi som utbyte och samverkan i nämndsekretariatet mellan regionala utvecklingsnämnden och samverkansstrukturen skulle gå förlorad. En ytterligare centralisering skulle betyda stora administrativa merarbeten för kärnverksamheten i regional utveckling och bedöms inte innebära någon positiv synergi. 

Ett nytt statsbidrag har gått ut till regionerna under 2022, men har inte kommit regionala utvecklingsnämnden till del, då Region Västerbotten bokfört det som ett generellt bidrag på central nivå. Detta är stadsbidrag som uppgår till 21 miljoner kronor för riket. Detta ses som en redan gjord ambitionssänkning.

Omvärldsbevakning

Västerbotten ligger i toppen, på plats sex, vad gällde totala anslag för regionerna per invånare. Med anslag avses konkurrensprövade medel som aktörer ansöker om nationellt eller internationellt som tex Tillväxtverket projektmedel 1:5 och Vinnovas program. Den finansiering som går till Västerbottens län är av stor vikt för att stödja länets invånare, näringsliv, akademi, myndigheter, region och kommuner med flera när det kommer till att utveckla länet och stärka Västerbottens förmåga till tillväxt och utveckling. Men detta går inte på något sätt att ta för givet. Det beror på en rad olika faktorer att Västerbotten historiskt sett kunnat satsa lite egna medel till regional utveckling, men ändå kunnat växla upp den egna insatsen till att vara relativt sett, till andra regioner, framgångsrik i den totala fördelningen. En viktig förutsättning är att det finns en regionalt utvecklingsansvarig aktör med en basorganisation som har ett uttalat uppdrag att arbeta för regional utveckling och stödja länets olika aktörer i deras insatser för att möjliggöra detta. Det krävs organisatoriska förutsättningar att kunna stödja länets aktörer – däribland den egna organisationens kärnverksamhet rörande regional utveckling  – på ett flexibelt sätt, med kort startsträcka, där stödjande insatser kan anpassas utifrån behov. I en starkt slimmad organisation som saknar utrymme för att ställa om snabbt så kommer denna förmåga att vara ytterligt utmanad och ansträngd.

I fördelningen av resurser mellan de olika uppdragen som hanteras av regionerna i Sverige, utmärker sig Västerbotten i det absoluta bottenskiktet i satsning av egna medel till regional utveckling. Jämförelsen undantar statliga medel för kultur och kollektivtrafik. Den senaste rapportsammanställningen från Sveriges Kommuner och Regioner gjordes 2020 och visar att Region Västerbotten befinner sig på fjärde plats nedifrån i absoluta tal och på tredje plats nedifrån i belopp per invånare. Noteras bör att de regioner som satsar mindre, enbart satsar marginellt mindre och att de tre regionerna har kommunförbund som samlar de primärkommunala frågorna. Rapporten finns att läsa på SKR:s hemsida och heter Finansiering av regionalt utvecklingsarbete (https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer/finansieringavregionaltutvecklingsarbete.64841.html)

Regionala utvecklingsförvaltningen har en organisation som bygger på att skapa redundans. Detta eftersom Region Västerbotten, bland alla sina åtaganden, prioriterar egna resurser till regionala utvecklingsförvaltningen väldigt lågt. Detta påverkar förutsättningarna att bedriva verksamhet. För att säkerställa både redundans i organisationen och möjligheter att kompensera för bristen på satsade egna resurser har regionala utvecklingsförvaltningen kommit att bygga en aktiv samlad kompetens för att ta hem nationella och internationella medel för uppdrag och projekt. Förvaltningen har också i hög grad samverkat om ökad finansiering i konkreta åtgärder tillsammans med kommunerna i Västerbotten. Förutsättningen för denna strategi, som gällt sedan 2015, är att verksamheten skiljer mellan tjänsteutrymme, tjänster och anställda. En tjänst kan ha flera anställda (tjänstlediga, föräldralediga etc.) och tjänsteutrymmet kan finansieras genom endera basbudget, vilket är resultatpåverkande för Region Västerbotten, eller uppdrag och projekt, som finansieras av annan i särskild ordning och därmed inte är resultatpåverkande för Region Västerbotten.

Region Västerbotten beslutar själv om fördelningen av medel mellan samtliga fem förvaltningar samt respektive stödjande funktioner till dessa. Däremot finns redan idag en diskussion på den nationella nivån kring hur regionerna själva satsar medel, framför allt för de regioner som får höga nivåer av kompensatoriskt stöd. Där ligger Västerbotten i toppskiktet både i andel av befolkningen och i absoluta tal. Skillnaden är att andra regioner satsar en betydande mängd egna medel för att matcha de medel som kanaliseras via staten. Ytterligare ambitionsminskningar från Region Västerbottens sida ökar risken för att de nivåer som andra skjuter till också kan minska.

Samverkansavtalen med kommunerna i Västerbotten

När samtal pågick inför 2019 om att likvidera Regionförbundet i Västerbotten och det dåvarande Landstinget ansökte om att överta huvuduppdraget regional utveckling, fördes resonemang om hur man skulle säkerställa att kommunerna inte skulle tappa det inflytande som regionförbundets organisation skapade. Som lösning föreslogs ett genomgripande och långtgående samarbete, där Region Västerbotten genom avtal skulle förbinda sig att samverka med kommunerna inom alla delar av området regional utveckling.

