Möte 2024-11-26

Förslag till föredragningslista har upprättats.

Motion nr 15 - 2024 från Ulf Wahllöf (M), Likvärdiga villkor för utförare inom valfrihetssystem
RS 2034:1-2024

Motion nr 16-2024 från Niklas Sandström (M), Möjliggör införande av kroppskameror inom prehospital och akut vård
RS 2096:1-2024

Interpellation nr 41-2024 från Petter Nilsson (SD) ställd till Regionstyrelsens ordförande - Är S redo att ompröva finansieringen av ibn rushd?
RS 1707:2-2024

Interpellation nr 42-2024 från Petter Nilsson (SD) ställd till regionstyrelsens ordförande - Är regionen redo att omvärdera kompetensförsörjningsprojekt i ljuset av läget med Northvolt?
RS 1747:1-2024

Interpellation nr 43-2024 från Maria Kristoffersson Centerpartiet (C) ställd till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande. Likvärdig rehabilitering för reumatiker
RS 2069:1-2024

Interpellation nr 44-2024 från Jimmy Frohm (SD) ställd till regionstyrelsens ordförande. Ny sjukstuga i Dorotea kommun
RS 2115:1-2024

Interpellation nr 45-2024 från Betty-Ann Nilsson (KD) - Har Region Västerbotten ett bra omhändertagande och spårsäkring vid våldtäkt?
RS 2120:1-2024

Fråga nr 16-2024 från Petter Nilsson (SD) ställd till Richard Carstedt (S). Är företagsstödet till följd av Northvolts problem väl genomtänkt?
RS 2050:1-2024

Fråga nr 17-2024 från Maria Lundkvist Brömster (L) ställd till Anna-Lena Danielsson (S).Har Region Västerbotten tillgång till psykolog på varje hälsocentral/sjukstuga i länet?
RS XXXX:1-2024

Fråga nr 18-2024 från Jonas Karlberg (V) Kommer du driva på för att förlägga Kvarkenrådets styrelsemöten och andra möten så att det går att resa till och från dem med färjetrafik/tåg istället för flyg?
RS XXX:1-2024

Demokratiberedningens riktade uppdrag för 2024 har varit att kartlägga hur regionen och kommunerna arbetar med att nå ut till underrepresenterade grupper för att stärka demokratin.
Demokratiberedningen har också, utifrån de resultat som framkom från medborgardialogerna under 2023 och utifrån beredningens grunduppdrag i uppdragsbeskrivningen, via digital medborgarenkät undersökt vad som skulle kunna öka tilliten till de förtroendevalda och till demokratin.

Demokratiberedningen har sammanställt den insamlade informationen i sin årliga rapport som nu presenteras för regionfullmäktige.

Fullmäktigeberedningen för samverkan och regional utveckling är organisatorisk placerad direkt under regionfullmäktige, och ska på regionfullmäktiges uppdrag verka för samverkan mellan Region Västerbotten och kommunerna i Västerbottens län i frågor av gemensamt intresse inom regional utveckling.

I beredningens uppdragsbeskrivning framgår att fullmäktigeberedningen för samverkan och regional utveckling ska verka för samverkan mellan Region Västerbotten och kommunerna i Västerbottens län i frågor av gemensamt intresse inom regional utveckling, samt att beredningen har i uppdrag att omhänderta relevanta primärkommunala perspektiv inom området för regional utveckling. Beredningen har också möjlighet att redovisa övriga behov inom ramen för samverkan inom regional utveckling.

I regionfullmäktiges beslut 2023-11-21—22 § 185 fick beredningen det årliga uppdraget att under 2024, utifrån den regionala utvecklingsstrategin, beskriva kommunernas största utmaningar och möjligheter inom regional utveckling och hållbar tillväxt.

Beredningen för samverkan och regional utveckling fastställde 8 februari 2024 en verksamhetsplan som tydliggör mål och aktiviteter för beredningens arbete för året, verksamhetsplanen reviderades den 30 maj. De aktiviteter som beredningen genomfört för att inhämta kunskap är i huvudsak tre olika metoder; intern kunskapsinhämtning, extern kunskapsinhämtning samt dialogträffar.

Under hösten 2024 har beredningens arbete med uppdraget sammanställts i en rapport som ska presenteras för regionfullmäktige i november 2024. Den 8 november har beredningen fastställt slutgiltigt förslag till rapport, som härmed överlämnas till regionfullmäktige.

I beredningens uppdragsbeskrivning framgår att fullmäktigeberedningen för kompetensförsörjning ska beskriva kompetensförsörjningen, både för Västerbottens län och den egna organisationen Region Västerbotten.

