Möte 2023-06-20

Ordförande Harriet Hedlund (S) förklarar sammanträdet öppnat.

Upprop förrättas. Närvaron framgår av sidorna 1-2 i protokollet.

Förslag till föredragningslista har upprättats.

Ordförande föreslår att ärende 14 " Förändrad planerings- och budgetprocess" hanteras efter ärende 18 "Årsredovisning och revisionsberättelse år 2022 för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling", vilket fullmäktige godkänner. 

Inkomna motioner:

Motion nr 19-2023 från Nicklas Sandström (M). Minska regionens behov av lokaler
RS 867-2023

Motion nr 20-2023 från Petter Nilsson (SD). En ansvarsfull verksamhetsstyrning
RS 949-2023

Motion nr 21-2023 från Betty-Ann Nilsson (KD). Barns rätt till en god synutveckling
RS 1009-2023

Motion nr 22-2023 från Sverigedemokraterna (SD). Förbud mot Tiktok
RS 1054-2023

Motion nr 23-2023 från Petter Nilsson (SD) Frys politikerarvodena
RS 1149-2023

Inkomna interpellationer:

Interpellation nr 26-2023 från Ulf Wahllöf (M) angående kompetensförsörjning av ST-läkare
RS 810-2023

Interpellation nr 27-2023 från Ulf Wahllöf (M) angående samlat ledarskap för primärvården
RS 811-2023

Interpellation nr 28-2023 från Nicklas Sandström (M), Hur ska fler patienter få sin cancervård i tid?
RS 868-2023

Interpellation nr 29-2023 från Lars Jakobsson (L), Internetbaserade psykoterapimöjligheter i Västerbotten
RS 889-2023

Interpellation nr 30-2023 från Petter Nilsson (SD), Varför vägrar majoriteten lösa situationen på BB i Lycksele?
RS 925-2023

Interpellation nr 31-2023 från Carina Sundbom (C), Hur kan Region Västerbotten ta ett större ansvar för en fossilfri framtid?
RS 953-2023

Interpellation nr 32-2023 från Anna Ackemo (M), Finns det någon långsiktig plan för kompetensförsörjningen vid röntgen i Lycksele?
RS 964-2023

Interpellation nr 33-2023 från Betty-Ann Nilsson (KD), Är det en långsiktig nedmontering av vården i södra Lappland vi nu ser?
RS 965-2023

Interpellation nr 34-2023 från Maria Lundqvist Brömster (L), Peer Support i Västerbotten
RS 966-2023

Interpellation nr 35-2023 från Hans-Inge Smetana (KD), Vårdvalets beställning
RS 1024-2023

Interpellation nr 36-2023 från Betty-Ann Nilsson (KD), Barnvänligaste länet
RS 1025-2023

Interpellation nr 37-2023 från Hans-Inge Smetana (KD), Har vi skattehöjning att vänta?
RS 1026-2023

Interpellation nr 38-2023 från Betty-Ann Nilsson (KD), Lipödem
RS 1027-2023

Interpellation nr 39-2023 från Hans-Inge Smetana (KD), Biomedicinska analytiker
RS 1028-2023

Interpellation nr 40-2023 från Anton Bergström Nord (M), Vad gör regionen för att korta köerna inom vuxenpsykiatrin?
RS 1029-2023

Inkomna frågor:

Fråga nr 7-2023 från Petter Nilsson (SD) ställd till regionstyrelsens ordförande. Avser den socialdemokratiska majoriteten lägga ned Lycksele lasarett?
RS 1124-2023

Fråga nr 8-2023 från Nicklas Sandström (M) ställd till regionstyrelsens ordförande. Är du beredd att ta ett politiskt beslut för att pausa inköp från Mondelez?
RS 1142-2023

Revisionens vice ordförande Bert Öhlund (S), inleder med att kort informera om revisonens sammansättning, uppdrag och roll.

Vidare ges en presentation av planerade granskningar som revisionen kommer genomföra under året, bland annat den ekonomiska styrningen, arbetet med att minska administrativa kostnader, personalförsörjning samt särskild granskning av hur regionen säkrar universitetssjukhusets framtid. 

En sammanfattande lägesbild ges över regionens situation 2023 - 2024 som visar på tufft läge inom flera områden, en lägesbild som även övriga regioner delar och står inför. Revisionens vice ordförande poängterar att det tuffa läget kräver att regionen har ordning på styrande processer. 

Delårsrapport per april 2023 är regionstyrelsens första uppföljningsrapport för året till regionfullmäktige. Det är en uppföljning av regionplanen.

Hög efterfrågan av vård och personalläget i hälso- och sjukvården innebär olika utmaningar, där en följd av det blir negativ påverkan på bland annat vårdplatser och tillgänglighet. Kompetensförsörjningsläget medför att kostnaderna för inhyrd personal fortsätter att öka. Sjukfrånvaroutvecklingen inom regionen som helhet har minskat till 5,9 procent och framförallt är det korttidsfrånvaro som utvecklas positivt. Genomsnittligt antal anställda, omräknat till heltider, har minskat med totalt 46 personer. Kollektivtrafikverksamheten möter stora utmaningar till följd av den höga kostnadsutvecklingen.

Uppföljning av fullmäktiges mål visar att vid årets slut att fem mål kommer att uppfyllas, fyra delvis uppfyllas och tre mål inte att uppfyllas. Region Västerbottens resultat för årets första tertial är minus 288 miljoner kronor. Verksamhetens resultat för perioden har försämrats med 439 miljoner kronor och finansnettot har förbättrats med 494 miljoner kronor. Regionens budgetavvikelse för årets första tertial är minus 54 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader påverkar budgetavvikelsen med minus 295 miljoner kronor. Störst positiv påverkan har finansnettot med ett överskott mot budget på 182 miljoner kronor. Årsprognosen efter fyra månader är inklusive skatter, generella statsbidrag och finansiella poster ett budgetunderskott på 409 miljoner kronor.

Behov att vidta åtgärder
I samband med delårsrapport per april har hälso- och sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden och regionstyrelsen var för sig beslutat att uppmärksamma fullmäktige om att nämnden inte klarar uppdraget inom givna ramar. Det pågår aktiviteter för att komma till rätta med avvikelserna och ytterligare åtgärder vidtas, men prognosen är ett budgetunderskott för helåret. Den generella bedömningen är att vissa effekter bör kunna ses under hösten 2023 men att effekter väntas även på längre sikt. 

Åtgärder för att bromsa den ekonomiska utvecklingen är för:

• Hälso- och sjukvårdsnämnden att genomföra åtgärdsplanen, där hälften av åtgärderna är att minska personalkostnader genom att minska närvarotiden. Och samtidigt bibehålla produktionen och förbättra tillgängligheten. Intensifierat införande av produktionsplanering (PKS) för att stärka arbetet med förbättrade flöden. Lämnat uppdrag till verksamheterna att identifiera ytterligare åtgärder som kan minska kostnader, öka intäkter, eventuellt genom att begränsa utbudet. Minskad bemanning med bibehållen produktion kräver förändrade arbetssätt, flöden, digitala lösningar och därefter en minskad bemanningen via naturlig personalomsättning.
• Regionala utvecklingsnämnden arbetar med de uppdrag som fullmäktige riktat till nämnden. Har löpande dialog med kollektivtrafikbolagen för att säkerställa åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen. Det pågår också en utredning av priser och produkter i syfte att öka resandet och minska kostnaderna för bolagens finansiärer.
• Regionstyrelsen arbetar med de fem uppdrag som fullmäktige riktat till nämnden. Ett effektivitetsprogram med åtgärder för FVIS-programmet är framtaget.

