Möte 2026-05-26

Under denna punkt hittar ni övergripande information om program/tidsplan, eventuella kompletteringar, presentationer och annat som
kan vara av vikt att ha kännedom om.

Förhinder
Om du ej kan närvara så är det viktigt att du meddelar din
ersättare. Meddela gärna din frånvaro och vem som blir din ersättare till
Nina Olofsdotter via e-post; nina.olofsdotter@regionvasterbotten.se eller
via telefon 073-039 28 06 för att underlägga vid uppropet.

Program/tidsplan
Ärendelista och tidsplan finns bifogat.

Aktuella kompletteringar

Här uppges vilka kompletteringar som gjorts efter att kallelsen är utskickad.
Observera att informationen endast listar ärendena där kompletteringarna är
gjorda och vilket datum de gjordes.

- Inga aktuella kompletteringar.

En justerare ska utses som tillsammans jämte ordförande ska justera
sammanträdets protokoll. Justeringen sker genom digital signering tisdagen
den 26 maj 2026.

Regionala utvecklingsnämnden har att fastställa föredragningslistan.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelse har rätt att
väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Den 2 december 2021 beslutade
regionala utvecklingsnämnden att anta en rutin för anmälan av
initiativärenden till nämnden.

Aktuella initiativärenden som är under beredning:

• Inga heldagsmöten med fysisk närvaro under vintersäsongen - Centerpartiet
  Anmäld i nämnden den 10 december 2025 § 179
  Återkopplas till nämnden planeras senast 17 juni 2026
   
• Hantering av innehåll i dokument Regional lägesbild och behov - Västerbotten, Centerpartiet
  Anmäld i nämnden den 26 februari 2026 § 2
  Återkopplas till nämnden planeras senast 3 september 2026

-
Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska
vara skriftlig. Oavsett när initiativärenden lämnas in så måste tjänstgörande
ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte
enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet. Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering. Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas av nämndens beredande utskott inom 6 månader från det att initiativärendet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts till sammanträdet:
- Inga initiativärenden har anmälts inför att kallelsen skickats ut.

Regionstyrelsens arbetsutskott beslutade den 31 mars 2026 § 63 att ärendet om Fastighetsutvecklingsplan 2026-2035, Region Västerbotten skulle återremitteras med motivering att planen ska informeras i hälso- och sjukvårdsnämnden samt regionala utvecklingsnämnden, samt att frågan om huruvida planen ska fastställas av styrelsen eller fullmäktige ska utredas vidare.

Sammanfattning av planen
Fastighetsutvecklingsplan 2026–2036 är Region Västerbottens långsiktiga
styrdokument för utveckling av fastighetsbeståndet. Syftet är att skapa
ändamålsenliga, effektiva och hållbara lokaler som stödjer vårdverksamheten och uppfyller kommunallagens krav. Planen omfattar regionens samtliga fastigheter, inklusive tre sjukhusområden (NUS, Skellefteå, Lycksele) samt externa lokaler. Planen innehåller gemensamma målbilder för lokalernas utformning (flexibilitet och anpassningsbarhet), gestaltning (tidlös och hållbar design), ägande (strategiskt och långsiktigt), underhåll (värdehöjande), hållbarhet (energieffektivitet och minskat klimatavtryck) samt robusta tekniska system. Delplaner omfattar teknisk plan för infrastruktur, logistikplan för materialförsörjning, trafiklösning med separerade flöden och grönstrukturplan för hållbara utemiljöer.

Energi- och klimatmålen är centrala: Köpt energi ska minska med 50 % till 2045 jämfört med 2009. Åtgärder inkluderar höga energikrav i projekt, LEIF-investeringar och driftoptimering. Robusthet i sjukhusbyggnader prioriteras enligt nationella riktlinjer. Planen kompletteras av lokalförsörjningsplaner och årliga handlingsplaner för investeringar, underhåll och finansiering, vilket ger regionen ett ramverk för att möta
framtida behov och säkerställa en hållbar vårdmiljö.

Fastighetsutvecklingsplan 2026–2036 som styrande dokument för Region
Västerbottens långsiktiga utveckling av fastighetsbeståndet. Planen ska utgöra ramverk för strategiska prioriteringar och ligga till grund för lokalförsörjningsplaner, investeringsplaner, tekniska planer, underhållsplaner och finansieringsplaner.

Delårsrapport per april är regionala utvecklingsnämndens första uppföljningsrapport för året. Det är en förenklad delårsrapport som lämnas. I enlighet med regionfullmäktiges beslut den 22 november 2023, § 176 lämnas ingen uppföljning av verksamhetsmålens bidrag till fullmäktigemål vid denna tidpunkt.

I rapporten lämnas en redogörelse för väsentliga händelser och skeenden som haft påverkan på regionala utvecklingsnämndens ansvarsområden under årets första fyra månader.

Medelantalet antal anställda för perioden (april) är 103, vilket är en minskning med fyra personer jämfört med samma period föregående år. Minskningen bedöms främst bero på tidigare neddragningar och vakanshållning.

Sjukfrånvaron till och med mars månad är 1,9 procent och fortsatt låg, den har dock ökat med 0,9 procentenhet jämfört med föregående år.

Under rubrik Driftredovisning presenteras ekonomiskt resultat för perioden, ekonomisk analys samt prognos för året vid tidpunkt för rapporteringen.

Utfall mot budget Årsprognos för regionala utvecklingsnämnden uppgår till minus 45 miljoner kronor. Det prognostiserade underskottet är till sin helhet relaterat till kollektivtrafiken. Kollektivtrafikens budget bedömdes vid årets början vara underfinansierat med drygt 20 miljoner kronor.

I bilaga redovisas uppföljning av de hel- och delägda bolag vars verksamhet faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Inkomna VD-kommentarer redovisas även i sin helhet som bilagor.

Behov att vidta åtgärder

Vid tidpunkt för den första delårsrapportens upprättande, så prognosticeras underskott för året som helhet.

Regionala utvecklingsnämnden uppdrar till regionala utvecklingsdirektören att ta fram skrivelse till regionfullmäktige för att påtala befarat underskott mot budget samt att äska om tillfällig tilläggsbudget för att kompensera effekten av sent besked om kraftigt sänkt medfinansiering från Trafikverket för trafikavtal.

Nämnden uppdrar även till regional utvecklingsdirektör att i övrigt följa kostnadsutvecklingen inom den regionala kollektivtrafiken särskilt.

Regionala utvecklingsnämnden föreslår regionstyrelsen att en översyn av förutsättningar för en långsiktig finansiering av den regionala kollektivtrafiken genomförs så att ändamålsenlig hantering inom Region Västerbottens ordinarie budgetprocess kan säkerställas.   

Information lämnas om planeringsförutsättningar 2027 som upprättats av regionstyrelsens förvaltning och presenterats den 12 maj 2027 vid kick-off.

För att möjliggöra så tidig och bred information som möjligt inför regionala utvecklingsnämndens behandling av återkopplingsrapport överlämnas planeringsförutsättningar med tillhörande bilagor för tidig kännedom. Planeringsförutsättningar 2027 med bilagor har upprättats av regionstyrelsens förvaltning.

Regionala utvecklingsnämnden kommer liksom övriga nämnder inom Region Västerbottens politiska organisation att få lämna återkopplingsrapport. I återkopplingsrapport redogör respektive nämnd för hur nämnden ser på planeringsförutsättningarna inför den fortsatta beredningen av regionplan 2026.

Respektive nämnd har att redogöra för
- Nämndens bidrag till fullmäktiges mål
- Nämndens planerade verksamhetsförändringar
- Nämndens inriktning för kompetensförsörjning
- Nämndens plan för hållbar ekonomi och prioriteringar av resurser
- Nämndens investeringsplanering
- Nämndens övriga synpunkter

Nämnderna ska lämna återkopplingsrapporterna senast den 7 september till regionstyrelsen.
Regionala utvecklingsnämnden kommer att behandla förslag till återkopplingsrapport vid sammanträdet den 3 september 2026.