För 2024 fick beredningen för kompetensförsörjning följande uppdrag av regionfullmäktige: 
- Att kartlägga projekt och aktörer som arbetar med kompetensförsörjning internt, regionalt, nationellt och globalt.
- Att titta på vilka antidiskrimingeringsåtgärder som genomförs inom ramen för de rekryteringsinsatser som pågår i länet.
- Att föreslå metoder och förbereda hur regionen kan bidra till en långsiktig plan på 5–20 års sikt för kompetensförsörjningen i Västerbotten. 

Fullmäktigeberedningen för kompetensförsörjning har sammanställt sitt arbete för 2024 i en rapport.

Finanspolicyn anger ramar för finansverksamheten, det vill säga hur finansiella tillgångar och skulder ska förvaltas. Finanspolicyn ses löpande över och uppdateras med hänsyn till aktuella förhållanden inom regionen samt till utvecklingen på de finansiella marknaderna. Region Västerbottens nuvarande finanspolicy antogs av regionfullmäktige i april 2022.

Samtliga föreslagna förändringar återfinns i bilaga 2 och en sammanfattning av väsentliga förändringar återfinns i bilaga 3.

Nedan sammanfattas övergripande de mest väsentliga förändringarna;

• Tydliggörande och tillägg gällande hållbar förvaltning. Exempelvis har kommersiell spelverksamhet (hasardspel) lagts till exkluderade bolag samt gränsen för vad som klassificeras som ett fossilt bolag sänkts från 50 procent till 5 procent av omsättningen.
• Begränsning att anlita rådgivare som också är leverantör av finansiella produkter som regionen köper är borttaget då det begränsar möjligheten att använda diskretionär förvaltning.
• Tydliggörande av hantering och begränsningar avseende kreditrisk.
• Ändrad tillgångallokering i pensionsmedelsportföljen. Ny normalportfölj: 60 procent aktier och 40 procent räntebärande värdepapper. Pensionsmedelsförvaltningens långsiktiga mål bedöms fortsatt kunna nås med denna allokering.
• Sänkt avkastningsmål i pensionsmedelsförvaltningen från 4 procent realt till 3,5 procent realt vilket bedöms rimligt utifrån ny normalportfölj.

Kommunalförbundet Svensk Luftambulans startades av Landstinget Dalarna och Landstinget Värmland under våren 2014, för att bedriva en gemensam ambulanshelikopterverksamhet åt medlemmarna.

Under 2019 sökte Region Norrbotten och Region Västerbotten om och beviljades medlemskap i Svensk Luftambulans. De ingår som medlemmar från 2020-01-01. Verksamheten i Region Norrbotten övertogs 2021-06-01 och i Region Västerbotten 2021-12-28.

Finansiering av helikoptrarna via Kommuninvest har varit en målsättning sedan starten av förbundet. Hantering av lån har tidigare varit föremål för diskussion och förslag om beslut men har till följd av översyn av förbundsordning samt hantering av utträdesprocess ej kunna genomföras.

Samtal har genomförts med Kommuninvest där de gett klartecken om att ansöka om att uppta lån med stöd av regionernas medlemskap i Kommuninvest.

Kommunala bolag samt kommunalförbund där ägarna är medlemmar i Kommuninvest får uppta lån vid Kommuninvest förutsatt att beslut tas av varje medlemsregion om solidariskt borgensåtagande. Ett regressavtal ska även godkännas och beslutas av medlemmarna.

Förbundsdirektionen har fastställt delårsrapport och översänt den till medlemmarna för godkännande. I rapporten prognostiseras att målet för god ekonomisk hushållning kommer att uppfyllas för 2024. Intäkterna överstiger kostnaderna med 4589 tkr för perioden. Det prognostiserade resultatet för hela året är 4 589 tkr. Bedömningen är att sex av åtta verksamhetsmål kommer att uppnås.

Som en följd av överskottet kommer kostnader för så kallade stramamedel och sjukvårdsregional koordinatorfunktion för läkemedel på totalt 1 144tkr inte inhämtas från regionerna 2024. Förbundet prognostiserar att det egna kapitalet vid årsskiftet kommer att vara 9236 tkr. Det egna kapitalet kommer att vara viktigt för att finansiera verksamheten under 25-27 då kostnaderna överstiger intäkterna i kommande års preliminära budget.

Direktionen har fastställt delårsrapport för 2024. Kommunalförbundet redovisar ett resultat på -3,5 mnkr. och prognosen för helåret visar på ett överskott om 1,7 mnkr mot budgeterade 5,4 mnkr. Anledningen till att överskottsmålet inte nås är en tydlig minskning av antalet patienter för 2024 jämfört med tidigare år.

