Möte 2025-10-02

Under denna punkt hittar ni övergripande information om program/
tidsplan, eventuella kompletteringar, presentationer och annat som
kan vara av vikt att ha kännedom om.

Förhinder

Om du ej kan närvara så är det viktigt att du meddelar din
ersättare. Meddela gärna din frånvaro och vem som blir din ersättare till
Nina Olofsdotter via e-post; nina.olofsdotter@regionvasterbotten.se eller
via telefon 073-039 28 06 för att underlägga vid uppropet.

Program/tidsplan

Ärendelista och tidsplan finns bifogat.
Ca-tider:
kl. 09:30 sammanträdet och och föredragningar hålls
kl. 09:35-10:55 bolagsdialoger
kl. 12:00-12:45 lunch
kl. 14:00 partigruppmöten
kl. 15:00 beslutsrunda
kl. 15:30 sammanträdet avslutas

Aktuella kompletteringar

Här uppges vilka kompletteringar som gjorts efter att kallelsen är utskickad.
Observera att informationen endast listar ärendena där kompletteringarna är
gjorda och vilket datum de gjordes.

- Ärende 23: Förslag till kompletteringar i delårsrapporten (2025-10-01)
- Ärende 10: några justeringar och förtydligande i tjänsteskrivelsen under rubriken Bedömda resultat och konsekvenser (2025-09-26)

Regionala utvecklingsnämnden har att utse justerare som jämte ordföranden
justerar sammanträdets protokoll. Justeringen sker genom digital justering
tisdagen den 7 oktober 2025.

Regionala utvecklingsnämnden har att fastställa föredragningslistan.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelse har rätt att
väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Den 2 december 2021 beslutade
regionala utvecklingsnämnden att anta en rutin för anmälan av
initiativärenden till nämnden.

Aktuella initiativärenden som är under beredning:

• Återkoppling av arbetet med implementeringen av avsiktsförklaringen mellan Region Västerbotten och Samforma - Kristdemokraterna
  Anmäld i nämnden den 28 maj 2025 § 59
  Återkopplas till nämnden senast 10 december 2025.

-
Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska
vara skriftlig. Oavsett när initiativärenden lämnas in så måste tjänstgörande
ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte
enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet.
Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering.
Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas av nämndens
beredande utskott inom 6 månader från det att initiativärendet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts till sammanträdet:

- Inga initiativärenden har anmälts inför att kallelsen skickats ut.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen omfattar dialog om utmaningar och möjligheter på kort och långsikt, uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Inför årets dialog har bolaget även ombetts inkomma med en beskrivning av bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar.

Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen. I missiv underlag inför bolagsdialog 2024, redovisas vilka dokument som inkommit inför bolagsdialogen, samt en kortfattad analys.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen omfattar dialog om utmaningar och möjligheter på kort och långsikuppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt.

Norrtåg AB har behov av att beställa 20 regionaltågsfordon för Norrtågstrafik. Av de 20 tågfordonen ska 12 fordon ersätta befintliga fordon av typen X11 och X52 som når teknisk livslängd medan resterande 8 fordon tillförs för att de trafikutökningar som finns beskrivna i Norrtåg AB 20240 – En tågvision.

Ersättning av befintliga tåg
Från 2026 har Norrtåg 11 Reginafordon (X52) i trafik. Dessa fordon når sin tekniska livslängd ca 2030. Möjlighet finns att genomföra åtgärder för att förlänga livstiden, men Norrtåg bedömer att denna typ av tåg inte passar in i trafikupplägget eftersom tågens passagerar-kapacitet är för låg.

X52 har en passagerarkapacitet som är 33 procent lägre än de X62 fordon som trafikerar Botniabanan. Detta innebär att tågfordonen inte klarar passagerarvolymerna i peaktid. För att klara passagerarvolymerna skulle tågsätten behöva sammankopplas (dubbla sammankopplade tåg).

De X11 tågfordon som Norrtåg bedriver trafik med ska fasas ut fram till 2033. Då tågmodellerna är för små är Norrtågs avsikt att ersätta tågen med en ny tågmodell.

Trafikutökning enligt Tågvision 2040
Utöver att ersätta befintliga tågfordon ser Norrtåg även behov av att utveckla trafiken i linje med Tågvision 2040, vilket kräver att fler fordon sätts i trafik.

I enlighet med visionen utökas trafiken på Mittbanan från 8 till 15 dubbelturer från och med 2033. För att genomföra den utökningen krävs tre tåg.

År 2033 förväntas även Norrbotniabanans första etapp, sträckan Umeå – Skellefteå att öppna. I samband med detta avses då att linjen Sundsvall – Umeå förlängs till Skellefteå. Detta kräver ytterligare två tåg.

År 2036 förväntas Norrbotniabanan etapp 2 Skellefteå – Luleå att öppna, vilket kräver ytterligare ett fordon.

Totalt krävs sex (6) tågfordon för att genomföra trafikeringsförslagen enligt Tågvision 2040. Utöver detta behövs ytterligare två (2) tågfordon som reservkapacitet.

Resande och kostnader
Norrtåg beräknar att den utökade trafiken kommer att medföra resandeökningar från 1,7 miljoner till 3,2 miljoner resande i hela tågsystemet. Norrtåg beräknar att resandeökningen ska generera ökade biljettintäkter, från 224 miljoner kronor till 456 miljoner kronor när all trafik är i gång. Norrtågs beräkningar innehåller även en förväntad ökad statlig medfinansiering från staten från dagens 98 miljoner kronor per år till 138 miljoner kronor år 2030 och 160 miljoner kronor 2033.