Avtalet innebär att kommunerna i Västerbotten och Region Västerbotten tillsammans arbetar för att stärka den regionala utvecklingen i länet med utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Genom att låta avtalet handla om hela uppdraget för den regionala utvecklingen, RUS, kunde finansieringen fördelas mellan parterna och utförandet hanteras genom Regionala Utvecklingsnämnden. Det finns därmed ingen skillnad principiellt mellan verksamhet som i andra regioner hanteras av ett kommunförbund och verksamheter som styrs genom lag eller förordning.

Under mandatperioden 2019-2022 tillämpades samverkansavtalet inom regional utveckling mellan kommunerna och Region Västerbotten med gott resultat, vilket uttrycktes i den halvtidsutvärdering som genomfördes. Ett nytt avtal för denna mandatperiod tecknades i fullständig enighet mellan parterna. Under samverkansstrukturens möten i primärkommunala delegationen har det varit tydligt att kommunerna ifrågasätter möjligheterna för Region Västerbotten att ensidigt förändra eller ambitionssänka de områden som samverkansavtalet gäller. Kommunföreträdare har uttryckt att avtalens innebörd handlar om att samverka och att det inte är rimligt att Region Västerbotten ska flytta medel från samverkansavtalens innehåll, med konsekvensen att kommunerna ska betala mer i förhållande till Region Västerbotten i verksamheter där regionen ensidigt genomför neddragningar.

Om så skulle vara fallet att Region Västerbotten inte önskar att fortsätta samverka med kommunerna i Västerbotten i nuvarande form finns möjligheten att säga upp avtalen med den tillhörande överenskommelsen senast 12 månader före avtalstidens utgång, dvs senast 2025-12-31. Andra former för samverkan skulle då behöva etableras och resurssättas.

I de enskilda 15 avtal som Region Västerbotten har ingått med kommunerna finns paragraf 10 som beskriver tvister om tolkningen av avtalen.

§10 Tvist

Tvister om tolkningen av detta avtal ska i första hand lösas genom dialog mellan kommunen eller kommunerna och regionledningen.

Om parterna inte är överens om utförandet av uppdraget enligt detta avtal har kommunen rätt att hålla inne delar av eller hela ersättningen fram tills dess att en överenskommelse nåtts. Detta skall ha föregåtts av en dialog där parterna haft möjlighet att diskutera om avtalet kan anses vara uppfyllt eller inte. Innehållen ersättning ska högst vara 50 % av den ersättning som avser det omtvistade området. I överenskommelsen ska det framgå hur den innehållna ersättningen ska regleras.

En dialog mellan parterna, på det sätt som beskrivs i avtalet, har ägt rum genom möten mellan primärkommunala delegationens presidium och regionstyrelsens presidium 9 februari, primärkommunala delegationens och dess arbetsutskotts dialog med regionala utvecklingsnämndens ordförande 2 mars och 16 mars, samråd för samverkan inom regional utveckling 23 mars. I samrådets minnesanteckningar framgår följande:

”Samrådet föreslår regionala utvecklingsnämnden notera att Lorents Burman (S) med bifall av Hans Lindberg (S), Mikael Lindfors (S), Kjell Öjeryd, (V) och Anders Ågren (M) markerar att 8 miljoner kronor är en orimlig kostnadsminskning på regionala utvecklingsförvaltningens verksamhet, vilket man omedelbart motsätter sig.

Samrådet noterar följande protokollsanteckning:

Inför regionbildningen fördes omfattande dialoger om hur samverkan inom regional utveckling skulle organiseras. Dåvarande Landstinget och kommunerna i Västerbottens län var överens om att undvika dubbla strukturer och därmed även minska kostnaderna. Det så kallade handslaget innebar att en överenskommelse och enskilda avtal upprättades för att reglera samverkan mellan landstinget och kommunerna samt att kommunförbundets organisation integrerades i Region Västerbotten. Överenskommelsen bygger än idag på ett gemensamt åtagande för länets utveckling, genom ömsesidigt förtroende och delat ansvar för överenskommelsens genomförande.

En kostnadsminskning på 8 miljoner kronor inom regionala utvecklingsförvaltningen, som nu är uppe på regionala utvecklingsnämndens bord för beslut, är av den omfattningen att den kommer att påverka leverans och kvalitet på verksamhet som omfattas av överenskommelse om samverkan för regional utveckling 2023–2026 samt tillhörande ingångna avtal mellan Västerbottens läns kommuner och Region Västerbotten. Detta är en händelseutveckling som kommunerna inte kan acceptera utifrån ingångna överenskommelser.

