Möte 2023-11-21

Ordförande Harriet Hedlund (S) förklarar sammanträdet öppnat.

Upprop förrättas. Närvarande ledamöter framgår av sidorna 1-2 i protokollet.

Förslag till föredragningslista har upprättats.

Inkomna motioner: 

Motion nr 30-2023 från Hans-Inge Smetana (KD). Inför DIS (Dynamiskt inköpssystem)
RS 1883-2023

Motion nr 31-2023 från Centerpartiet (C). Agera för fler decentraliserade utbildningar 
RS 2056:1-2023

Inkomna interpellationer:

Interpellation nr 44-2023 från Nicklas Sandström (M). Vad gör majoriteten för att korta de långa vårdköerna?
RS 1700-2023

Interpellation nr 45-2023 från Per Sandström (M). Förbättrad samverkan mellan privata tandläkare och folktandvården
RS 1706-2023

Interpellation nr 46-2023 från Petter Nilsson (SD). Varför inte ta ansvar som ledande regionpolitiker avseende anmälningsplikten?
RS 1717-2023

Interpellation nr 47-2023 från Ulf Wahllöf (M). Interpellation angående den viktigaste åtgärden för kompetensförsörjning i primärvården
RS 1856-2023

Interpellation nr 48-2023 från Andreas Löwenhöök (M). Utbyggd sjukvård i Skellefteå
RS 1935-2023

Interpellation nr 49-2023 från Anton Bergström-Nord (M). När beräknar majoriteten att handlingsplanen för förlossningsvården är genomförd?
RS 1938-2023

Interpellation nr 50-2023 från Andreas Löwenhöök (M). Stöd till den judiska minoriteten
RS 1939-2023

Interpellation nr 51-2023 från Anna Ackemo (M). Hur ser den långsiktiga lösningen ut för BB i Lycksele?
RS 1950-2023

Interpellation nr 52-2023 från Carina Sundbom (C). Fler lärosäten i Västerbotten behövs för att klara kompetensförsörjningen
RS 1955-2023

Interpellation nr 53-2023 från Hans-Inge Smetana (KD). Operationer av normaltryckhydrocefalus
RS 1958-2023

Interpellation nr 54-2023 från Hans-Inge Smetana (KD).Första linjens psykiatri
RS 1959-2032

Interpellation nr 55-2023 från Håkan Andersson (C). Pensionsavgångar bland fysioterapeuterna
RS 1962-2023

Interpellation nr 56-2023 från Håkan Andersson (C). Tillgänglighet på Skellefteå lasarett
RS 1963-2023

Interpellation nr 57-2023 från Maria Lundqvist Brömster (L). SMS-livräddare även i Västerbotten
RS 1978-2023

Interpellation nr 58-2023 från Maria Lundqvist Brömster (L). Beroendevårdens framtid i Region Västerbotten
RS 1979-2023

Inkommen fråga;

Fråga nr 11-2023 från Hans-Inge Smetana (KD). Motverka antisemitism genom ökad kunskap
RS 2078-2023

Bert Öhlund (S), vice ordförande i revisionen, informerar fullmäktige om revisionens granskning av delårsrapporten enligt följande;

Positivt är att de auktoriserade revisorerna konstaterar att räkenskaperna i all väsentligt är rätt. Negativt är att regionen redovisar ett stort ekonomiskt underskott samt att prognosen är ett balanskravsresultat på -876 miljoner vid slutet av året.  Detta underskott ska enligt kommunallagen återställas inom 3 år.

Även prognoserna för 2024 visar på ett svårt ekonomiskt läge. Inflationen innebär höga kostnader, inte minst för pensionerna. Region Västerbotten är inte ensam om den här situationen utan i princip alla regioner har stora problem att klara sina budgetar.

Det pågår åtgärder i regionen för att minska kostnaderna och revisorerna följer noga utvecklingen. Det är viktigt att styrelsen och nämnderna ser till att det finns styrning och genomarbetade planer, och det kommer med stor sannolikhet att behövas ganska tuffa prioriteringar för att få ordning på ekonomin. 

I en granskning för förra året, av regionstyrelsens beredning av budgeten för 2023, framförde revisorerna kritik mot toppstyrningen i regionen, att regionstyrelsen och nämnder inte tagit tillräcklig hänsyn till verksamheternas faktiska kostnader.   Revisorerna var vidare tveksamma till att styrelsen åberopade synnerliga skäl för att lägga en minusbudget för år 2023. Det var tveksamt om kraven på synnerliga skäl var uppfyllda eftersom regionen hade en negativ soliditet.

Negativt i delårsrapporten är också att redovisningen av resultaten för verksamhetsmålen har stora brister, vilket gör att det inte är möjligt att uttala sig om fullmäktiges verksamhetsmål kommer att uppnås eller ej. Mot bakgrund av de svaga ekonomiska resultaten är revisorernas bedömning att regionen inte kommer att uppnå god ekonomisk hushållning.

Under arbetet med att granska delårsrapporten har revisorerna fått information om att det finns misstankar om oegentligheter i kapitalförvaltningen. Revisorerna har uppmanat regionstyrelsen att informera fullmäktige om dessa misstankar samt att noga följa utvecklingen, vilket även revisorerna kommer att göra för att kunna bedöma behovet av fördjupad granskning.

Avslutningsvis informeras om att revisorerna har många intressanta granskningar på gång som kommer att rapporteras i december och i början av nästa år. 

Demokratiberedningen fick i regionplanen för 2023 följande uppdrag:

• Analysera skillnader och utveckling av valdeltagande i Västerbotten.
• Kartlägga om det finns skillnader i Västerbotten beroende på bostadsort i synen på demokratin och fattade beslut.
• Kartlägga hur regionen och kommunerna arbetar med att nå ut till underrepresenterade grupper för att stärka demokratin.

Demokratiberedningen har utfört sitt uppdrag och sammanställt resultatet i en årlig rapport som nu lämnas till regionfullmäktige.

Fullmäktigeberedningen för samverkan och regional utveckling är organisatorisk placerad direkt under regionfullmäktige, och ska på regionfullmäktiges uppdrag verka för samverkan mellan Region Västerbotten och kommunerna i Västerbottens län i frågor av gemensamt intresse inom regional utveckling.

I beredningens uppdragsbeskrivning framgår att fullmäktigeberedningen för samverkan och regional utveckling ska verka för samverkan mellan Region Västerbotten och kommunerna i Västerbottens län i frågor av gemensamt intresse inom regional utveckling, samt att beredningen har i uppdrag att omhänderta relevanta primärkommunala perspektiv inom området för regional utveckling.

Beredningen har också möjlighet att redovisa övriga behov inom ramen för samverkan inom regional utveckling.

I regionfullmäktiges beslut 2022-04-26—27 § 39 fick beredningen det årliga uppdraget att under 2022 och 2023, utifrån den regionala utvecklingsstrategin, beskriva kommunernas största utmaningar och möjligheter inom regional utveckling och hållbar tillväxt.

Beredningen för samverkan och regional utveckling fastställde 27 januari 2023 en verksamhetsplan som tydliggör mål och aktiviteter för beredningens arbete för året. De aktiviteter som beredningen genomfört för att inhämta kunskap är i huvudsak tre olika metoder; intern kunskapsinhämtning, extern kunskapsinhämtning samt dialogträffar.