Region Västerbotten är medlem i Samordningsförbundet Umeåregionen vars syfte är att förbättra samordningen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för personer bosatta i Umeå med kranskommuner. Övriga medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt kommunerna. 

Förbundsstyrelsen har fastställt årsredovisning för 2022. Enligt lag om finansiell samordning ska förbundsmedlemmarna var för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet.

Revisorerna bedömer sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vidare bedömer revisorerna att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed. Revisorerna bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen delvis är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda.

Revisorerna tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet.

Region Västerbotten är medlem i Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö vars syfte är att förbättra samordningen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för personer bosatta i Norsjö respektive Skellefteå kommun. Övriga medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt Norsjö och Skellefteå kommuner.

Förbundsstyrelsen har fastställt årsredovisning för 2022. Enligt lag om finansiell samordning ska förbundsmedlemmarna var för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet.

Revisorerna gör den sammantagna bedömningen att styrelsen i Samordningsförbundet har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Vidare bedömer revisorerna att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed.

Revisorerna tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2022.

Region Västerbotten är medlem i Samordningsförbundet Södra Lappland vars syfte är att förbättra samordningen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för personer bosatta i Lycksele, Åsele, Dorotea, Vilhelmina, Storuman, Sorsele och Malå kommun. Övriga medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt kommunerna. 

Förbundsstyrelsen har fastställt årsredovisning för 2022. Enligt lag om finansiell samordning ska förbundsmedlemmarna var för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet.

Revisorerna bedömer sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vidare bedömer revisorerna att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed. Revisorerna bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen delvis är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda.

Revisorerna tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet.

Kommunalförbundet Svensk Luftambulans (SLA) ansvarar för och driva ambulanshelikopterverksamhet och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna samt verka för etablering av en nationell samordning av ambulanshelikopterverksamheten.

Medlemmarna är Region Värmland, Region Dalarna, Västra Götalandsregionen, Region Uppsala, Region Norrbotten och Region Västerbotten. 

Förbundsdirektionen har upprättat årsredovisning för 2022 och översänt den till  medlemsregionerna för godkännande. 

För perioden januari till december år 2022 uppgick resultatet till -6 229 tkr. Verksamhetens kostnader uppgick till 184 395 tkr, vilket är 10 137 tkr högre än budgeterat. 

De ekonomiska förutsättningarna för SLA har påverkats av omvärldsläget. En stor del av kostnadsutvecklingen är kopplad till ökade bränslekostnader, ökade räntekostnader, eurokurs samt personalkostnader.

Revisorerna har översänt revisionsberättelse för 2022. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma.

Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Jämtland/Härjedalen och Region Västernorrland har sedan 2005 ett gemensamt kommunalförbund, Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF). NRF är ett samverkansorgan i norra sjukvårdsregionen i syfte att tillvarata och utveckla gemensamma intressen inom hälso- och sjukvård.

Förbundsdirektionen har upprättat årsredovisning för 2022 och översänt den till medlemsregionerna. 

Sex av nio verksamhetsmål är uppfyllda, två har inte kunnat uppfyllas och ett av målen är långsiktigt och mäts först 2023. De sex finansiella målen är helt uppfyllda. Årets resultat år 184 000 kronor. Det har budgeterats ett nollresultat. Det ekonomiska utfallet jämfört med budget är således bättre än planerat, det är en positiv avvikelse med 184 000 kronor.

Revisorerna har översänt revisionsberättelse för 2022. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma.

Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (KAS) bildades 2006. KAS driver Skandionkliniken i Uppsala som behandlar tumörer med protonstrålning. Medlemmar i KAS är de regioner som har universitetssjukhus: Region Skåne, Region Stockholm, Region Uppsala, Region Västerbotten, Region Örebro län, Region Östergötland samt Västra  Götalandsregionen.

Förbundsdirektionen i Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling har upprättat förslag till budgetram 2024 samt plan för 2025-2026. Förbundsmedlemmarna ska godkänna budgetramen innan budgeten fastställs av förbundsdirektionen.

I förslaget till budgetram baseras intäkterna på antagandet att 9 500 fraktioner utförs 2024 (9 000 i budget 2023). Förslaget till kostnader är uppräknade med LPIK 5,2 % jämfört med 2023.

Förslag till budgetram för KAS 2024:

• Intäkter 267 004 tkr

• Kostnader -261 567 tkr

• Resultat 5 437 tkr

Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (KAS) bildades 2006. KAS driver Skandionkliniken i Uppsala som behandlar tumörer med protonstrålning. 

Medlemmar i KAS är de regioner som har universitetssjukhus: Region Skåne, Region Stockholm, Region Uppsala, Region Västerbotten, Region Örebro län, Region Östergötland samt Västra  Götalandsregionen.

Förbundsdirektionen har fastställt årsredovisning för 2022 och översänt den till medlemsregionerna.

314 patienter inledde behandling vid Skandionkliniken, en ökning med 20 (7 %). Anläggningen var stängd under två längre perioder, vilket påverkade årets produktion. KAS resultat blev +29,1 mnkr, +19,5 mnkr över budget. Antalet fraktioner till utländska patienter översteg budget.  Personalkostnaderna understeg budget på grund av vakanser, sjukskrivningar och föräldraledigheter.

KAS har även översänt revisionsberättelse för 2022. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma.

Regionfullmäktige (§ 83- 2023) har medgett att Ulf Wahllöf (M) får ställa en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S), med lydelsen;

"I en nyligen publicerad rapport från Myndigheten för vård­- och omsorgsanalys samt i Vårdkompetensrådets slutrapport om kompetensförsörjning i primärvården konstateras att det är en skriande brist på allmänläkare och man landar i slutsatsen att det behövs en satsning på 1 miljard kronor om året i 5 år för att kunna öka antalet ST-läkare i den omfattning som krävs för att klara kompetensförsörjningen. Ett oroväckande besked som gör frågan om regionens tilldelning av ST-läkartjänster högst angelägen.

För närvarande är 130 ST-läkare under utbildning. Det tar i genomsnitt 7–8 år att bli färdig specialist i Allmänmedicin. Vi vet att sedan 2018 har 41 % av ST-läkare under utbildning avslutat sin ST i förtid. Under 2023 blir 13 ST-läkare klara med sin utbildning till specialister och tilldelningen av nya ST-block 2023 uppgår till endast 20 tjänster.

Om man utgår från DLF:s beräkning att det i regionen finns motsvarande 85 heltidstjänster och räknar som om att ingen slutar, så kommer det att ta 13 år att nå Socialstyrelsens rekommendation 1 per 1 100 med nuvarande utbildningstakt, 13 nya specialister årligen.

SFAM Västerbotten har nyligen genomfört en undersökning bland regionens ST-läkare via en ST-enkät som besvarades av 73 (av totalt 117) ST-läkare i regionen. 85% av ST-läkarna vill arbeta kliniskt som allmänläkare, om förutsättningar finns i form av en begränsad lista och en garanterad kompetensutveckling. Det blir närmare 100 allmänläkare under de kommande åren!

Alltså arbetet med att fastställa ett listtak och att tillskapa flera ST-block är oerhört centralt för kompetensförsörjningen.