Regionplan 2027 kommer att beslutas vid regionfullmäktiges sammanträde 24—25 november. Regionala utvecklingsnämndens nämndplan beslutas vid nämndens sammanträde den 9 december 2026.

Regeringen har erbjudit regionerna och Gotlands kommun - för ett eller flera län - att ta fram Den 4 mars 2026 presenterade kommissionen förslaget till förordning om industriell acceleration och omställning. Förordningen syftar till att stärka industrins konkurrenskraft och motståndskraft, skala upp industrins produktion, samt bidra till EU:s klimatmål, ekonomiska säkerhet och högkvalitativa arbetstillfällen.

Förslaget innehåller ett mål om att öka tillverkningsindustrins andel av EU:s BNP till minst 20 procent år 2035. Den föreslagna förordningen innehåller även åtgärder för efterfrågan på utpekade strategiska produkter. Det handlar till exempel om krav på unionsursprung eller lågt koldioxidavtryck vid offentliga upphandlingar och stöd.

Åtgärderna innefattar också förslag på villkorande av utländska direktinvesteringar i strategiska sektorer samt åtgärder inom tillståndsprocesser och industriella accelerationsområden. Inom Regeringskansliet bereds för närvarande svenska ståndpunkter kopplade till förslaget och dess olika delar.

Region Västerbotten ställer sig positiv till förordningens ansats att stärka förutsättningarna för fossilfri industriproduktion och investeringar i EU, men ser risker med delar av förordningen och föreslår därför en rad förändringar.

Regeringen har erbjudit regionerna och Gotlands kommun - för ett eller flera län - att ta fram underlag inför framtagande av Sveriges nationella och regionala partnerskapsplan för perioden 2028-2034 som dels beskriver regionala ut maningar, dels lämna förslag på investeringar och andra interventioner för att möta dessa utmaningar.

Sveriges regioner har samlats kring erbjudandet och kommit överens om att underlag lämnas för varje NUTS2 område i Sverige. Region Västerbotten har därmed tillsammans med Region Norrbotten utarbetat ett underlag avseende NUTS2 område Övre Norrland.
Beslut om underlag tas av Region Norrbottens Regionala utvecklingsnämnd den 18 maj.

Behovet av upphandling av flyg med allmän trafikplikt uppstår när marknaden inte självmant erbjuder tillräckliga flygförbindelser på kommersiella villkor, ofta på mindre lönsamma sträckor. Staten går då in och upphandlar trafiken för att säkerställa grundläggande tillgänglighet och regional utveckling. I Västerbotten omfattas flyglinjerna:

- Hemavan–Arlanda
- Lycksele–Arlanda
- Vilhelmina–Arlanda
- Östersund–Umeå

Sista svarsdag är 6 maj men Region Västerbotten har fått anstånd med att lämna in synpunkter till den 26 maj. Ärendet föreslås därför direktjusteras vi nämndens sammanträde.

Under 2026 färdigställs fusion av de delägda bolagen Uminova innovation AB, Umeå Biotech incubator AB, Science park i Umeå, samt Uminova Expression AB. Fusionen innebär att Uminova innovation AB absorberar de andra bolagen. För Region Västerbotten innebär detta en ägarandel på cirka 16,97% i det fusionerade bolaget. Förslag till nya styrdokument har tagits fram i samarbete de andra delägarna, Umeå Universitet Holding AB, Umeå Kommunföretag och SLU Holding AB och regionfullmäktige behöver därför ta ställning till förslag på uppdaterade aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv.

Bolaget syfte föreslås vara att bedriva inkubatorverksamhet samt driva utvecklingen av upp en science park-miljö. Det nya aktieägaravtalet anger att verksamheten ska finansierar med driftbidrag eller uppdragsavtal från ägarna, och att ägarna årligen ska träffas för ägarsamråd. Samtliga ägare har rätt att nominera till en plats i bolagets styrelse, utöver detta nominerar Umeå Kommunföretag AB och Umeå universitet holding AB varsin extern ledamot.

Den regionala innovationsstrategin för Västerbotten 2022–2030 (RIS) fastställdes av den regionala utvecklingsnämnden (RUN) den 25 maj 2022.

Den regionala innovationsstrategin tar sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län 2020–2030 (RUS) prioritering ”En nytänkande och smart region” men bidrar även till att uppnå målen i alla övriga prioriteringar genom att stärka den regionala förmågan och kapaciteten till innovation.

Innovationsstrategin kopplar samman utvecklingsstrategin med relevanta strategier och program för innovation på europeisk och nationell nivå, med syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar till innovation, förändring och förnyelse för att nå de regionala utvecklingsmålen.
Med anledning av den regionala utvecklingsstrategin i Västerbotten 2020–2030 (RUS) har aktualiserats under 2026 samt händelser i omvärlden så som en ökad geopolitisk osäkerhet, en ny programperiod i EU och den snabba utvecklingen inom olika teknikområdet behöver den regional innovationsstrategin aktualiseras. Med aktualisering avses en genomlysning av strategin utifrån förändrade och påverkande omvärldsfaktorer samt de utmaningar, behov och möjligheter de för med sig.

För att aktualiseringen ska bygga på en inkluderande process där länets aktörer har möjligheter att komma med inspel genom både dialoger och ett remissförfarande föreslås processen för aktualisering av den regionala innovationsstrategin innehålla följande steg:

Maj Politisk förankring och beslut av processen i RUN den 26 maj 2026.
Jun - Okt  Framtagande av underlag, analys, intern dialog och framtagande av remissförslag.
Okt - Feb  Information om process och innehåll i remissförslaget vid RUN 5 november 2026.
Extern dialog med kommuner, myndigheter, civilsamhälle, akademi och näringsliv samt
remissförfarande.
Mar - Apr  Bearbetning och beredning av förslag till aktualiserad digitaliseringsstrategi.
Apr - Maj  Beslut om aktualiserad innovationsstrategi i RUN under april eller maj 2027.

Den regionala digitaliseringsstrategin för Västerbotten 2022–2030 (RDS) fastställdes av den regionala utvecklingsnämnden (RUN) den 8 december 2022.

Den regionala digitaliseringsstrategin tar sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län 2020–2030 (RUS) och kopplar samman den med relevanta strategier och program för digitalisering på europeisk och nationell nivå, med syfte att på bästa sätt tillvarata digitaliseringens möjligheter för att nå de regionala utvecklingsmålen.

Med anledning av att den regionala utvecklingsstrategin i Västerbotten 2020–2030 (RUS) har aktualiserats under 2026 samt händelser i omvärlden så som en förändrad säkerhetsbild, nya nationella digitaliseringsstrategier, en ny programperiod i EU och den snabba utvecklingen inom digitaliseringsområdet behöver även den regionala digitaliseringsstrategin aktualiseras.

Med aktualisering avses en genomlysning av strategin utifrån förändrade och påverkande omvärldsfaktorer samt de utmaningar, behov och möjligheter de för med sig.

För att aktualiseringen ska bygga på en inkluderande process där länets aktörer har möjligheter att komma med inspel genom både dialoger och ett remissförfarande föreslås processen för aktualiseringen av den regionala digitaliseringsstrategin innehålla följande steg:

Maj Politisk förankring och beslut av processen i RUN den 26 maj 2026.
Jun – Okt Framtagande av underlag, analys, intern dialog och framtagande av remissförslag.
Okt - Feb  Information om process och innehåll i remissförslaget vid RUN 5 november 2026.

Extern dialog med kommuner, myndigheter, civilsamhälle, akademi och näringsliv samt
remissförfarande.

Mar - Apr  Bearbetning och beredning av förslag till aktualiserad digitaliseringsstrategi.
Apr – Maj Beslut om aktualiserad strategi i RUN under april eller maj 2027.

Energiplanering är central för att möta framtidens elbehov. Energiplaneringen behöver hänga samman med övrig fysisk planering och målet är att energiplanerna ska bidra till den samhällsutveckling man ser i kommunerna. De ska ge stöd i planeringen för ökat elbehov, robusthet och omställning.