Under hösten 2023 har beredningens arbete med uppdraget sammanställts i en rapport som ska presenteras för regionfullmäktige i november 2023. Den 9 november har beredningen fastställt slutgiltigt förslag till rapport, som härmed överlämnas till regionfullmäktige.

Beredningen för kompetensförsörjning fick i regionplanen 2023 följande uppdrag:

• Titta på vilka antidiskrimineringsåtgärder som görs inom ramen för de rekryteringsinsatser som pågår i länet.
• Föreslå metoder och förbereda hur regionen kan bidra till en långsiktig plan på 5–20 års sikt för framtida kompetensförsörjning i Västerbotten.

Beredningen för kompetensförsörjning har i samförstånd med regionfullmäktiges presidium begärt att fortsätta med detta uppdrag under 2024. Beredningen har utifrån denna bestämmelse utfört sitt uppdrag och sammanställt det i en årlig rapport som lämnas till regionfullmäktige.

I Region Västerbotten är patientavgiften 200 kr för läkarbesök och sjukvårdande behandling och 100 kr för digitala besök. Avgiften för uteblivet besök är 200 kr (+behandling och 100 kr för digitala besök. Avgiften för uteblivet besök är 200 kr (+ 50 kr i adm avgift). Patientavgiften på 200 kr infördes i januari 2016 och har sedan dess inte ändrats.

I syfte att öka regionens intäkter har förvaltningen tagit fram ett förslag på ökade patientavgifter från 200 kr till 300 kr för ordinarie besök, från 100 kr till 200 kr för digitala besök samt från 200 kr till 300 kr (+ 50 kr i adm avgift) för uteblivna besök.

Höjningen av besöksavgifterna skulle gälla från och med 1 januari 2024 och medföra ca 33 mkr i ökade intäkter. Denna ökning innebär samtidigt att avgifterna i Region Västerbotten ligger mer i nivå med övriga regioner i norra Sverige.

Kompensationsersättningen på 200 kr för besök där patienten är undantagen
besöksavgift och 100 kr för digitala besök, kvarstår enligt nuvarande ersättningsmodell i Hälsoval primärvård.

Positive airway pressure (PAP)-behandling är behandling med andningshjälpmedel; antingen med CPAP som används vid snarkning (sömnapnésyndrom) eller BiPAP som används vid andningssvikt vid tex vid Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Årsavgiften är idag 500 kronor vilket har gällt sedan beslut togs 2013. Det finns ingen enhetlighet för denna avgift om man jämför Sveriges regioner. En del har ingen avgift alls medan flera har betydligt högre avgifter än Region Västerbotten.

Den sammanlagda bedömningen är dock att regionens avgift för detta hjälpmedel är låg och bör höjas.

Organiserad prostatacancertestning (OPT) infördes som en ny verksamhet i november 2022. Syftet med verksamheten är att minska och systematisera PSA-testningen med målet att hitta prostatacancer tidigt hos män.

Syftet med att införa avgiftsfrihet är att få fler att välja att deltaga i screeningprogrammet. 

Regionfullmäktige beslutade i april 2023 att införa avgiftsfrihet för OPT i Region Västerbotten till och med 2023. 

Den avgiftsfria testningen har nu pågått i sex månader och bedömningen är att programmet bör fortgå som avgiftsfritt ytterligare en tid, förslagsvis tom utgången av 2024 för att ge underlag till att utvärdera beslutet om avgiftsfrihet.

Ett förslag till ny tandvårdstaxa för perioden 15 januari 2024 till och med 14 januari 2025 har upprättats.

Förslaget innebär att taxorna för allmäntandvård och specialisttandvård föreslås uppräknas med 12%. 

Helgjourtaxan föreslås kvarstå enligt tidigare beslut. Behovet av akut tandvård ökar i takt med att tillgängligheten till tandvård minskar och en utveckling och utökad
tillgänglighet till akut tandvård är nödvändig.

Taxorna för lokala åtgärder, som inte ingår i det statliga tandvårdsstödet, föreslås justeras för beräknad kostnadsökning med 12 %.

Den interna taxa som reglerar åtaganden mellan regioner föreslås uppräknas med 12%.

Beslut om ersättning för munhälsobedömning vid uppsökande verksamhet och utbildning av omsorgspersonal fattas av Regionstyrelsen.

En tandvårdstaxa som medger kostnadstäckning för tandvården, förutom att förutsättningar för vuxentandvården förbättras, är att arbetsmiljön förbättras och
attraktiviteten hos Folktandvården ökar.

Regionstyrelsen beslutade i februari 2023, § 27, att bygga ut laddinfrastrukturen för elbilar på Region Västerbottens parkeringsplatser, RS 490-2022.

Utifrån tjänsteskrivelserna som låg till grund för beslutet fanns det beskrivet att parkeringsavgiften behövde justeras för att täcka omkostnader för ökad el, drift, underhåll och vidare utbyggnad. 

Förvaltningen har upprättat förslag på ny prismodell för parkeringar med tydlig förändring för elbil men med viss indexjustering för övriga parkeringar.

Regionfullmäktige har fastställt en modell för den årliga justeringen av kollektivtrafiktaxan. Modellen utgår från de index som påverkar kollektivtrafikavtalens kostnader. Vid beräkningar enligt denna modell så indikerar den att det inför 2024-01-01 inte skulle ske någon höjning av taxan.

Utifrån den utmaning som finns för kostnadstäckningsgraden i kollektivtrafiken och då budget för busstrafiken omfattar en höjning av taxan om 5 %, så har regionala utvecklingsförvaltningen föreslagit i tjänsteskrivelse att den fastställda modellen frångås och att beslut om att höja regiontrafikens taxa med 5 % genomförs.

Förvaltningen har även föreslagit att justering av Norrlandsresans taxa förslås till 5 % från och med 2024-01-01. Eftersom Norrlandsresan är en gemensam produkt med övriga norrlandslän så behöver samtliga län fatta likalydande beslut avseende justering av taxan. Om övriga län ej fattar likalydande beslut så sker ej någon justering av Norrlandsresans taxa.

I samband med att det nya biljett- och betalsystemet införs kan inte längre flera personer resa på en rabattbiljett. Länstrafiken föreslår att en tillsammansrabatt ska införas när man reser två eller fler personer och att en rabatt motsvarande dagens rabattkort. Rabatten ska gälla för grundpriset på samtliga ålderskategorier vid förköpta enkelbiljetter för resor inom Västerbotten (ej Skellefteå tätortstrafik).

Regionala utvecklingsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 28 september 2023, § 190, att föreslå regionfullmäktige att taxorna skulle höjas med 3,5 procent. 

Inför regionfullmäktiges sammanträde har följande valärenden inkommit;

Entlediganden

Olof Johnson (S) Vännäs, har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ledamot i regionfullmäktige.

Roger Albertsson (S) Norsjö, har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ersättare i Viltförvaltningsdelegationen.

Mona Bertheim (M) Lycksele, har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som nämndeman i Hovrätten, valperioden 1 januari 2024-31 december 2027.

Charlotte Lundkvist (S) Umeå, har inkommit med en avsägelse från sina uppdrag som ledamot i regionfullmäktige och ombud i Kvarkenrådet.

Masood Raufi (M) Skellefteå, har entledigats från sitt uppdrag som nämndeman i Hovrätten, valperioden 1 januari 2024-31 december 2027.