Resandet och resandeintäkterna påverkar kostnadsfördelningen mellan Norrtågs ägare. I Norrtågs beräkningar förväntas kostnadsökningarna ske från 2031 med nettokostnadsökning om 135,8 miljoner kronor jämfört med 2026. År 2033 när trafiken på Norrbotniabanan etapp 1 är i gång och trafiken på Mittbanan har utökats så förväntas nettokostnadsökningen vara som högst om upp till 150 miljoner kronor. Därefter förväntas kostnaden minska i takt med att resandet och intäkterna ökar.

Med utgångspunkt i dagens konstadsfördelningsmodell står Västerbotten för 24 procent av nettokostnaden. Nuvarande kostnadsfördelningsmodell gäller fram till och med 2030.

Ekonomi och finansiering
Tågtrafiken genom Norrtåg finansieras i Västerbotten av Region Västerbotten. Kostnads-fördelningsmodellen för Norrtåg som gäller 2026 – 2030 fördelar nettokostnaden mellan länen enligt följande. Västernorrland 36 procent, Norrbotten 26 procent, Västerbotten 24 procent, Jämtland Härjedalen 14 procent.

Ekonomisk modell för perioden från och med 2031 är i dagsläget inte känd. Om antagandet är att ingående parametrar i dagens modell justeras utifrån förändringar av trafikproduktion och intäkter så kan kommande ekonomiska modell komma att innebära att den procentuella fördelningen mellan länen förändras.

Vid en beräkning baserad på en oförändrad andel av nettokostnaden (24 procent) för perioden efter 2030 så skulle Region Västerbottens finansiering öka med 32,5 miljoner kronor per år under perioden 2031 – 2032. För perioden efter 2033 förväntas Region Västerbottens finansiering öka med 36 miljoner kronor per år fram till dessa att resandet och intäkterna ökar minskar nettokostnaden för tågtrafiken.

Borgensåtagande
AB Transitio kommer att upphandla, köpa och finansiering av tåg. Region Västerbotten kommer tillsammans med Region Norrbotten, Region Jämtland Härjedalen och Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland att borga för investeringen. Kostnaden per tåg bedöms som högst vara 220 miljoner kronor. Totalt kan tågen komma att kosta 4,4 miljarder kronor även om målet är att kostnaden ska vara lägre. Norrtågs fyra ägare delar på ansvaret för tågen, vilket innebär att Region Västerbotten behöver borga för fem (5) tågfordon till ett belopp om 1,1 miljarder kronor.

Uppdragsavtal och hyresavtal
AB Transitio upphandlar och äger tågen medan Region Västerbotten tecknar hyresavtal och hyr tågen. För att Transitio ska kunna gå ut i upphandling måste uppdragsgivande regioner ingå i ett uppdragsavtal med Transitio. Syftet är att ge Transitio uppdraget att genomföra fordons-anskaffningen samt reglera villkoren för densamma. Transitio tillhandahåller en standardmall som används i denna typ av processer.

Innan uppdragsavtal och hyresavtal kan tecknas så krävs att Region Västerbotten och övriga ägare av Norrtåg AB fattar beslut om att gå i borgen för investeringen. Hyresavtalet är på 30 år från leverans.

Tidplan
För att Transitio ska kunna genomföra en upphandling med tilldelning 2027 och leverans innan 2033 så måste samtliga beslut vara genomförda senast november 2025.

Region Västerbotten måsta således fatta beslut om att avropa fem (5) regionaltågsfordon, att gå i borgen för fordonen, samt att teckna uppdragsavtal och hyresavtal.

Effekter busstrafik
En följd av ett positivt beslut kommer att vara att busstrafiken efter sträckan Umeå – Skellefteå – Luleå över tid kommer att ses över utifrån en utökad tågtrafik.

Enligt Lag om kollektivtrafik (2010:1065) som trädde i kraft 1 januari 2012 ska det i varje län/region finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. I Västerbotten är Kollektivtrafikmyndigheten sedan 2019 inrättad på Region Västerbotten. Region Västerbotten äger Länstrafiken i Västerbotten AB och dess delägda dotterbolag Bussgods i Norr AB. Region Västerbotten är även delägare i Norrtåg AB liksom Samtrafiken AB samt AB Transitio.

En kostnads- och ansvarsfördelningsmodell för Länstrafiken utformades 2005, den så kallade Västerbottensmodellen, som reglerade förhållandet mellan finansiärerna av kollektivtrafiken. I och med övergången till den nya lagstiftningen och de förändringar som skett avseende Länstrafikbolagets funktion i planeringsfrågor så har Region Västerbottens roll att planera den trafik som regionen avser att finansiera tydliggjorts. Förändringen innebär ökat politiskt ansvar för och inflytande över trafiken för regionens del.

Enligt den av fullmäktige i Region Västerbotten och länets kommuner, Västerbottensmodellen 2021 har Region Västerbotten ansvarar för linjetrafik med buss och tåg och viss anropsstyrd trafik med huvudsaklig trafikuppgift mellan kommuncentra samt sjukresor. Respektive kommun ansvarade för linjer och anropsstyrd trafik med huvudsaklig trafikuppgift inom kommunen samt färdtjänst, riksfärdtjänst, kommunala resor och skolskjutsar. Region Västerbotten finansierar utöver beställd trafik även de så kallade gemensamma kostnaderna som omfattar kundtjänst, administration, marknadsföring och IT-system. Från och med 2021 så innehåller budget från Länstrafiken även kostnaderna för den gemensamma beställningscentralen för serviceresor. Kommunerna har kostnadsansvar för den trafik som respektive finansiär beställer.