Kommunerna är huvudansvariga för energiplaneringen och de som har rådighet över frågan samtidigt är energisystemet inte begränsat av administrativa gränser varför det är viktigt att planera över kommun och regiongränser. Det är även en mängd aktörer vars planer berör och berörs av energiplanerna där energibolag, nätägare, företag och lokalbefolkning och andra intressenter beroende på geografi är viktiga behovsägare. Det finns en mängs olika intressen att ta hänsyn till och väga mot varandra vilket gör planeringen komplex, men en tydlig energiplaneringsprocess är ett viktigt strategiskt stöd vilket gynnar kommunernas möjlighet att utvecklas i linje med sina visioner. Kommuner och regioner har varit och är beroende av stöd för att inkludera denna planeringsprocess i sin fysiska planering och att planeringen ska vara inkluderande. 

Energimyndigheten är den myndighet som stödjer energiplaneringen. Det har bland annat skett genom utlysningar och anslag som har lett till ett 30 tal projekt utspritt över Sverige varav det pågår 4 i Västerbotten (ytterligare ett har kommit en bit i processen men inte kommit till uppstart).

Energimyndigheten ser ett behov av fortsatt stöd men vill utveckla formen för att skapa ett mer långsiktigt stöd. En möjlig utveckling är stöd via ett antal energiplaneringskontor utplacerade i landet, vilket Energimyndigheten nu undersöker. Västerbotten har varit med i diskussionerna om hur ett sådant arbete skulle kunna utvecklas och det finns ett behov från aktörer av att stärka arbetet vilket diskuterats inom FREIA (Framtidens robusta energisystem i Västerbotten). Vi ser att Västerbotten skulle vara ett lämpligt pilotlän för ett energiplaneringskontor och har därför bett energimyndigheten att informera RUN eftersom de ser att hemvisten för et sådant kontor skulle vara inom den regionala utvecklingsverksamheten.

Verksamheten Företag och projektfinansiering redovisar de projektärenden som regionala utvecklingsnämnden har att fatta beslut om på sammanträdet. Antalet ärenden kan ha ändrats sedan redovisningen i arbetsutskottet exempelvis ifall någon sökandes återtagit sin ansökan.

Sammanställningarna av projekten ger en övergripande bild av aktuella projektansökningar, sökande, projektnamn, beskrivning, belopp etc. inklusive en preliminär bedömning.

Glesa kommuner och småföretag i norra Sverige har svagare förutsättningar för digital och AI-driven omställning än tätare regioner, främst på grund av små arbetsmarknader, långa avstånd och brist på digital kompetens och stödstrukturer. Projektet stärker dessa aktörers förmåga och förutsättningar att planera och genomföra digital omställning på ett plats-anpassat inkluderande sätt. Metoden kombinerar missionsorienterat arbete med pilotbaserad utveckling av lokala stödformer. Projektet genomför kartläggningar, värdekedjeanalyser och handlingsplaner i kommuner, etablerar lokala noder och utvecklar tjänstepaket baserade på EDIH/EU:s AI-ekosystem. Insatserna omfattar 10 lokala workshops, fem regionala teknikkonferenser och rådgivning till 100 SMF och 16 offentliga verksamheter. Resultatet blir ökad digital och AI-mognad, stärkta samverkansstrukturer och förbättrad likvärdighet i glesa områden. Mottagare är kommuner, SMF och offentlig sektor samt regionala och nationella aktörer. 

Genetisk artdetektion är avgörande för övervakning av hotade eller invasiva arter, kontroll av sjukdomar och förhindrande av livsmedelsbedrägeri. Miljö-DNA (eDNA) har blivit ett allt mer allmänt använt verktyg inom övervakning för att upptäcka genetiskt material som organismer lämnar i vatten eller jord på ett icke-invasivt sätt. Traditionella DNA-baserade metoder kräver specialiserad expertis, vilket begränsar deras användning. Rapid Detect-projektet använder LAMP-teknologi för att utveckla snabba, artspecifika identifieringsverktyg för målarter i norra Fennoskandia. Denna teknik är till skillnad från andra DNA-baserade metoder mycket användarvänlig, och möjliggör detektion av ett brett spektrum av olika arter, t.ex. fjällräv (från jordprov). Vårt projekt kommer att öka kunskap och färdigheter i LAMP-metoden genom att utveckla bästa praxis och utbildningsmaterial, samt genom att organisera workshops och utbildningssessioner för intressenter.

INSPIRE är ett innovativt kapacitetsuppbyggnadsprojekt som syftar till att stärka regionala och lokala myndigheters förmåga att tolka och hantera demografiska förändringar genom en gemensam, evidensbaserad ram. Genom att använda METRIC-verktyget utvecklat i Västerbotten (www.innovationsekosystemet.se/metric) och integrera data om demografi, diaspora-engagemang, AI-stödd analys och innovationskapacitet utvecklas praktiska planeringsmetoder. Projektet adresserar gemensamma utmaningar i NPA-regionerna, såsom ungdomsutflyttning, åldrande befolkning och minskad attraktivitet, och syftar till att förbättra strategisk beslutsfattning och policyutveckling. Genom transnationellt lärande och strategiska evenemang i Irland och Island ska projektet skapa långsiktiga, hållbara lösningar för att göra regionerna mer attraktiva och motståndskraftiga inför framtida demografiska utmaningar.

En viktig associerad partner är Okayama University i Japan som vill vara med och bidra i denna fråga.

Ansökan avser medfinansiering till en ansökan till Interreg Norra Periferin och Arktis.

EU:s ökande krav på minskat avfall och ökad återanvändning driver byggsektorn mot mer cirkulära lösningar. Återbruk av byggmaterial förändrar hur vi planerar, river och renoverar byggnader, bland annat genom krav på materialinventeringar innan rivning. Samtidigt står byggsektorn för en stor del av samhällets resurs- och energianvändning samt avfall. Många äldre byggnader i Sverige och Finland innehåller dessutom farliga ämnen som asbest, PCB och tungmetaller, vilket innebär risker för både människor och miljö och försvårar återvinning.

SPECTROSWISE möter dessa utmaningar genom att utveckla snabba, fältbaserade analysmetoder för att identifiera farliga material vid rivning, renovering och bevarande av byggnader. Projektet utvärderar vibrationsspektroskopi som ett effektivt alternativ till tidskrävande laboratorieanalyser och utvecklar en prototyp som testas i verkliga miljöer. Insamlade data lagras i en öppen referensdatabas.

Projektet ska skapa och stärka ett långsiktigt samarbete mellan kommunerna i Kvarkenregionen, inom beredskap och resiliens, som sträcker sig bortom projektets slut. Detta ska ske genom att bygga kapacitet via erfarenhetsutbyte och kunskapsdelning om nuvarande strukturer och administrativa ramar i både Sverige och Finland, samt genom att sprida lärdomar och goda exempel som identifierats hos kommunerna.

Projektet undersöker även metoder för att engagera invånare och samla in relevant information för bättre kunskapshantering, samt genomför gemensamma övningar och simuleringar av krissituationer med hjälp av digitala verktyg. I slutet av projektet tas en gemensam färdplan och rekommendationer fram, där de deltagande kommunerna föreslås en struktur för att arbeta vidare med de identifierade utvecklingsbehoven för att stärka beredskap och motståndskraft i regionen.

Sammanfattningsvis ska projektet bidra till ökad resiliens och beredskap i Kvarkenområdet.

CreativeTech North ska stärka små och medelstora företag inom spel och kreativa teknologier i Norrbotten och Västerbotten genom en sammanhängande utvecklingskedja från idé till marknad och kapital. Projektet kombinerar bolagsnära insatser för tidig validering, bolagsutveckling, investeringsberedskap och marknadsnärvaro med systemutveckling av finansieringsekosystemet samt stärkt koppling mellan utbildning, inkubatorer och näringsliv. Genom att minska strukturella hinder inom finansiering, kompetens och samverkan skapas bättre förutsättningar för hållbar tillväxt, ökad investerbarhet och stärkt konkurrenskraft i regionens spel- och kreativa tech-sektor. Projektet bidrar därmed till ett mer robust och diversifierat regionalt näringsliv i linje med utlysningens mål. 