Fyllnadsval

Nämndeman i Hovrätten för Övre Norrland, istället för Mona Bertheim (M);
(Valperioden 1 januari 2024-31 december 2027)
Birgitta Lundgren (M), Lycksele

Nämndeman i Hovrätten för Övre Norrland, istället för Masood Raufi (M);
(Valperioden 1 januari 2024-31 december 2027)
Erik Lindström (M), Skellefteå

Ersättare i Övervakningsnämnden, istället för Karin Lindh (S);
Annika Nyman (S), Skellefteå

Ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden, istället för Kjell Bäckman (V);
Anna Dahlén (V), Lycksele

Val

Nämndeman i Förvaltningsrätten
(Valperioden 1 januari 2024-31 december 2027)
Charlotte Hultdin (S), Malå

Regionala utvecklingsnämnden svarar, på uppdrag av regionfullmäktige, för framtagande av regional kulturplan i samverkan med länets kommuner, civilsamhälle och kulturskapare. Den regionala kulturplanen för perioden 2024 – 2027 har utarbetats i enlighet med fastställda direktiv och tidplan. 
Kulturplanen är ett styrdokument för regional kulturutveckling i Västerbottens län de kommande fyra åren.

I planen föreslås tre ställningstaganden som ska vara utgångspunkt för Region Västerbottens kulturpolitiska arbete:

- Kulturens egenvärde och den konstnärliga friheten
- Konstens och kulturens betydelse för demokratin
- Konsten och kulturens roll i det hållbara samhället

Planen inrymmer fem regionala kulturpolitiska mål. Målen har formulerats mot bakgrund av den nationella kulturpolitiken samt utifrån de regionala behov och utmaningar som framkommit i samband med planens framtagande:

1. Kulturen spelar en avgörande roll för samhället och regional utveckling
2. Barn och unga har möjlighet till eget skapande och god tillgång till kultur
3. Kulturarv och kulturmiljöer är levande
4. Goda villkor för professionella kulturskapare ger ett utbud av hög kvalité
5. Den kulturella infrastrukturen är tillgänglig och jämlik

Förslag till Planeringsförutsättningar för kollektivtrafiken 2025-2027 har upprättats.

Planeringsförutsättningarna upprättas med anledning av att Region Västerbotten ansvarar för linjetrafik med buss och tåg och viss anropsstyrd trafik med huvudsaklig trafikuppgift mellan kommuncentra samt sjukresor.  Region Västerbotten finansierar utöver beställd trafik även de så kallade gemensamma kostnaderna som omfattar kundtjänst, administration, marknadsföring och IT-system. Från och med 2021 så innehåller budget från Länstrafiken även kostnaderna för den gemensamma beställningscentralen för serviceresor. 

Planeringsförutsättningarna innehåller regionens trafikpolitiska prioriteringar och mål samt en ekonomisk prognos för buss- och tågtrafiken, samt den gemensamma beställningscentralen under perioden som planeringsförutsättningarna avser. 

Planeringsförutsättningarna ska ligga till grund för Region Västerbottens kollektivtrafikplan för perioden 2025 – 2027.

Region Västerbotten är tillsammans med Region Norrbotten minoritetsdelägare i Almi Nord AB, där 51 procent av bolaget ägs via Almi koncernmoderbolag.

Inför varje år genomförs ägardialoger på tjänstepersonsnivå mellan koncernledningen i Almi och de bägge regionerna kring förändringar i eller
omprioriteringar inom Almis verksamhet eller utlåning.

Dessa dialoger ligger till grund för de ägardirektiv som utarbetas och föreslås, tillsammans med förslag till förändringar av driftanslag. 

Av ägaranvisningar 2022 för Almi Företagspartner Nord AB framgår att finansieringen av bolagets verksamhet ska överenskommas i särskild ordning.

Förslag till finansiering framgår av bilaga. 

Regionala utvecklingsnämnden har, genom brådskande ordförandebeslut, föreslagit att regionfullmäktige fastställer ägarbidrag enligt upprättat förslag.

Enligt förbundsordningen ska Svensk Luftambulans begära ägarbidrag från medlemmarna för kommande verksamhetsår.

Förbundsdirektionen i Kommunalförbundet Svensk Luftambulans har vid sammanträdet den 20 oktober 2023 överlämnat förslag om att räkna upp ägarbidraget för 2024.

Förslaget innebär att ägarbidraget räknas upp med motsvarande 7,94 % för år 2024. En grundförutsättning för att fortsätta bedriva verksamheten i den omfattning som görs idag är en uppräkning av ägarbidraget.

Regionstyrelsen gav i december 2022 regiondirektören i uppdrag att göra en översyn av planerings- och budgetprocessen. Uppdraget mynnade ut i att regionfullmäktige i juni 2023 (RS 1939–2022) fastställde ny planeringsprocess som bland annat innefattade att delårsrapport per april togs bort ur uppföljningen.

Regionfullmäktige gav i beslutet uppdrag till regionstyrelsen att återkomma med ett förslag till utveckling av en fördjupad månadsrapport efter april månad.

Förvaltningen har upprättat förslag till en förenklad uppföljning per april, en förenklad delårsrapportering, som i korthet innebär att regionens verksamhetsmål inte följs upp denna period utan rapporten fokuserar i stället på uppföljning av kvalitetsindikatorer kopplade till basuppdraget. 

Ett besluts-PM bifogas som redogör för vad som kommit fram i uppdraget och argument för vilka beslut som rekommenderas.

Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling har upprättat förslag till reviderad förbundsordning. Ändringarna innefattar i huvudsak tidpunkt för budgetprocess samt namnbyte till Kommunalförbundet Skandionkliniken. 

Förslaget har under våren varit ute på remiss hos medlemsregionerna och Region Västerbotten beslutade vid sammanträdet i september 2023, § 151, att ställa sig bakom förslaget.

Förbundsordningen har nu överlämnats till medlemsregionerna för beslut.

Regionfullmäktige uppdrog i regionplan 2023 till regionstyrelsen att genomföra en genomlysning av beställning och drift av primärvården. 

Syftet med genomlysningen är att ge primärvården förutsättningar att nå målsättningarna att vården ska vara nära, tillgänglig och personcentrerad i hela länet.

Genomlysningen har genomförts och har sammanställts i rapport. Med utgångspunkt från nulägebilden och de utmaningar som framkommit ges förlag på målsättningar och åtgärder.

Genomlysningen har skett i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen och nämnden. 

Kommunalförbundet Svensk Luftambulans (SLA) består av Region Dalarna, Region Värmland, Region Uppsala, Västra Götalandsregionen, Region Norrbotten samt Region Västerbotten.

Syftet med förbundet är att bedriva en gemensam ambulanshelikopterverksamhet åt medlemmarna.

Region Uppsala samt Västra Götalandsregionen (VGR) har under 2022 beslutat om utträde ur SLA. Båda regionerna har inkommit med en önskan om att utreda förutsättningarna för ett tidigare utträde ur kommunalförbundet.

Förbundet har utrett frågan och förbundsdirektionen har den 30 juni 2023 beslutat att översända ärendet till medlemmarna för beslut.

Verksamhetsföreträdare och controller inom region Västerbotten stödjer förslag till beslut från förbundsdirektionen.

Maria Kristoffersson (C), Håkan Andersson (C) och Ewa-May Karlsson (C) har till regionfullmäktige anmält motionen "Möjlighet till lokala anpassningar för personal inom Region Västerbotten".