Från och med 2008 innehåller regionens trafikbeställning förutom regional busstrafik och viss anropsstyrd trafik även regional tågtrafik. Tågtrafiken administreras av Norrtåg AB, som bildades av trafikhuvudmännen i de fyra nordligaste länen för att samordna tågtrafiken i länen och genomföra ambitionerna i Norrtågsförsöket.

Planeringsförutsättningarna tillförsäkrar regionfullmäktige inflytande över utformningen av den kollektivtrafik som Region Västerbotten finansierar. Planeringsförutsättningarna innehåller
regionens trafikpolitiska prioriteringar och mål samt en ekonomisk prognos för buss- och tågtrafiken, samt den gemensamma beställningscentralen under perioden som planeringsförutsättningarna avser. Prognos för tågtrafiken är framtagen av Norrtåg AB. Prognos för busstrafiken baseras på fastställd budget för Länstrafiken i Västerbotten AB för beställd busstrafik från mitten av december 2025 till mitten av december 2026 med en uppräkning om 4 % per år. Prognosen för busstrafiken inkluderar angöringsavgifter för tågtrafiken som regleras via Länstrafikens budget. Budget för Länstrafiken i Västerbotten innehåller även kostnaderna för IT-system, administration, marknadsföring, kundtjänst och beställningscentralen.

Planeringsförutsättningarna ska ligga till grund för Region Västerbottens kollektivtrafikplan för perioden 2027 – 2029. Kollektivtrafikplanen innehåller beställning av buss- och tågtrafik samt i viss begränsad anropsstyrd trafik. Kollektivtrafikplanen innehållande trafikbeställning utgör grund för budget för trafikåret 2027 från Norrtåg AB och Länstrafiken i Västerbotten AB. Region Västerbottens anslag för kollektivtrafik bör baseras på bolagens budget för kollektivtrafiken sam beställningscentralen då dessa speglar den beställning som Region Västerbotten som finansiär gjort hos Länstrafiken respektive Norrtåg. Kollektivtrafikplanen fastställs av regionala utvecklingsnämnden.

Regionfullmäktige fastställer årligen en justering av kollektivtrafiktaxan för regiontrafiken. Förslag till justering av taxan från och med 2026-01-01 är 3 %.

Under våren 2025 i samband med budgetarbetet för 2026 så användes en höjning av regiontrafiktaxan om 3 % som beräkningsgrund för resenärsintäkterna. I beredningen inför beslut om justering av taxan från och med 2026-01-01 finns inga faktorer som gör att annan höjning av taxan föreslås. Intäktsbudgeten för regiontrafiken innebär vid en höjning med 3 % en intäktsökning om 3,1 Mkr för 2026.

Norrlandsresan är en gemensam taxa mellan de fyra norrlandslänen för att möjliggöra resor över länsgränserna. Det är önskvärt att förändringar av norrlandsresetaxan och taxan för regiontrafiken inom Västerbotten följs åt.

Justering av Norrlandsresetaxan föreslås till 3 % från och med 2026-01-01. Eftersom Norrlandsresan är en gemensam produkt med övriga norrlandslän så behöver samtliga län fatta likalydande beslut avseende justering av taxan. Om övriga län inte fattar likalydande beslut så sker ej någon justering av Norrlandsresetaxan.

Region Västerbotten är regional kollektivtrafikmyndighet enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Enligt kollektivtrafiklagen ska beslut om trafikplikt senast vara fattat innan tilldelningsbeslut tas inför nya trafikavtal. Beslutet ska ses som ett verkställighetsbeslut av intentionerna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet.  Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Västerbotten tar genom att besluta om allmän trafikplikt på sig ett ansvar gentemot Västerbottens invånare att tillhandahålla den beslutade trafiken genom upphandling.

Ny avtalsperiod ska inledas 2026-01-01 för allmän kollektivtrafik avseende anropsstyrd trafik med flygtransferlinje 880 Sorsele – Arvidsjaurs flygplats, flygtransferlinje 881 Dorotea – Vilhelmina flygplats, flygtransferlinje 882 Åsele – Vilhelmina flygplats

Ingen anmälan om att bedriva kommersiell kollektivtrafik, som omfattar berörd trafik, har inkommit till kollektivtrafikmyndigheten.

Behov av regional kollektivtrafik samt mål för trafikens utveckling finns beskrivna i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2025 - 2031. Trafiken ovan är betydelsefull för regionens trafikförsörjning och för måluppfyllelsen. Kollektivtrafikmyndigheten fattar med stöd i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2025 – 2031, beslut om allmän trafikplikt för trafiken.

Den regionala kollektivtrafiken har betydelse för den regionala utvecklingen. Kollektivtrafik och hållbart resande är en viktig del av klimat- och miljöarbetet. Mål, delmål och indikatorer i trafikförsörjningsprogrammet är Region Västerbottens samlade politiska bedömning där bland annat kollektivtrafikens betydelse, nuläge, intryck från samråd och dialoger, utmaningar och möjligheter har vägts in. Målen i trafikförsörjningsprogrammet är:

Mål 1:
Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet är 25 % år 2035. Delmål för 2031 är 20%.

Mål 2:
Andelen fordonskilometer som sker med förnybart drivmedel i den allmänna kollektivtrafiken uppgår till 100 % år 2030.

Mål 3:
Minst 90% av invånarna i Västerbotten ska 2035 kunna nå minst ett kommuncentrum inom 60 minuter med ett utbud om minst 10 resmöjligheter per vardag. Delmål för 2031 är 87 % av invånarna.

Minst 97 % av invånarna i Västerbotten ska 2035 kunna nå minst ett kommuncentrum inom 120 minuter med ett utbud om minst 3 resmöjligheter per vardag. Delmål för 2031 är 93 % av invånarna.

Mål 4:
Den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar.