Skandionkliniken beräknas nå de finansiella målen för 2024, men anser att det långsiktiga målet att återställa det egna kapitalet till 2027 inte kommer att nås endast med egna medel.

Under första och andra tertialet 2024 har operativ verksamhet bedrivits vid baserna i Karlstad,
Mora, Gällivare och Lycksele. För perioden januari−augusti 2024 uppgick resultatet till
- 285 tkr.

Verksamhetens nettokostnader för perioden uppgick till 148 877 tkr, vilket är 925 tkr högre
än periodens budgeterade nettokostnader som var 147 925 tkr.

Verksamheten beräknar inte klara den budgeterade nettokostnaden sett till året som
helhet. Enskilt högsta avvikelsen är lönekostnader för piloterna.

Övriga verksamhetskostnader beror bland annat på högre kostnad för köp av tjänster
från Region Värmland samt konsultköp från Atea för IT-säkerhet.

Direktionen följer kostnadsutvecklingen och en åtgärdsplan är upprättad och har börjat implementeras.

Direktionen för SLA har godkänt verksamhetsplan och budget för 2025. Verksamheten kommer under 2025 att bedrivas i oförändrad omfattning. Förbundet lyfter fram tre frågor som kommer att ligga i fokus under 2025: Upphandlingsprocess med syfte att säkerställa en utbytesstrategi för befintliga helikoptrar, dialog och aktiviteter för att utöka medlemskretsen samt fortsatt arbete och uppföljning av åtgärdsplan för ekonomi i balans.

Budget bygger på de underlag om uppräkning som Region Västerbotten tidigare fått och som behandlas vid regionstyrelsen 12 november (RS 1018:2024). Detta innebär en ökning av kostnaderna med 3,5 miljoner kronor för 2025.

Med utgångspunkt i nu kända förutsättningar och att verksamheten inom Svensk Luftambulans (SLA) beräknas bedrivas i oförändrad omfattning när det gäller den operativa driften har förslag om uppräkning av ägarbidrag räknats fram. Det omfattar i första hand år 2025 men en plan har även tagit fram för åren 2026 samt 2027. Utgångspunkt för beräkningarna är budget för år 2024 med stöd av för SLA relevanta delar koppat till LPIK, i detta fall timlöneindex samt förbrukningsindex.

Svensk Luftambulans ansöker hos medlemmarna om en uppräkning av medlemsbidraget för 2025 år motsvarande 3,98 procent. För Region Västerbotten innebär detta en ökad kostnad på 3,5 miljoner kronor 2025.

Almi ska, som ett komplement till den privata marknaden, medverka till att utveckla och finansiera små- och medelstora företag. Syftet med Almis verksamhet är att stärka näringslivets utveckling och verka för en hållbar tillväxt i hela Sverige. Almi har två affärsområden där affärsområdet Företagspartner omfattar lån och affärsutveckling och affärsområdet Almi Invest omfattar riskkapital. Det här beslutet omfattar endast affärsområdet Företagspartner och således avgränsat till de dotterbolag som ägs av regionerna tillsammans med Almi AB.

Koncernen Almi har ca 570 anställda fördelat på en organisatorisk struktur med 27 dotterbolag varav 16 dotterbolag avser affärsområdet Företagspartner. Koncernens hela struktur med så många aktiebolag kostar årligen ca 100 miljoner kronor.

Dagens struktur ger en oproportionerligt stor ledningsstruktur vilken försvårar enhetlighet och samordning inom organisationen, vilket i sin tur leder till ineffektivitet och bristande styrning. För att möta dessa utmaningar föreslås en omstrukturering av affärsområdet Företagspartner där den regionala förankringen och närvaron består men med färre aktiebolag. 

Mot bakgrund av ovanstående föreslås affärsområdet Företagspartner gå från 16 dotterbolag till 8 dotterbolag, vilket skulle spegla EU:s NUTS 2 områden. Omstruktureringen beräknas över tid frigöra kostnader på ca 24 miljoner kronor samt ge bättre förutsättningar att möta ökade regulatoriska krav.

Den nya ägarfördelningen mellan regionerna sker proportionerligt i relation till hur mycket driftanslag respektive region går in med. Förslaget innebär att Region Västerbottens finansiering av Almi Nord AB för 2025 är densamma som föregående år.

Varje regional ägare ska beredas plats i styrelserna, där regionen utser sin representant. Till styrelsen i Almi Nord AB ska en ordinarie ledamot och en suppleant utses. Region Västerbotten kommer inte att utse någon lekmannarevisor för Almi Nord AB.