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till Hälso- och Sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson(S)

1. När kommer regionen att fatta beslut om ett listtak i enlighet med Socialstyrelsens rekommendation?

2. Hur ser planeringen ut för tilldelningen av ST-läkartjänster till Primärvården kommande år?

3. Hur många ST-block i primärvården kommer att utannonseras inför 2024?

4. Hur ser planeringen ut för att säkra tillgången till kompetenta handledare åt de ST-läkare som är under utbildning?

Ulf Wahllöf (M)

Tjänstgörande 1:a ersättare i regionfullmäktige"

Svaret som lämnas skriftligen har lydelsen;

"Det är av största vikt att få till en långsiktig personalplanering och kompetensförsörjning i primärvården. Detta är viktigt både så att medarbetarna får goda förutsättningar att utföra sitt arbete och för att patienterna ska få en god vård och kontinuitet. Regionfullmäktige har beslutat om en genomlysning av primärvården för att få en bild av nuläget och vilka åtgärder som behöver göras framöver.

Tillgången till allmänspecialister motsvarar inte de behov och den efterfrågan som finns vilket är bekymmersamt. Vi kan konstatera och bedömer det som positivt att dialog om bemanning och kompetensförsörjning i primärvård förekommer i såväl verksamhet som på ledningsnivå samt i, nämnd och styrelse. Vidare är det bekymmersamt att bristen på specialister inom allmänmedicin medför utmaningar i följsamheten till fast läkarkontakt i de fall som patienten valt detta genom listning.

Inom närsjukvårdsområde Skellefteå arbetar man utifrån en riktlinje som innebär att varje heltidsanställd specialist i allmänmedicin ansvarar för 1485 listade patienter när personalbudget läggs. Ett beslut att införa ett listningstak i enlighet med den rekommendation som Socialstyrelsen förutsätter att antalet budgeterade tjänster gällande specialister i allmänmedicin måste öka med drygt 60–70 tjänster, vilket motsvarar en årskostnad på 90mkr. Utifrån nuvarande ekonomiska förutsättningar skulle ett beslut att öka antalet budgeterade utrymmen för läkare kräva en kraftig minskning på andra professioner alternativt beslut att vidta kraftiga utbudsbegränsningar. Det långsiktiga målet är att nå det nationella riktvärdet för fast läkarkontakt.

Arbetet med rätt använd kompetens, teambaserat arbete, digitala vårdmöten och god organisation för ST och AT-läkare skapar förutsättningar för att på sikt hantera brist på kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård och i synnerhet primärvården.

Varje år genomförs en ST-prognos inom Region Västerbotten som ligger till grund för beslut om antal ST-tjänster och dess fördelning. Syftet med prognosen är att fastställa och rangordna behovet av ST-tjänster på ett transparent och opartiskt sätt. Utifrån prognosunderlag och ekonomisk ram fattar hälso- och sjukvårdsdirektör beslut om antal ST-tjänster kommande år.

ST-prognosen beräknas utifrån följande parametrar:

•        Verksamheternas nuvarande budget för specialistläkartjänster

•        Kommande avgångar (pension + övriga avgångar)

•        Externa rekryteringar

•        Antal tillsvidareanställda specialistläkare

•        Antal läkare under ST-utbildning

Av dessa beräkningar får varje verksamhet en behovskvot som sedan rangordnas. Rangordningens resultat i kombination med verksamheternas önskemål genererar ett förslag till beslut om ST-tilldelning. De privata hälsocentralerna får en procentuell tilldelning av de ST-tjänster som tilldelas allmänmedicin. 

Förbättra handledning för våra läkare är en fråga som det arbetas kontinuerligt med i dialog med studierektorsfunktionerna. Idag har vi precis som interpellanten framför 130 ST-läkare i allmänmedicin, där handlare finns utsedda i enlighet med målbeskrivning för specialiteten.

Prognosarbetet för 2024 är påbörjat, men ej slutfört. Det i kombination med att budgetförutsättningar för kommande år inte fastställts, kan svar på frågan om antal ST-block inte ges i nuläget."

Sedan, Ulf Wahllöf (M) Anna-Lena Danielsson (S) Ewa-May Karlsson (C) Anna Ackemo (M) Jonas Karlberg (V) och Susanne Dufvenberg (S) yttrat sig, förklaras debatten avslutad.

Regionfullmäktige (§ 83- 2023) har medgett att Ulf Wahllöf (M) får ställa en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S), med lydelsen;

"I samband med att region Västerbotten bildades 2019 samlades sjukhusvården och primärvården under hälso- och sjukvårdsnämnden. Inom hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning genomfördes samtidigt en omorganisation där en tidigare samlad primärvård delades upp i tre geografiska närsjukvårdsområden med var sin områdeschef.

Inom närsjukvårdsområdena skapades en ny organisations- och ledningsstruktur, DUGA, och det bildades s.k. kluster, vart och ett med sin verksamhetschef, som i sin tur på varje, i klustret ingående hälsocentral, hade en, ibland två underställda avdelningschefer. Antalet chefsnivåer, dvs administratörer, ökade högst markant.

Resultatet har blivit stora, komplexa och svåröverskådliga organisationsenheter. Administrationen har svällt ut med en kader av strateger, planerare, utvecklare, handläggare och kommunikatörer som fjärrstyr de yrkesprofessionella genom alltmer detaljerade visioner, policys, mål, indikatorer, kommunikationsplaner, riktlinjer och manualer. De skapar en fullständigt onödig administrationstid i kärnverksamheten till en mycket begränsad patient- och medborgarnytta.

Blev det då bättre avseende ursprungsmålen med organisationsförändringen och DUGA? Nej knappast. Återkoppling från olika personalgrupper, i en del fall som nödrop, vittnar om ett stort och utbrett missnöje och om bristande ledning och styrning. Organisationsförändringen har definitivt inte bidragit till förbättringar för primärvården vare sig avseende bemanning eller ett nära ledarskap, snarare tvärt om.

Man kan sammanfattningsvis konstatera att organisationen, i stället för effektiviserad, blivit alltmer centraliserad och byråkratiserad. Cheferna har fråntagits mandat och befogenhet att styra och därmed förutsättningarna för att leda.

De många och otydliga chefsleden måste bli färre så att medarbetare och chefer vet vem som leder och bestämmer. Mandat och befogenheter måste tillbaka till den enskilda hälsocentralen och det är hög tid för ett samlat ledarskap för primärvården.

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson(S)

1. Tycker du att primärvården har utvecklats till det bättre efter omorganisationen, med chefer som slutar och med en tilltagande brist på allmänläkare, distriktssköterskor med flera?

2. Är det inte hög tid för ett samlat ledarskap för primärvården?

Ulf Wahllöf (M)

Tjänstgörande 1:a ersättare i regionfullmäktige"

Svaret som lämnas skriftligen har lydelsen;

"Hela hälso- och sjukvården har idag stora utmaningar med att klara sin bemanning. Inom primärvården i Region Västerbotten uppkom bristen på egna anställda specialister i allmänmedicin flera år innan förändringen av chefsstrukturen, och utifrån den tid det tar att utbilda nya specialister tar det många år innan en förbättring uppnås. Dagens marknad med bristsituationer i hela Norrland gör bemanningsföretagen till attraktiva arbetsgivare för läkare. Bristen på distriktssköterskor beror till stor del på konkurrens från kommuner och privata aktörer.