I motionen föreslås att regionstyrelsen uppdras att se över möjligheterna till lokala överenskommelser och anpassningar för att möta både behov i verksamhet och hos den enskilda anställde utifrån motionens intentioner. I motionen anges att regionen ska vara en föregångsregion när det gäller att erbjuda vårdanställda goda villkor med mer flexibla arbetstider och ersättningsformer.

I motionssvaret föreslås att motionen avslås med hänvisning till att föreslagna åtgärder redan arbetas med. I svaret lyfts bland annat att regionen erbjuder flexibla arbetstider i de fall det är möjligt för verksamheten samt att i framtagen kompetensförsörjningsstrategi finns flera åtgärder som rör arbetstiden.

Sverigedemokraternas fullmäktigegrupp har till regionfullmäktige anmält motionen "En ansvarsfull verksamhetsstyrning".

I motionen beskrivs att inom regionen använder klinikerna bemanningsplaner. Dessa utgör också en grund i budgeten. Bemanningsplaner finns dock inte för tjänstepersoner och därför föreslås att regionfullmäktige beslutar att tillse bemanningsplaner på så låg nivå som möjligt i samband med att underlag för budget tas fram.

I motionssvaret beskrivs att planering görs utifrån behov som exempelvis kan vara att långvarig frånvaro innebär att fler antal anställda behövs inom en kategori än vad antalet tjänster är i budget. 

Det finns alltså redan idag en hantering med bemanningsplanering utifrån budget med en grund i olika personalkategorier. 

Maria Kristoffersson (C) har till regionfullmäktige anmält motionen "Möjliggör stopp vid apotek".

I motionen föreslås att regionstyrelsen uppdras att i samverkan med kommunerna ta fram en modell för att personer ska kunna få hämta upp sin medicin på väg från vårdgivaren när de åker hem från sjukstuga/hälsocentral/sjukhus.

I motionssvaret framgår att utifrån de riktlinjer som är framtagna så uppfyller dagens riktlinjer det som yrkas i motionen och motionen skall därför anses besvarad.

Hans-Inge Smetana (KD) lämnade in en motion vid regionfullmäktige den 21 juni 2022 med rubriken Akutsjukvårdens triagering.

I motionen föreslås att region Västerbotten lämnar SOS Alarms samarbete till förmån för annan aktör med bättre resultat och ökad patientsäkerhet. 

Svar till motionen har upprättats. Utifrån regionens utmaningar om att bemanna 24/7-verksamhet med sjuksköterskor liksom de ekonomiska utmaningarna så behöver vi följa utvecklingen på området. Det ska göras i nära samråd med övriga regioner i landet för att kunna hitta den bästa alarmeringstjänsten utifrån våra resurser.

Upprop förrättas. Närvarande ledamöter framgår av sidorna 1-2 i protokollet.

Regionplanen anger Region Västerbottens inriktning och utveckling för 2024–2027. Den beslutas av regionfullmäktige och utgår från politiska prioriteringar, statliga uppdrag, befolkningens behov, förutsättningar som råder i länet och landet samt lagar och förordningar. Utifrån regionplanen konkretiserar och omsätter styrelser och nämnder mål och uppdrag i sina egna planer.

Regionens ekonomiska långtidsprognos visar att en snabb och kraftfull inbromsning av nettokostnaderna krävs under 2023–2025 för att nå positiva resultat och klara finansieringen av kommande års investeringsbehov. Det kommer att krävas en bred översyn av både utbud och arbetssätt för att anpassa verksamheten i Region Västerbotten till de ekonomiska förutsättningarna. Denna budget för 2024 och plan för 2025–2027 bygger på att Region Västerbotten kan nå tillräckliga effekter av detta arbete.

Budgetramar per nämnd för 2024 utgår från fastställda budgetramar för 2023 samt i regionplanen beskrivna förändringar inför 2024.

Regionfullmäktige ställer följande till nämndernas förfogande 2024:
 

Utifrån det exceptionella ekonomiska läget med kraftigt ökade pensionskostnader åberopar Region Västerbotten synnerliga skäl för att lägga en budget med ett negativt resultat på 437 miljoner kronor 2024. De ökade pensionskostnaderna, som kommer av den höga inflationen, bedöms minska väsentligt till 2025 och är därför inte en permanent högre kostnadsnivå som Region Västerbotten långsiktigt behöver anpassa sig till. Region Västerbottens strategi är i stället att ha ett långsiktigt förhållningssätt till god ekonomisk hushållning, där ett kontinuerligt arbete mot uppsatta mål ska ge långsiktigt hållbara effekter för både verksamhet och ekonomi.

Delårsrapport per augusti 2023 är regionstyrelsens andra uppföljningsrapport för året till regionfullmäktige.

Det förändrade omvärldsläget har haft stor ekonomisk påverkan på flera verksamheter i Region Västerbotten. Utmaningar i materialförsörjning i kombination med fortsatt hög inflation och ökade räntekostnader har lett till högre priser och ökade kostnader.

Hälso- och sjukvården är i pandemins efterverkningar där efterfrågan på vård ökar, men svårighet att bemanna verksamheten medför begränsning av vårdplatser, minskade vårdintäkter och ökade kostnader. Kollektivtrafikverksamheten har stabiliserats något men osäkerhet finns om fortsatt utveckling.

Årsprognosen för fullmäktiges mål visar att sex mål kommer att uppfyllas, fyra delvis uppfyllas och två mål inte att uppfyllas.
Region Västerbottens resultat efter åtta månader är minus 89 miljoner kronor. 

Årsprognosen efter åtta månader visar ett budgetunderskott på 163 miljoner kronor, inklusive skatter, generella statsbidrag och finansiella poster. Men för verksamhetens nettokostnader är prognosen ett budgetunderskott på 739 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionala utvecklingsnämnden gör bedömningen att de inte kommer att hålla sin budget 2023. Regionstyrelsen visar på en positiv årsprognos jämfört med delårsrapport per april. Bedömning av regionens balanskravsresultat för helåret beräknas bli negativt, minus 876 miljoner kronor.

Behov att vidta åtgärder:
I samband med delårsrapport per april valde hälso- och sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden och regionstyrelsen att var för sig uppmärksamma fullmäktige om att nämnden inte klarar uppdraget inom givna ramar. De informerade om vidtagna åtgärder för att bromsa den ekonomiska utvecklingen. Att vissa effekter bör kunna ses under året men att effekter även väntas på längre sikt.

Åtta månader har passerat och regionstyrelsen noterar utifrån verksamheternas resultat och idag kända förutsättningar att årsprognosen pekar mot ett budgetunderskott för hälso- och sjukvårdsnämnden (minus 700 miljoner kronor) och regionala utvecklingsnämnden (minus 41 miljoner kronor).

Regionstyrelsen har vi ett extrainsatt sammanträde den 16 november, § 240, beslutat om att göra ett tillägg i delårsrapporten med anledning av den misstanke som uppdagats om att det kan ha förekommit ekonomiska oegentligheter inom regionens kapitalförvaltning (pensionsmedlen).

Förbundsdirektionen i kommunalförbundet Svensk luftambulans har vid sammanträdet den 30 juni 2023 fastställt delårsrapport per april. Delårsrapporten är översänd till medlemsregionerna.