Under 2023 och 2024 pågår ett utvecklingsarbete med de innovationsbolag i Umeå där Region Västerbotten är delägare. Som ett led i det arbetet har förändringar i bolagens styrelsesammansättningar gjorts. Vid sammanträdet 240423 tog regionfullmäktige ställning till ändringar i bolagsordningen för Science park i Umeå AB (RS 1918 2023). Efter handläggning på bolagsverket har det framkommit ytterligare behov av revidering. Ändringarna är förtydliganden som krävs för att uppnå formaliakrav i bolagsverkets handläggning av den nya bolagsordningen och ligger i linje med det beslut som tidigare fattats av regionfullmäktige. En ny förändring är klargörandet att det endast är Umeå kommun som utser lekmannarevisor och inte både Regionen och Umeå kommun. Till följd av ändringen i bolagsordningen krävs också förändring av aktieägaravtalet för att skapa samstämmighet mellan dokumenten. Se särskild bilaga om aktieägaravtalet.

Förslag till ny lydelse av §9:
Styrelsen ska bestå av fem-sju (5-7) ordinarie ledamöter, varav fullmäktige i Umeå kommun, fullmäktige i Region Västerbotten samt Umeå universitet Holding AB utser en vardera. Övriga 2-4 ledamöter utses av bolagsstämman. Bolagsstämman fastställer styrelsen. Bolagsstämman beslutar om ordförande och vice ordförande.

Förslag till ny lydelse av §11:
Bolaget ska ha en lekmannarevisor. Lekmannarevisorn utses utan ersättare av Kommunfullmäktige i Umeå kommun. Dennes granskning ska tillgängliggöras för Region Västerbotten. Valet av lekmannarevisor sker för tiden från den bolagsstämma som inträffar närmast efter det val till fullmäktige ägt rum till och med den bolagsstämma som inträffar närmast efter följande val till kommunfullmäktige.

I §13 föreslås en ändring av punkt 13:
Val av styrelseledamöter jämte information om kommun- och regionfullmäktiges samt Umeå universitets styrelseval. Samt i förekommande fall information om vald/a revisor/er och revisorssuppleant/er.

Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg, KSA, med säte i Umeå, har inkommit med en framställan om att Region Västerbotten ska besluta om ett tillägg till det beslut som fattades den 16 februari 2016 gällande arvoden för kommunalförbundet styrelseledamöter och revisorer.

När förbundsordningen utformades första gången 2016 gjordes en hänvisning till att följa arvodesreglemente där KSA har sitt säte. Kort därefter uppmärksammades att landstingets reglemente inte fullt ut var tillämpligt för förtroendeuppdrag i Svenskt Ambulansflyg. Landstingsfullmäktigen i Västerbotten antog då ett beslut i frågan (VLL 44-2016).

I beslutet ingick inte några arvoden för presidium, ledamöter, ersättare i förbundsfullmäktige och kommunalförbundets styrelse har därför inkommit med framställan om kompletterande beslut.

Följande arvoden (anges i prisbasbelopp- pbb) föreslås;
- Årsarvode för vice ordförande i styrelsen: 75 % av pbb, ändring från nuvarande 37 % av pbb
- Årsarvode för ordförande i förbundsfullmäktige: 50 % av pbb
- Årsarvode för vice ordförande: 12 % av pbb
- Sammanträdesarvoden för förbundsfullmäktiges ledamöter (dagarvode): 2 % av pbb

Av skrivelsen framgår att Svenskt Ambulansflyg har för avsikt att vid nästa revidering av sin förbundsordning inarbeta regler om arvoden, och att regionens beslut endast ska gälla fram tills dess att revideringen är genomförd.

Regionfullmäktige fastställer årligen en justering av kollektivtrafiktaxan för regiontrafiken. Förslag till justering av taxan från och med 2025-01-01 är 3,5 %. Den simuleringsmodell som Länstrafiken använder indikerar att taxehöjningen inte bör generera någon större påverkan på resandet. Under våren 2024 i samband med budgetarbetet för 2025 så användes en höjning av regiontrafiktaxan om 3,5 % som beräkningsgrund för resenärsintäkterna. I beredningen inför beslut om justering av taxan från och med 2025-01-01 finns inga faktorer som gör att annan höjning av taxan föreslås.

Intäktsbudgeten för regiontrafiken innebär vid en höjning med 3,5 % en intäktsökning om 4 Mkr för 2025.

Norrlandsresan är en gemensam taxa mellan de fyra norrlandslänen för att möjliggöra resor över länsgränserna. Det är önskvärt att förändringar av norrlandsresans taxa och taxan för regiontrafiken inom Västerbotten följs åt.