Mål 5:
Andelen resenärer som anser att det är attraktivt att åka med kollektivtrafiken i Västerbotten ska öka till 69 % år 2035.

Region Västerbotten är regional kollektivtrafikmyndighet enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Enligt kollektivtrafiklagen ska beslut om trafikplikt senast vara fattat innan tilldelningsbeslut tas inför nya trafikavtal. Beslutet ska ses som ett verkställighetsbeslut av intentionerna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Västerbotten tar genom att besluta om allmän trafikplikt på sig ett ansvar gentemot Västerbottens invånare att tillhandahålla den beslutade trafiken genom upphandling.

Ny avtalsperiod ska inledas 2027-01-01 för allmän kollektivtrafik avseende anropsstyrd transfertrafik Umeå – Umeå hamn.

Ingen anmälan om att bedriva kommersiell kollektivtrafik, som omfattar berörd trafik, har inkommit till kollektivtrafikmyndigheten.

Behov av regional kollektivtrafik samt mål för trafikens utveckling finns beskrivna i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2025 - 2031. Trafiken ovan är betydelsefull för regionens trafikförsörjning och för måluppfyllelsen. Kollektivtrafikmyndigheten fattar med stöd i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2025 – 2031, beslut om allmän trafikplikt för trafiken.

Den regionala kollektivtrafiken har betydelse för den regionala utvecklingen. Kollektivtrafik och hållbart resande är en viktig del av klimat- och miljöarbetet. Mål, delmål och indikatorer i trafikförsörjningsprogrammet är Region Västerbottens samlade politiska bedömning där bland annat kollektivtrafikens betydelse, nuläge, intryck från samråd och dialoger, utmaningar och möjligheter har vägts in. Målen i trafikförsörjningsprogrammet är:

Mål 1:
Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet är 25 % år 2035. Delmål för 2031 är 20%.

Mål 2:
Andelen fordonskilometer som sker med förnybart drivmedel i den allmänna kollektivtrafiken uppgår till 100 % år 2030.

Mål 3:
Minst 90% av invånarna i Västerbotten ska 2035 kunna nå minst ett kommuncentrum inom 60 minuter med ett utbud om minst 10 resmöjligheter per vardag. Delmål för 2031 är 87 % av invånarna.

Minst 97 % av invånarna i Västerbotten ska 2035 kunna nå minst ett kommuncentrum inom 120 minuter med ett utbud om minst 3 resmöjligheter per vardag. Delmål för 2031 är 93 % av invånarna.

Mål 4:
Den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar.

Mål 5:
Andelen resenärer som anser att det är attraktivt att åka med kollektivtrafiken i Västerbotten ska öka till 69 % år 2035.

Av ägaranvisningar 2025 för Almi Nord AB framgår att finansieringen av bolagets verksamhet ska överenskommas i särskild ordning.

Ägarna har på ägarsamråd 4 september 2025 kommit överens om att verksamheten 2026 ska finansieras enligt förslag i bilaga överenskommelse mellan ägare om finansiering av verksamhet Almi Nord AB 2026.För region Västerbotten innebär en kostnad för driftanslag på 6 195 886 kr för 2026, vilket är samma belopp som föregående år.

För insatser för ökad tillväxt har moderbolaget avsatt en ram om 2 050 000 kronor, Region Norrbotten en ram om 984 804 kronor och Region Västerbotten en ram om 984 804 kronor som kan tas i anspråk efter beslut enligt ägaranvisningen om samverkan i projekt.

Region Västerbotten fördelar årligen, utifrån styrande riktlinje och reglemente, ett bildkonststipendium på 150 000 kronor.

Stipendiet är av karaktären arbets-, rese- eller studiestipendium och avsedda för att stödja och uppmuntra konstnärligt utvecklingsarbete. Mottagare av stipendiet ska vara professionellt verksamma det vill säga att personen bedriver en regelbunden, yrkesmässig verksamhet och har denna verksamhet som inkomstkälla. Den sökande ska också vara folkbokförd i länet och kunna uppvisa en verksamhet med tydlig anknytning till länet. Den sökande behöver också de senaste åren ha ägnat sig åt yrket genom återkommande aktiviteter som påvisar att personen är etablerad inom yrkesområdet. Vid fördelning av stipendiet ska en jämn könsfördelning eftersträvas över tid liksom aspekter som ålder, etnicitet och geografisk fördelning över länet.

2025 års ansökningsomgång innehåller 52 ansökningar. En övervägande del har sökt arbetsstipendium och merparten av de sökande är hemmahörande i Umeå kommun. De sökande är i huvudsak födda mellan 1960-2000-talet och merparten av de sökande är födda under 1980 och 1990-talet.

Kultursamordningen, regional kulturverksamhet, har till uppgift att utlysa och administrerar stipendierna enligt gällande reglemente. Bedömningarna av ansökningarna har gjorts i en särskild sakkunniggrupp för bild- och formområde. För att säkerställa att bedömningarna håller hög kvalitet har sakkunniggrupperna bestått av personer som har direkt erfarenhet av konstnärlig och kulturell verksamhet, eller som på annat sätt besitter stor kunskap om sådan verksamhet.

Sakkunniggruppernas förslag ligger till grund för regionala utvecklingsnämndens beslut.

Region Västerbotten fördelar årligen kulturstipendier inom två kulturområden. 2025 uppgår kulturstipendierna inom film och slöjd till 75 000 kronor inom respektive kulturområde.