Projektet AI för Export - Digital konkurrenskraft från Västerbotten stärker regionens internationella konkurrenskraft genom att omsätta digitalisering och AI i praktisk handling hos exportinriktade SME. Trots stort intresse saknas ofta struktur, genomförandekapacitet och tillgång till kvalificerad spetskompetens. Projektet kombinerar fördjupat stöd till ett antal pilotföretag med bred regional spridning av metoder och resultat. I nära samverkan med Umeå universitet och genom långsiktig studentsamverkan skapas ömsesidiga relationer mellan näringsliv och akademi. Målet är att stärka regionens genomförandeförmåga, minska geografiska skillnader och bygga ökad regional resiliens. 

Arctic ScaleUp ska stärka etablerade små och medelstora företag i Västerbotten som vill växa och ta nästa steg i den gröna och digitala omställningen. I dag saknas ett sammanhållet stöd för företag i skalningsfas. Projektet möter detta genom ett strukturerat och modulbaserat tillväxtprogram. Minst 20 företag utvecklar sin förmåga att arbeta med målbild, affärsmodell, nyckeltal och kapitalberedskap. Alla deltagare tar fram en dokumenterad tillväxt- och kapitalplan, flera breddar sina marknader och några genomför extern kapitalanskaffning. Programmet genomförs i partnerskap mellan Skellefteå Science City, Almi Nord och Ackra Invest och etableras som en långsiktig modell för stärkt regional konkurrenskraft. 

Ansökan avser medfinansiering till regionalfonden Övre Norrland. 

Regenerativ Arena är utvecklingen av en fysisk och digital regional forsknings- och innovationsmiljö där företag, forskare och tvärsektoriella experter tillsammans utvecklar hållbara lösningar kopplade till ny teknik, AI, styrsystem, resurseffektiv materialhantering, cirkulära affärsmodeller. Regenerativ Arena möjliggör för företag att dela på infrastruktur, metodik och expertresurser vilket avsevärt minskar de kostnader och investeringar som varje enskilt företag annars skulle bära. Den samlade ansatsen gör att Norrbottens och Västerbottens konjunkturpressade skogsindustri och byggsektor avlastas risker, kommer åt ny teknik och får tillgång till testmiljöer som annars är svåra att finansiera. Teamens kompetens utgör en gemensam kunskaps- och innovationsmotor som stärker utvecklingskraften hos SME-företagen. Kombinationen forskning, teknikutveckling och praktisk branschkunskap skapar en miljö där företag accelererar innovation och bygger den kunskap och konkurrenskraft vår tid kräver.

Projekt SUPPLY möter ökade störningar i leveranskedjor genom att stärka tillverkande små och medelstora företag i Norrbotten och Västerbotten. Projektet utvecklar robusta regionala värdekedjor och etablerar långsiktig samverkan mellan industri, myndigheter och näringslivsorganisationer. Resultatet blir ökad omställningsförmåga, hållbar tillväxt och stärkt försörjningsberedskap i norra Sverige.

Projektet ger små och medelstora livsmedelsföretag i Västerbotten bättre förutsättningar att växa, bli mer lönsamma och nå nya marknader. Vi bygger vidare på den samverkan i länet som etablerats i projektet Stärkt livsmedelsnäring, där företag, offentliga aktörer och andra partners redan arbetar tillsammans, och omsätter denna samverkan i praktiska, skalbara lösningar inom logistik, digitalisering, produktion och försäljning. Företagen kan öka produktion och förädling, effektivisera processer och stärka sin beredskap vid störningar. På sikt stärker detta hela Västerbottens livsmedelsnäring, regional självförsörjning och samhällsrobusthet.

Kvarken Food Bridge stärker konkurrenskraften, motståndskraften och den gränsöverskridande integrationen i Kvarkenregionens livsmedelssektor genom att underlätta SME deltagande i offentlig upphandling, förbättra logistiken och skapa gemensamma plattformar för forskning och innovation. Livsmedels SME:er i Finland och Sverige möter splittrade marknader, regelverksskillnader och logistiska hinder som begränsar tillväxt och handel. Globala kriser har visat sårbarheter i försörjningskedjor och behovet av samordnade gränsöverskridande insatser. Projektet samlar utvecklingsaktörer, företagsstöd och forskning för att bygga ett hållbart livsmedelsekosystem genom att förbättra upphandling, stärka affärssamarbete och utveckla logistik samt etablera en modell för kunskapsöverföring. Resultat inkluderar gemensamma upphandlingsstrategier, logistikpiloter, workshops, SMEverktyg och utbildningsmaterial. På sikt stärks regional livsmedelssäkerhet, lokala värdekedjor och SME driven tillväxt.

Projektet Greater Kvarken syftar till att bygga vidare på den gränsöverskridande struktur som redan finns i regionen genom Kvarkenrådet. Genom att lära från vad som har gjorts i Greater Copenhagen och andra liknande gränsöverskridande organisationer önskar projektet utveckla arbetet med att minska administrativa och rättsliga hinder i Kvarkenområdet och skapa en mer integrerad region. För att uppnå detta är det nödvändigt att samla myndigheter och andra organisationer som har mandat att föreslå förändringar samt påverka lagar och policyer.  

Greater Kvarken projektet är indelat i tre paket; ett som handlar om att identifiera relevanta samarbetsområden och ta fram en struktur för samarbetet, ett som handlar om kommunikation och förankring och ett som handlar om att ta lärdom från andra gränsregionala samarbeten samt att analyser hur ett Kvarkenavtal mellan Sverige och Finland kan se ut. 

Ansökan avser medfinansiering till Interreg Aurora. 

Projektet tar sin utgångspunkt i de utmaningar som präglar Övre Norrland i takt med industriell omställning, teknisk utveckling och demografiska förändringar. Många arbetsgivare har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens, samtidigt som utbildningar inte alltid uppfattas som tillräckligt anpassade till faktiska behov i arbetslivet. Företagens kompetensbehov förändras snabbt och är ofta svåra att formulera på ett sätt som utbildningssystemet kan ta tillvara. 

Samtidigt saknas fungerande och långsiktiga strukturer där företag och utbildningsaktörer regelbundet möts för dialog om kompetensbehov, utbildningsinnehåll och arbetsroller. Detta försvårar både rekrytering, omställning och kompetensutveckling. 

Campus Connect adresserar dessa utmaningar genom att utveckla tydliga arbetssätt för samverkan, kompetenskartläggning och matchning mellan företag, utbildning och individer, samt genom att skapa tydligare vägar och ökad kunskap om kompetensutveckling och kompetensförsörjning. 

Projektet ska stärka Västerbottens små och medelstora företags (SMF) konkurrenskraft genom att utveckla ett gemensamt strategiskt lärande kring näringslivets struktur och exportens betydelse i länet.

Projektet fokuserar på att:
Skapa en gemensam kunskapsbas om näringslivets och exportens nuläge
Bygga kapacitet hos aktörer inom regional exportsamverkan
Utveckla ett gemensamt språk och gemensamma budskap om exportens betydelse
Förbättra systemets förmåga att kommunicera insikter till näringslivskontor och företag.

INNOPTIK syftar till att stärka innovationsmiljöer i Norrbotten och Västerbotten. Samtidigt ska projektet bidra till att stärka innovationsförmågan hos små och medelstora företag i hela regionen genom att öka tillgängligheten till avancerad optisk mätteknik oavsett bransch eller geografiskt läge. Projektet skapar platsoberoende innovationsmiljöer via tillfälliga satellitkontor, genomför företagsbesök och arrangerar teknikforum där utmaningar kan möta möjliggörare och bidra till nya samarbeten. Projektet ska också stödja innovation i praktiken genom förstudier och tidiga prototyper. Jämställdhet och hållbarhet är integrerade i alla aktiviteter. Projektet har som mål att minst 50% av stödmottagande företag ska vara kvinnligt ägda. Resultatet blir ökad konkurrenskraft för SMF, nya innovativa lösningar som bidrar till den gröna omställningen och ett mer inkluderande innovationssystem.