Till skillnad från tidigare finns nu chefer med ansvar för daglig styrning på plats på hälsocentraler och mottagningar. Medarbetarna har alltså tillgång till ett första linjens chefskap i högre grad än i tidigare organisation. Det var initialt svårt att tillsätta tjänsterna som avdelningschefer på grund av pensionsavgångar och lösningar med tillförordnande. Att omorganisationen sammanföll med belastning och restriktioner på grund av pandemin var en bidragande orsak till att det var en del svårigheter att komma in som ny chef. Vår bedömning är dock att uppdraget och ansvaret som avdelningschef har tydliggjorts i och med omorganisationen. Det är utmanande att arbeta som chef i vården med bemanningssvårigheter, beroende av hyrpersonal, uppskjuten vård efter pandemin och höga förväntningar på tillgänglighet. Insatser pågår för att stärka stödet till och kompetensen hos cheferna.

Verksamhetschefernas egna bedömningar är att DUGA-omorganisationen har resulterat i en stärkt ledningskraft. Verksamhetschefernas strategiska uppdrag och roll har tydliggjorts och gett utrymme för arbete på strategisk nivå. Det pågår mer gemensamt arbete kring rutiner och arbetssätt för att ge en mer jämlik vård.

Uppföljning av organisationen och verksamheterna vid hälsocentralerna har visat att samarbetet med bland annat sjukhus, socialtjänst och skola har förbättrats. Regionfullmäktige har för 2023 gett hälso- och sjukvårdsnämnden ett uppdrag att tillsammans med regionstyrelsen genomföra en översyn av primärvårdens styrning (beställning/hälsoval) likväl som dess drift. I denna översyn ingår naturligtvis omorganisationen av primärvården."

Sedan, Ulf Wahllöf (M) och Anna-Lena Danielsson (S) yttrat sig, förklaras debatten avslutad.

Regionfullmäktige (§ 83- 2023) har medgett att Nicklas Sandström (M) får ställa en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S), med lydelsen;

"Sedan 2015 har det pågått ett intensivt arbete i hela landet med att korta vårdköerna till cancer. De standardiserade vårdförloppen har på många sätt ökad fokus på att snabbt få behandling för sin livshotande cancer. Problemet är bara att allt för få patienter får vård i tid, i synnerhet i Västerbotten. I Västerbotten ligger fjärde sämst till i landet när det gäller andel av patienterna som opereras i inom den angivna tidsgränsen för år 2022.

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson(S)

1. Vilka aktiviteter pågår för att fler patienter ska få sin cancervård i tid?

Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition" 

Svaret som lämnas skriftligen har lydelsen;

"Sedan starten 2015 har 32 standardiserade vårdförlopp (SVF) för cancervård införts.  Inklusionsmålet, innebärande att minst 70 procent av nya cancerfall ska utredas enligt SVF, utgör en förutsättning för att ledtidsmåtten ska kunna värderas och ligga till grund för förbättringar. Under 2022 uppnådde alla regioner 70 procents inklusion, dock finns fortsatt enskilda diagnoser där målet inte nås, vilket påverkar hur ledtidsmåtten för dessa diagnoser kan värderas. Region Västerbotten har uppnått inklusionsmålet på aggregerad nivå sedan rapporteringsstart. För 2022 uppnåddes 85 procent.

Ingen region uppfyller ledtidsmålen och utvecklingen av ledtiderna är mycket oroande, speciellt gällande kirurgisk behandling. Under 2020 skedde en förbättring av ledtiderna, sannolikt kopplat till att cancervård under pandemin fick ökat utrymme när annan vård stod tillbaka. Under 2021 och 2022 har ledtiderna försämrats. Nationellt sjönk ledtiderna från 47 till 42 procent beräknat på alla typer av behandlingar. För region Västerbotten är motsvarande siffror 45 till 39 procent.

För regionen utgör ledtidsmålen till operation den största utmaningen medan ledtidsmålen för start av strålterapi ligger i paritet med riket och läkemedelsbehandling betydligt över rikets medelvärde. Under de kommande månaderna kommer region Västerbotten att ta emot patienter från sjukvårdsregioner med tillgänglighetsproblematik inom strålterapi.

Aktiviteter för att fler patienter ska få vård inom angiven ledtid:

Inklusion och ledtider för SVF följs kontinuerligt av lokalt programområde cancer (LPO-cancer). Riktade insatser för ökad inklusion görs för de diagnoser som inte uppnår 70 procentsmålet. De vikande ledtidsmålen uppmärksammades under senare delen av 2022 och arbete påbörjades med att identifiera förbättringsområden med fokus på att förbättra ledtiderna för kirurgi.

Generella åtgärder

• Optimering av planeringen inom ramen för operationsrådet i syfte att uppnå adekvat horisontell prioritering.
• Regionen har infört ett lönetillägg till sjuksköterskor och undersköterskor inom slutenvården för att kunna hålla fler vårdplatser öppna.
• Nus har fått tillgång till ytterligare en operationsrobot vilket innebär såväl ökad kirurgisk kvalité som minskat behov av slutenvård. I nuläget nyttjas roboten för kirurgi vid gynekologisk cancer, lungcancer, urologisk cancer och cancer i magtarmkanalen.

Gynekologisk cancer

• Tillsättning av SVF-koordinator för gynekologisk cancer för att möjliggöra optimering av resursfördelning då angiven ledtid för livmoderhals- och äggstockscancer är korta.

Cancer i urinvägar, bröst, sköldkörtel, magtarmkanal, prostata

• Patienter med cancer i magtarmkanalen remitteras till andra regioner för kirurgi.
• Förbättrat nyttjande av operationsresurser inom regionen. Exempelvis genom att operera patienter med bröstcancer på thoraxenheten samt fördela patienter med tarmcancer mellan Nus och Skellefteå.
• Utveckla operationstekniker för ökad kirurgisk kvalité och minskat behov av slutenvård.

Kommande åtgärder

Arbetet med att uppnå ackreditering enligt Comprehensive cancer centre (CCC) bedöms ge positiva effekter för många processer inom cancervården, så även ledtider. I arbetet ingår samordning och optimering av resurser för alla cancerflöden inom hela sjukvårdsregionen"

Sedan, Nicklas Sandström (M) Anna-Lena Danielsson (S), Birgitta Burström (L) och Anna Ackemo (M) yttrat sig, förklaras debatten avslutad.

Regionfullmäktige (§ 83- 2023) har medgett att Lars Jakobsson (L) får ställa en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S), med lydelsen;

"Den psykiska ohälsan i befolkningen är ett stort samhälleligt problem. Belastningen på primärvården, barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin är stor och kräver många olika insatser eftersom den underliggande problematiken ofta är komplex. Det finns ett stort behov av psykosociala och psykologiska insatser inom både primärvården och den specialiserade psykiatrin, alltifrån stödsamtal till mera specifika terapeutiska insatser. Traditionellt har vården försökt lösa behovet genom individuella möten och i mindre utsträckning gruppbehandling av olika slag. Detta är mycket resurskrävande och har lett till årslånga köer och att många över huvud taget inte får någon hjälp. 

Under senare år har ett antal internetbaserade psykoterapeutiska behandlingsmetoder utvecklats. Internetinsatser skulle kunna öka tillgängligheten för många, inte minst de som av olika skäl drar sig för att söka till vården. Även om vissa grupper kan ha svårt att tillgodogöra sig internetinsatser är det många som skulle välkomna sådana alternativ. För ungdomar som redan befinner sig ute på nätet skulle det kanske t o m vara ett bättre alternativ än de traditionella fysiska mötena. 