Delårsrapporten visar på ett underskott motsvarande -5 416 tkr för första tertialet. Verksamheten beräknar inte klara den budgeterade nettokostnaden för året utan ge ett underskott på -15 491 tkr.
Omständigheter som påverkar kostnadsutfallet i prognosen är i huvudsak ökade kostnader till följd av höga räntekostnader, hög eurokurs, höga bränslekostnader samt vissa personalkostnader kopplat till dubbelbemanning och sjukskrivning. 

Förbundsdirektionen har fastställt delårsrapport och översänt den till medlemmarna.

I rapporten prognosticeras att målet för god ekonomisk hushållning kommer att uppfyllas för 2023. Intäkterna överstiger kostnaderna med 1 943 tkr för perioden. Det prognostiserade resultatet för hela året är 1 943 tkr.

Förbundsdirektionen har vid sammanträdet den 20 september 2023 fastställt delårsrapport för perioden januari-juni 2023. Rapporten har översänts till medlemsregionerna. 

I delårsrapporten beskrivs att prognosen pekar på att 2023 kommer att generera ett överskott.

Maria Kristoffersson (C) lämnade in en motion med rubriken tillgänglig ungdomsmottagning oavsett huvudman, vid regionfullmäktige den 29 november 2022. I motionen föreslås att regionstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheten med en gemensam app för ungdomsmottagningarna, i samverkan med länets kommuner. 

Ett motionssvar har upprättats. Den sammantagna bedömningen är att det finns ett antal hinder som måste överbryggas och lösas om det ska vara möjligt att ha en länsgemensam app mellan regionen och kommunerna. En springande faktor i arbetet är att de mellan kommunerna måste redas ut hur man ser att ett länsövergripande arbete skulle kunna komma till stånd.

Maria Kristoffersson (C) lämnade in en motion med rubriken Uppmärksamma medarbetare inom vården, vid regionfullmäktige den 29 november 2022. I motionen föreslås att ge regionstyrelsen i uppdrag att utforma ett årligt återkommande uppmärksammande av regionmedarbetare inom vårdyrken, likt Länsstyrelsens Årets Mentor. 

Ett motionssvar har upprättats. Vissa utmärkelser utges redan idag, som exempelvis Årets handledare. Dessa pris utdelas till medarbetare som bidragit till nöjdhet hos de som innehar utbildningstjänster, som aktivt bidragit till en god arbetsmiljö och utveckling samt att vara en god pedagogisk förebild.

Sverigedemokraterna anmälde en motion vid fullmäktigesammanträdet den 21 februari 2023 gällande Reklam inom kollektivtrafiken. 

Motionen föreslår att regionfullmäktige ska besluta om att utreda möjligheten att införa
reklam inom kollektivtrafik som ett led i att möta de ökade kostnaderna för kollektivtrafiken.

I motionssvaret framgår att utifrån att reklam redan finns i kollektivtrafiken och genom att aktiviteter för att utöka reklamen redan sker, så bedöms det inte finnas behov av att tillskapa en utredning i enlighet med motionen.

Åsa Hörnsten (M) lämnade in en motion med rubriken Dokumentera mindre-vårda mer! vid regionfullmäktige den 21 februari 2023. I motionen föreslås att ge vårdnära chefer i samråd med högre chef i uppgift att upphöra med dokumentation och byråkratiska processer som de inte anser ger något mervärde för patienten samt att minska den byråkratiska överbyggnaden. 

Ett motionssvar har upprättats. Motionärens förslag inryms inom process med införande av nya arbetssätt och det uppdrag som redan delats ut till nämnderna från fullmäktige avseende administration och administrativa flöden.

Betty-Ann Nilsson (KD) lämnade in en motion med rubriken redovisning av personal, vid regionfullmäktiges sammanträde den 21 februari 2023.

I motionen föreslås att regionfullmäktige ger hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att utarbeta nycklar för att kunna redovisa personal som dels administrativ eller patientnära personal, att regionfullmäktige ger hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att vid redovisning av antalet medarbetare ska antalet redovisas per klinik/basenhet och att regionfullmäktige ger hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att vid redovisning av antalet medarbetare skilja på administrativ personal och personal som arbetar nära patienten.

Ett motionssvar har upprättats. Det är redan fullt möjligt att redovisa antalet medarbetare enligt klassificeringssystemet vid respektive klink/basenhet men det speglar dock inte hur många som faktiskt arbetar vid respektive basenhet eller kostnaden för den personalen. När man sedan tittar på siffror för antal anställda så måste de sättas i relation till närvarotid, antal budgeterade tjänster och behov i verksamheten etc.

Moderaterna anmälde en motion vid fullmäktigesammanträdet den 25 april 2023 gällande att Införa nya och transparanta riktlinjer för länets studieförbund. 

I motionssvaret framgår att Region Västerbotten antog under 2022 nya regler för sina stöd till ideella föreningar som bygger på att föreningar är transparenta med sin verksamhet. Regionen ska beredas möjlighet att granska dem samt att begära in kontrolluppgifter. Riktlinjen specificerar att organisationer som får medel ska ”respektera demokratiska idéer, inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering”. Organisationerna ska även ha en rad formella krav med bland annat en revisionsberättelse utan anmärkningar. 

Regionfullmäktige (§ 160-2023) har medgett att Hans-Inge Smetana (KD) får ställa en fråga till Kulturberedningens ordförande Nina Björby (S) med följande lydelse;

"Antisemitismen har funnits mycket länge, men har under senare tid vuxit kraftigt i både Europa och här i Sverige. Antisemitism innebär hat och konspirations idéer vilket leder till otrygghet och där judar kan bli trakasserade på öppen gata. Rötterna till dessa konspirationsidéer går långt tillbaka och det är en mycket viktig uppgift att vårt demokratiska samhälle tar tydlig ställning för att bekämpa antisemitism i alla sammanhang där det är möjligt.

Kommunstyrelsen i Umeå beslutade för en vecka sedan att överlämna ett yttrande till Västerbottens museum om att motverka antisemitism genom kunskap vilket kan ske genom att arrangera en utställning där det judiska livet uppmärksammas. Kommunen anser att det rimliga alternativet är ett samarbete mellan Västerbottens museum och någon av de rikstäckande museiverksamheterna som arbetar inom området.

Med anledning av detta ställer jag följande fråga:

• Delar du uppfattningen om att mer kunskap om judiskt liv är nödvändigt för att bekämpa antisemitism och är du villig att medverka till att en sådan utställning kommer till stånd?"

Svaret som ges muntligt, har följande lydelse;

"Förslaget är inte förenligt med Museielagen kap 4-5. Vilka utställningar som visas på museum beslutar museiledningen självständigt och oberoende utan politisk styrning eller påverkan."

Sedan, Hans-Inge Smetana (KD) och Nina Björby (S) har yttrat sig, förklaras frågan vara besvarad.

Regionfullmäktige (§ 159) har medgett att Nicklas Sandström (M) får ställa en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S) med lydelsen;

"När det kommer till Vårdgarantin, som innebär patienternas rätt till åtgärder som operation, utprovning av hörapparat och vuxenpsykiatrisk behandling inom 90 dagar, uppfylls detta mål endast till 45% i Region Västerbotten. Det går att jämföra med Region Jönköping, som är bäst i Sverige och når en nivå av 88%, medan rikssnittet ligger på 59%. Endast Region Jämtland Härjedalen presterar sämre än Västerbotten när det gäller att uppfylla vårdgarantin.