Projektet främjar sysselsättning och företagande i Västerbotten genom riktade insatser i form av direkta företagsstöd till enskilda företag som genomför tillväxtinriktade satsningar i länet.

Projektet möjliggör att företag i Västerbotten:

- stärker sin konkurrenskraft

- stärker sin omställningsförmåga genom förbättrat arbete med hållbarhet

- skapar fler arbetstillfällen för kvinnor och män

Regional Allians Västerbotten för ungas inflytande ska stärka kommuners och Region Västerbottens förmåga att långsiktigt integrera ungas perspektiv i lokal och regional utveckling. Projektet bygger vidare på erfarenheter från satsningen Youth Up North och riktar sig till inlandskommuner som vill gå från projektbaserat arbete till ordinarie strukturer för ungas inflytande. Genom coachning, metodstöd, regionalt erfarenhetsutbyte, dialoger med unga och spridning av fungerande arbetssätt ska projektet stärka styrning, lärande och samverkan. Målet är att ungas perspektiv i högre grad ska tas tillvara i frågor som rör livskraftiga platser, mobilitet, kompetensförsörjning och framtidsmöjligheter i Västerbotten. På sikt ska projektet bidra till ökad delaktighet bland unga och mer hållbara beslut i kommuner och region.

Nordmalings kommun står inför utmaningar med minskande befolkning, kompetensflytt och en svagare position i konkurrensen om invånare, företag och besökare. Trots många kvaliteter saknas ett samlat och förankrat platsvarumärke som tydligt beskriver vilka vi är och varför Nordmaling är attraktivt. Detta leder till splittrad kommunikation, låg igenkänning och svårigheter att nå ut strategiskt.

Projektets mål är att utveckla ett tydligt, inkluderande och användbart platsvarumärke för att öka stoltheten, behålla och attrahera invånare, behålla och attrahera företag, attrahera kompetens samt attrahera fler besökare. Genom dialoger, workshops och samskapande tas platsvarumärket samt en digital och lättillgänglig varumärkesplattform fram.

Efter projekttiden ska varumärket vara etablerat och användas konsekvent, vilket ger ökad igenkänning, stärkt samordning och en positiv bild av Nordmaling som bidrar till inflyttning, besök och investeringar.

Klimatförändringar och extrema väderhändelser skapar ett behov för skogsbruket att identifiera och kvantifiera nuvarande och framtida risker för plötsliga storskaliga skador på skogen samt att utveckla handlingsplaner för att mildra de negativa effekterna för alla som är beroende av skogen och för att öka skogsbrukets motståndskraft. Redan idag påverkar förändringarna skogsbruket inom Botnia regionen och de ekonomiska och ekologiska följderna av t.ex. stormskador, skogsbränder, granbarkborreangrepp, torka och eventuella nya skadegörare förväntas öka avsevärt i framtiden. Syftet med projektet är att ta fram gemensamma handlingsplaner för regionen för ska vara bättre förberedd när skogsskador inträffar samt att utbyta erfarenheter, anpassningsåtgärder och klimatscenariernas betydelse för den framtida skogens hälsa och tillväxt. Inte bara till direkt nytta för skogsbruket utan också för människor och verksamheter som är indirekt beroende av skogen för sin inkomst. 

Norra Sverige genomgår just nu en snabb samhällsomvandling kopplad till industriella investeringar, digitalisering och den gröna omställningen. Samtidigt ökar utmaningar kopplade till hälsa, välbefinnande och kompetensförsörjning. För att regionen ska kunna utvecklas hållbart behövs nya sätt att arbeta tillsammans över organisationsgränser. 

Projektet etablerar en plattform för samverkan kring konceptet Economy of Wellbeing of People. Plattformen samlar aktörer från offentlig sektor, civilsamhälle, akademi och andra organisationer i Västerbotten och i Östersjöregionen. Genom gemensamma analyser, dialoger och utvecklingsarbete ska projektet skapa bättre förutsättningar för samarbete och nya initiativ. 

Målet är att stärka regionens förmåga att utveckla lösningar som bidrar till hälsa, välbefinnande och långsiktigt hållbar regional utveckling. 

Projektet genomförs av tio kommuner i norra Sveriges inland, som alla kämpar med glesbygdens utmaningar. De inkluderar långa avstånd, brist på arbetskraft och kompetens. Projektmålet är att skapa en hållbar kompetensmodell som stärker Region 10s förmåga att attrahera och bibehålla arbetskraft över tid. Målet ska möta problemen med den långsiktiga kompetensförsörjningen där våra kommuner har brist på arbetskraft med rätt kompetens. Projektet handlar om att bidra till att utveckla strukturer för att matcha inflyttande med relevanta arbetstillfällen, öka samverkan i kommunerna gällande mottagarkapaciteten och utveckla samverkande attraktionskraft. Projektet stärker genom dessa strukturella förändringar individers möjligheter på arbetsmarknaden.

Projektet adresserar utmaningen att vuxna med kort/ingen skolbakgrund och svag svenska fastnar i SFI och arbetslöshet. Trots att SFI, socialtjänst, AME arbetar med samma individer saknas en gemensam struktur. Detta leder till otydlighet och ineffektiva insatser. Samtidigt har lokala arbetsgivare stort behov av arbetskraft men saknar kunskap och verktyg för att ta emot personer med svagt språk.

Mål:

1. Etablera samverkansstrukturer mellan SFI, AME, socialtjänst

2. Stärka arbetsplatsers mottagarkapacitet genom identifiering av enkla jobb samt språkstöd

3. Integrera arbetslivets språk i SFI genom ASK modellen (Alternativa SFI klassrum), där språkutveckling sker direkt på arbetsplatsen med stöd av SFI lärare

4. Bygga en långsiktig modell för tvärsektoriell samverkan som stärker lokal kompetensförsörjning och livslångt lärande

Projektet bidrar till personliga stegförflyttningar, språkutveckling, möjligheter till arbete samtidigt som kommunens och regionens kompetensförsörjning stärks.

Projektet ska lösa den växande kompetensbristen bland förare i kollektivtrafiken, orsakad av pensionsavgångar, svårigheter att rekrytera och bristande möjligheter till kompetensutveckling.

Målet under projekttiden är att stärka befintliga förares kompetens genom riktade, tillgängliga och inkluderande utbildningsinsatser inom exempelvis bemötande, säker och hållbar körning, språk och digitala system.

Efter projekttiden ska trafikföretagen ha etablerade strukturer för kontinuerlig kompetensutveckling och en mer attraktiv och hållbar arbetsmiljö som bidrar till bättre kvalitet, ökad jämställdhet och minskad diskriminering.

Projektets aktiviteter omfattar framtagning av utbildningar, genomförande av kompetenshöjande insatser samt samverkan med branschen för att skapa långsiktiga utvecklingsmodeller.

Industrin i Västerbotten har ett växande behov av kvalificerad teknisk kompetens samtidigt som flera tekniska utbildningar har svårt att fylla sina platser.  

Projektet etablerar Teknikcollege (TC) Västerbotten  en regional samverkansplattform där industriföretag, kommuner och utbildningsanordnare tillsammans utvecklar och kvalitetssäkrar industrirelevanta utbildningar utifrån industrins kompetensbehov. 

Lokala och regionala strukturer för TC byggs upp i Västerbotten, samverkan mellan utbildning och arbetsliv stärks och utbildningar utvecklas i linje med nationella kvalitetskriterier och matchas mot arbetsmarknadens behov. 

Målet är att en långsiktig samverkansplattform byggs och att minst tre kommuner långsiktigt ansluter sig till Teknikcollege Västerbotten, att de första utbildningarna certifieras för industrins kompetensförsörjning. På sikt bidrar projektet till stärkt kompetensförsörjning, mer attraktiva tekniska utbildningar och ett konkurrenskraftigt näringsliv i Västerbotten. 