Det görs nu på flera ställen i landet många försök att utveckla internetterapier, framför allt för ångest och depression, men också beroendeproblematik och självskadebeteende. Inom storstadsregionerna pågår stora satsningar och det börjar finnas tillräcklig erfarenhet av både svårigheter och möjligheter med att etablera denna typ av insatser.

Min frågor till Hälso-och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S) är;

-          Hur ser det ut med internetbaserade behandlingsinsatser inom området psykisk hälsa i vårt län?

-          Pågår något utvecklingsarbete?

Lars Jacobsson, (L)"

Svaret som lämnas skriftligen har lydelsen;

"Psykoterapeutisk behandlingsmetod måste alltid väljas och anpassas utifrån den enskilda patientens behov, samt dess möjlighet att tillgodogöra sig behandlingen.

Internetförmedlad eller internetbaserad psykoterapeutiska behandlingsmetoder

(iKBT), när sådan behandling är möjlig, ökar tillgången till en mer jämlik vård över hela länet, samt är en del av God och nära vård. Behandlingen kan utföras vid den tidpunkt personen önskar och i den takt som känns bra. Fler personer kan också behandlas med samma personalresurser.

I primärvården är inriktningen att det ska finnas möjlighet att erbjuda i-KBT på alla hälsocentraler i länet. Personalmässigt har det tidigare varit lite svårt med tillgång till behörig personal, men i mitten av juni kommer betydligt fler personer att ha genomgått den grundläggande psykoterapiutbildningen som krävs för att kunna bedriva iKBT. Samma digitala lösning för iKBT används över hela länet. I-KBT används för att behandla bland annat ADHD, ångest och tvångssyndrom, depression och för att stärka självkänslan.

I-KBT används också till viss del inom specialistpsykiatrin. Här varierar det lite över länet hur mycket det används, dels beroende på hur mycket metoden blivit implementerad, dels då patienterna ofta har en för omfattande och svår problematik samt på grund av i-KBT applikationens uppbyggnad (som är uppbyggd för lättare problematik). Inom specialistpsykiatrin i Skellefteå används I-KBT bland annat vid behandling av ADHD, ångest, depression och för att stärka självkänslan. Behovet att kombinera iKBT-behandlingen med fler insatser är tydlig inom specialistvården. Ett utvecklingsarbete som pågår inom specialistvården i Skellefteå är uppbyggnaden av ett utbildningspaket inom I-KBT för behandlande terapeuter.

BUP Västerbotten erbjuder sedan flera år tillbaka olika typer av behandlingar och uppföljningar digitalt. Som länsklinik behöver tillgängligheten vara så likvärdig som möjligt för alla barn över hela länet, oavsett bostadsort. Dessutom är målgruppen mycket van och bekväma med digitala lösningar. Även på BUP varvas digitala besök kombinerat med något enstaka fysiskt besök. Ett utvecklingsarbete med BuP Norrbotten och Umeå universitet för att utarbeta en bra hybridbehandling mellan digitala och fysiska besök pågår.

På ungdomsmottagningarna används i-KBT ganska ofta. Vid Umeå ungdomsmottagning arbetar exempelvis tre personer med i-KBT.

Behandlingsformen används vid behandling av ångest och tvång, depression, ADHD, förbättrande av självmedkänsla samt vid smärtproblematik där fysiska diagnoser är uteslutna. Efter bedömning och då behandlare tillsammans med personen kommit fram till att i-KBT är lämplig, låser behandlaren upp applikation för just den personen. Samtidigt med den internetförmedlade behandlingen kommunicerar behandlaren med patienten skriftligt, via digitala möten eller via fysiska möten, allt utifrån patientens behov och önskemål. Förutom i-KBT sker många andra digitala behandlingar och vårdmöten kontinuerligt. Ungdomarna kan själva boka in ett digitalt möte med ungdomsmottagningen via Umo och 1177.se.

Det finns fler utvecklingsarbeten som pågår inom området. Ett forskningsprojekt med en behandlingsmetod kallad TARA (Training for awareness resilience and action) där Umeå universitet tillsammans med BUP, primärvården och Ungdomsmottagningen utvärderar en ny behandlingsmetod för tonårsdepression. Behandlingen sker digitalt i grupp och består bland annat av andningsövningar, yogabaserade rörelser, uppmärksamhetsträning, relationell mindfulness samt värdegrundsbaserad beteendeaktivering. Resultaten kommer att utvärderas med självskattningsformulär, kvalitativa intervjuer, bio-indikatorer för depression samt klinikerskattning av symptom.

Ett annat pågående forskningsprojekt på Umeå universitet i samverkan med vissa delar av regionen är CUST (Compassionfokuserad behandling för ungdomar med stress). Det består av internetförmedlade övningar i självmedkänsla i grupp för ungdomar mellan 15-20 år. Denna behandling fungerar för att sänka puls och blodtryck samt förbättra affektregleringsstrategier hos vuxna. Målet med forskningsstudien är att se om sådan behandling i grupp på internet är acceptabelt och genomförbart för att behandla stress och ångest för ungdomar."

Sedan Lars Jakobsson (L) och Anna-Lena Danielsson (S) yttrat sig, förklaras debatten avslutad.

Regionfullmäktige (§ 83- 2023) har medgett att Petter Nilsson (SD) får ställa en interpellation till regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S), med lydelsen;

"Jag har tidigare lyft den synnerligen märkliga upphandling som övriga partier avser att lösa krisen kring BB i Lycksele, en upphandling på femtio miljoner kronor som ska tas på övriga sjukvårdsklinikers ramar - samtidigt som BB i Lyckseles budget är cirka 16 miljoner kronor, det vill säga: upphandlingen är över tre gånger så dyr som hela BB:s budget.

Utöver detta: Nyligen lyftes Norrlandsoperan i en artikel i VK. I den menade företrädare från S och KD tillsammans att de tyckte Norrlandsoperan i Umeå var en prioriterad sak (till synes för alla i Västerbotten). I VK:s narrativ lyfts att det blott rör sig om 25 miljoner kronor och man försöker övertala läsaren att det minsann inte rör sig om något hemmansköp.
Ungefär som när man – efter lång väntan vid tandhygien-hyllan i en lågpsrisaffär – försöker få någon att sluta att fundera kring vilken tandkräm som är mest prisvärd.

Med Norrlandsoperans resurser skulle vi lätt kunna lösa situationen i Lycksele med god verksamhetsplanering. Detta utan att genomföra besparingar på annan sjukvård, lokaler eller vårdpersonal. Denna lösning är möjlig. Det finns ingen naturlag som stipulerar att Norrlandsoperan måste prioriteras före grundläggande sjukvård till västerbottningarna.
Utifrån ovan har jag ett budskap till alla partier i Regionen: Ta ansvar för förlossningen i Lycksele. Sök de läkare som krävs – i stället för att söka läkare utifrån orimliga krav. Stärk incitamentsstyrningen. Finansiera de extra utgifterna genom besparingar inom sektorer som inte har något med vård att göra.

Det blir lätt att tro att vissa politiker har fått för sig att snarast bedriva populistisk politik i syfte att vinna politiska poäng, i stället för att faktiskt försöka lösa situationen.
Vill vi ha en Norrlandsopera för 25 miljoner kronor, eller ett BB för 16 miljoner kronor? Kulturarbetare eller barnmorskor? Med Sverigedemokraternas förslag blir det BB och
barnmorskor.