Justering av Norrlandsresans taxa förslås till 3,5 % från och med 2025-01-01. Eftersom Norrlandsresan är en gemensam produkt med övriga norrlandslän så behöver samtliga län fatta likalydande beslut avseende justering av taxan. Om övriga län ej fattar likalydande beslut så sker ej någon justering av Norrlandsresans taxa.

Samverkansavtal finns mellan Regionala kollektivtrafikmyndigheten och Trafikverket om flygtransfer mellan tre kommuncentra och närmaste flygplats med syfte att skapa bättre tillgänglighet för dessa orter. Flygtransfer finns mellan Dorotea och Vilhelmina flygplats, Åsele och Vilhelmina flygplats samt mellan Sorsele och Arvidsjaur flygplats. Taxan för flygtransfern har inte justerats på flera år och behov finns nu att göra en justering av den. Förslag är att justera taxan enligt förslag som förankrats med berörda kommuner samt Trafikverket. I samband med prisjusteringen föreslås även att familjebiljett införs för flygtransfern mellan Sorsele samhälle och Arvidsjaurs flygplats.

Folktandvården i Västerbotten har sedan 2012 haft uppdraget från fullmäktige att basera sina årliga justeringar av tandvårdstaxan på Tandvårds- och
Läkemedelsförmånsverkets (TLV) referenspriser och dess justeringar.

Ett förslag till ny tandvårdstaxa för perioden 15 januari 2025 till och med 14 januari 2026 har upprättats. Taxorna för allmäntandvård och specialisttandvård föreslås under 2025 kvarstå enligt 2024 års taxor då prognosen för LPIK inte innebär någon uppräkning under 2025. Ett
par nya åtgärder från TLV tillkommer 2025.

Helgjourtaxan föreslås kvarstå enligt tidigare beslut.

Taxorna för lokala åtgärder, vilka inte ingår i det statliga tandvårdsstödet, föreslås även de kvarstå enligt 2024 års taxor, med ett tillägg av ett par nya åtgärder 2025. Den interna taxa som reglerar åtaganden mellan regioner föreslås kvarstå enligt 2024.

Beslut om ersättning för munhälsobedömning vid uppsökande verksamhet och utbildning av omsorgspersonal beslutas av regionstyrelsen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har berett ärendet 2024-10-23, § 199. 

Regionfullmäktige beslutar om belopp och regler för patientavgifter som avser sjukvård och för avgifter avseende hälsovård inklusive intyg. I hälso- och sjukvårdslagen regleras det högkostnadsskydd som anger det högsta avgiftstak som regionerna årligen får ta ut av en person för de sammanlagda patientavgifterna för hälso- och sjukvård och viss tandvård, samt den högsta avgift som får tas ut per vårddygn. Högkostnadsskyddet är för närvarande 1400 kr och vårdavgiften per vårddygn 130 kronor. Utöver detta finns i region Västerbotten ett maxkostnadstak (om högst 1 200 kr per 30-dagarsperiod).

Inom region Västerbotten gjordes en större översyn av taxor och avgifter under 2016, vilket bl.a resulterade i förenkling av avgifterna genom införande av en enhetstaxa för samtliga besök i öppenvården, oaktat yrkeskategorin. I syfte att stimulera nyttjande av digitala vårdbesök, infördes något år senare en lägre avgift för dessa. Inför 2024 har några av regionens avgifter setts över, och bl.a har den s.k. enhetstaxan höjts från 200 kr till 300 kr, vilket även gäller avgiften för uteblivna besök. I samband med detta höjdes även avgiften för digitala besök från 100 kr till 200 kr.

Utöver detta har inga större förändringar gjorts i regelverket, och i takt med kostnadsökningar samt att regionen idag erbjuder mer diversifierade vårdtjänster, är bedömningen att det funnits behov av en översyn på området.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2023 om att ge förvaltningschefen i uppdrag att genomföra en översyn av regionens taxor och avgifter, vilken har gjorts av tjänstepersoner från ekonomistaben (kundfaktureringen), hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab, beställarenheten samt kanslienheten, tillsammans med berörda verksamheter.

I översynen av regionens avgifter och taxor har faktorer och frågor som exempelvis enkelhet kring avgiftsnivåer för medborgare och verksamhet, administrationskostnad kontra intäktsökning, kostnadsökningar inom området (inflation), omvärldsbevakning (avgifter i övriga regioner) samt hur Avgifters påverkan på ersättningsmodellen för Hälsoval primärvård beaktats.