Remote Campus syftar till att stärka tillgången till utbildning och kompetensutveckling i en gles geografisk region. I Västerbotten studerar många på distans, men saknar lokala studiemiljöer, stödstrukturer och tydliga vägar mellan olika utbildningsnivåer. Det gör studier svårare att genomföra och utbildningssystemet svårt att överblicka.

Projektet ska utveckla en modell för en stödjande lärmiljö på Campus Skellefteå där distansstudier kan kombineras med lokal studiemiljö, vägledning och studiestöd. Projektet ska också utveckla verktyg som synliggör utbildningsvägar mellan vuxenutbildning, yrkeshögskola och högre utbildning samt en modell för att identifiera och certifiera generella kompetenser (Meta Skills).

Målet är att skapa strukturer som stärker tillgången till utbildning och bidrar till en mer sammanhållen kompetensförsörjning i regionen.

KOMPIS är ett länsövergripande i Västerbotten där kommuner, statliga myndigheter, hälso- och sjukvård samt Kriminalvården stärker samverkan kring personer som står långt från arbetsmarknaden. Projektet möter behovet av ökad samsyn, gemensam kunskapsbas och hållbara samverkansstrukturer i en föränderlig omvärld med mer komplexa målgrupper och ökade krav på effektivitet och likvärdighet.

Målet är att medarbetare och chefer stärker sin kompetens, professionella trygghet och samverkansförmåga. Genom behovsanpassad kompetensutveckling inom fem fokusområden, gemensam introduktionsutbildning och en digital lärplattform skapas långsiktiga strukturer för lärande och erfarenhetsutbyte. Projektet bidrar till minskad sårbarhet, stärkt samverkanskapacitet och mer inkluderande och hållbara arbetssätt i hela länet.

Umeåregionen befinner sig i en expansiv fas med låg arbetslöshet, men hämmas av en akut kompetensbrist. Utmaningen förvärras av att vi saknar träffsäkra, datadrivna bedömningar av och prognoser för arbetskraftsbehovet.

Genom Umeå Talent Lab (UTL) bygger vi kapacitet och ersätter dagens fragmenterade system med en sammanhållen, mer träffsäker och medveten struktur. Vi kommer att utveckla metoder för en mer korrekt och datadriven bild av kompetensbehov och tillgång, optimera bransch- och utbildningsråd för att proaktivt synkronisera utbildningsutbudet med arbetsmarknaden, samt etablera en helt ny arena för att matcha studenter och elever med lokala arbetsgivare. Arbetet genomsyras av ett datadrivet förhållningssätt och innovativa processer som utgår ifrån principer för livslångt lärande och tjänstedesign, med med fokus på målgruppens verkliga behov och upplevelser.

Detta projekt är en förstudie som utreder förutsättningarna för stärkt samverkan mellan regional utveckling och folkbildning för att möta länets akuta kompetensbrist. Västerbotten genomgår en historisk industriell expansion som kräver ökad matchningskapacitet. Projektet kartlägger folkhögskolornas potential som anordnare av yrkes- och arbetsmarknadsutbildningar, med särskilt fokus på individer som står långt från arbetsmarknaden.

Genom att analysera arbetsmarknadens behov och identifierade bristyrken skapas ett solitt beslutsunderlag för långsiktiga samarbetsmodeller. Arbetet omfattar analys av utbildningsstrukturer, juridiska och finansiella barriärer samt framtagande av förslag på hur folkbildningens flexibla pedagogik kan integreras i det regionala kompetensförsörjningssystemet. Målet är att säkra näringslivets behov av kompetens samtidigt som social inkludering stärks i hela länet.

Projektet Kliniskt Träningscenter Nära Vård (KTN) ska stärka kompetensen hos anställda inom primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Västerbottens inland. Bakgrunden är ett växande kompetensgap kopplat till en åldrande befolkning, omställningen till Nära vård och ökade krav på digitala arbetssätt och bred klinisk kompetens i glesbygd.

Projektet utvecklar och testar en modell för mobil klinisk träning där simulation och teamträning genomförs direkt i deltagarnas arbetsmiljö. Genom verksamhetsnära utbildning och utbildning av lokala instruktörer skapas en långsiktigt hållbar struktur för kompetensutveckling.

Målet är att stärka medarbetares handlingsberedskap och trygghet i yrkesrollen samt öka vårdverksamheternas förmåga att möta förändrade kompetenskrav och ge jämlik och trygg vård i hela regionen.

Kunskapen om vätgas hos offentliga beslutsfattare och små- och medelstora företag (SMF) är idag för låg för att stödja innovation och affärsutveckling. Projektet samlar 23 partners i Norrbotten och Västerbotten för att bygga en regional kunskapsnod, kartlägga behov och utveckla en replikerbar modell för kompetensförstärkning. Resultatet ska ge bättre beslutsunderlag, stärkt konkurrenskraft och bidra till ett mer robust och hållbart samhälle.

Ansökan avser medfinansiering till regionalfonden Övre Norrland.

Den snabbt utvecklande digitaliseringen, och i synnerhet AI-metoder, erbjuder stora möjligheter att effektivisera tillverkningstekniker i regionen. Särskilt små och medelstora företag har dock begränsade resurser för att bygga upp kunskap och identifiera de mest lämpliga metoderna inom det stora och snabbt växande utbudet av stödverktyg. Luleå tekniska universitet kommer att vidareutveckla en interaktiv stödplattform och erbjuda kunskapsutveckling på ett effektivt sätt. En ny utbildning för jämställd kompetensuppbyggnad för kvinnor och män inom den moderna, digitaliserade industrin kommer att provas, med fokus på karriär- och rekryteringsmöjligheter. För produktion av huvudsakligen metalliska produkter kommer digitalisering, och särskilt AI, att studeras med avseende på företagens automatisering, sensorik och tillverkningstekniker, såsom fräsning i samspel med additiv tillverkning, i syfte att främja en hållbar modernisering och stärkt konkurrenskraft i den regionala industrin.

BIO-CIRCLE är ett gränsöverskridande samarbetsprojekt som syftar till att lösa två centrala utmaningar: 1. Utnyttjandet av biprodukter från skogs- och havsbaserade industrier, där stora mängder biomassa (t.ex. bark, algrester) idag inte används optimalt; och 2. Föroreningar i avloppsvatten, särskilt läkemedelsrester och mikroföroreningar, som hotar vattenkvalitet och ekosystem. Målet är att utveckla högvärdiga, cirkulära produkter från biomassa, som t.ex. tanninextrakt för garvning och textilfärgning, samt biokol för rening av avloppsvatten, kosmetika och andra tillämpningar. BIO-CIRCLE utvecklar och optimerar metoder för att extrahera tanniner från tallbark, björkinre bark och algrester, framställer och testar biokol anpassat för specifika tillämpningar (t.ex. vattenrening), genomför teknikoekonomiska analyser och livscykelbedömningar för att säkerställa lönsamhet och hållbarhet samt skapar affärsmodeller och produktkoncept för små och medelstora företag (SMF) inom bioekonomin. 

Ansökan avser medfinansiering till Interreg Aurora. 

SOSOLO Sverige ska stärka solo- och mikroföretag i Västerbotten genom att etablera en digital och kooperativ stödstruktur som bygger strukturell trygghet och resiliens. Projektet anpassar en beprövad norsk modell och bygger en medlemsägd digital plattform som kombinerar digital administration, gemensam affärsutveckling och anställningsliknande trygghet. Målet är att minst 50 företag ansluter till en fungerande digital community, att administrativa kostnader och otrygghet minskar samt att fler vågar starta och utveckla företag. Projektet ska leverera en sammanhållen struktur som kombinerar affärsutveckling med praktiskt stöd, gemenskap och trygghet i vardagen.