Stipendierna är av karaktären arbets-, rese- eller studiestipendium och avsedda för att stödja och uppmuntra konstnärligt utvecklingsarbete. Mottagare av stipendierna ska vara professionellt verksamma det vill säga att personen bedriver en regelbunden, yrkesmässig verksamhet och har denna verksamhet som inkomstkälla. Den sökande ska också vara folkbokförd i länet och kunna uppvisa en verksamhet med tydlig anknytning till länet. Den sökande behöver också de senaste åren ha ägnat sig åt yrket genom återkommande aktiviteter som påvisar att personen är etablerad inom yrkesområdet. Vid fördelning av stipendierna ska en jämn könsfördelning eftersträvas över tid liksom aspekter som ålder, etnicitet och geografisk fördelning över länet.

2025 års ansökningsomgång innehåller 40 ansökningar (film 22st, slöjd 18st). En övervägande del har sökt arbetsstipendium och merparten av de sökande är hemmahörande i Umeå och Skellefteå kommun. De sökande är i huvudsak födda från 1970 och framåt till 2000-talet.

Kultursamordningen, regional kulturverksamhet, har till uppgift att utlysa och administrerar stipendierna enligt gällande reglemente. Bedömningarna av ansökningarna har gjorts i särskilda sakkunniggrupper för gällande konstområde. För att säkerställa att bedömningarna håller hög kvalitet har sakkunniggrupperna bestått av personer som har direkt erfarenhet av konstnärlig och kulturell verksamhet, eller som på annat sätt besitter stor kunskap om sådan verksamhet.

Sakkunniggruppernas förslag ligger till grund för regionala utvecklingsnämndens beslut.

Region Västerbotten fördelar årligen, utifrån styrande riktlinje och reglemente, ett bildkonst-, två kultur- samt ett hederstipendium. 2025 uppgår bildkonststipendiet till 150 000 kronor och kulturstipendierna inom musik, litteratur och samisk slöjd uppgår vardera till 75 000 kronor. Hederstipendiet fördelas i form av en gåva.

Kulturberedningens ledamöter äger rätt att föreslå egen kandidat till hedersstipendiet och utdelas utan ansökan till person, grupp eller organisation som uppskattning för värdefulla insatser inom länets kulturliv.

Det pågår en aktualisering av den regionala utvecklingsstrategin 2025-2026. Före sommaren inkom inspel brett från Region Västerbotten och aktörer i länet. Dessa har nu arbetats in och den aktualiserade texten har varit på en intern remissrunda. Det har även genomförts konsultation med företrädare för urfolket samerna. Det finns nu ett förslag till aktualiserad regional utvecklingsstrategi som kan skickas på extern remiss för att få inspel på de förändringar som gjorts. Den externa remissrundan avslutas runt årsskiftet och inspel bearbetas sedan in. Slutversion planeras gå upp till beslut i RUN i februari 2026 följt av beslutsärende till Regionfullmäktige i april 2026.

Information för kännedom till nämnden. Presentationen av projekten för beslut, ger en övergripande bild av aktuella projektansökningar, sökande, projektnamn, beskrivning, belopp etc. inklusive en preliminär bedömning.

Projektet Leader Lappland 2020 har tidigare beviljats stöd från Länsstyrelsen i Västerbottens län. Den ursprungliga projekttiden var 2015-07-01--2023-11-15 under EU-programperiod 2014–2020. Länsstyrelsen har verkställt medfinansiering på 1 651 329 kr för perioden 2015-11-01--2019-12-31 av totalt beviljat 5 335 064 kr.

Vid Regionbildning, vid årsskiftet 2019 lämnade Länsstyrelsen över projektet med total budget på 41 500 000 kr till Region Västerbotten med avsikt att projektet beviljas totalt stöd 5 335 064 kr för den planerade projektperioden.

Tilläggsbudget samt förlängning för projektet t.o.m. 2025-10-31 har därefter beviljats av huvudfinansiär Jordbruksverket samt Region Västerbotten.

Ny totalt budget 51 514 996 kr varav medfinansiering från Länsstyrelsen/Region Västerbotten är 6 787 064 kr, vilket utbetalas om budget upparbetas i sin helhet.

Denna ansökan avser fortsatt medfinansiering enligt tidigare lämnad avsiktsförklaring.

Projektägaren har en organisation som är uppbyggd med tanke på leadermetoden; privat, ideell och offentlig sektor. Satsningen inom Leader Lappland har tre övergripande mål: - Främja utvecklingen av fysiska och sociala miljöer där människor vill leva och bo. - Stärka människors kompetens och samhällsengagemang - Främja utveckling av regionens näringsliv och breddning av den lokala arbetsmarknaden De horisontella målen omfattar jämställdhet, mångfald och icke-diskriminering, miljö och klimat och ungdomars delaktighet.

Leader Lappland 2020 finansieras av Jordbruksverket och berörda kommuner. Programmet ska genom olika insatser arbeta för att förverkliga visionen "Lappland 2020 är en internationell och attraktiv del av Europa där stolta, kompetenta och engagerade människor och företag vill bo, arbeta och utvecklas i nära samspel med natur, kultur, idéburen sektor och modern teknik"

Regeringen har anvisat Region Västerbotten ett anslag på 123,4 mnkr för år 2025 för Anslag 1:1, Regionala utvecklingsåtgärder. Medlen disponeras av Tillväxtverket för utbetalningar med anledning av ekonomiska åtaganden gjorda 2024 och tidigare år samt utbetalningar med anledning av beslut 2025 som utbetalas 2025. Medlen ska användas i enlighet med nationella förordningar och respektive strukturfondsprogram.

Anslag 1:1, Regionala utvecklingsåtgärder, kan användas för 4 olika ändamål;
1. Regionala företagsstöd,
2. Stöd till kommersiell service,
3. Projektverksamhet,
4. Uppföljning och utvärdering.