Utredningen har resulterat i följande förslag till nya taxor och avgifter inför 2025;
1. Avgifter vid besök på akutmottagningen/ primärvårdsjouren höjs till 500 kr. Även besök vid sjukstugor utanför ordinarie öppettider (08.00- 17.00 vardagar) höjs till 500 kr.
2. Vård och behandling som sker i hemmet oavsett profession, mobila team och ambulansen – tydliggörande att avgift på 300 kr tas ut (enligt tidigare beslut)
3. Det regionala maxkostnadstaket inom sluten vården (om högst 1 200 kr per 30-dagarsperiod)
tas bort.
4. Avgift för uteblivet/sent avbokade besök
Avgiften höjs till 500kr + 50 kr administrativ avgift. Vid planerade operationer höjs avgiften till 1000 kr + administrativ avgift 50 kr.
5. Kostnad vid skyndsam receptförnyelse (på patientens begäran)
Huvudprincipen om avgiftsfri receptförnyelse kvarstår. Vid fysisk eller digitalt besök gäller ordinarie patientavgift på 300 respektive 200 kr. Den särskilda avgift som finns idag, för skyndsam receptförnyelse, tas bort.
6. Avgift vid intyg- beskrivningar samt avgifter justeras enligt förslag 1–5.

Regionplanen anger Region Västerbottens inriktning och utveckling för 2025 och de närmaste åren. Den beslutas av regionfullmäktige och utgår från politiska prioriteringar, statliga uppdrag, befolkningens behov, förutsättningar som råder i länet och landet samt lagar och förordningar. Utifrån regionplanen konkretiserar och omsätter nämnder regionmål och riktade uppdrag i sina egna planer.

I regionplanen fastställer regionfullmäktige sju regionmål som riktas till de olika nämnderna och syftar till att styra för att uppnå Region Västerbottens vision och två huvuduppdrag. Inom varje mål anger fullmäktige prioriterade förflyttningar för perioden 2024–2027. I regionplanen finns även finansiella mål och riktade uppdrag till nämnder och beredningar.

Det kraftigt försämrade ekonomiska läget medförde att regionen både 2023 och 2024 budgeterade negativa resultat. 2025 ser de ekonomiska förutsättningarna bättre ut. Inflationen är låg samtidigt som skatteunderlaget förbättras och pensionskostnaderna minskar till mer normala nivåer. Trots detta finns fortsatta utmaningar med budgetunderskott, produktivitet och låg tillgänglighet. Utmaningarna förstärks av ökade vårdbehov, kompetensbrist och stora investeringsbehov. Regionen har även negativa balanskravsresultat från 2023 och 2024 som ska återställas med motsvarande positiva resultat inom tre år.

Negativa balanskravsresultat som ska återställas tillsammans med stora investeringsbehov kräver betydligt starkare ekonomiska resultat kommande år. Arbetet med att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna behöver fortsätta. Denna budget för 2025 och plan för 2026–2028 bygger på att tillräckliga effekter uppnås av detta arbete. Budgeterat resultat 2025 uppgår till 218 miljoner kronor

Skattesatsen för 2025 fastställs till 11:35 kronor per skattekrona.

Gemensam måltidsnämnd hanteras enligt särskild ordning.

I kommunallagen framgår att ett negativt balanskravsresultat ska regleras med motsvarande positiva balanskravsresultat under de närmast följande tre åren. Regionfullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske.

Region Västerbotten är i en utmanande ekonomisk situation beroende på bland annat inflationens påverkan men även på att regionen har stora investeringsbehov som behöver finansieras. Regionen har även negativa balanskravsresultat som ska återställas. För att klara finansieringen av planerade investeringar samt återställande av negativa balanskravsresultat krävs starkare ekonomiska resultat kommande år. Bedömningen är att det krävs resultatförbättrande åtgärder på omkring 450 miljoner kronor. Med budgeterat resultat i regionplanen klarar regionen av att både finansiera investeringsplanen och återställa negativa balanskravsresultat från 2023 och 2024. En förutsättning för att nå budgeterade resultat är att tillräckliga effekter uppnås av planerade åtgärder.

Åtgärdsplanen innehåller både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Regionen behöver snabbt förbättra det ekonomiska resultatet för att nå budgeterade resultat kommande år. Samtidigt är det viktigt med åtgärder som är hållbara även på längre sikt. Förflyttningar i de prioriterade fokusområden som beskrivs i region- och nämndplaner kommer att skapa bättre förutsättningar för ekonomi, tillgänglighet och kompetensförsörjning på både kort och lång sikt.