Syftet med projektet är att öka konkurrenskraften och innovationsförmågan hos små och medelstora företag som förädlar animalieprodukter i Västerbotten. Projektet ska dra nytta av resultat och nätverk från centrumbildningen SustAinimal samt kopplas samman med regionala aktörer i Västerbotten. Under projektet genomförs branschworkshops, en nationell konsumentundersökning, konceptutveckling och tester i butik samt intervjuer och benchmark för att identifiera vilka insatser som kan göras inom handel och offentliga kök för att stärka lokal tillgång på animalieprodukter i fredstid och vid eventuell kris. Tillsammans bidrar dessa aktiviteter till att hela det regionala livsmedelssystemet stärks genom nya marknads- och konsumentinsikter, via forskning och innovationsstöd, till praktisk utveckling i företagen vilket gör projektet strategiskt viktigt för Västerbottens långsiktiga livsmedelsutveckling och beredskap.

Dagens geopolitiska situation och det politiska landskapet kräver mer diversifierade och hållbara transporter. Projektets huvudsyfte är att påskynda omställningen av transporter inom bioekonomisektorn mot fossilfrihet. Projektet tar ett systemperspektiv och integrerar aspekter som teknik, logistik och driftsplanering, affärsmodeller och policyer. Erfarenheter från TREE-projektet, en storskalig systemdemonstratör av elektrisk skogstransport. 12 ellastbilar är utplacerade på 7 platser runt om i Sverige, kommer att ge viktiga input till riktlinjer och handlingsplaner riktade till upphandlare av biomassa, transportörer och beslutsfattare inom Interreg Aurora.  En årlig roadshow kommer att visa upp befintlig teknik, till exempel el lastbilar. Ett verktyg för beräkning av koldioxidavtryck för transporter samt förslag på lämpliga platser fossilfri infrastruktur kommer att levereras. Projektet stöder och kommer att ge input till EU:s gröna giv, nationella och regionala klimathandlingsplaner.

NORDWELL syftar till att etablera ett gemensamt, gränsöverskridande program för identifiering, övervakning och hållbart nyttjande av nordiska vilda tryfflar i norra Finland, Sverige och Norge. Projektet kombinerar fältinventering, DNA-baserad artbestämning, habitatmodellering och mikrobiomanalyser för att kartlägga tryfflarnas utbredning och ekologiska krav under nuvarande och förändrade klimatförhållanden. Samtidigt utvecklas riktlinjer för hållbar skörd, samarbeten mellan forskare, skogsägare och tryffelhundsteam samt innovationer kopplade till bioaktiva ämnen och livsmedelsprodukter. Genom harmoniserade metoder, öppna data och stärkt samverkan bidrar projektet till biologisk mångfald, hållbart skogsbruk och nya naturbaserade möjligheter för landsbygden i Auroraområdet.

Med influenser från OECD:s ramverk och rekommendationer för att bygga framtidssäkrade offentliga organisationer erbjuder projektet ett utbildningsprogram i tre nivåer till ett stort antal nyckelpersoner ansvariga för strategisk kompetensförsörjning i norra Sverige. Efter genomförd insats ska deltagarna uppleva att de stärkt sin kompetens att jobba med strategisk kompetensförsörjning, att de blivit stärkta i sin yrkesroll, att de stärkt sin förmåga att identifiera och motverka bias i strategiska beslutsprocesser samt ökat sin kunskap om digitala- och AI-baserade verktyg. Genom att föra in internationella perspektiv och erfarenheter i processen skapas en ny höjd i det strategiska arbetet.

Regionfullmäktige har i regionplan den 11 november 2025 beslutat att rikta tre fullmäktigeuppdrag till regionala utvecklingsnämnden:

1. Stärka ledning och styrning med syfte att öka takten i verksamhetsutveckling och måluppfyllelse.

2. Regionala utvecklingsnämndens nettokostnadsutveckling ska inte överstiga vad som krävs för att klara den av fullmäktige erhållna budgetram 2026.

3. Öka kännedom, engagemang och ägarskap i regionens hållbarhetsarbete.

Regionala utvecklingsnämnden redogör i nämndsplanen hur prioriteringar sker i relation till uppdragen. De riktade uppdragen följs upp vid delårsrapportering och årsredovisning.

Regionala utvecklingsnämnden har den 10 december 2025 tillsatt en politisk styrgrupp och fastställt ett mål för nettokostnadsutveckling. Den politiska styrgruppen, tillika regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott, har haft möte den 24 november 2025 och 9 februari 2026 för att leda regionala utvecklingsförvaltningens arbete med uppdragen. Nedan följer delrapportering från alla tre uppdragen.

1. Fortsätta att stärka vår ledning och styrning i syfte att öka takten i verksamhetsutvecklingen och måluppfyllelse

Under 2026 fortgår det arbete som inleddes inom ramen för fullmäktigeuppdrag om att stärka Region Västerbottens ledning och styrning.

Under 2025 var fokus på att inventera olika befintliga styrmodeller inom organisationen, samt hur de tar sig uttryck i de olika verksamheter och grunduppdrag som samlas inom Region Västerbotten. Under inledningen av 2026 har insatser genomförts i syfte att identifiera och klargöra relationer mellan olika styrmodeller och styrformer, för att kartlägga i vilken utsträckning dessa förstärker eller motverkar varandra.

De styrformer som så här långt identifierats kan i varierande grad omfatta olika verksamheter inom Region Västerbotten. Det kan även ta sig olika uttryck i olika nämnders ansvarsområden, till följd av mandat, uppdrag och roller. I den regionövergripande arbetsgruppen har dialog förts kring detta, regionala utvecklingsförvaltningens representanter i arbetsgruppen har tillfört ett regionalt utvecklingsperspektiv i inventeringen av Region Västerbottens samlade styrning och uppföljning.

Så här långt har fem möten hållits i den regionövergripande styrgruppen. Utöver det har även förberedande möten hållits med representanter från andra förvaltningar, och även arbetsmöten i den arbetsgrupp inom regionala utvecklingsförvaltningen som representerar regionala utvecklingsnämnden i det gemensamma arbetet. Utgångspunkten för deltagandet är de övergripande direktiv för fullmäktigeuppdragets genomförande som regionala utvecklingsnämnden fastställde den 10 december 2025.

Dialogen i den regionövergripande arbetsgruppen har varit god och konstruktiv, med utgångspunkt i att lära känna olika verksamheters förutsättningar.
 

2. Styrelser och nämnders nettokostnadsutveckling ska inte överstiga vad som krävs för att klara den av fullmäktige erhållna budgetramen 2026

Regionala utvecklingsnämnden har beslutat att nettokostnadsökningen för Regional utveckling, exklusive kollektivtrafiken, inte ska överstiga 3 procent under 2026. Verksamheten väntas hålla budget, även om det finns viss osäkerhet kring projektverksamheten.

Kollektivtrafiken ingick inte i nämndens mål på grund av osäkerheter, men beräknas gå med 30 miljoner kronor minus år 2026. Den negativa ekonomiska avvikelsen beror på minskad finansiering från Trafikverket och snabbt stigande kostnader till följd av det ekonomiska läget och osäkerheten i Mellanöstern.

Tabell 1 visar nettokostnadsutvecklingen för Regional utveckling inklusive kollektivtrafik och där det ekonomiska underskottet med 30 mkr för kollektivtrafiken innebär en prognosticerad nettokostnadsökning med 12 %.

Se raden Regional utvecklingsnämnd i tabellen nedan.

Nettokostnadsutvecklingen i mars 2026 ligger enligt förväntan lägre än budget. Kostnader beräknas under den senare delen av året och viss osäkerhet finns avseende effekten av minskade projektvolymer.

När det gäller kollektivtrafiken är utvecklingen av nettokostnaderna betydligt högre än budget. Kostnaderna för perioden är uppbokade enligt bolagens faktureringar och budget. Efter tertial 1 bokas kostnader enligt bolagens prognoser.

Se tabellen uppdelad på basenheter inom regionala utvecklingsförvaltningen nedan.