Under 2024 beviljades 141 miljoner kronor för nya beslut inkl. återtag och återföringar under året. Av dessa beviljades 40,5 mnkr i företagsstöd, 8,4 mnkr i stöd till kommersiell service, 90,3 mnkr till projektstöd samt 1,8 mnkr till uppföljning och utvärdering.

Utöver detta beviljades 2024 ytterligare 42,9 mnkr i företagsstöd från EU-medel via pågående ramprojekt samt totalt 16 mnkr i särskilda statliga medel för stöd till kommersiell service.

Anledningen till att det totala beslutsutrymmet för 2025 höjs är att Regeringen 2025-06-26 beslutat att höja Region Västerbottens bemyndigande inom utgiftsområde 19 Regional utveckling från 230 mnkr till 260 mnkr. Anspråket på regionala utvecklingsmedel bedöms vara fortsatt högt under hösten 2025 och för att möjliggöra beslut om stöd behöver också det totala beslutsutrymmet höjas. En förutsättning för att beslut ska kunna fattas är dock att bemyndiganderamen inte överträds och att utbetalningarna i pågående stödärenden under kvarstående del av hösten ökar för att möjliggöra detta, så att innestående skuld inte överstiger 260 mnkr.

Delårsrapport per augusti är regionala utvecklingsnämndens andra uppföljningsrapport för året. I rapporten lämnas en redogörelse för väsentliga händelser och skeenden som haft påverkan på regionala utvecklingsnämndens ansvarsområden under årets åtta första månader.

En uppföljning görs av de indikatorer och uppdrag som beslutats av nämnden och där återrapportering ska lämnas vid denna tidpunkt. Där delmål saknar information om utfall av samtliga indikatorer vid denna tidpunkt, lämnas en analys och kommentar, men ingen prognos om måluppfyllelse vid årets slut vid denna tidpunkt. En helhetsbedömning ligger till grund för prognos om måluppfyllelse vid årets slut. I rapporten lämnas även en redogörelse för tre regionfullmäktigeuppdrag som beslutats i regionplan och som även finns i nämndplan för regionala utvecklingsnämnden under 2025.

Vid denna tidpunkt lämnas prognos om att fem delmål är helt uppfyllda vid årets slut och nio delmål delvis uppfyllda. För fyra av delmålen lämnas ingen prognos om måluppfyllelse vid denna tidpunkt då majoriteten av indikatorer kopplade till delmålet redovisas först i samband med årsredovisningen.

Under rubrik Väsentliga personalförhållanden redovisas antal anställda, samt sjukfrånvaroutveckling. Här beskrivs även arbetsmiljö och befarad oro över förutsättningar som bedöms kunna ha negativ inverkan på arbetsmiljö. Medelantalet anställda inom regionala utvecklingsförvaltningen uppgår till 109. Medelantalet anställda har i jämförelse med föregående år vid samma tidpunkt ökat med sex personer. Det bör ses som en naturlig variation till följd av ökad projektverksamhet. Sjukfrånvaron är fortsatt låg, den ligger på 1,2 procent och ligger marginellt högre med föregående år.

Under rubrik Driftredovisning presenteras ekonomiskt resultat för perioden, ekonomisk analys samt prognos för året vid tidpunkt för rapporteringen. Resultatet för perioden för regionala utvecklingsnämnden uppgår till cirka 3,4 miljoner kronor. Prognos uppgår till minus 5,3 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen förklaras av underskott inom kollektivtrafikverksamheten på minus 7 miljoner kronor.  Inom nämndens övriga verksamhet uppvisas positiva budgetavvikelser på drygt 3 miljoner kronor.

I bilaga redovisas uppföljning av de hel- och delägda bolag vars verksamhet faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Inkomna VD-kommentarer redovisas även i sin helhet som bilagor.

Ingen uppföljning av regionala utvecklingsnämndens tillsynsplan lämnas vid denna tidpunkt.

Behov att vidta åtgärder

Vid tidpunkt för den första delårsrapportens upprättande, så prognosticerades underskott för året som helhet motsvarande minus 13 miljoner kronor. Vid tidpunkt för den andra delårsrapportens upprättande har resultatet förbättrats, prognos vid denna tidpunkt är minus 5,3 miljoner kronor. Regionala utvecklingsnämnden har i samband med delårsrapport per april påtalat behov att Region Västerbotten ser över långsiktig finansiering av den regionala kollektivtrafiken. Detta behov kvarstår.

En utmaning att förhålla sig till är att kollektivtrafikbolagens budgetar inför kommande år inhämtas tidigt under innevarande år. En åtgärd som vidtas i dialog med kollektivtrafikbolagen är att Region Västerbotten inhämtar uppdaterade prognoser i november månad inför verksamhetsåret 2026 från kollektivtrafikbolagen. Eventuella förändrade prognoser vid denna tidpunkt kommer att kunna utgöra underlag för beslut inför och under 2026.

Efter augusti månad har signaler lämnats från Länstrafiken i Västerbotten AB och Norrtåg AB om ytterligare förbättrade resultat under återstoden av året vad gäller framförallt kostnader. Bedömningen är därför vid denna tidpunkt att inga ytterligare åtgärder föreslås då ytterligare åtgärder skulle kunna ha kontraproduktiva effekter.

Vad gäller åtgärder till följd av fullmäktigeuppdrag riktade till regionala utvecklingsnämnden hanteras detta i särskild ordning.

SVESAM-utredningens uppdrag har varit att svara på tre huvudfrågor.1) Ska ansvaret för regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken ändras, i så fall hur? 2) Vilka hinder finns för samordning och samverkan mellan myndigheter idag och hur kan det förbättras? 3) Ska man slå ihop den regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken?