Delårsrapport per augusti är regionstyrelsens andra uppföljningsrapport till regionfullmäktige. I rapporten lämnas en redogörelse för väsentliga händelser och skeenden som haft påverkan på Region Västerbottens ansvarsområden och ekonomi under uppföljningsperioden. Region Västerbottens delårsrapport per augusti har upprättats i enlighet med kommunallagen och de rekommendationer som rådet för kommunal redovisning ger.

Uppföljningen beskriver i huvudsak måluppfyllelse, väsentliga personalförhållanden och ekonomisk ställning med finansiell analys och årsprognos. Under rubriken God ekonomisk ställning lämnar regionstyrelsen en redogörelse om hur organisationen uppfyller de mål och uppdrag som fullmäktige har angett i regionplanen. Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen är en sammanvägning av den bedömning som styrelser och nämnder har lämnat. Baserat på måluppfyllelsen efter augusti för de verksamhetsmässiga och finansiella målen är bedömningen att Region Västerbotten inte når upp till de fastställda målen för god ekonomisk hushållning.

Under rubriken Väsentliga personalförhållanden lämnas en redogörelse av utmaningar och förutsättningar kopplade till arbetsmiljö och bemanningsläget. Konfliktfylld avtalsrörelse, utmaningar med kompetensförsörjning och hög arbetsbelastning har negativ inverkan på arbetsmiljön.

I förvaltningsberättelsen ingår också en redovisning av regionens resultat och finansiella ställning. Periodens resultat är minus 100 miljoner kronor efter åtta månader. Det är lagstadgat att verksamheten ska bedrivas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett negativt balanskravsresultat ska återställas under närmast följande tre år. Prognostiserat balanskravsresultat för helåret (2023) är minus 1 210 miljoner kronor. Regionen har även ett negativt balanskravsresultat på 239 miljoner kronor från 2023 att återställa senast 2026.

Under rubrik Driftredovisning redovisas nämndernas utfall i förhållande till den budget som regionfullmäktige fastställt för den löpande verksamheten. Den ska upprättas så att den tillgodoser fullmäktiges behov och ansvarsprövning av styrelser och nämnder. Regionstyrelsen och nämnderna redovisar tillsammans ett budgetunderskott på 639 miljoner kronor för perioden till och med augusti.

Behov att vidta åtgärder:

Regionala utvecklingsnämnden har i samband med tertialrapport per april uppmärksammat regionfullmäktige om ett negativ prognostiserat budgetunderskott. Vid tidpunkt för andra delårsrapporten lämnas en prognos i nivå med budget. Viss osäkerhet råder viss dock så nämnden avser behandla en ny skrivelse till regionfullmäktige i oktober, i enlighet med regionala utvecklingsnämnden tidigare beslut.

Hälso- och sjukvården uppmärksammar regionfullmäktige i samband med fastställandet av delårsrapporten om befarat underskott mot budget år 2024 i likhet med skrivelsen till tertialrapport per april.

Regionstyrelsen uppmärksammar regionfullmäktige om befarade underskott mot budget 2024 samt att arbete med kostnadsminskande åtgärder pågår.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade 2024-10-10, § 148 att tillskriva regionfullmäktige angående befarat underskott samt åtgärder för nämnden 2024.

Vid ingången av verksamhetsåret 2024 hade regionala utvecklingsnämnden ett
utgångsläge där det krävdes åtgärder motsvarande 36 miljoner kronor för att nå en
budget i balans. Underskottet fanns i det budgeterade driftanslaget inför 2024 för de båda kollektivtrafikbolagen Norrtåg AB och Länstrafiken i Västerbotten AB.

I skrivelsen framgår att aktuell prognos för nämnden tyder på ett resultat vid årets slut som är i nivå med budget, vilket beror på förbättrade prognoser för kollektivtrafikbolagen Länstrafiken i Västerbottens AB samt Norrtåg AB. Det förbättrade resultatet består dels av ökade intäkter (ökat resande), dels av gynnsamma effekter av olika index främst relaterade till lägre drivmedels-kostnader. En fortsatt positiv resultatutveckling förväntas under återstoden av året, till delar bestående av så kallade engångseffekter. Engångseffekterna är dock avgränsade till verksamhetsåret 2024, vilket bör tas i beaktande inför det kommande budgetåret.

Nämnden beskriver vidare det arbete som pågår för att nå en långsiktigt hållbar ekonomi.

Regionala utvecklingsnämnden vill med skrivelsen föreslå regionfullmäktige att
kollektivtrafikbolagens budgeterade behov tillgodoses i samband med tilldelning av
budgetramar för nämnderna år 2025, för att undvika prognosticerade underskott redan innan året påbörjats.