Västerbottningarna har under årtionden tvingats vänta betydligt längre på vård än invånarna i övriga delar av landet, och dessvärre fortsätter situationen att försämras. Bakom varje siffra i statistiken finns en individ som väntar på vårdbeslut, och i vissa fall har hela deras liv satts på håll med påtagligt lidande för hela familjen.

I slutet av 2022 ingick staten och SKR en ny överenskommelse om ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. Denna överenskommelse innebär bland annat att de regioner som lyckas minska sina vårdköer kommer att belönas med en bonus baserad på deras prestationer. För Västerbottens del resulterade detta i en bonus på endast 4,75 miljoner kronor för det första halvåret, vilket återigen är näst sämst i landet. Region Jönköping, å andra sidan, får en bonus på över 33,5 miljoner kronor, medan vår grannregion Norrbotten erhåller över 15 miljoner kronor som bonus.

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S):
1. Hur ser du på att Region Västerbotten har återkommande bland Sveriges längsta vårdköer?
2. Varför ska Västerbottningarna få vänta längre på att få vård än övriga landet?
3. Är du beredd att låta verksamheterna genom egna initiativ korta vårdköerna genom att de även får ta del av de nationella prestationsmedlen?

Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition" 

Svaret som lämnas skriftligt, har följande lydelse;

"Det stämmer att Region Västerbotten har långa väntetider till åtgärder och särskilt till vård som kräver inläggning på sjukhus. Ökat antal inremisser, ökad korttidsfrånvaro bland personalen och brist på vikarier har påverkat tillgängligheten negativt. Särskilt har möjligheten att bemanna vårdplatser för operationer som kräver inläggning varit en utmaning.

Vårdgarantiläget mäter andelen patienter som väntat 0–90 dagar. Av dem som väntat 91 dagar eller längre väntar 25 procent på utprovning av hörapparat. Väntande till ögonkirurgi utgör 20 procent, allmänkirurgi utgör 13 procent och ortopedi utgör 10 procent av alla väntande längre än vårdgarantins gräns. Ett arbete pågår inom Hörcentralerna i att effektivisera arbetet samt att bättre nyttja de tre Hörcentralernas gemensamma resurser. Även vid ögonkliniken pågår ett arbete med att bättre nyttja resurserna så att fler patienter kan opereras.

Västerbottningen ska inte behöva vänta längre på vård än invånare i andra regioner. Problemet med längre väntetider delar Västerbotten med bland annat övriga regioner i norr. Västerbotten har, förutom samma uppdrag till regionens innevånare som våra regiongrannar, att tillhandahålla regionvård exempelvis akut kirurgi inom ett flertal specialiteter samt cancerkirurgi vilka prioriteras av medicinska skäl.

Sedan januari i år finns en funktion som ska underlätta hänvisningar till andra vårdgivare när första besök alternativt åtgärd inte kan erbjudas inom vårdgarantin. Funktionen finns centralt vid hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab och uppdraget har under året utvecklats även med att förbättra information till patienter samt rutiner vid regionens basenheter. Antalet patienter som remitteras vidare för att få sin operation tidigare har ökat under året.

För att ge verksamheterna förutsättningar att långsiktigt planera sin verksamhet fördelas riktade statsbidrag ofta ut i basenhetens totala budgetram och har så skett sedan ett antal år tillbaka. Utöver den förstärkta budgetramen ges extra tilldelning för extra operationslag, extra kvälls- och helgmottagningar med mera samt förstärkningar inom medicinsk service, till exempel Bild- och funktionsmedicin för att stärka hela vårdkedjan. Basenheterna beskriver sitt planerade arbete och godkännande och tilldelning av medel görs av hälso- och sjukvårdsledningen. Valet av den här modellen i stället för att direkt lägga ut medel direkt till enskilda verksamheter möjliggör att hälso- och sjukvårdsledningen kan göra strategiska val om var förstärkningar bör göras."

Sedan, Nicklas Sandström (M), Anna-Lena Danielsson (S), Håkan Andersson (C), Jonas Karlberg (V) och Ewa-May Karlsson (C) yttrat sig, förklaras debatten avslutad.

Regionfullmäktige (§ 159) har medgett att Per Sandström (M) får ställa en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S) med lydelsen;

"Folktandvården i Region Västerbotten har mycket stora problem med kompetensförsörjningen, ffa vad gäller tandläkare, och har därmed även extremt långa köer för vuxentandvården. Många gånger beskrivs det som om att de privata klinikerna är ett problem istället för en möjlighet för tandhälsan i länet. I Region Gotland har man tagit ett nytt grepp som innebär att man börjat samarbeta med ett privat tandvårdsbolag.1 I praktiken innebär det att nyexaminerade tandläkarstudenter delar sin anställning mellan den privata kliniken och Folktandvården på ön. Det gör att de nyexaminerade får jobba med såväl vuxna som barn vilket är det som många gånger efterfrågas.

Mot bakgrund av ovanstående har jag följande frågor till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S):
- Hur ställer du dig till det initiativ som Region Gotland gjort med att påbörja samarbeta med de privata utförarna av tandvård?
- Ser du några andra sätt att förbättra samverkan med privattandvården för att nå en jämlik tandhälsa i hela regionen?

Per Sandström (M)
Ledamot i primärvård- och tandvårdsberedningen samt regionfullmäktige" 

Svaret som lämnas skriftligt, har följande lydelse;

"Region Västerbotten har idag samarbeten med privata tandvårdsaktörer exempelvis upphandlad asyltandvård. Folktandvården ser mycket positivt på samverkan och att fortsätta utöka samarbeten och samverkan med privata kommer vara helt nödvändigt för att invånarna i Västerbotten ska kunna få en god och tillgänglig tandvård. Utifrån erfarenhet med hyrpersonal inom sjukvården är det viktigt att vi inte går in i ett system med hyrtandläkare för att hantera utmaningarna med kompetensförsörjningen.

Under hösten 2023 kommer dialoger att inledas med ett antal privata utförare med fokus på att utreda vilka möjligheter till samarbeten som finns. Då barn- och ungdomstandvård är ett aktuellt område som också styrs av hälsovalet är det viktigt att beställarenheten och folktandvården genomför dialoger tillsammans och visar på ett enat Region Västerbotten.

Det finns ett antal olika områden som är och även kan bli aktuella för framtida samverkan:

• Handledning av studenter på tandläkarutbildningen är ett område där privata utförare skulle kunna gå in och utföra handledning.
• Inom jourverksamheten på de tre tandakuterna skulle samverkan vara positivt.
• En tredje intressant möjlighet för samverkan är att rekrytering av nya medarbetare direkt från utbildningen skulle kunna ske tillsammans med privata utförare. Exempelvis skulle folktandvården kunna stå för en teoretisk introduktion och den praktiska handledningen skulle kunna ske hos privata utförare, andra fördelningar är också möjliga utifrån fortsatt dialog och utredning.
• Folktandvården kommer tillsammans med beställaren arbeta aktivt för att ta reda på vilka förändringar som krävs i hälsovalet för att privata aktörer ska vilja arbeta med barn- och ungdomstandvård."

Sedan, Per Sandström(M), Anna-Lena Danielsson (S), Daniel Johansson (V), Maria Eriksson (KD) och Maria Lundqvist Brömster (L), yttrat sig, förklaras debatten avslutad.