Med anledning av ovanstående är min fråga till regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson(S):

Varför vägrar majoriteten lösa situationen på BB i Lycksele?

Petter Nilsson(SD)
Gruppledare Region Västerbotten"

Svaret som lämnas skriftligen har lydelsen;

"Om det hade funnits en enkel lösning för Lycksele BB så hade den redan varit på plats. Utmaningarna har funnits under en lång tid då det helt enkelt inte har funnits tillräckligt med personal att anställa. För att kunna hålla verksamheten vid Lycksele BB i gång så har vi behövt vara beroende av hyrpersonal. Tidigare har det varit möjligt att förlita sig på hyrpersonal, så är dock inte fallet idag då det inte längre finns tillräckliga resurser av hyrpersonal i hela landet.

Fram till dags dato så har frågan om förlossningsvården inte varit en ekonomisk fråga men utifrån det ekonomiska läge vi ser så kan även denna fråga, likt andra frågor, komma att bli det de kommande åren. De problem vi har haft med förlossningsvården under en lång tid börjar vi nu även se hos andra regioner. Både Västerbottens och övriga landets utmaningar ligger i en brist på läkare och barnmorskor, dessa utmaningar löser sig inte genom populistiska utspel.

Vi vill att det ska finnas ett rikt kultur- och idrottsliv i hela landet, till skillnad från Sverigedemokraterna. Medan Sverigedemokraterna har en samhällssyn där man anser att kultur bara är något för rika stockholmare så vill vi att det ska finnas kulturupplevelser för hela Norrland och Västerbotten. Vi vill ha ett attraktivt Västerbotten som kan rekrytera till både universitet och universitetssjukhus men också ge länets 15 kommuner tillgång till kultur av alla dess former. För till skillnad från Sverigedemokraterna vill vi att Västerbotten ska ha ett rikt kulturliv."

Sedan, Petter Nilsson (SD) Peter Olofsson (S) Nina Björby (S)  Mohammed Al-Turk (S) Eva Arvidsson (V) Hans Brettschneider (MP) och Malin Malm (S) yttrat sig, förklaras debatten avslutad.

Regionfullmäktige (§ 83- 2023) har medgett att Carina Sundbom (C) får ställa en interpellation till regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S), med lydelsen;

"Biodrivmedel och biobränslen är förnybara och hållbara alternativ som kan ersätta fossila bränslen som kol, olja och naturgas. För att ersätta Rysslands och andra skurkstaters smutsiga energi behöver vi kraftigt öka produktionen och användningen av rena och hållbara biodrivmedel. Genom produktion av bioenergi tar man även vara på avfall och restprodukter i en cirkulär bioekonomi. Det kan handla om matavfall som blir biogas eller skogsrester som blir förnybara drivmedel, el och värme i ett kraftvärmeverk. Det ger jobb, inkomster och ökad försörjningstrygghet i hela landet.

Sverige är ett föregångsland inom EU när det gäller biodrivmedel. Trots ökande eldrift och effektivare motorer finns det i dag, och kommer under många år framöver finnas kvar, fordon som går på bensin eller diesel. Varje liter fossil bensin eller diesel som ersätts med hållbara biodrivmedel är en vinst för klimatet. Därför behöver det bli enklare att tanka rena biodrivmedel och möjligheten att konvertera befintliga bilar till mer hållbar framdrift måste öka.

Vårt län kan bidra till en ökad produktion av biodrivmedel och bredda användningen för att nå Region Västerbottens klimatmål att ha fossilfri fordonsflotta 2030, att visa miljönytta för hela länet och skapa fler gröna jobb.

Min fråga till regionstyrelsens ordförande, Peter Olofsson, är därför:

1.      Vad gör styret i Region Västerbotten för att säkerställa att vi räddar den lokala produktionen av biodrivmedel?

Carina Sundbom, Centerpartiet"

Regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) har överlämnat interpellationen för besvarande till regionala utvecklingsnämndens ordförande Rickard Carstedt (S). Svaret som lämnas skriftligen har lydelsen;

"Regionala utvecklingsförvaltningen delar frågeställarens uppfattning om att biodrivmedel är en viktig beståndsdel i dagens och morgondagens hållbara transportsystem. Regionala utvecklingsförvaltingen har under lång tid arbetat med att skapa förutsättningar för en växande bioekonomi med fler jobb, tillväxt och utveckling som utgår från ett hållbart brukande av Västerbottens och norra Sveriges stora resurser i form av skog.  

Utvecklingen för biodrivmedel styrs av en lång rad faktorer. Biodrivmedel är en global handelsvara vars priser styrs av läget på världsmarknaden. EU har som mål att vi ska bli koldioxidneutrala till 2050 och har under de senaste åren lagt fram och infört en stor mängd bindande lagstiftning med syfte att styra produktion och användning av biobränslen. EU-kommissionens inriktning är att biobränslen i första hand ska användas inom flyg och sjöfart och EU driver hårt på för en utveckling där de landbaserade transporterna ska nå fossilfrihet genom i första hand elektrifiering.  

Genom reduktionsplikten för drivmedel har efterfrågan på biobränseln i Sverige ökat mycket kraftigt de senaste åren i takt med kraven på ökad inblandning av biobränslen. Tyvärr har reduktionsplikten inte lett till någon stor ökning av den inhemska produktionen av biobränslen utan över 90% av biobränslena som blandas in i diesel och bensin importeras till Sverige från länder med billigare produktionsförhållanden.  

I Västerbotten finns en högst begränsad produktion av biodrivmedel som vi känner till. I Skellefteå finns en anläggning för produktion av biogas som används som drivmedel i kollektivtrafiken. I Sunpines anläggning i Piteå i Norrbotten tillverkas biodiesel av tallolja och Piteå Sciencepark har nyligen fått ERUF-finansiering för fortsätta att utveckla flygbränslen från skogsindustrins avfallsströmmar. I Örnsköldsvik arbetar bland annat RISE Processum tillsammans med ett kluster av företag med att utveckla produkter från träråvara som kan ersätta fossila material, men utvecklingsarbetet handlar i första hand om kemikalier och inte någon storskalig produktion av biobränslen. I Umeå håller Liquid Wind på att etablera en anläggning som ska omvandla koldioxidutsläpp från kraftvärmeverket på Dova till flytande elektrobränslen.  

Region Västerbotten har under många år investerat i utvecklingsprojekt med syfte att utveckla både bioekonomi och biobränslen. Region Västerbotten stödjer bland annat satsningarna i Örnsköldsvik och i Piteå. (Se tex https://www.piteasciencepark.se/pitea-science-park-far-65-miljoner-for-att-fortsatta-utveckla-hallbara-drivmedel/ ) 

Region Västerbotten bedriver genom Europaforum Norra Sverige tillsammans med de fyra nordligaste länen ett kontinuerligt arbete för att påverka politiken för att skapa goda förutsättningar för jobb och tillväxt i norra Sverige. De senaste åren har EFNSs arbete inriktats kraftigt på den skogliga bioekonomin, och de fyra nordliga regionerna har tillsammans finansierat en särskild tjänst med placering i Bryssel för att påverka utvecklingen i rätt riktning. Ett stort antal konferenser och positionspapper samt påverkansinsatser har genomförts och genomförs för närvarande.  

Region Västerbotten har även besvarat ett stort antal remisser som rör biobränslen (den senaste i maj 2023). Region Västerbottens huvudbudskap i remissvaret är att vi motsätter oss EU-kommissionens ensidiga inriktning på elektrifiering. Region Västerbotten framhåller behovet av diversifiering och teknikneutralitet, där biobränslen även i fortsättningen kommer att ha en plats.