Åsa Ågren Wikström (M) lämnade in en motion med rubriken "Uppdatera resepolicyn i Region Västerbotten och välj bioflygbränsle som standard vid flygbränsle" vid regionfullmäktige den 23-24 april. I motionens beskrivs det att enligt den nu gällande resepolicyn ska buss och tåg vara förstahandsalternativ, även vid längre resor utanför vårt län. Motionären föreslår att regionen uppdaterar resepolicyn så att flyget ses som ett likvärdigt alternativ vid resor samt att inköp av hållbart flygbiobränsle kopplas till flygbiljetten. 

Ett svar på motionen har upprättats. Att göra flyget likvärdigt andra trafikslag skulle inte bidra till att minimera miljö- och klimatpåverkan, som regionfullmäktige har tagit beslut om. Trots resepolicyns nuvarande skrivning görs många fler flygresor än tågresor, även till orter där tåg är ett alternativ. 

Motionen bordlades vid regionfullmäktige 2024-09-24, § 166.

Betty-Ann Nilsson KD lämnade in en motion med rubriken Barns rätt till en god synutveckling, vid regionfullmäktige den 24 juni 2023. I motionen föreslås att nuvarande bidragssystem ses över, barn upp till 8 år erhåller kostnadsfria glas och barnkonventionen efterlevs. 

Ett motionssvar har upprättats, i vilket det framgår att den politiska majoriteten är positiva till motivet med motionen, men inte ser någon möjlighet att införa ett ändrat glasögonbidrag under rådande ekonomiska förutsättningar. Ett ändrat glasögonbidrag bör också innebära framtagande av ett nytt nationellt regelverk på området.

Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Hans-Inge Smetana (KD) och Maria Lundqvist Brömster (L) lämnade in en motion med rubriken Bestämd andel klinisk tjänstgöring för nya chefskap i regionen, vid regionfullmäktige den 19 september 2023. I motionen föreslås att uppdra till Regionstyrelsen samt hälso- och sjukvårdsnämnden att alla nya administrativa tjänster som tillsätts med sjukvårdsutbildad personal skall innehålla en bestämd andel klinisk tjänstgöring.

Ett motionssvar har upprättats, i vilket det bl.a. framgår att det kan finnas chefstjänster och situationer där det är både lämpligt och motiverat att man som chef deltar i kliniskt arbete. Men att ha ett ett skallkrav på kliniskt arbete som en del av uppdraget, anses inte vara förenligt med att skapa förutsättningar för ett gott ledarskap. Det skulle dessutom kunna innebära att regionen exkluderar personer med rätt förmågor och engagemang för att bli duktiga chefer och ledare, samt att det kan finnas risk för att chefsuppgifter prioriteras bort för att istället lösa den dagliga driften i vårdverksamheten.

Ewa-May Karlsson (C) lämnade in en motion med rubriken Utred behovet av barnläkarberedskapslinje i Lycksele, vid regionfullmäktige den 24 april 2024. I motionen föreslås att utreda införandet av en barnläkarberedskapslinje vid Lycksele sjukhus och att utredningen genomförs och redovisas under året 2024.

Ett motionssvar har upprättats, i vilket det bland annat framgår att barn- och ungdomsmedicin bakjourslinjer är tillgängliga på samma sätt som vid akutbesök vid kusten, och att särskild anpassning till Södra Lapplands behov finns i form av väletablerade digitala lösningar. Begränsade volymer av pediatriska akutvårdsbesök och lågt antal vårdkrävande nyfödda skulle göra en särskild barnmedicinsk beredskapslinje mycket kostsam per besökstillfälle, samt innebära svårigheter att kunna upprätthålla kompetens och tillfredsställande arbetsuppgifter för det antal barnläkare som skulle krävas. 

Inför regionfullmäktige har följande valärenden inkommit;

Entlediganden

Johan Söderling (S), Strand, har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ersättare i regionfullmäktige.

Bo-Ingvar Persson (SD) Dorotea, har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ersättare i regionfullmäktige.

Joakim Vallström (V), Skellefteå, har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ersättare i regionfullmäktige.

Fyllnadsval

Nämndeman i Hovrätten för Övre Norrland, istället för Maléne Holmgren (KD);

Nämndeman i Förvaltningsrätten, istället för Ahmed Hersi (MP);

Ledamot i fullmäktigeberedningen för samverkan och regional utveckling, istället för Kjell Öjeryd (V);

Val

Val av ledamot (1) och ersättare (1) i styrelsen för Almi Nord AB;

Ägarombud (1) till Almi Nord AB