Regionfullmäktige (§ 159) har medgett att Ulf Wahllöf (M) får ställa en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S) med lydelsen;

"I en nyligen publicerad rapport från Myndigheten för Vårdanalys och Omsorg framstår en god arbetsmiljön som en viktig och avgörande faktor för personalens välmående. Endast hälften av de svenska primärvårdsläkarna svarar att de är nöjda med att arbeta som läkare och nästan tre av tio svarar att de planerar att sluta som läkare inom de närmsta tre åren. Vidare poängteras en fast, personlig lista som en grundläggande förutsättning för en bra arbetsmiljö.

Vikten av en fast oföränderlig personlig lista framstår också som betydelsefullt i en undersökning bland region Västerbottens ST-läkare genom en ST-enkät som besvarades av 73 (av totalt 117) ST-läkare i regionen. 85% av ST-läkarna vill arbeta kliniskt som allmänläkare, om förutsättningar finns i form av en begränsad lista och en garanterad kompetensutveckling. Det blir närmare 100 allmänläkare under de kommande åren!

Ordinarie personal på hälsocentralerna drar ett allt tyngre lass och upplever en försämrad arbetsmiljö och arbetsvillkor vilket motarbetar attraktiviteteten till arbete i primärvården. Man upplever vidare att arbetssituationen blir tuffare och tuffare och befarar att man, i regionens strävan efter att minska antalet stafettläkare, får en alltmer ohållbar arbetsmiljö. Stafettläkarna har på många hälsocentraler hjälpt till att ge de fasta distriktsläkarna lite andhämtning. En farhåga är, i takt med att inhyrningen av stafettläkare minskar, att flera distriktsläkare begär tjänstledigt eller i värsta fall väljer att säga upp sig från sina tjänster.

Region Västerbotten är tyvärr bland de sista på bollen och håller på att bli omsprungna när andra regioner fastställer Socialstyrelsens uppsatta mål för ett listtak på 1/1 100.

Därför är den enskilt viktigaste åtgärden för regionen och för att återställa primärvårdens arbetsmiljö, fortsatta utveckling och dess personals framtidstro att skyndsamt ta fram en strategi för fast läkare med rimligt listningstak till alla invånare i regionen, utifrån det tydliga målet om 1100 patienter per läkare som Socialstyrelsen satt upp.

Att fatta ett sådant beslut kommer att öka attraktiviteten till arbete i primärvården som fast anställd vilket kommer att minska behovet av inhyrda stafettläkare och i sin tur innebära en besparing och en förbättrad ekonomisk situation.

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson(S)
1. På vilket sätt kommer du att verka för en förbättrad arbetsmiljö i primärvården?
2. Hur kommer du att verka för att regionen antar Socialstyrelsens uppsatta måltal 1 specialist i Allmänmedicin per 1 100 invånare?
3. Vad är det som hindrar att regionen omgående fattar beslut om ett listtak?

Ulf Wahllöf (M)
Ledamot i regionfullmäktige" 

Anna-Lena Danielsson (S) har överlämnat besvarandet av interpellationen till regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S). Svaret som lämnas skriftligt, har följande lydelse;

"Primärvården är en prioriterad fråga där både kompetensförsörjning och arbetsmiljö är två centrala delar som måste fungera för att västerbottningarna ska få en god och nära vård.

Socialstyrelsen har tagit fram ett nationellt riktvärde för fast läkarkontakt i primärvården som syftar till att stödja och vägleda regionerna i sitt arbete med fast läkarkontakt. Antalet listade per specialist behöver ta hänsyn till olika faktorer som påverkar förutsättningarna, såsom geografi, antal invånare skrivna vid hälsocentralen och invånarnas vårdtyngd. Även antalet läkare vid en hälsocentral, deras tjänstgöringsgrad, erfarenheter och vilka övriga professioner som finns tillgängliga på mottagningen är exempel på faktorer. Detta innebär att det exakta antalet listade per läkare kan vara både högre och lägre än 1100 beroende på hur förutsättningarna ser ut vid respektive hälsocentral eller sjukstuga.

Tillgången till allmänspecialister motsvarar inte de behov och den efterfrågan som finns vilket är bekymmersamt. Vi kan konstatera och bedömer det som positivt att dialog om bemanning och kompetensförsörjning i primärvård förekommer i såväl verksamhet som på ledningsnivå samt i, nämnd och styrelse. Vidare är det bekymmersamt att bristen på specialister inom allmänmedicin medför utmaningar i följsamheten till fast läkarkontakt i de fall som patienten valt detta genom listning.

Inom närsjukvårdsområde Skellefteå arbetar man utifrån en riktlinje som innebär att varje heltidsanställd specialist i allmänmedicin ansvarar för 1485 listade patienter när personalbudget läggs. Ett beslut att införa ett listningstak i enlighet med den rekommendation som Socialstyrelsen har, förutsätter att antalet budgeterade tjänster gällande specialister i allmänmedicin måste öka med drygt 60–70 tjänster, vilket motsvarar en årskostnad på 90mkr. Utifrån nuvarande ekonomiska förutsättningar skulle ett beslut att öka antalet budgeterade utrymmen för läkare kräva en kraftig minskning på andra professioner alternativt beslut att vidta kraftiga utbudsbegränsningar.

Arbetet med rätt använd kompetens, teambaserat arbete, digitala vårdmöten och god organisation för ST och AT-läkare skapar förutsättningar för att på sikt hantera brist på kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård och i synnerhet primärvården. I motsats till interpellanten vill vi dock inte fokusera på enbart läkare när det gäller primärvården, det finns behov av många olika professioner inom primärvården för att kunna arbeta i linje med god och nära vård.

En satsning för att stärka bemanningen inom primärvården vad gäller läkare har gjorts inför 2024, då 30% av den totala tilldelningen har riktats mot allmänmedicin. Att på olika sätt stärka upp den egna bemanningen av specialistläkare i allmänmedicin på sikt kommer bidra till en förbättrad arbetsmiljö.

I majoritetens regionplan för 2024 finns flera uppdrag för att stärka kontinuiteten, arbetsmiljön och kompetensförsörjningen i primärvården.

• Formalisera arbetet med att minska hyrberoendet
• Identifiera och initiera ett fokusarbete för att förbättra tillgängligheten vid valda enheter
• Utveckla samspelet mellan sjukhusvården och primärvården i syfte att stödja omställningen till nära vård.
• Tydliggöra roller och uppdrag inom primärvården
• Klargöra hur utvecklingsområden samordnas i syfte att optimera flöden för personcentrerade arbetssätt
• Identifiera åtgärder som utvecklar beställning, ersättningsmodell och uppföljning i enlighet med primärvårdsuppdraget  

I Hälso- och sjukvårdsnämndens nämndplan för 2024 har majoriteten lagt fram ett uppdrag riktat till beredningen för primärvård och tandvård om att en handlingsplan för fast läkarkontakt utifrån Socialstyrelsens riktvärde ska tas fram."

Sedan, Ulf Wahllöf(M), Peter Olofsson(S) och Jonas Karlberg (V), yttrat sig, förklaras debatten avslutad.

Regionfullmäktige (§ 159) har medgett att Anton Bergström Nord (M) får ställa en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S) med lydelsen;

"Handlingsplanen för förlossningsvården beslutades med brett stöd med fem prioriterade områden:

1. Barnmorskeledd förlossning i Lycksele/Lyckselemodellen?

2. Satsningar för att göra arbete på förlossningen attraktivt ?

3. Kompetenshöjning och mentorskap ?

4. Separata akuta och planerade besök till förlossningen ?

5. Följsamhet till samma riktlinjer över länet ??

Under varje prioriterat område finns ett antal åtgärder föreslagna med kostnad.