Regionala utvecklingsförvaltningen har med övriga svenska regioner bildat ett nätverk för bioekonomisk utveckling. Nätverket har i maj 2023 träffat regeringskansliet för att påverka arbetet med den nationella bioekonomistrategin som nu är under framtagande.  

Inom kollektivtrafikmyndigheten har det prioriterats att ta fram en drivmedelsstrategi, som synliggör de möjligheter som finns och vilka mål som är möjliga att uppnå vilket också knyter an till detta område. Detta arbete som kommer att påbörjas under hösten 2023 bedrivs tillsammans med kommunerna som därmed samlas kring frågan om fossilfria drivmedel.  

Under alla dessa sammanhang arbetar vi för att lyfta fram att biodrivmedel även fortsättningsvis har en roll i ett framtida hållbart svenskt transportsystem."

Sedan Carina Sundbom (C) Rickard Carstedt (S) Emma Lindqvist (MP) och Agneta Hansson (V), yttrat sig förklaras debatten avslutad.

Regionstyrelsen gav i december 2022, § 277, regiondirektören i uppdrag att utarbeta ett förslag på reviderad budget- och planeringsprocess i syfte att få ned ledtid och en djupare verksamhetsförankring än idag. Översynen skulle göras i nära samråd med nämnderna och vara slutförd i under mars 2023.

På grund av den korta tidsramen för uppdraget avgränsades översyn av budgetprocessen bort och arbetet fokuserade på hur planeringsprocessen kan utvecklas och hur det skulle kunna genomföras. Uppdraget i sin helhet behöver slutföras och översyn av arbete med hur budgetramar skapas bör därför tas upp och genomföras så snart som möjligt.

Förslag till ny planeringsprocess har tagits fram och beskrivs närmare i PM samt argument för vilka beslut som rekommenderas. Den nya processen innefattar bland annat att regionplan tills vidare antas i november och tidsplaneringen för planeringsprocessen anpassas efter det. Vidare föreslås att delårsrapporteringen per april utgår och ersättas av månadsrapport.

Regionfullmäktige antog i februari 2020 attestreglemente med tillhörande tillämpningsanvisningar. Förslag till justering av attestreglemente och dess tillämpningsanvisning har upprättats.

Ändringen gäller höjd beloppsnivå för beslutsattest angående utlägg och finns reglerat i tillämpningsanvisningarna, som en följd av det behöver även attestreglementet ändras.

Förvaltningen föreslår att regionfullmäktige antar detta dokument men delegerar till regionstyrelsen att göra ytterligare revideringar som kan uppstå. Tillämpningsanvisningarna är att betrakta som ett tekniskt dokument som inte bör tas på fullmäktigenivå. 

Regionfullmäktige beslutade vid sammanträdet i april 2023 om en generell instruktion till ombud vid bolagsstämmor, med giltighet till och med utgången av år 2026.

Instruktionen antogs med undantag av att punkt 5 i ägarinstruktionen, gällande huruvida styrelsen ska utgå från texten eller ej, återremitterades för ytterligare beredning. Fullmäktiges återremiss avsåg att utreda om det var juridiskt möjligt att plocka ut instruktion att ombudet ska rösta för att fastställa ett förslag om arvode, om riktlinjer från ägarna saknas och förslaget kommer från bolagsstyrelsen. 

Instruktionen har setts över, i bifogat förslag till generell instruktion har orden ”styrelsen eller” plockats bort.

Organiserad prostatacancertestning (OPT) infördes som en ny verksamhet i november 2022. Syftet med verksamheten är att minska och systematisera PSA-testningen med målet att hitta prostatacancer tidigt hos män. 

Detta är en verksamhet som också har införts i Region Stockholm, Region Västra Götaland och Södra sjukvårdsregionen och som där är avgiftsfri, med motiveringen att den jämställs med mammografiscreening.  Syftet med att införa avgiftsfrihet är att få fler att välja att deltaga i screeningprogrammet.

Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att regionfullmäktige beslutar införa avgiftsfrihet för blodprovstagning för PSA-analys vid organiserad prostatacancertestning.

Regionstyrelsens beställarenhet har i utredning rekommenderat att inte införa avgiftsfritt i Västerbotten i nuläget. Om ett till två år kan regionen välja att jämföra deltagandet i OPT i Västerbotten med de två andra regionerna inom norra sjukvårdsregionen som har infört avgiftsfrihet. Utifrån resultaten kan frågan tas upp för bedömning på nytt. Inom norra sjukvårdsregionen är det Norrbotten och Jämtland-Härjedalen som har avgiftsfritt. 

I utredningen framgår även att kostnaden beräknas uppgå till cirka 650 000 kr per år för regionen. Kostnaden skulle belasta Regionstyrelsen, primärvård beställare.

Omställningen till nära vård pågår och innebär till stor del att fokus flyttas till att arbeta mera personcentrerat, sammanhållet, proaktivt och hälsofrämjande. En viktig framgångsfaktor i omställningen till Nära vård är samspelet mellan regionen och kommunerna.

För att tydliggöra vägen mot målet, och skapa en gemensam viljeinriktning och en kraftsamling för omställningen till Nära vård i Västerbotten har en färdplan arbetats fram i samverkan mellan Region Västerbotten och länets 15 kommuner. 

Syftet med färdplanen är förbättrade förutsättningar till god hälsa för västerbottningen, barn och unga, vuxna och äldre. Målgruppen för dokumentet är primärt beslutsfattare och styrning/ledning.

Då färdplanen är utformad på en övergripande nivå behöver den kompletteras med mer konkreta handlingsplaner, såväl i samverkan som internt hos varje huvudman. För att få genomslagskraft och bli hållbar över tid bör färdplanen bli en del i varje huvudmans ordinarie process för planering, genomförande och uppföljning.

Utifrån den utveckling som kunnat och kan ses av trafikkostnaderna för regiontrafiken, med kraftigt ökade trafikkostnader, medan intäkterna inte ökat i samma omfattning, så har kostnadstäckningsgraden sjunkit i regiontrafiken. Region Västerbotten, som är den finansiär av regiontrafik som påverkats i mycket hög utsträckning, ser utvecklingen som ej hållbar och att behov finns av att agera för att vända trenden.

Inför årsskiftet 2022/2023 så beslutade regionfullmäktige om en höjning av taxan om 5 % från och med 2023-01-01, för att inte negativt påverka återinträdet i kollektivtrafiken efter pandemin.

Utifrån prognos och den försämrade kostnadstäckningsgraden så ser Region Västerbotten att det finns behov av att höja taxan ytterligare en gång under 2023. Arbetsgruppen har i sitt arbete fokuserat på förslag till justeringar av taxan för regiontrafiken då detta medför effekter för Region Västerbotten.

Förslaget till justering av taxan kommer att innebära att gymnasiekorten höjs med 5 % från och med höstterminen och att grundskolekorten höjs med mellan 5 – 10 % beroende på reslängd. Det är dock endast resor som sker i trafik som finansieras av Region Västerbotten som kommer att påverka kommunernas kostnader för elevresor. De resor som sker i trafik som finansieras av kommunen själv innebär ingen förändrad nettokostnad för kommunen.

Regionala utvecklingsnämnden föreslår att taxan för regiontrafiken justeras enligt framtaget förslag till justering från och med 2023-08-01.