Regionala utvecklingsförvaltningen har redan gjort en kostnadsminskning av administrativ personal i och med att en centralisering av administrationen har skett så sent som förra året. Där flyttades medarbetare från regionala utvecklingsförvaltningen till regionstyrelseförvaltningen, efter en genomgripande analys som inbegrep alla staberna i regionstyrelsens förvaltning och företrädare från regionala utvecklingsförvaltningen. Kvar i förvaltningen finns därmed bara kärnverksamhet inom regional utveckling och de fåtal administrativa stödtjänster som, enligt analysen, inte kunde centraliseras. Förra året flyttade även regionala utvecklingsförvaltningen från lokalen på Västra Norrlandsgatan 13 till Regionens Hus för att minska lokalkostnaderna. Regionala utvecklingsförvaltningen har därmed redan gjort de besparingar som är möjliga utan att direkt drabba överenskommelsen.

Läget är nu mycket allvarligt! Många kommuner är beroende av regionala utvecklingsförvaltningen för att bedriva näringslivsverksamhet och mellankommunal samverkan. Besparingsförslaget på regionala utvecklingsförvaltningen skapar stor oro hos kommunerna i Västerbottens län.

Lorents Burman (S), Hans Lindberg (S), Mikael Lindfors (S), Kjell Öjeryd (V) och Anders Ågren (M)”

Om Region Västerbotten väljer att besluta om kostnadsminskningar som kommunerna motsätter sig finns risk att kommunerna väljer att hålla inne delar eller hela ersättningen fram till dess att man nått en överenskommelse. Paragrafen förtydligar att innehållen ersättning högst ska uppgå till 50 procent av den ersättning som avser det omtvistade området. I de fall alla 15 kommuner skulle välja att hålla inne ersättningen skulle summan uppgå till högst 50 procent av 13,8 miljoner kronor 2022, det vill säga ca 7 miljoner kronor. Skyldigheten och ansvaret för Region Västerbotten som regionalt utvecklingsansvarig aktör att samverka med länets kommuner om regional utveckling kvarstår. Andra former för samverkan skulle då behöva etableras och resurssättas.

Bedömda resultat och konsekvenser

De åtgärder som redan genomförts i samband med administrativ översyn, har inneburit ambitionssänkningar samt reducerat stöd till regionala utvecklingsnämnden och dess förvaltning. Ytterligare ambitionssänkningar och reduceringar av stödfunktioner till det två huvuduppdragen – det vill säga, både regional utveckling samt hälso- och sjukvård – kommer kraftigt påverka samtliga chefsnivåer samt de medarbetare som ska utföra verksamheten dagligen. Detta kommer oundvikligen även att påverka omfattning och kvalitet på det stöd som ges förtroendevalda i rollen som ansvariga beslutsfattare.  Detta är inte isolerat till regionala utvecklingsnämnden och dess förvaltning, utan slår genom hela organisationen. Det gör det dock inte mindre allvarligt, eller mindre av en strategisk lednings- och styrningsfråga för respektive nämnd att beakta inför kommande beslut.

Om regionala utvecklingsnämnden väljer att besluta om kostnadsminskningar som kommunerna motsätter sig uppstår en risk att kommunerna väljer att hålla inne delar eller hela ersättningen fram till dess att man nått en överenskommelse.

Om någon av avtalsparterna väljer att säga upp överenskommelsen om samverkan, uppstår behov av att etablera andra former av samverkan med länets kommuner för regional utveckling i enlighet med det som föreskrivs i lagstiftning. Sådan samverkan behöver då även resurssättas från samtliga parter, och stor risk finns att förlora både sakkompetens och tillit inom organisationen vid en sådan händelse. Som följd av detta kan det ta många år att bygga upp en lika effektiv process och kompetensbas på nytt.

Muntlig information lämnas till regionala utvecklingsnämnden från regionala
utvecklingsdirektören Anna Pettersson om aktuella händelser från
förvaltningen.

Här behandlas och förrättas val inom regionala utvecklingsnämnden. 

Regionala utvecklingsnämnden har att förrätta följande val:

- Nominering av vice ordförande till Assembly of European Regions (AER) Executive Board.

Uppdraget är på två år från 30 juni 2023 - 2025 och vald person kan bli återvald tre gånger. Följande nomineringar har inkommit från de politiska partierna:

Nina Björby (S), Umeå

Här behandlas aktuella kurser och konferenser, samt beslutas om
deltagande i de fall som det behövs. Nämndens arbetsutskott har på delegation att besluta om
nämndens deltagande i kurser och konferenser.

Regionala utvecklingsnämnden har att notera informationen.

Ärendet behandling/beslut i arbetsutskottet 12 maj 2023:

Regionala utvecklingsnämndens presidium deltar vid presidiemöte för Regionala kollektivtrafikmyndigheten i de fyra norrlandslänen 15-16 augusti 2023, Sollefteå.

Regionala utvecklingsnämnden informeras här om protokoll från arbetsutskottet, kulturberedningen, primärkommunala delegationen och samrådet för samverkan inom regional utveckling.

Kulturberedningens protokoll justeras inom kort och publiceras här därefter.

Regionala utvecklingsnämnden har överlåtit beslutanderätt till delegat enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan nämnde återta lämnad delegation.

Redovisning av handlingar som är av vikt för regionala 
utvecklingsnämnden.