3. Öka kännedom, engagemang och ägarskap i regionens hållbarhetsarbete

Region Västerbotten strävar efter att skapa ett hållbart samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Hållbarhetsarbetet utgår från Agenda 2030 och de globala målen, vilket inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde innebär en nära koppling till Region Västerbottens regionala utvecklingsstrategi (RUS) och det regionala utvecklingsuppdraget. Under 2025 genomfördes inom Region Västerbotten en insats i syfte att ta fram en samlad beskrivning av de strategier som utgör regionens hållbarhetsarbete, för att stötta utvecklingen av ett medvetet och gemensamt arbete. I och med fullmäktigeuppdraget Öka kännedom, engagemang och ägarskap i regionens hållbarhetsarbete, som under 2026 omfattar samtliga nämnder och förvaltningar i Region Västerbotten, tas nästa steg i denna strävan. Uppdraget innebär att lägga en grund för ett långsiktigt arbete som bidrar till en större förståelse hos såväl medarbetare inom Region Västerbotten som medborgare och aktörer inom Västerbotten. Till följd av målets karaktär bedöms arbetet inte kunna slutföras under 2026, utan genomförandet av fullmäktigeuppdraget skapar snarare möjligheter för det långsiktiga arbetet genom att paketera, beskriva, kommunicera och öka engagemanget kring det gemensamma hållbarhetsarbetet. Fokus är regionens interna organisation och arbetet med integrerade hållbarhetsperspektiv i ordinarie arbete, vilket indirekt skapar positiva effekter för Västerbottens invånare.

Uppföljning av fullmäktigeuppdraget Öka kännedom, engagemang och ägarskap i regionens hållbarhetsarbete sker genom månatlig rapportering till Centrala ledningsgruppen (CLG) som en del av regiondirektörens ledning och samordning av genomförandet. Uppdragsmål och effektmål har fastställts i CLG inom ramen för verkställighet av fullmäktiges beslut. Respektive förvaltningschef ansvarar för förankring och rapportering till nämnd. Löpande avstämningar sker även mellan projektledare och projektansvarig inom Regionstyrelsen utifrån arbetsgruppens genomförande av uppdraget.

Effektmål för uppdragets genomförande är:

• Ökad medvetenhet gällande regionens hållbarhetsarbete i regionens verksamheter samt ökat engagemang

• Verksamheter och medarbetare har bättre kännedom om hur de kan bidra till regionens gemensamma hållbarhetsarbete

Uppdragsmål efter genomfört uppdrag är att:

• Regionens hållbarhetsstrategier och prioriterade aktiviteter är kända

• Visualisering av helhetsbilden och hur strategierna hänger ihop är framtagen och används i verksamheterna

• En kommunikationsplan är framtagen och implementering i hela regionen pågår

Under inledningen av 2026 har arbetet med fullmäktigeuppdraget organiserats i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som ansvarar för uppdragets framdrift under regionstyrelsens ledning. Ett stort intresse har riktats mot den regionala utvecklingsstrategin (RUS) som utgår från Agenda 2030 och de globala målen, och hur regionala utvecklingsnämnden planerar och följer upp förvaltningens arbete baserat i denna. Initialt riktas fokus mot att informera och kunskapshöja om Agenda 2030 inom hela organisationen, och att inspirera medarbetare att se sin egen del i det gemensamma hållbarhetsarbetet mot de globala målen. I detta syfte planeras och genomförs information på chefsnivå vid ledningsgrupper och vid en kommande chefsinformationssändning, liksom spridning av samlat material och information riktat till medarbetare. Det har i detta senare syfte inletts ett arbete tillsammans med kommunikationsavdelningen för att ta fram dels en intern intranätssida med information och resurser och dels en extern hemsida som riktar sig till länets invånare, aktörer och intressenter. Bedömningen i detta skede är att regionala utvecklingsnämndens planering och uppföljning av verksamheten är väl integrerad i det genomförande som fullmäktigeuppdraget avser.

Muntlig information lämnas till regionala utvecklingsnämnden från regionala
utvecklingsdirektören Patrik Sällström om aktuella händelser från
förvaltningen.

Regionala utvecklingsnämnden har överlåtit beslutanderätt till delegat enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan nämnden återta lämnad delegation. 

Delegationspunkt/Ärendegrupp, diarienummer, beslutsdatum, delegat

Beslut som fattas med stöd av delegation

1.1.  Beslut i brådskande ärenden som inte kan invänta nämndens avgörande/delegat: Regionala utvecklingsnämndens ordförande

Fullmakt att företräda regionala utvecklingsnämnden i ägarsamråd med Västerbottensteatern AB och Skellefteå museum AB 2026.
RUN 204:1-2026
2026-04-17 Richard Carstedt (S)

3.6.1 Beslut om projektmedel för hela projektperioden upp till 1 200 000 kr/delegat: Regional utvecklingsdirektör

Beslut. Svenska Naturskyddsföreningen, Naturskyddsföreningens Rikskonferens 2026.
RUN 124:2-2026
2026-02-23 Patrik Sällström

Beslut. Västerbotten förr & nu, Förstudie Västerbotten förr & nu.
RUN 96:4-2026
2026-02-23 Patrik Sällström

Beslut som fattas med stöd av regionala utvecklingsdirektörens vidaredelegation

6.1 Beslut om projektmedel för hela projektperioden upp till 1 200 000 kr/delegat: Verksamhetschef företag- och projektfinansiering

Bifallsbeslut för projektet "Duodji-residens i Dearna" för projektperioden 2026-05-01 – 2027-09-30. Projektägare Aejlies Saemien Jarnge ekonomisk förening beviljas 234 560 kronor, dock högst 39 % av totala godkända kostnader på 606 944 kr.  
RUN 301:1-2026
2026-04-17 Nils Enwald

Bifallsbeslut för projektet "När inspirationen kom till byn" för projektperioden 2026-06-01 – 2028-12-31. Projektägare Norra Norrlands Folkets hus- och parkregion beviljas 300 000 kronor, dock högst 50 % av totala godkända kostnader på 600 000 kr.  
RUN 302:1-2026
2026-04-17 Nils Enwald

Delegationsbeslut bifall för projektet "UmArts at Arctic Arts Summit 2026" för projektperioden 2026-04-01 – 2026-10-01. Projektägare Umeå Universitet beviljas 100 000 kronor, dock högst 16 % av totala godkända kostnader på 635 000 kr.  
RUN 303:1-2026
2026-04-17 Nils Enwald

Delegationsbeslut bifall för projektet "Närvarande Scenkonst i skolan- Riksteatern Västerbottens residensverksamhet 2026" för projektperioden 2026-01-18 – 2026-12-31. Projektägaren Riksteatern Västerbotten beviljas 220 000 kronor, dock högst 36 % av totala godkända kostnader på 613 000 kr. 
RUN 304:1-2026
2026-02-10 Nils Enwald

6.3 Ändring av beslut om projektmedel i samband med att projekt avbryts, försenas eller väsentligen förändras/ delegat: Verksamhetschef företag- och projektfinansiering

Ändringsbeslut för projektet "Västerbotten Sweden" gällande flytt av medfinansiering från Visit Umeå AB 350 000 kr och Visit Skellefteå AB 350 000 kr till Skellefteå kommun 1 125 000 kr och Umeå kommun 1 125 000 kr, projektägare Gold of Lappland Ekonomisk förening i enlighet med EU-finansiär Tillväxtverket.
RUN 451:4-2022
2026-04-29 Nils Enwald

Ändringsbeslut för projektet "NorthDIVeRSITY" gällande ändrad projekttid till 2024-08-01--2027-11-30, projektägare UMEÅ UNIVERSITET.
RUN 510:3-2025 Nyps 20366791
2026-05-07 Nils Enwald

7.2 Beslut om stöd till riktade kulturinsatser inom film och rörlig bild upp till och med 200 000 kr/delegat: Enhetschef Film i Västerbotten

Förteckning, Beslut fattade med stöd av regionala utvecklingsnämndens vidaredelegation
RUN 122:5-202

handlingar

Redovisning av handlingar som är av vikt för regionala utvecklingsnämnden
att ta del av.