Länstrafiken i Västerbotten uppvisade för 2022 ett stort underskott mot budget. 

För Region Västerbotten uppgick underskottet gentemot budget från Länstrafiken för 2022 till drygt 32 miljoner kronor. Det som skapat den stora kostnadsutvecklingen i trafikavtalen är kopplat till HVOindex.

Prisutvecklingen för HVO har under 2022 varit + 62 %. Då HVO i trafikavtalen för regiontrafiken på 20 – 25 % får detta en effekt på mellan 16 – 21 % fördyring. Motsvarande kostnadsutveckling för diesel har varit 45 %, vilket i trafikavtalen ger en effekt på mellan 9 och drygt 11 %.

Beslut om att frångå krav på HVO och i stället utföra trafiken med diesel innebär påverkan på de miljökrav som finns kopplade till kollektivtrafiken i två av fullmäktige antagna program/strategier (regionalt trafikförsörjningsprogram samt miljö- och klimatstrategi)

Mot bakgrund av detta så behöver regionfullmäktige fatta beslut om att en övergång ska kunna ske.

Moderaterna anmälde en motion vid fullmäktigesammanträdet den 21 september 2021 gällande HPV-självtest. 

I motionssvaret framgår att HPV Självtest erbjuds alla i Region Västerbotten som får kallelse till cellprov. Har man blivit behandlad för cellförändringar eller är gravid ska man dock inte ta självprov. I kallelsen finns en länk där kvinnan kan beställa sitt självtest. Tiden hos barnmorska avbokas då per automatik. Regionen skickar också ut självtest till s.k. långtidsuteblivare, kvinnor som uteblivit från sina kontroller en längre tid. Självtest erbjuds vidare i det utrotningsprojektet som drivs av Karolinska Institutet, vilket Region Västerbotten deltar i där kvinnor födda 1994–1999 vaccineras med Gardasil 9.

HPV självtest erbjuds alltså till kvinnor i Västerbotten på ett antal olika sätt. Det ska dock klargöras att detta svar har dröjt och att motionärens förslag under denna tid har hunnit bli förverkligat.

I en motion från Centerpartiet föreslås det att regionen ska utreda romers situation i Västerbotten med utgångspunkt från strategin om romsk inkludering.

Ett förslag till motionsyttrande har tagits fram. I yttrandet beskrivs det att Länsstyrelsen Stockholm har uppdraget att följa upp insatser inom ramen för strategin. Länsstyrelsen har nyligen gjort en halvtidsuppföljning med beskrivning av kommuners, statliga myndigheters, regioners insatser och nulägen utifrån strategin om romsk inkludering. Strategin är också till stor del beroende av andra instanser som regionen inte har ansvar för, exempelvis kommuner och statliga myndigheter.

Ewa-May Karlsson (C) och Håkan Andersson (C) har anmält en motion till regionfullmäktige och föreslår att tillsätta och genomföra länsutredning med uppdrag att klargöra vilka åtgärder, inklusive och ekonomisk analys, som behöver vidtas i syfte att under en 5-årsperiod uppfylla att varje heltidsarbetande allmänmedicinskt specialist max 1500 personer personer på sin lista.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har yttrat sig över motionen. Utifrån att fullmäktige har fattat beslut om en genomlysning av primärvården som en del i arbetet för att göra ett tydligare och bättre uppdrag föreslår nämnden att motionen ska anses besvarad.

Sverigedemokraterna har anmält en motion till regionfullmäktige gällande avgiftstrappa för språktolk.

Förslag till motionsyttrande har upprättats. Regionen behöver kunna garantera att patienterna får en god och patientsäker vård enligt de krav som finns gällande lagstiftning, det innebär bland annat patienten har rätt till individuellt anpassad information vid besök i vården vilket inte skulle kunna garanteras utan att ha tillgång till en språktolk. En avgiftsfri användning av språktolktjänster är således en förutsättning för att en jämlik vård ska kunna ges.

Riskerna med att införa en avgiftstrappa för språktolk är att närstående får fungera som tolkar. Något som kan innebära att tolkningen inte utförs enligt god tolksed och kan påverka både patientsäkerhet och rättssäkerhet.

Carina Sundbom (C) har anmält en motion till regionfullmäktige i vilken hon föreslår att regionen ska erbjuda förmånscykel till regionens anställda.

I motionssvaret framgår att det inom verksamheten kommit önskemål om detta, HR-direktören har därför tagit beslut om att se över möjlighet till att förmånscyklar ska erbjudas regionens medarbetare. Detta som komplement till tidigare fattade beslut om andra förmåner som regionen infört de senaste åren, bruttolöneväxling till pension och semester. Denna typ av tjänst hanteras av externa företag och därför är ett upphandlings-uppdrag gällande förmånscyklar inlämnat.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning § 6 ska fullmäktiges presidium ha avstämningsmöten med fullmäktigeberedningarna under året. 

Fullmäktiges presidium träffade fullmäktigeberedningarnas presidier den 11 maj för avstämning och diskussion kring beredningarnas arbete samt uppdrag. 

Samtliga beredningar har kommit igång bra med sitt arbete, men lyfter även att de årliga uppdragen är omfattande och att något uppdrag eventuellt kan behöva förlängas till 2024.

Inför regionfullmäktige har följande valärenden inkommit;

Entlediganden

Cecilia Arvidsson Almberg (V) Vännäs, har blivit entledigad från sitt uppdrag som nämndeman i Förvaltningsrätten.

Andrea Pettersson (SD), har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ledamot i Demokratiberedningen.

Kjerstin Widman (M), har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ledamot i regionfullmäktige.

Fyllnadsval

Nämndeman i Hovrätten, istället för Robert Nerdal (S);
Ulf Jakobsson (S), Norsjö

Ledamot i Demokratiberedningen, istället för Jeanette Berggren (S);
Robert Nerdal (S), Norsjö

Ledamot i Demokratiberedningen, istället för Andrea Pettersson (SD):
Malin Andersdotter (SD), Bygdeå

Nämndeman i förvaltningsrätten, istället för Gunnar Fransson (M);
Per-Erik Sundqvist (M), Jörn

Val

Styrelsen för Uminova Innovation AB
(Valperioden: Tiden från 2023 års ordinarie bolagsstämma till 2026 års ordinarie bolagsstämma)

Ledamot (1)
Göran Larsson (-)

Regionala Etikprövningsmyndigheten i Umeå
(Valperioden: 1 januari 2024 t.o.m. 31 december 2027)

Allmänrepresentanter (16)
Maud Lundbäck, Kalix
Christina Snell Lumio, Övertorneå
Lars Ralph, Arvidsjaur
Dan Ankarholm, Luleå
Peter Bodemyr, Frösön
Björn Sandal, Östersund
Ann-Sofie O´Dwyer, Bräcke
Mats E Nilsson, Frösön
Åsa Bergenheim, Umeå
Sven-Olov Edvinsson, Umeå
Åsa Hörnsten, Umeå
Lars Jansson, Umeå
Stefan Dalin, Timrå
Stefan Frankl, Alnö
(Vakant)
(Vakant)

Representanter patientorganisationer (4)
Kerstin Öhrling, Gammelstad- Reumatikerförbundet Norrbotten
Mikael Sandlund, Umeå - Hjärnkoll Västerbotten, Funktionsrätt Västerbotten
Tommy Ericsson, Östersund- Reumatikerförbundet, Funktionsrätt Östersund
(Vakant)