Delbetänkandet är främst analyserande och resonerande och svaret på huvudfrågorna kommer att levereras först i slutbetänkandet 1 juni 2026.

Yttrandet ska vara departementet tillhanda senast 7 oktober, varvid ärendet föreslås att direktjusteras.

Bakgrund
Den 18 december 2022 beslutade EU att inrätta en social klimatfond (SCF) för privatpersoner och småföretag som drabbas hårdast av åtgärderna för klimatomställningen. Bakgrunden är att EU:s utsläppssystem (EU ETS) utökades 2021 för att omfatta byggnader och vägtransporter, vilket enligt förordningen förväntas leda till extra kostnader som kan drabba sårbara grupper i samhället.

Syfte med fonden
Syftet med SCF är att tillhandahålla riktade medel för att stödja de mest påverkade grupperna, såsom hushåll och små företag i risk för energi- eller transportfattigdom. Medlen från SCF kan användas av medlemsländerna för att stödja strukturella åtgärder och investeringar inom till exempel energieffektivitet, renovering av byggnader, rena uppvärmnings- och kylsystem samt integrering av förnybar energi, cykelvägar och subventionerad kollektivtrafik. Dessutom har medlemsländerna möjlighet att använda en del av resurserna för tillfälligt direkt inkomststöd. Fonden implementeras genom nationella sociala klimatplaner (SCF), som ska fastställa konkreta åtgärder för medlens nyttjande i landet senast den 30 juni 2025.

Finansiering och fondens storlek
SCF finansieras av intäkter från auktionering av utsläppsrätterna från EU Trade Emission System (ETS) Tillsammans med en 25 procentig medfinansiering från medlemsländerna ska SCF uppgå till minst 86,7 miljarder euro under perioden 2026–2032 där Sveriges andel beräknas bli 4,14 miljarder sek.

Samrådsprocessen och förslaget om elbilspremie
Enligt förordningens Artikel 5 ska samråd ske med lokala, regionala och övriga aktörer vid framtagandet av SCP. Regeringens samrådsprocess har varit bristfällig. Uppmaningen från EU-kommissionen att ta fram en nationell social klimatplan som beskriver hur fonden ska användas i respektive land, kom redan 2021. Inbjudan från Regeringskansliet till samråd med aktörerna kom först 2024 på hösten och då hade regeringen redan beslutat och budgeterat för en elbilspremie. Naturvårdverket fick i uppdrag att utforma elbilspremien och presenterade sin rapport under våren. Regeringen skickade in den sociala klimatplanen till EU-kommissionen i juni månad och den 27 juni skickades Naturvårdverkets rapport på remiss. Läs mer om innebörden av Naturvårdverkets förslag om utformning av elbilspremien i bifogat PM.

Region Västerbottens har beviljats uppskov till 6 oktober för inlämnande av yttrandet för att möjliggöra politisk beredning i nämnden. Beslutet behöver då direktjusteras vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde.

Anteckning på arbetsutskottets sammanträde: Inspel har inkommit från Primärkommunala delegationen om tillägg i yttrandet. Formellt kommer inspelen via protokollsutdrag från Samråd för samverkan inom regional utveckling till regionala utvecklingsnämndens sammanträde.

Regeringen beslutade den 14 mars 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras. Fokus för utredningen ligger på åtgärder som kräver markanvändning för att skydda egendom mot naturhändelser så som översvämningar, erosion och ras.

Utredningen lämnar elva konkreta lagförslag:
•Bland annat en ny lag om medfinansiering där kommuner kan ta ut avgifter från fastighetsägare som gynnas av en klimatanpassningsåtgärd
• Ändringar i miljöbalken, plan- och bygglagen, ledningsrättslagen samt andra relevanta lagar för att underlätta klimatanpassning

Staten föreslås dessutom ta ansvar för kustskydd mot havsnivåhöjningar längs vissa sträckor.

Region Västerbotten ställer sig positiva till förslaget över lag men ser att det är av stor vikt att det görs en geografisk anpassning med hänsyn till norra Sveriges särskilda klimatrisker. Dessutom tror Region Västerbotten att det behövs rättvisa och hållbara finansieringslösningar som gynnar glesbygdskommuner där utökade statliga resurser och annat stöd kan vara till stor hjälp.

Regeringen beslutade den 20 december 2023 att beslutade den särskild. Uppdraget gällde från och med den 8 januari 2024 till och med den 31 maj 2025 och har gått under arbetsnamnet Arlandasamordningen. Syftet med uppdraget har varit att ta fram underlag som kan bidra till att öka kapaciteten i infrastrukturen och förbättra tillgängligheten till och från Arlanda flygplats för att på så sätt stärka flygplatsens konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen ges bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt.

Tidigare har två delrapporter presenterats:

- Satsningar på järnväg för att stärka Arlanda flygplats konkurrenskraft - preliminära bedömningar och förslag inom järnvägsområdet (14 november 2024 ).

- Satsningar på väg för att stärka Arlanda flygplats konkurrenskraft - preliminära bedömningar och förslag inom vägområdet (5 mars 2025).

Den 31 maj överlämnades slutbetänkandet Arlanda - en viktig port för det svenska välståndet, Åtgärder som stärker konkurrenskraften för Arlanda flygplats (SOU 2025:67). Rapporten föreslår ett flertal åtgärder för att stärka Arlanda flygplats konkurrenskraft och dess betydelse för Sveriges välstånd.

Region Västerbotten har regeringens uppdrag att planera för den regionala transportinfrastrukturen. I Region Västerbottens uppdrag som länsplaneupprättare ingår att ta fram en regional plan för transportinfrastruktur som anger den gemensamma strategiska inriktningen för hur länets transportinfrastruktur ska utvecklas under den kommande tolvårsperioden. Planen ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av länets transportinfrastruktur.