Bland åtgärderna på punkt 2 finns exempelvis omfattande satsningar för 10-tals miljoner kring arbetsmiljön, löner och schema. Dessa satsningar ekar med sin frånvaro när det nu snart är ett år sedan handlingsplanen beslutades om med åtgärder.

Det har varit ett stort fokus på BB i Lycksele av naturliga skäl men läget inom förlossningsvården i hela länet är fortsatt allvarlig och handlingsplanens åtgärder behöver skyndsamt vara på plats.

Trots att kontinuerlig återkoppling ska ske på Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträden har informationen om handlingsplanen som inte rör BB i Lycksele var knapphändig. På senaste nämnden redovisades helt plötsligt en helt annan handlingsplan än den nämnden beslutat.

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden Anna-Lena Danielsson (S)

1. Beräknar majoriteten att handlingsplanen för förlossningsvården som beslutades med åtgärder i december 2022 är genomförda innan mandatperioden är slut?

2. Är handlingsplanen ändrad utan att nämnden beslutat det och vilken plan är det som förvaltningen följer?

3. Finns det åtgärder som redan är bortprioriterade inför ändringar och uppdateringar av handlingsplanen?

Anton Bergström Nord (M)
Ledamot Regionfullmäktige " 

Svaret som lämnas skriftligt, har följande lydelse;

"Den handlingsplan som fastställdes i december 2022 för säkrad barnmorskebemanning är till viss del reviderad för att vara en realistisk handlingsplan som i alla delar är möjlig att verkställa vid Centrum för obstetrik och gynekologi. Information om handlingsplanen, som är omarbetad av ny ledning vid basenheten, lämnades vid Hälso- och sjukvårdsnämndens möte i oktober och enligt plan ska den fastställas vid kommande nämnd. Bedömningen är att åtgärder i den reviderade handlingsplanen kommer att vara genomförda innan mandatperiodens slut.

Vissa delar av den tidigare handlingsplan hade fokus på åtgärder specifikt för Lycksele och en del av dessa åtgärder är genomförda som exempelvis förlossningsrummens ombyggnation samt utbildning och framtagande av riktlinjer och rutiner för vattenförlossning.

Andra delar i den tidigare handlingsplanen syftade till åtgärder som inte är möjliga att besluta på en enskild basenhet, så som ytterligare lönesatsningar och införande av nya arbetstidsmodeller.

Den reviderade handlingsplanen omfattar åtgärder för att möjliggöra bemanning med barnmorskor och annan personal som krävs för att säkra verksamheten inom Centrum för obstetrik och gynekologi i hela länet. Löpande återrapportering kommer ske till nämnden."

Sedan, Anton Bergström Nord (M) och Anna-Lena Danielsson (S), yttrat sig, förklaras debatten avslutad.

Regionfullmäktige (§ 159) har medgett att Anna Ackemo (M) får ställa en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S) med lydelsen;

"I rapporten från den 9 januari 2023 med rubriken Förlossningsvård vid tre sjukhus författad av Anders Sylvan och Sofie Jacobsson lades följande slutsatser fram:

För att förhindra en permanent neddragning finns förutom beslutad handlingsplan ytterligare bemanningsbefrämjande åtgärder att föreslå;

• Upphandling av totalentreprenad i Lycksele i ett återstartsläge under 2023
• Återställa jourschabloner
• Erbjuda seniora/nypensionerade barnmorskor attraktiva villkor för återanställning/stöttande uppgifter
• Översyn av operationsutrymmet i Umeå för en breddning av regionvården och ST-utbildningspotentialen

Det var alltså dessa rekommendationer som låg till grund för att gå vidare med att upphandla verksamheten. Nu när regionen fått in ett giltigt anbud för en helhetslösning väljer den styrande majoriteten att övergå till den redan beprövade egenregi lösningen.

 Mot bakgrund av detta behöver följande frågor till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S);

1. Hur långsiktig är lösningen med egen regi?
2. Kommer man kunna garantera att ha öppet året runt och dygnet runt med egenregilösningen?
3. Varför denna ideologiska kovändning i att inte gå vidare med det giltiga inkomna anbudet för en långsiktig helhetslösning för BB i Lycksele?
4. Vad skiljer de två olika alternativen i kostnader?

Anna Ackemo (M)
Ledamot i regionfullmäktige" 

Svaret som lämnas skriftligt, har följande lydelse;

"Upphandling av verksamheten vid Lycksele BB har aldrig varit en långsiktig lösning. Det långsiktiga arbetet har alltid varit att Lycksele BB ska drivas i egen regi.

Utifrån det beslut som är taget intensifierar verksamheten arbetet med att säkerställa bemanning i egen regi. Verksamheten kommer ha behov av hyrpersonal en tid framöver för att klara av att hålla öppet. Verksamheten kommer i närtid att se över planeringen för det kommande året för att säkerställa bemanning de perioder då det är svårare att bemanna.

Verksamheten har kontakt med pensionerade barnmorskor som uppgett att de är intresserade av att arbeta på timmar. Med dessa kan vi även säkerställa att de barnmorskor som kommer till oss som nyutexaminerade får trygga och erfarna kollegor.

Centrum för obstetrik och gynekologi (CFOG) Lycksele har barnmorskestuderande som har anställts med utbildningsstöd. Avdelningschefen har haft kontakt med barnmorskor som varit intresserade av att arbeta vid Lycksele BB om verksamheten skulle drivas i egen regi och som har avvaktat i väntan på beslutet om upphandling, där fortsätter vi dialog om anställning. Utifrån nya arbetssätt har det väckts intresse för att jobba i Lycksele, även om detta oftast ses som tillfälliga anställningar så kan det bli en viktig överbryggning vid uppbyggnaden av regionsanställda barnmorskor som bor inom närområdet.

I dagsläget har vi till viss del fast anställd specialist och ST-läkare, samt inhyrda läkare på längre kontrakt. Dessa kommer vara en viktig grund för läkarbemanningen i Lycksele och för fortsatt utveckling och utbildning för våra egna anställda läkare, och stå för kontinuitet både för vår personal och patienter.

En viktig del för rekryteringen är tydliga beslut och framtidsplaner för att presentera möjligheter för individer som är intresserade av att komma till oss och jobba. Det är även en viktigt för att bibehålla personalen som vi har och med en tydlig framtidsbild även ta fram individuella utvecklingsplaner. Verksamheten har fått tilldelat statsbidrag där man lagt en del medel till riktad varumärkesstärkande kampanj där slutfasen av kampanjen blir rekryteringsannonser. Arbetet är uppstartat och första delarna ska gå för publicering i början av december. Målgrupper för detta är barnmorskor och gynekologer i Sverige, Norge och Finland.

Angående frågan om skillnader i kostnad för upphandlad aktör och drift i egen regi så går det inte att ställa alternativen mot varandra då det upphandlade alternativet hade som fokus att med fler professioner säkra förlossningsvården och omfattade inte annan gynekologisk verksamhet."

Sedan, Anna Ackemo (M), Anna-Lena Danielsson (S), Maria Kristoffersson (C), Hans Brettschneider (MP), Eva Arvidsson (V), Anton Bergström Nord (M), Håkan Andersson (C), Jonas Karlberg (V) och Max Fredriksson (KD), yttrat sig, förklaras debatten avslutad.