Den 20 mars 2025 gav Regeringen Trafikverket i uppdrag att starta upp åtgärdsplaneringen och arbeta fram en transportslagsövergripande plan för den nationella transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Samtidigt gavs regionerna möjlighet att revidera den regionala länsplanen för transportinfrastruktur som pekar ut den långsiktigt strategiska inriktningen för hur länets transportsystem ska utvecklas och vilka prioriteringar och investeringar man avser genomföra perioden 2026-2037.

Direktivet fastslår att den av regionen upprättade regionala transportinfrastrukturplanen ska beskriva vilka åtgärder som bör prioriteras för att bidra till uppfyllanden av de transportpolitiska målsättningarna samt klimatmålen. Prioritet bör ges till åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten och ska inriktas mot åtgärder i infrastrukturen utan omotiverade inskränkningar gällande framkomlighet eller transporteffektivitet. Uppdrag till regionerna att ta fram ett förslag till en regional plan för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur ska ligga till grund för arbetet och styr vad som kan finansieras av länsplanen.

Regionala utvecklingsnämnden har fastställt sammanträdesdatum för arbetsutskottet och nämnden under 2025. Regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 6 november 2025 har inget inplanerat beredande utskottsmöte. Detta på grund av att det sammanträde planerades att enbart hantera projektbeslut och bolagsdialoger, dvs ärenden som inte utskottet behöver bereda. Nu har det uppstått ett behov av att även lyfta andra ärenden till den nämnden som då behöver beredas av utskottet.

Efter dialog med utskottets ledamöter så föreslås att en extra sammanträdesdag för regionala utvecklingsnämndens arbetsutskottet beslutas hållas den 27 oktober 2025.

Muntlig information ges till regionala utvecklingsnämnden om pågående
arbete med fullmäktigeuppdragen.

Muntlig information lämnas till regionala utvecklingsnämnden från regionala utvecklingsdirektören Patrik Sällström om aktuella händelser från
förvaltningen.

Till regionala utvecklingsnämndens sammanträde ska följande valärenden hanteras;

Entledigande
Katarina Molin, senior strateg, har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ersättare i Övervakningskommittén för Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Fyllnadsval/val
Som ersättare i Övervakningskommittén för Europeiska regionala utvecklingsfonden föreslås Nils Enwald, verksamhetschef företag- och projektfinansiering, Region Västerbotten att väljas.

Som ledamot i Styrgruppskommittén för Plattform North föreslås Åsa Ågren Wikström (M), Umeå, att väljas.

Regionala utvecklingsnämnden har överlåtit beslutanderätt till delegat enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan nämnden återta lämnad delegation. 

Delegationspunkt/Ärendegrupp, diarienummer, beslutsdatum, delegat

Beslut som fattas med stöd av delegation

1.1 Beslut i brådskande ärenden som inte kan invänta nämndens avgörande/ Delegat: Regionala utvecklingsnämndens ordförande

Ordförandebeslut, Yttrande regionalt investeringsstöd Nabben Granö Group AB
RUN 384:1-2025
2025-09-03 Richard Carstedt (S)

Ordförandebeslut, Yttrande över promemorian En samlad myndighetsfunktion för ökad effektivitet och minskad sårbarhet i statens arbete med statsstöd
RUN 293:8-2025
2025-08-28 Richard Carstedt (S)

2.2. Beslut om företagsstöd över 3 000 000 kr och upp till 10 000 000 kr/ delegat: Regionala  utvecklingsnämndens arbetsutskott

Beslut RUN AU 2025-09-17 Företagsstöd Barkhällan AB
RUN 390:2-2025
2025-09-17 Arbetsutskottet

Beslut som fattas med stöd av regionala utvecklingsdirektörens vidaredelegation
 

6.1 Beslut om projektmedel för hela projektperioden upp till 1 200 000 kr/delegat: verksamhetschef företag- och projektfinansiering

Bifallsbeslut, projektet "KONSTEN KALLAR! Samtidskonst från fjäll till kust" för projektperioden 2026-01-05 – 2028-03-31. Projektägare Konstfrämjandet Västerbotten beviljas 1 080 000 kronor, dock högst 24.72 % av totala godkända kostnader på 4 368 370 kr.  
RUN 407:1-2025
2025-09-05 Nils Enwald
 

6.2 Ändring av beslut av projektmedel som innebär förändring upp till 25 %. av totala finansiering/ delegat: verksamhetschef företag- och projektfinansiering

Ändringsbeslut, projektet "Arctic Design Center " gällande förlängning av projektperiod, omfördelning av budget och justering av målvärde för indikator, projektägare Region Västerbotten.
RUN 408:1-2025
2025-09-15 Nils Enwald 

Ändringsbeslut, projektet "Digital omställning i Västerbottens industrier DOVI " gällande förlängning av projektperioden, projektägare Region Västerbotten.
RUN 89:5 -2025
2025-08-29 Nils Enwald

Ändringsbeslut, projektet "Mer Matinnovation - Innovationsplattform för livsmedelskedjan i norr " gällande omfördelning av budget mellan aktiviteter samt tillägg av en ny aktivitet, projektägare RISE.
RUN 276:3-2025
2025-08-19 Nils Enwald
 

7.2 Beslut om stöd till riktade kulturinsatser inom film och rörlig bild upp till och med 200 000 kr/delegat: Enhetschef Film i Västerbotten

Förteckning, Beslut fattade med stöd av regionala utvecklingsnämndens vidaredelegation
RUN 13:10-2025

Redovisning av handlingar som är av vikt för regionala utvecklingsnämnden
att ta del av.